Alternativ.nu
Övriga ämnen => Jakt och fiske => Ämnet startat av: Argona skrivet 13 aug-12 kl 20:23
-
Jag har två dammar med naturligt vattenflöde. , den ena är ca. 40 x80 meter, den andra något mindre. .Där fanns redan kräftor när vi köpte fastigheten med dammarna. Vi har inte matat dem utan de har fått äta det som finns naturligt i vattnet, där finns ingen fisk. Vi har fiskast upp ca. 15 kg två år i rad, lämnat de små och säkert fler som vi inte fått upp!
Nu undrar jag om det finns någon möjlighet att utöka kräftbeståndet för att sedan sälja och få in en slant. Någon som vet hur man går till väga, känner någon som jag kan fråga?
-
bara lägg ut en annons folk köper som tokiga samt börja mata lite för mer fart i dammen
-
Vi har sålt det vi tagit upp (strykande åtgång som du säger ;D) men jag funderar på om jag kan utöka, rejält!! Dammarna är på 3200 kvm och den mindre är 2400 kvm, de har förbindelse med varandra och är ca. 3 meter djupa. Vad ska jag mata dem med? Hur många kräftor kan bo och trivas i dammarna?
-
Vet du om det finns några rör el. liknande på botten, det skapar fler gömställen = fler kräftor, sen så kan du ju alltid mata om du kommer över lite billig fisk eller om du fiskar själv.
-
Vi har slängt i tegelpannor men kan lätt slänga i fler "bostäder" till yngel. Är det fisk man ska mata dem med?? De äter växter som det är nu då det inte finns någon fisk i dammarna. Vi använder den större dammen som bad-plats på sommaren så jag vill inte att vattnet ska bli förstört av fisk-rester od.
-
Jag vet faktist inte om dem äter fisk, men jag bara tänkte att det är ju fisk som finns i sjöarna och man brukar ha det som bete. Dem kanske äter växter. ???
-
Kräftodling i dammar
Förutsättningar för en dammodling
1. Varför dammodling?
All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla.
+ God kontroll
+ vattenkvalitet
+ bottenstruktur
+ predatorer
+ födotillgång
+ vattennivå
+ gömsletillgång
+ tillsyn
+ vegetation
+ dammens utseende + skörd
- Svårt att kontrollera
- temperatur
- beståndstätheter
2. Vilka har varit de vanligaste problemen?
- dålig koll på vattenkvalitet, främst syrgashalter
- dålig koll på utfodring
- icke optimalt utformade dammar
- genomströmmande vatten av dålig kvalitet
- svårkontrollerade kraftiga flöden 3. Planering av dammens läge
+ närhet till eltillgång
+ markstruktur -lerhaltiga jordar
+ avlägsna matjord
+ använd grävmassorna till dammvallar + återför matjord runt dammen
+ sänkor i marken
+ sydläge
+ solbelysning
4. Växtlighet i och runt dammen
+ gräs runt dammarna - bör hållas långt
+ gärna al (or) runt dammen
+ måttliga mängder växter i dammen
+ kransalger (Nitella), vissa arter av nate (Potamogeton)
+ vissa arter av slingor (Myrriophyllum, Ceratophyllum)
+ kortskottsväxter, rosettväxter t.ex. Braxenmat (Isoetes)
- vattenpest (Elodea)
- alla flytbladsväxter t. ex. näckrosor, gäddnate, vattenpilört m.fl.
- strandväxter/övervattensväxter
5. Krav på vattenkvalitet
+ syrgashalt över 6 mg/l
+ kalciumhalt så hög som möjligt - helst över 10 mg/l
+ pH helst över 6,5
+ alkalinitet helst över 0,2 mekv/l
+ nitrat, nitrit, ammonium, fosfat - sällan någon risk för höga värden
+ järn helst under 0,5 mg/l 6. a) Vattentillförsel i ”öppna” system
+ gräv aldrig i ett flöde utan vid sidan av
+ förbind flödet med dammen genom kontrollerbart till- och avflöde
+ höga krav på god vattenkvalitet i flödet
+ underlättar syresättning
+ minskar risken för uppkomst av höga halter växtnäringsämnen
- ökad risk för tillförsel av "dåligt" vatten
- ökad risk för att få in sjukdomar i odlingen
- ökad risk att få in predatorer i odlingen
- ökad risk för utvandring/invandring av kräftor
- ökad risk att få in oönskade växter (t.ex. vattenpest)
b) Slutna system
+ goda möjligheter att kontrollera/förändra vattenkvalitén
+ minskad risk för sjukdomar, predatorer, utvandring/invandring, oönskade växter
. + syresättning genom interncirkulation + lätt att tömma vid skörd, föryngring, reparation,
förändring m.m.
- kräver tillgång till elektricitet
- täta dammar
- god tillgång till grundvatten med relativt låg järnhalt
- kan vara känsliga för höga temperaturer på sommaren
- kan medföra tjocka istäcken
7. Dammens utformning
+ runda/ovala dammar
+ gärna en ö i mitten
+ bottenarean på minst 300m2
+ skålformad botten
+ en lågpunkt för enkel tömning
+ ca 2,5 m djup i lägsta punkten
+ ca 15° lutning
+ inte för stor andel grunda bottnar (mindre än 50cm vattendjup) 8. Täta dammar?
+ lermark ger täta dammar
+ vid behov kan gummi duk, presenning användas
9. En årsklass per damm eller flera årsklasser i samma damm?
En årsklass:
+ god kontroll på antal kräftor i dammen
+ jämnare storleksfördelning
+ effektivare matning.
+ lägre risk för kannibalism
+ enklare att skörda
+ goda avelsmöjligheter
- kräver egen yngelproduktion
- kräver tömningsbara dammar
10. Vilka faktorer avgör produktionen i dammen?
+ god tillgång på gömslen i olika storlekar t.ex. plastkassetter
för skogsplantor (beräkna 2-3 gömslen per vuxen kräfta)
+ god tillgång på föda
+ optimal beståndstäthet 10-20-30 ind.lm2
+ sjukdomsfria kräftor
+ tidigt kläckta yngel
+ begränsa antalet vattenlevande insekter och insektslarver t.ex.
dykarbaggar, ryggsimmare, trollsländelarver m.fl.
+ bekämpa mink
+ skapa så lång odlingssäsong som möjligt d.v.s. tidigt isfritt - sen isläggning
+ vattenkvalitet
+ undvik höga sommartemperaturer (helst ej över 20°C)
+ "ständig" tillsyn
+ LÄR KÄNNA DINA DAMMAR
11. Ekonomi
- kostnader för grävning och markberedning -ledningsdragning för el och vatten
(bräddavlopp för slutna system)
- bohålor - inköp av utsättningskräftor
- gräsfrö
- elkostnader
- foderkostnader
- kostnader för arbetstid (egen? och andras)
- utrustning och maskiner för tömning av dammar - analyser av vattenkvalitet
- konsultkostnader!
- odlingstillstånd?
- ev. hälsokontroller
- marknadsföring
- transporter
+ försäljning av kräftor (konsumtion- utplantering)
+ försäljning av kräftfisketillfälle
12. Avkastningsmöjligheter
Ett räkneexempel gällande damm med en årsklass.
Antag en odlingsyta på 400m2.
Antag en odlingstid på 3 somrar (utsättning juni 2006, skörd augusti 2008).
Antag en täthet på 10 kräftor större än 10cm per m2.
Antag 25 kräftor/kg -40g/kräfta -400g/m2.
En damm på 400m2 avkastar då 160kg.
Antag ett kilopris på 350kr/kg.
Total avkastning blir då 56 000kr/3 år. Detta ger ca 19 000 kr/år
Slutsats: Odlandet måste effektiviseras. Hur?
+ hålla nere kostnader
+ öka kräfttätheten per ytenhet
+ förkorta odlingstiden
+ öka försäljningspriset per kilo
Hämtat från en god väns sida
Och vad gäller mat kan du ge dem i stort sett vad som helst eftersom de är Omnivorer
fisk, potatis, baljväxter är nog det vanligaste
-
Hoppas du fick lite hjälp nu
-
Jag googlade lite och tror jag hittade din goda väns sida!! Känner igen det mesta du skrev därifrån!!
Ska läsa och begrunda. ;D
Mina dammar är ej tömmningsbara så årgångsodling går bort.
Tack för hjälpen så länge. Kan man ta kontakt med din vän om man vill ställa fler frågor?? ???
-
Vi har sålt det vi tagit upp (strykande åtgång som du säger ;D) men jag funderar på om jag kan utöka, rejält!!
Men är ni inte för billiga per kilo?
Kollade din hemsida och de flesta andra tar ju 3-400 kronor kg för levande kräftor.
-
Vet inte om vi är billiga eller inte men det är inte Flodkräfta utan vanlig Signalkräfta! Vår hemsida är ej uppdaterad (datorhaveri i december -11, kommer ej åt att redigera min hemsida längre) men jag har inte ändrat priserna för i år i alla fall.
Har sökt och fått tillstånd hos Länstyrelsen förra året men inte funderat vidare på detta med kräftor som affärside eller om man bara ska fortsätta löne-arbeta :-\
-
'Finns det någon studiecirkel/kurs om kräft-odling?
-
Nu har vi fiskat upp det som går (så gott som) utom de som är under 10 cm och det blev ca. 30 kg. Då utan extra fodring och inga utlagda gömslen.
Det borde gå att öka så jag kastar i flera gömslen till att börja med.
-
Som barn matade jag kräftor i en å,mört mm klämde jag fast på botten med en liten sten över,jag trädde även fast på pinnar som jag tryckte ner i bottnen,de åt gärna bröddegen som jag metat mörten med. Minken var ofta i ån och tog kräftor,långa rader med tomma skal låg kvar när den var färdig,även abborre och öring käkade kräftor,jag vet inte om hägern äter kräftor dock.
-
Löv från al ska tydligen vara bra kräftmat.
-
Det är OT men det skiter jag i.
Är det någon som har kräftor att sälja till konsumtion,levande eller kokta.
-
Om jag hade gått in för att mata mina förra året så hade jag kanske haft att sälja till dig nu ;D ;D men så är inte fallet ännu.
-
Intressant ämne. Jag har en del betesmarker och en kraftledningsgata som jag funderar över att gräva ur till dammar. Vatten finns där nog så det räcker. Jag var orolig för skogen som ligger nära, men ser att du också har skog jämte dammarna.
Oron var alltså att granskogen skulle ge väldigt surt vatten.. inte att skogen skulle ta skada :)
-
Kalk motverkar surt vatten.. :)
-
Sitter här på kammaren och funderar återigen på mina kräftor!! Har i alla fall skickat iväg en fråga till Jordbruksverkets avdelning Vattenbruk så får vi se vad det kan leda till. Svårt att hitta information om hur jag kan gå tillväga med odlingen när jag googlar på det. De tips jag fått innan har jag lusläst ;D
Undrar om det är något att gå vidare med och få någon sorts ekonomi i det ;D eller bara lägga ner :( och ha för husbehov!!
-
Du bör kontakta länsstyrelsen i ditt län. De ger bra råd och tillstånd till kräftodling.
Googla på deras hemsida, flik Djur och Natur/Fiske.
-
Vilka mer frågor behöver du ha svar på då?
Och ekonomi måste det väl gå att få på det.. Dammarna har du ju redan, och syresatta är de ju s inga pumpar behövs.. Mer gömställen kostar ju inte många hundralappar att fixa och mat till kräftorna lär ju inte kosta något heller.. Kort sagt är det ju bara er arbetstid som kostar, fodring ibland och så fisketiden..
Kräftor äter ju mestadels växter så det är ju bara häva i sådant.. Här omkring vet jag folk som agnar med brännässlor och rå potatis i burarna med lyckat resultat, så jag gissar att det går att mata dem med det mesta..
-
Länsstyrelsen är kontaktad sedan tidigare och alla papper är ifyllda och jag har för mig att allt det är ok nu. Kan dubbelkolla för säkerhetskull, det var nog 2 år sedan vi sökte tillståndet.
Jag vet nu vad det äter mm. och de som finns har överlevt hittills. Jag skulle ju lätt kunna slänga ut tegelpannor od som gömslen, sådant som ligger här och "skräpar". Sedan koka på ett par kilo potatis i veckan och utfodra med så får vi se hur det avlöper.
Jag tror att det jag är ute efter kanske är att få prata med någon med erfarenhet av att bygga upp en verksamhet med kräftodling och försäljning.
Hur arbetskrävande är det egentligen? Är det svårt att få en god balans i vattnet när man börjar fodra djuren? Är de befintliga dammarna tillräckligt stora för att få snurr på en lönande verksamhet?
Vi hyr ut en stuga i direkt anslutning till dammarna, ca. 10 sommarveckor, det skulle nog inte fungera i den utsträckningen om vi ska vara där dagligdax och fodra och sköta om kräftorna så då försvinner den inkomsten, det är lite därför jag dragit mig för att dra igång något. Stuguthyrningen fungera ju.
-
Att det skulle gå av sig själv att få ut nåt av det är nog riskabelt att tro. Sen tillkommer ju lokal för att koka dom. Och hurdan är marknaden? Bor inte du jämte Gränna? Här runt Vättern är det ju rätt gott om kräfthandlare också. .
-
Att det går av sig självt har vi provat nu i tre år, dvs, fiskat upp ca. 30 kg kräftor och sålt-levande, utan att mata eller göra något. Runt 30 kg har det funnits i några år nu, då lämnar vi de som är under 11 cm så de förökar sig i ungefär den takten eller hur jag ska säga.
För att öka produktionen måste vi göra något och det är det jag undrar över, hur mycket kan man öka och hur mycket arbetesinsats/pengar innebär det? Är det något att satsa på eller nöja sig med de 30-40 kg vi får upp utan nämnvärd insats.
Jag bor nära Vättern och när jag annonserat så har uppköpare från Storstäder ringt och varit intresserad av 100-tals kilo :o flera gånger så intresse verkar finnas. Jag hade inte tänkt koka dem för att slippa Livsmedelsverket, lokaler har vi så det kanske är en bit men kan ta tag i på sikt om det är ekonomi i den biten.
-
I det dokumentet du redan läst står ju följande:
12. Avkastningsmöjligheter
Ett räkneexempel gällande damm med en årsklass.
Antag en odlingsyta på 400m2.
Antag en odlingstid på 3 somrar (utsättning juni 2006, skörd augusti 2008).
Antag en täthet på 10 kräftor större än 10cm per m2.
Antag 25 kräftor/kg -40g/kräfta -400g/m2.
En damm på 400m2 avkastar då 160kg.
Dina damma har ju en sammanlagd yta av nästan 6000 m2 om jag fattade saken rätt, i teorin borde du ju kunna plocka ut 1280 kg kräftor med en helt optimerad odling.. Låt oss säga att man siktar på 500 kg då för att inte ta i så man spricker.
Det är ju fortfarande en väldig skillnad mot de 30 kg ni tar upp nu..
Så.. Ytan har ni, och vad jag förstod även syresättningen..
I det där dokumentet så räknade de ju med att man skulle ha någonstans mellan 10-30 kräftor per kvadratmeter, det kräver då att det finns gömställen i lika stor utsträckning eller mer över hela dammens yta.
Jag skulle börja med att under en vinter med is lägga ut en jäkla massa tegel och sprängsten i ett jämnt lager på isen så att gömställena blir ordentligt spridda i dammens yta. Där efter köpa kräftyngel och plantera ut.. Priset på dessa har jag ingen aning om, bäst är nog att ringa till någon odlare och be om prisuppgifter. Möjligt att man kan prata lite med kräftfiskare i närheten om man känner några bra och be om att få köpa de som är för små för försäljning..
Att man skulle behöva mata dem varje dag har jag svårt att se.. Borde ju rimligtvis räcka med att åka ut med gräs/löv och lite fiskrens (känner ni ingen vätternfiskare?) kanske någon gång i veckan.
EDIT: Har du läst denna föressten? http://www.astacus.org/manual%20med%20copywrite.pdf (http://www.astacus.org/manual%20med%20copywrite.pdf)
Här står ju precis ALLT.. Exakt hur mkt som äts, vilket foder o.s.v., hur man skapar gömställen, dammens utformning, syresättning...
Det är ju en heltäckande manual för hur du bör göra.. Rent spontant efter att ha ögnat igenom det så tror jag inte att du kommer ha några som helst problem att göra dig en skaplig hacka på kräftorna om du nu har bra syresättning i dammarna. Mer gömställen, massor av mer gömställen och så inköp av 10 000 yngel eller så.. Sedan utfodra enligt de tabeller som finns i det där dokumentet.
-
Tack Halte för din hjälp och dina råd. Den länkade skriften ska jag läsa igenom. Just räkneexemplen hoppade jag över då jag inte är någon fena på att hänga med i dem :-[ så tack för att du redde ut det åt mig!
Då kan det vara ide att ialla fall börja med det enkla, ordna bostäder. Vi ska försöka hinna med att köra ut tegelpannor på isen, mycket, så de har gömslen. När tempareturen stiger i vår kan vi ju börja mata med något lämpligt och om det går kan vi ju fodra på lördgar när det är stugbyte.
Syresättningen fungerar fint som det har varit med den mängd djur det har varit hittills och utan utfodring. Hoppas det fortsätter att fungerar när beståndet ökar.
Nu har vi ju ett gäng kräftor där som är under 10 cm, ska se om jag behöver köpa in yngel eller om det räcker med att fodra de jag har och vänta på att de förökar sig nu när de får mer foder och gömslen. Beståndet har inte ökat eller minskat när vi tagit upp de kräftor som är över 10 cm nu i ca. tre år.
Jag tror att många yngel har gått åt pga. för få gömslen.
Jaja, jag funderar vidare på det här då, kanske kan vara något att gå vidare med i alla fall. Dammarna finns ju där redan som sagt ;D
-
Ja utan gömslen blir det inte fler kräftor..
Hade du redan läst den där skriften jag länkade till? Det var inte den med räkneexemplet i utan en mer informativ skrift.
-
Jag kanske har läst den för något år sedan, när vi köpte fastigheten med dammarna letade jag info, känner igen den, kanske snabbläste den då, det stod mest om Flodkräftan och det är ju inte aktuellt för oss att odla men jag ska skriva ut den och läsa igen. Det mesta går ju att överföra på Signalkräfta som i så fall är aktuellt här.
Det stod mycket om vattenkvaliten också och det var nog där jag drog öronen åt mig då det var så många värden som skulle kollas och stämma. Nu har det ju fungerat utan koll på vattenvärden men det kan ju ändras drastiskt när vi sättet igång att fodra och djurantalet ökar.
Ska försöka ringa Jordbruksverket vid tillfälle och höra om jag kan få hjälp därifrån också.