Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: tench skrivet 28 aug-12 kl 14:16
-
Ponera att man är ung, förhållandevis kapitallös och har ett intresse av att etablera ett livsmedelsföretag på landsbygden. Var börjar man egentligen?
Jag söker lite inspiration, berättelser och allmäna förstå-sig-påare som kan förklara, läxa upp och komma med tips.
Landsbygden är rimligt, eftersom som primärproduktion och förädling kräver lite utrymme och resurser. I mindre skala åtminstonde en hästgård, en enkel maskinpark till att börja med. Nära storstäderna är marken dyr.
Självklart är en tydlig affärsplan och bidragskalkyler en bra ände att börja i. Men en kalkyl gör man inga pengar på, så det slutar väl förmodligen att man sitter hos banken och försöker få en lån.
Men hur ska man få det att gå ihop egentligen? Under de första åren lär man ha visst kapital bundet och en viss inlärninsgperiod då man lär sig vad som säljer, för att bilda en kundkrets m.m.
Alltså behöver man en inkomst och rimligen på orten där man har tänkt att etablera sig. Ska man börja i någon form av mikroskala, för att säga upp sitt förvärsarbete för att när man är redo att kasta sig ut?
Det är också önskvärt att skuldsätta sig så lite som möjligt förstås. Men ett företag i den här branschen kostar ju litegranna att etablera.
Besvärligt, verkar detta vara.
Jag vet att man kan få ganska mycket stöd för nyföretagande. Det finns en del visioner kring hållbar utveckling och återetablering på landsbygden. Men vad betyder det egentligen i praktiken?
-
Ta pratikplats hos någon redan etablerad för att få många tips och råd. Kan säga att det sällan är någon guldgruva att ha livsmedelsföretag och många mindre räknar sällan på om de gör vinster utan kör på med hjärtat istället. Det kan bli dyrt i längden.
Hade jag fått börja om hade jag nog börjat istället med ett mindre företag först, utan gården, och känna på bara företagsvärlden med bokföring och att räkna lönsamhet etc. Nu började jag med gården och sitter här och inser att gården i sig inte ger företaget utan det är jag som driver företaget och det kunde jag mycket väl gjort utan en kostsam gård med många måsten.
-
Min tanke är väl att gården ska vara förutsättningen för lönsamheten. Att ha den ett bihang blir nog dyrt som du säger.
Jag har nog en hyggligt bra överblick. Jag har praktiserat hos fyra olika företag som producerar grönsaker, frukt, bär i olika former och besökt några andra. Jag har pratat en del med dem också, men tänkte att det inte kan skada att kasta ut de här frågeställningarna lite här och var :)
-
Om gården ska vara en bra del i företaget, så är det nog en fördel om man är två, och en sköter odlandet och en förädlingen.
Men visst, då ska man skaka fram två löner.
Men man får inte underskatta tiden det tar att sälja och vårda kontakter, eller bara skapa kontakter, för den delen.
Och livsmedel är en bransch med så små marginaler så båda delar måste gå på topp om man ska lyckas. Risken finns alltid att man lägger all möda på att förädla och sälja, och tänker sig sköta odlingen/uppfödningen med vänsterhanden på kvällar. Då är det lätt att det bli skit av båda delar.
Då kanske man tänker sig att köpa in produkterna istället och bara förädla.. Har man tur så kan det gå, har man otur så får man skiten.
Jag drev i 18 år ett potatisskaleri och omsatte som mest 4 miljoner per år. I början tänkte jag odla själv, men det blev strax kaos, och flera höstar blev potatisen kvar i backen. Då började jag köpa in istället. Från början från bönder, men då blev det ofta skräpet.. *du skalar ju, då gör det väl inget om dom är lite dåliga?* Nä, men jag var också sista posten, och kunde inte dölja en rutten potatis när den var skalad. Det var jag som fick stå för svinnet. Och det där fortsatte, även om det blev bättre när jag istället köpte av föreningar.
Svinnet är alltid en stor post när man förädlar..det går inte att skicka ut skräp till slutkunden.
-
Jag tror att det bästa är att köra i mycket liten skala till att börja med, som du själv säger - ha kvar ditt förvärvsarbete och testa lite grejer så att du får kunskap om vad som funkar (vad folk är beredda att betala för), samt praktiska kunskaper om det du ska göra. Sen när du har lite mer på fötterna både om vad och framför allt HUR du ska göra det, är det dax att göra affärsplaner och tigga lån av banken.. Att hitta affärsideer som inte kräver väldigt mycket kapital är ju förstås en stor fördel. Om du inte har något sparkapital får du nog räkna med att låna även till din egen försörjning till en början.
-
De mest framgångsrika förädlingsföretagen lyckas med bedriften att ta betalt även för skräpet. Att komma runt svinnet är en stor vinst.
Mina planer (som det aldrig blir ngt av) går ut på att se gården som ett slutet kretslopp. Att det ska finnas användning för alla rester på plats.
-
De mest framgångsrika förädlingsföretagen lyckas med bedriften att ta betalt även för skräpet. Att komma runt svinnet är en stor vinst.
Mina planer (som det aldrig blir ngt av) går ut på att se gården som ett slutet kretslopp. Att det ska finnas användning för alla rester på plats.
Men vad ska du sälja och göra vinst på då?
-
Livsmedelsföretag kan ju vara många olika saker, men det låter som att du är inne på frukt och grönsaker?
Vad tycker du är roligt, vad är det du vill göra? Är det odlingen, stå vid grytorna, hitta på recepten, vara ute och marknadsföra/sälja? Man kan ju vara livsmedelsproducent på olika nivå, från primärproducerandet och hela vägen ut till en förädlad produkt på marknaden.
Vilka typer av produkter vill du jobba med? Hur ser marknaden för de produkterna ut runt omkring dig?
-
Men vad ska du sälja och göra vinst på då?
Ja, det var klumpigt formulerat.
All produktion och förädling orsakar avfall/biprodukter/rester. Min fantasi är att allt avfall gården genererar ska bli en del av ett annat ben i produktionen. Kaninbajs blir gödning och morotsblast blir kaninmat. Sånt är enkelt. Men vad genereras mer för avfall, och hur kan jag använda det på plats?
Är det nån som fattar hur jag försöker tänka?
-
Ja, det var klumpigt formulerat.
All produktion och förädling orsakar avfall/biprodukter/rester. Min fantasi är att allt avfall gården genererar ska bli en del av ett annat ben i produktionen. Kaninbajs blir gödning och morotsblast blir kaninmat. Sånt är enkelt. Men vad genereras mer för avfall, och hur kan jag använda det på plats?
Är det nån som fattar hur jag försöker tänka?
Jo, jag förstår. Men säljer du kaninerna som kött försvinner ju en del från gården som du måste tillföra på annat sätt.
-
Visst är det så. Det går ju som bekant inte producera precis allt själv och dessutom utarma resurserna genom att ge bort värdefull energi/näring...
-
Det är mycket med att starta upp nåt om man ska ha det som huvudnäring, men det går om man ger sig fan på det ;D Mitt måtto har varit att det inte är inkomsterna som är viktigast utan att hålla utgifterna nere, det har åtmidstonde funkat för mig :D
Mina konkreta tips....
Om du lyckas få 6 andra att tända på din idé är det koperationens år i år och konsum delar ut gratispengar i form av en tävling, man kan få 100" i startbidrag och 150" i utbildningscheck.
gå in på www.ostartat.se (http://www.ostartat.se) för mer info.
Genom AF kan du få startaegetbidrag, jag lyckades få ett år när jag startade upp.
Almilån, man betalar tillbaka när man kan.
Glesbygdstöd från länstyrelsen.
Konsultcheckar via länstyrelsen.
Kolla med tillväxtverket om de har några bidrag.
Skaffa en mentor, är guld värt i början.
Se till att du redan har kunder innan du drar igång.
Lej bort ekonomin och fokusera på att driva företaget frammåt i stället. Har du liten omsättning kostar inte bokföring och deklaration mycket.
Försök att komma in i nätverk som driver rörelsen frammåt.
Lycka till...
-
jag läste till trädgårdsmästare och jobbade då parallellt med studierna med mitt nystartat företag. Skaffade en massa kontakter och sökte startbidrag till en bi och bärodling. Företaget är snart två år gammal,buskarna och plantorna ska ner i marken nästa vår. Årets omsättning uppgår till 220 000 efter tre kvartal. Startstödet har jag inte rört än så länge fast jag har investerat stort i verksamheten. Jag har fällt träd, fräst stubbar, klippt gräsmattor, skötsel och anläggning av gröna ytor samt gummiasfalt. Jag har köpt och sålt en massa plantor och lagt plattor och sten. Kort sagt allt som kunde dra in pengar till företaget så att jag kunde sköta om marken till min odling.
Till din fråga..... hitta inspiration, skaffa erfarenhet och kontakter, sök stöd ( jag arrenderar mitt mark) och kör igång så gott du kan. Men du behöver inse att du är aldrig ledig, jobbar mer är du får betalt för och mest viktigt är fri och har en massa roligt.
Vågar satsa
mvh
JOnathan
-
Tack för alla bra tips!
alfen mfl.:
Hela kundbiten är ett löst område. Det är ju svårt att etablera kundkontakt om man inte visar vad man ska sälja, eller hur?
Så allt blir väl en stor chansning hur man än gör. Visserligen kan man förbereda sig genom att höra med liknande företag och bilda sig en uppfattning om till vem man skulle kunna sälja.
Förädlingsbiten tycks underlätta ekonomin väldigt mycket och skapar ett mervärde. Att skaka fram en lön i det handlar väl mycket om att man ska kunna sköta det rationellt. Så länge det finns lönsamhet i den biten borde lönen fixa sig. Men det är väl visserligen svårt att räkna på om man inte har en aning om hur lång tid allt tar. Dessutom innefattar det både arbetskostnader för byråkrati (misstänker att det krävs ett godkännande från högre instans, särskilt avlopp? ..osv. Vem har koll på dessa bitar? Vad kostar det?). Utöver det så blir det förstås kostnader för lokal. Ett litet privatkök är väl knappast rimligt att arbeta i? Både vad gäller att få fram volym för försäljning och vad gäller hygien, regler.. osv.
Möjligen går det att odla och sälja grönsaker i mindre skala ifall man har närheten till en storstad. Ett intressant sortiment tror jag restauranger är intresserade av. Däremot upplever jag att det är väldigt svårt att etablera intresse för ovanligare sorter och grönsaker hos privatkonsumenter. Eller har jag fel?
De här olika stöden och bidragen. Vad handlar det om för pengar? Skulle det kunna betala lön tills företaget står på egna ben?
mille:
Det är framförallt odlingen som intresserar mig. Hela försäljninsgbiten och människor är nog någonting jag får lära mig. Men det måste förstås finnas ett kundsammanhang för att det ska kännas meninsgfullt över huvud taget.
Malines här igen:
Puts kan man nog förädla från många grönsaker. Utöver gasförluster så kommer det nästa års gröda till godo. Det finns en del schabloner att räkna med när man räknar växtnäringsbalanser.
All försäljning är näringsförluster som måste ersättas på något sätt.
Lars i skogen:
Ja, det är väl åtminstonde det som skulle kännas minst dramatiskt. Man vill inte stå med skägget i brevlådan, skulder och med stor ånger för att man dragit igång någonting man inte vill/kan slutföra.
earthangel:
Att man blir bunden till sin odling förstår jag. Att få till rimliga arbetstider är väl däremot en av de stora utmaningarna. Därför tror jag det är viktigt att alltid räkna med arbete som en kostnad i företaget. Blir det för mycket jobb så kan man anställa någon. Många tycks missa den här biten och lejer in gratisarbetare (volontärer och praktikanter) som får stå och rensa ogräs ett par veckor.
Arrende måste bli billigast. Är det lätt att få långtidsarrende? Att bygga upp ett odlingssystem som fungerar tror jag kan ta lite tid, i synnerhet ifall man tänker sig ett där gröngödslingsvallar och växtföljd ska bygga upp jordens bördighet. Dessutom är man säsongsbunden, man får inte så många chanser att lära sig och därför tar det lång tid att förstå vad som fungerar och inte.
Men man kanske inte ska stirra sig blind på kalkyler heller. Man missar ju alla synergieffekter.
-
Förädlingsbiten tycks underlätta ekonomin väldigt mycket och skapar ett mervärde. Att skaka fram en lön i det handlar väl mycket om att man ska kunna sköta det rationellt. Så länge det finns lönsamhet i den biten borde lönen fixa sig. Men det är väl visserligen svårt att räkna på om man inte har en aning om hur lång tid allt tar. Dessutom innefattar det både arbetskostnader för byråkrati (misstänker att det krävs ett godkännande från högre instans, särskilt avlopp? ..osv. Vem har koll på dessa bitar? Vad kostar det?). Utöver det så blir det förstås kostnader för lokal. Ett litet privatkök är väl knappast rimligt att arbeta i? Både vad gäller att få fram volym för försäljning och vad gäller hygien, regler.. osv.
Jag vet ju inte vart du bor men du skriver ju landsbyggd. Förmodligen har du då massor med nedlagda skolor i din närhet :-\ Har du tur så har någon av dom godkännt kök som du kan hyra billigt av kommunen... Pruta på hyran och be näringslivsekreteraren på kommunen hjälpa dig med kontakter inför uppstarten, kanske kan du få hyresfritt den första tiden. På kommunens miljökontor finns en tjänsteman som pysslar med livsmedelshygien, fråga honom/henne om lokalkrav, avgifter m.m.
Hitta snabbt en födokrok som genererar pengar. Åk runt till affärer i närheten och fråga om dom tex. är intresserade av att sälja din goda senap, om dom blir osäkra säg att dom inte behöver köpa in ett lager utan kan betala först när senapen är såld, då kanske dom nappar. Hem och koka när du fått några kunder och bygg ut din kundkrets, marknader, matmässor m.m. När allt rullar hyffsat kan du börja odla egen senap, göra den ännu mer exlusiv, göra en specialsort till restauranger osv.
Det behöver ju inte vara senap, kanske inlagd gurka är roligare att odla :D
Men man måste då kallt beräkna förtjänsten på en Senapsburk kontra Gurka och hur stor marknaden är. Jag vet att det låter girigt, trist och är ett kapitalistiskt sätt att tänka men i början måste man nog fokusera så för att överleva. Sen ska man tänka på att öppna rätt tid på året, ett senapskök kanske ska ha premiär strax innan 1:a advent och en glasskiosk lagom till sommaren.
De här olika stöden och bidragen. Vad handlar det om för pengar? Skulle det kunna betala lön tills företaget står på egna ben?
Startaegetbidraget är motsvarande A-kassa och varierar i längd. Jag fick först ett halvår när jag startade upp -04. Efter 5 mån utvärderades detta och eftersom jag inte stod på egna ben men hade potensial fick jag ytterligare 3 månader. Sedan blev det svårare men efter tjat, massor med telefonsamtal, besök m.m. fick jag tre månade till. Totalt fick jag 12 mån startaegetbidrag :)
Almilån vet jag inte summan på, ring och fråga, en gissning: upp till 100" kanske beroende på vad du ska göra. Att kombinera Almilån med glesbyggdstöd gillar myndigheter. Kanske finns pengar att få från EU också. Kolla med tjänstemän på länstyrelsen dom brukar vara hjälpsamma.
Glesbyggdstöd är lätta att få men kräver ofta medfinansiering, om du tex. behöver bygga ett uthus till verksamheten får du pröjsa minst 50% själv (Det är här Almilån är bra att ha), sen skjuter länstyrelsen till de återstående 50%. Vet inte maxsumman här men ytterligare en gissning är kanske 200".
Konsultcheckar från länstyrelsen har jag ingen koll på beloppet men dessa är guld värda i början. Du kan anlita tex. grafisk designer till logga/hemsida, marknadsundersökning m.m.
-
Det där med godkända lokaler behöver faktiskt inte vara så komplicerat. Jag vet om folk som har tillstånd att både baka för försäljning och koka saft/sylt hemma i sitt eget kök. Enda förutsättningen i det fallet är att verksamheterna sker avskiljt i tid och ingen privat verksamhet sker i köket samtidigt. Själv har jag tillstånd för bakning och vissa annan tillredning i ett vanligt kök, dock används det uteslutande till näringsverksamheten.
Vad som blir godkänt beror nog mycket kommunen och personerna som jobbar med miljö och hälsa. Reglerna tycks dock ha ändrats lite de senare åren, tack vare harmonisering med EU faktisk. Nu är det stort fokus på egenkontroll av verksamheten, med massa dokumentation som kan kännas onödigt krånglig. Men det är mindre krävande regler i övrig vad jag förstår. Om det funkar som i min hemkommun så kan man lätt få tillstånd för en liten verksamhet, men i takt med att volymen ökar ökar också kraven. Som gjort för att testa verksamheten i liten skala alltså.
2013 är sista året av denna period av landsbygdsstöd, från 2014 kommer det antaglgen vara nya regler. För investeringar kan man få 30% av kostnaden i bidrag, men man måste ligga ute med beloppet själv först. Finns något startstöd också och riktat stöd till odling av vissa grödor och annat, har inte koll på de delarna. Starta eget-bidraget kan man väl bara få om man är arbetslös (med rätt till a-kassa?) innan man startar företaget?
-
starta eget bidrag får man om man är eller riskera att bli arbetslös, startbidraget jag fick är ett eu stöd till odling,eller livsmedelsföretag. jag fick 250 000 kr för min verksamhet.
mvh
Jonathan
-
All produktion och förädling orsakar avfall/biprodukter/rester. Min fantasi är att allt avfall gården genererar ska bli en del av ett annat ben i produktionen. Kaninbajs blir gödning och morotsblast blir kaninmat. Sånt är enkelt. Men vad genereras mer för avfall, och hur kan jag använda det på plats?
Är det nån som fattar hur jag försöker tänka?
Fär ett antal år sen läste jag om en japansk modell, ungefär så här:
Man odlade ris på 90 % av arealen och soja på 10 %.
Riset säljs, sojan används som kreatursfoder.
Rishalmen odlade man svamp (ostronskivling) på, svampen säljs, och den lagom nedbrutna halmen används som kreatursfoder.
Kreaturen går på sågspån, och bajsar och kissar i den. När den är lagom mättad, odlar man mask i den. Masken sållas ifrån och går som foder till fiskodling.
På den frånsållade sågspånen fick höns gå och sprätta och smaska i sig småmaskar, maskägg och annat läckert. Sedan lades sågspånen på kompost.
Hönsen bidrog med ägg och även slaktdjur.
Slaktade fiskar och höns såldes. Slaktresterna används i gårdens uppfödning av pälsdjur.
Komposten används för jordförbättring.
Har för mig att man också hade en biogasanläggning inblandad också.
Jag misstänker att det är något sådant tänk du funderar på
-
Tänk på flera ben i verksamheten.
Olika tider på året, när det är arbets intensivt osv.
Sedan skall jag vara ganska krass, tillgången på jord och utrustning.
Finns det något någonstans hemma i ladorna är detta gamla "fel" utrustning som kanske funkar i uppstart.
Låna mot en kapitalström (lönearbete), de flesta jordbrukare jobbar i månskenet.
Eller dra iväg och jobba i norge eller liknade så du får pengar på bordet.
Så som sägs är många "bidrag" baserade på att du har en egen andel.
-
Enligt min erfarenhet av företagande är kapitalet det dyraset. Dvs har du inget startkapital måste du låna till det och räntor har en stor tendens att äta upp vinsten.
Jag skulle rekommendera att du skaffar dig ett startkapital. Det "enklaste" sättet är väl förvärvsarbete, men då måste du dra ner på dina utgifter till nära noll. Bo i en corolla är en idé som någon hade. Det funkar, men kan ha vissa sociala implikationer.
Problemet är att hela systemet bygger på att man skall låna till startkapital och det funkar nog om man har en suverän affärsidé. Det är därför det är så ont om företag med halvbra affärsidéer, de överlever inte. En gård är aldrig billig att köpa, även om den ligger avsides.
/M
-
Njae, jag håller inte med om att kapitalet skulle vara så dyrt så det skulle vara nån slags stötesten.
Möjligen inom just lantbruk, där det krävs enorma mängder kapital, och marginalerna är minimala.
Men annars, ett miljonlån kostar runt 80 000 i ränta. Kan man inte få det över på en investering på 1 miljon, då är nog iden för dålig.
Men har man väl lånat pengar, då är det full fart från dag 1 som gäller. Annars hamnar man i sitsen att lånen äter upp vinsterna och man aldrig kan investera vidare till den tänkta nivån.
Då ser jag snarare ett problem i att det är så svårt att få kapital överhuvudtaget.