Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: louise skrivet 12 dec-06 kl 16:54
-
Jag kan inte bestämma mig för vilken ras jag ska ha. Ni som har Gute eller Värmlandsfår, för- och nackdelar? Kött, ull, psyke?
-
Enda nackdelen, om man nu tycker det, med gutefår är att fällarna blir inte sådär silkeslena... men andra sidan mycket starka o hållbara o vackra färger.
Köttet har varit mycket gott :D
Psyket vill jag inte klaga på, mina är jätte tama o goa ;D
-
gutisarna har handtag, det är mycket praktiskt.....
jag tycker att gutefårägarens handbok var väldigt bra som ingång till fårskötsel över lag, och gutisar i synnerhet. kolla på http://www.gutefar.se/
Gutisar är ju hyfsat vanliga, men det verkar värmlandsfår åxå vara här i västsverige så utifrån tillgänglighet är det väl inga problem med någon av raserna.
Det var lite objektiv data, nu över till de subjektiva egna erfarenheterna:
I dagsläget har jag varken renrasiga gutar eller värmläningar, men väl korsningar av båda raserna (ffa med finull & rya). Korsningsavkomman är trevlig och kommer väl att ge lite "wildcard" avkomma nästa säsong. De tveklöst bästa skinnen jag fått ut av min flock kom från korsningslamm där baggen var renrasig gute och tackan rya.
Ja det var ju inget direkt svar på din fråga men kanske gav det dig några uppslag....
-
Vad jag förstår när det gäller ulllen så är ju värmlandsfåren kanske "bättre" beroende på vad du tänker göra för nåt....
De har ju varrierande ull, både rya, gobeläng o finullstyp... från grövre till mycket fnfibig vadmalsull... mkt mjuk...
sdan har det ju en oändlig färgvariation... allt från svarta, till bruna grå o vita samt brokiga...
Så vill man spinna och tova så är ju ullen väldigt bra...
Gutarna har ju oftare mer döhår i ullen... men det går ju naturligt vis bra att spinna och även tova... kan möjligen bli så att ev dö hår korvar sig o ligger på utsidan av alstren.. så blir det även efter vissa av mina roslagsfår... när jag tovar... men det går väligt bra med andra roslagstackors ull...
Men dt beror ju på vad du tänker göra för något.. all ull går ju att använda... gäller bara att lära sig använda rätt ull till rätt saker.
varma o fina skinn blir det ju efter båda raserna..
:)
-
Jag har gutefår men ingen erfarenhet från Värmlandsfår...
Gutarna har ett mycket trevligt temperament, lugna. De är kända för att ha lätta lamningar och att vara goda mödrar. Skinnen är faktiskt mycket populärar just nu eftersom de kan vara i hela gråskalan och dessutom skäckiga..... De har ju, som sagt, handtag.....
Köttet har vi fått mycket beröm för, magert med lite inslag av vilt. Dock finnas det ingen ekonomi i dem om det är det man är ute efter. Har hört om flera som lagt om produktionen till köttraer för att få ekonomi i det hela.
Det finns en trevlig förening och mycket stöd att få om man är nybörjare. Ja, annars oxå förstås.....
Jag har vallhund och flera andra vallhundsägare vill träna på mina får för att de inte är så springiga utan mycket lugna ....
Jag både tovar, spinner och väver av min ull...och viosst blir det lite stickigare än t.ex. finull... men det kan ju även vara en effekt med att det sticker ut en massa dödhår.... jag köper ju även finullsull om jag vill göra annat.....
-
De har ju, som sagt, handtag.....
gutisarna har handtag, det är mycket praktiskt.....
jag tycker att gutefårägarens handbok var väldigt bra som ingång till fårskötsel över lag, och gutisar i synnerhet. kolla på [url]http://www.gutefar.se/[/url]
Men.... vad gör ni med hornen på Gutarna ???
I Gutefårägarens handbok står att läsa att "hornen inte är några handtag" ::)
-
Dock finnas det ingen ekonomi i dem om det är kött man är ute efter.
Har hört om flera som lagt om produktionen till köttraser för att få ekonomi i det hela.
Har också haft Gutefår o håller helt med Iris !
Slakteriernas ökade krav på slaktvikt gör hanteringen olönsam med den rasen.
I E.u.r.o.p. klassningen, som tillämpas av våraslakterier, hamnar gutefåren som regel något sämre än gotlandsfåren,trots att vikterna kan vara desamma.
Slakteriernas förklaring på detta med att gutefåren har annorlunda köttansättning med bl.a. tunnare lår och en hög, smalmanke.
Köttet finns dock på andradelar av kroppen, men inte i sådanplacering att det uppfattas som fördelaktigt vid bedömningen.
Mvh Rosa
-
Jag tänker inte slakta på slakteri. Kolla tråden mobilt slakteri under "alternativ ekonomi". Att slakta på slakteri tjänar väl ingen på...
-
Tja..alla som lever seriöst på sina Lantbruk tjänar ju så pass på att skicka till slakteri att dom kan leva på det.
Men.. det kräver ju att man har bra djur att leverera, så att det betalas bra för dem... ;)
Mvh Rosa
-
Nu spårar vi snart ur den här tråden, men småbrukare som förädlar själva lever gott de med. Då kan man ha betydligt färre djur och istället göra exklusiva varor. Och de kallar jag också seriösa. Seriösare än de som inte orkar ta tag i marknadsföring, förädling å har lite jävlar anamma.
-
Jag tänker inte slakta på slakteri. Kolla tråden mobilt slakteri under "alternativ ekonomi". Att slakta på slakteri tjänar väl ingen på...
Jag har ju som du vet kollat under tråden ;)
Men det är absolut ingen ekonomi i mobila eller lokala slakterier i den utsträckningen du är ute efter tyvärr :-\
Det är dessutom för lågt slaktutbyte på de raser du vill ha för att löna sig vare sig du ska slakta dem på eget slakteri eller hemma.
Jag har flera vänner som testat att köpa lammkött från dessa raser och de har blivit väldigt besvikna.
Slaktvikter på runt 10-12 kg per lamm är inget ovanligt och då består slaktkroppen till 60-65% av ben och det vill inte folk betala för.
Speciellt inte om dom köpt av andra större raser förut.
Ska du sälja kött så satsa på köttrasfår !!
Storbonden :)
-
Har du alltså en ekonomisk kalkyl över mobila slakterier?
-
Har du alltså en ekonomisk kalkyl över mobila slakterier?
Om det är mig du menar ?? Så har jag tidigare haft kontakt med ett företag som startade detta på mitten av -90 talet i Järvsö och dom fick lägga ner trots bra kundkrets och inte speciellt dyra omkostnader !!
Tråkigt men sant. Man kan dessutom se på hur många sådana alternativ det finns runt om i landet. Inga som jag vet om....... Det ger en liten fingervisning på hur ekonomin ser ut runt mobila och lokala slakterier.
Förutom vissa stora gårdar som har egna gårdsslakterier men det är flera av dem som lagt ner sina egna slakterier pga regler och kostnader.
Storbonden :)
-
Det hade varit himla bra om jag kunde komma i kontakt med dem, hra du nåt namn å nummer? Definitivt bra erfarenhet att lära sig av.
-
Det hade varit himla bra om jag kunde komma i kontakt med dem, hra du nåt namn å nummer? Definitivt bra erfarenhet att lära sig av.
Dom finns inte kvar så de ansvariga vet jag inte var dom finns idag !!
Men de som vad jag vet har fungerande eget gårdsslakteri är dom här och det är det sista gårdsslakteriet i Gävleborg. Dom måste dock köpa in massor av slaktlamm från andra för att gå runt.
http://www.lokaldelen.se/ld/foretag/profil.do?advanced=true&catIDs=660413&pageSize=25&companyID=42003 (http://www.lokaldelen.se/ld/foretag/profil.do?advanced=true&catIDs=660413&pageSize=25&companyID=42003)
Denna sida från 2001 visar dessutom hur detta med mobila och lokala slakterier dras i långbänk ...... sidan är från 2001 och inget har gjorts sen dess !!!!!
http://www.miljomagasinet.se/dokument/arkiv/djurratt/slakt12%20_01.html (http://www.miljomagasinet.se/dokument/arkiv/djurratt/slakt12%20_01.html)
Storbonden :)
-
Men här nere finns många gårdsslakterier. Bara i min lilla kommun på 10000 inv finns tre stycken. Ska kolla dina länkar, tack tack! Eldrimner jobbar en massa på det här. Här finns kostnadsgrejer också, men tyvärr fattar jag inte dem riktigt..
http://www.norden.org/pub/miljo/jordogskov/sk/ANP2006776.pdf
Hm.. ja nu har jag läst. Det är ju sant att det är dyrt att släpa runt på personalen.. å som busstop säger, vem ska köra bilen?
Men hur menar du att de köper in djur? Gå runt? Det här slakteriet ska alltså inte sälja något, utan är en service i en gemensam slaktförening.
-
Eldrimner jobbar en massa på det här. Här finns kostnadsgrejer också, men tyvärr fattar jag inte dem riktigt..
[url]http://www.norden.org/pub/miljo/jordogskov/sk/ANP2006776.pdf[/url]
Intressant läsning men det fanns egentligen inga beslutsfattare eller tunga namn med på detta möte.
Jag tror tyvärr att detta är långt borta i framtiden :-\
Storbonden :)
-
Lollo, har du kollat om din Länsstyrelse har koll på om det finns något intresse för ett lokalt slakteri? Här i Blekinge har Länsstyrelsen haft möte för att kolla upp intresset för ett lokalt slakteri. Tyvärr kunde jag inte gå dit själv så jag vet inte vad som sas.
-
Tycker tråden spårade ur men jag har själv några Gutefår och trivs kanon med dessa, när det gäller slakt av lamm anlitar jag en lokal bonde som är duktig på att slakta kostar lite och ger mig köttet jag behöver för året. Krångligare än så tycker jag inte att det skall vara. Jag har troligen missat en del av lagstiftningen men jag mår gott ändå.
-
Hej, Lollo
Glöm genast det där med mobila slakterier. Det är inget realistiskt alternativ. Enligt tillförlitliga beräkningar skulle det krävas minst 100 lamm på varje gård som slakteriet besöker för att det ska gå runt. Dessutom måste slakteriet vara igång en stor del av året. Det funkar möjligen i renskötselområdena men ska ses mer som ett flyttbart stationärt slakteri.
För din del har du ju inte så långt till Öströö fårfarm. De har ett utmärkt, eget litet slakteri och legoslaktar även åt andra för ett rimligt pris. Kontakta dem när du har fått igång produktionen.
-
Finnemang med fakta, vilken källa har du? Nån beräkning som går att få se?
Jag kontaktade Öströö för flera månader sedan, de har aldrig svarat så jag gav upp dem. Men vad känner du till om deras legoslakt? Verkar ju skitbra!
-
Man kan visst det leva professionellt på gamlahalvutdöda raser. Kolla in det här företaget som lever på gutefår!
http://www.brunnsnas.se/
-
Man kan visst det leva professionellt på gamlahalvutdöda raser. Kolla in det här företaget som lever på gutefår!
[url]http://www.brunnsnas.se/[/url]
Men snälla du...... ::)
Det är ju en Konferensgård med övernattning och mat !!!!!
-
Tack Alte för att du är posivitiv!
Förresten är jag inte man utan kvinna, alltid lika roligt med mitt androgyna namn:)
Pelargon, du kanske missade att gå in på deras butik? De säljer gutekött för 65 kr kilot, plus skinn å en massa annat.
-
Men snälla Lollo......
Fåren är ett gulligt inslag för konferans människorna att se på !
(att man slaktar gutefår och säljer kött o skinn driver inte en stor herrgård! :-X )
De lever ju på konferans delen det är ju en självklarhet som jag inte trodde man behövde nämna ens.
Pelargon
-
Man kan ju undra över företagets val av Gutefår.
Inte speciellt mycket.... antagligen för att det är en bidragsberättigad ras och för att de har stora horn och ser skojiga ut för konferans människorna att se på ;D
Pelargon
-
Man kan visst det leva professionellt på gamlahalvutdöda raser. Kolla in det här företaget som lever på gutefår!
[url]http://www.brunnsnas.se/[/url]
Hehe !!!
Att tro att Brunnsnäs lever på fåren är blåögt :)
Det är ju en konferensgård som tar 5500:- per dygn för att hyra ut anläggningen.
5500:- x 5 dagar ger 27 500:- plus moms för en vecka
Vilket motsvarar ca 40 slaktade lamm :P
Hur många får dom har framgår ju inte men med lite sunt förnuft så inser man ju snabbt att det krävs många lamm/tackor för att uppväga inkomsterna från konferensdelen.
Men denna diskution är ju egentligen extremt teoretisk.
Det är ju bara för var och en att sätta sig ner och räkna på hur mycket man tänker sig att få in i inkomst och sen se hur många lamm man då ska slakta ::)
Det blir en hel massa lamm om man ska överleva :-\
Och detta har inget med positiva åsikter eller negativa sådana att göra utan helt enkel REALISM......
Storbonden :)
-
Jag har ju som du vet kollat under tråden ;)
Men det är absolut ingen ekonomi i mobila eller lokala slakterier i den utsträckningen du är ute efter tyvärr :-\
Det är dessutom för lågt slaktutbyte på de raser du vill ha för att löna sig vare sig du ska slakta dem på eget slakteri eller hemma.
Jag har flera vänner som testat att köpa lammkött från dessa raser och de har blivit väldigt besvikna.
Slaktvikter på runt 10-12 kg per lamm är inget ovanligt och då består slaktkroppen till 60-65% av ben och det vill inte folk betala för.
Speciellt inte om dom köpt av andra större raser förut.
Ska du sälja kött så satsa på köttrasfår !!
Storbonden :)
Hej Jag slaktade tre tacklamm för en dryg månad sedan och dom vägde 15,9 15,7 17,8 alla födda i april och har endast gått på bete och köttet är alldeles utmärkt. slaktade på sjöbo slakteri kostade 250/sek per lamm + moms och jag tog tillbaka allt för egen konsumtion.
MVH Göran
-
Hej Jag slaktade tre tacklamm för en dryg månad sedan och dom vägde 15,9 15,7 17,8 alla födda i april och har endast gått på bete och köttet är alldeles utmärkt. slaktade på sjöbo slakteri kostade 250/sek per lamm + moms och jag tog tillbaka allt för egen konsumtion.
MVH Göran
Vad trevligt !
Dom var stora för att vara Gutelamm. Men lite små för att vara slaktbara om dom ska levereras till slakteri och ge tillbaka några pengar. Man vill ju helst att lammen ska väga runt 20 kg slaktade för att komma i rätt prisnivå.
Men du gjorde ju helt rätt som tog tillbaks dom ! Det ska man göra med de lamm som inte riktigt klarar optimal vikt.
Det går bra att få fina slaktvikter på ett parasitfritt bete men då gäller det att hålla det parasitfritt under kommande år.
Klart att köttet är utmärkt det är det väl från alla lamm som håller slaktbar vikt !? Men väger lammen under 12 kg slaktade blir det som jag skrev tidigare mest ben och mycket lite kött.
Storbonden :)
-
I morse när jag gick ut med hö hittade jag årets första värmlandslamm frisk och kry bakom fårhuset. Jag blev helt tagen på sängen och har tillbringat dagen med att färdigställa den tidigare bara halvbygda lammboxen och annat pill. Som vid alla födslar får man perspektiv på tillvaron. Har man som vi 7 får tror jag inte att det spelar så stor roll vilken ras man har. Ekonomiskt är det inte försvarbart men det bidrar till livskvaliteten. ;) ;D
-
Jo, men för genbanksfår får man ca 150/styck i eubidrag, så visst gör det skillnad! Fast värmland eller gute, nä, det gör kanske ingen skillnad. Jag tänker mest på hur de är att handskas med, och kanske ullkvaliteten.
-
Fast det blir så lite pengar... 7 st Genbanksfår genererar 1050:-
det är inte mycket pengar.
De pengarna (150:-) tar tyngre raser lätt in genom sina slaktlamm.
Jag har haft Gutefår
men tröttnade på deras dåliga ull och låga slaktvikt...
Mvh Rosa
-
Fast om man ändå vill ha allmogefår är det ju bättre att skaffa de som drar in en tusenlapp extra, än de som inte har några intyg eller m-status å man blir helt utan pengar. I min värld är en tusenlapp mycket pengar!
Vad kostar annars köttraser per tacka att köpa in? Tänker mig att det är mycket dyrare. Man kanske tjänar på lägre investeringskostnad?
-
De pengarna (150:- per tacka) tar tyngre raser lätt in genom sina slaktlamm dubbelt så tunga lamm.
Mvh Rosa
Köttrasfåren kan du ofta köpa för 800 kr ;D
-
Det finns fårraser som är framavlade för att producera mycket kött vid optimal foderstat med kraftfodertillskott. Dessa väljs i regel av dem som ska leva på sin fårskötsel. Sedan finns det gamla lågproducerande raser som kan klara sig på enbart foder producerat på den egna gården och ändå producera både kött och ull. Jag tycker inte man behöver jämföra dessa två grupper då det är frågan om helt olika produktionsformer. För den som vill ha "hushållsfår" och leva ekologiskt och självförsörjande så är det ganska naturligt att man väljer de gamla allmogeraserna. De är också ett kulturarv som vi ska värna om. Men det gör vi inte om vi matar dem med importerat sojakraftfoder för att få så höga slaktvikter som möjligt. Låt oss behålla allmogefårens fina egenskaper som duktiga foderomvandlare och använd de moderna raserna till "högproduktion". Själva har vi slutat väga och det känns jättebra att producera eget kött utan sojafoder.
-
Det finns ju mellanvägar också.... Håll en grupp tackor av lantras och betäck några eller alla med en köttrasbagge för att få upp slaktvikten. Tackorna förblir renrasiga och kan vara genbanksanslutna. Efter att man låtit dem gå ett par säsonger med x-lamm så kan man betäcka de som visat upp de egenskaper man framför allt eftersträvar (enkla lammningar, bra modersinstinkt, lugn eller what ever) med en renrasig lantbagge av samma ras.
Kika på äldre nummer av Gutefåret så kan du hitta en diskussion om detta där. Som jag ser det är det ett ekonomiskt försvarbart tillvägagångssätt samtidigt som man behåller en uppsättning renrasiga djur. Men som sagt, samtlig avkomma bör i så fall slaktas av och bagglammen måste skiljas ut i god tid före könsmognad. Det borde ej bli problem med bidragen eftersom livdjuren är renrasiga!
Kikar man runt lite på hösten så brukar det dyka upp köttrasfår till överkomligt pris....
-
Det finns ju mellanvägar också....
Håll en grupp tackor av lantras och betäck några eller alla med en köttrasbagge för att få upp slaktvikten. Tackorna förblir renrasiga och kan vara genbanksanslutna.
Det borde ej bli problem med bidragen eftersom livdjuren är renrasiga!
OBS !
Man får absolut inte betäcka tackorna med bagge av annan ras om man vill kunna söka EU-bidraget för hållande av utrotningshotade raser !!!
Man får ju bidraget för att man ska hjälpa till och föröka rasen...
det är ju därför man inte får bidraget för kastrerade djur!
citat:
Ett krav för ersättning är att jordbrukaren följer en avelsplan som har godkänts av Jordbruksverket.
Hondjuren får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras.
mvh Rosa(http://www.lunarstorm.se/_gfx/pro/icon/ros.gif)
-
Intressant...
Jag kikade på jordbruksverkets godkända (mja, se mer om det nedan) avelsplaner för Gutefår: http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff36754/Avelsplan_Gutef%C3%A5r.pdf
respektive allmogefår: http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff36748/Avelsplan_Allmogef%C3%A5r_2003.pdf
I inget av dokumenten ser jag några hinder mot att producera slaktlamm efter en bagge av köttras. Tackorna, vilka i det långa loppet ingår i avelsplanen, är och förblir rasrena vilket är det som krävs utifrån min läsning av dokumenten.
Men nu skall man hålla i minnet att avelsplanerna (åtminstone den för gutar, har inte orkat efterforska allmogefåren) var giltiga endast fram till 31/12 2006! Jag utgår från att arbetet med att ta fram en ny avelsplan pågår eller att ett nytt accept från jordbruksverket håller på att klubbas (alternativt så finns det nya klubbade avelsplaner men att dessa ännu inte offentliggjorts på verkets hemsida).
Eventuellt är Rosas citat från Jordbruksverket inte så absolut som det framstår eftersom det är utbrutet ur ett större sammanhang.... Speciellt om man betänker avelsplanernas giltighet. ;) Min personliga erfarenhet av myndighutsövning (ja jag har jobbat på 2 olika myndigheter inom helt olika lagområden som tjänsteman/utredare) är att tillämpningen av myndighetens regler varierar mellan 1/ olika tjänstemän, och 2/ regionalt.
Observera att jag inte förespråkar modellen reservationslöst utan ventilerar den som en teoretisk möjlighet att få lite mer ekonomi i att hålla lantraser.
-
Eventuellt är Rosas citat från Jordbruksverket inte så absolut som det framstår
eftersom det är utbrutet ur ett större sammanhang....
Jaha då kommer Hela texten här!
Om det nu blir mera gällande av det ..... /Rosa
Bevarande av utrotningshotade husdjursraser
Informationen på den här sidan gäller endast LBU-programmet 2000-2006. Du hittar information om landsbygdsprogrammet 2007-2013 här.
Ersättning lämnas för att hålla djur av utrotningshotade raser. Syftet är att öka antalet vuxna, renrasiga djur av svenska utrotningshotade husdjursraser så att rasernas fortlevnad och den biologiska mångfalden säkras.
Ett krav för ersättning är att jordbrukaren följer en avelsplan som har godkänts av Jordbruksverket. Hondjuren får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras. Djuren ska även vara individmärkta. Femårsåtagandet omfattar ett totalt antal djurenheter. Jordbrukaren åtar sig att under hela perioden hålla minst 50 % av antalet djurenheter i femårsbeslutet. Hållandeperioden är 2 månader för får, getter och grisar. För nötkreatur krävs ingen hållandeperiod eftersom antalet nötkreatur beräknas automatiskt ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningseriod för nötkreatur. Stödet lämnas för vissa raser av nötkreatur, svin, får och getter. Stödet lämnas i hela landet.
-
Jaha då kommer Hela texten här!
Om det nu blir mera gällande av det ..... /Rosa
Bevarande av utrotningshotade husdjursraser
Informationen på den här sidan gäller endast LBU-programmet 2000-2006.
Ja men vad gäller för 2007 och framåt?
Nu krånglar jag lite för saks skull ;)
-
;D ;D
-Se det är det ingen som vet än...
det är ju bara ett förslag för 2007 det som man kan läsa nu.
eller som dom själva uttrycker det:
Programmet är ännu inte definitivt beslutat. På de här sidorna hittar du därför endast kortfattade beskrivningar av de olika stöden som föreslås ingå i programmet.
-Det är ju det som gör det så spännande att söka EU-bidrag,
förslaget o det som kommer att gälla är inte samma sak alltid... 8)
Mvh Rosa
-
jamen då är ju allt som vanligt i myndighetssverige....
jag struntar nog i att söka EU-medel i år också :P
får väl utropa min gård till EU-fri zon ;)
men bidragen för hamlade träd är ju principiellt lockande eftersom jag tillämpar detta i hyfsat stor utsträckning i syfte att få foder (inte för syns skull mao)
-
Äh, det blir ändå alltid som tjänstemännen föreslår. Det är min erfarenhet av kommunalpolitik. Om EU är likadana vet jag iochförsig inte.
Men för oss småbrukare verkar det riktigt bra. Tidigare fick man inte bidrag för kulturhistoriskoch miljöbevarande grejer förrän man samlat på sig så mycket att man kunde få 3000 kr i bidrag. Nu föreslås den gränsen sänkas till 2000, just för att de med små gårdar oftast inte kunde komma åt stödet. Det går alltså inte att söka för tex fem hamlade träd, eftersom det bara ger ca 600 kr. Man måste ha så mycket grejer att det blir 2000 kr.
-
Bidraget för utrotningshotade husdjursraser infördes väl för att öka antalet djur av dessa raser?! Då är det väl de som håller raserna och vill föröka dem och sälja renrasiga avelsdjur till andra som ska få bidraget. Att söka kryphål och få bidrag utan att uppfylla syftet låter mycket tveksam. Den som vill starta en ny besättning med "rena" allmogefår bör nog akta sig för att köpa djur från en blandbesättning. Förr eller senare sker det en "olyckshändelse" och det blir uppblandade djur.
Det är helt OK att hålla på att korsa raser men då ska man inte räkna med att få detta bidrag.
-
Jaha, det blev varken det ena eller andra:) Två pälsfår och ett finull/dorset ramlade över mig för en billig peng. Idag flyttade de in å vi har myst i stallet med knäckebröd och kramar! Nångång i vår lammar de.
-
Jaha, det blev varken det ena eller andra:) Två pälsfår och ett finull/dorset ramlade över mig för en billig peng.
Gotlandsfår o Finullskorsning.....
Åhh där flög de där 150:- i bidrag som du pratade om tidigare all världens väg ;D
-
Eller 2000 kr, eftersom jag troligen inte kommer upp i minimisumman nu. Hör att du tycker jag är fånig som vill åt bidraget, hoppas jag lyckats förklara nu.
-
Hej! Har erfarenhet av Gutefår och N Spelsau (norskt svar på Värmlandsfår), dem är i stort sett lika förutom att Värmlandsfåren oftare har horn. Svårt att se skillnad på dem. Jag föredrar spelsau eller typ Värmlandsfår för att dem har en annorlunda ull jämfört med gutarna och för deras temperament. Tycker att Gutarna är dem mest robusta och tuffa, lugna av landets får, som kor i litet format (?). Jag upplever Värmlandsfåren mer lätthanterliga och "lättare" i lynnet, inte riktigt så allvarliga och envisa som jag upplever gutarna. Båda raser blir goda mödrar, betesdjur och har okomplicerade lammningar, är mkt tåliga. Antar att det finns många svar på din fråga. Tror också att en blandning dememellan skulle kunna få fram bra skinn, kanske bättre än de båda raserna?
/Pia
-
Man behöver också vara ansluten till Maedi-Vistnaprogrammet för att få del av EU-bidragen för lantras. Ser ut att bli 800:- i fast bidrag plus någon liten penning per djurenhet. Eller ngt.