Denna fantastiska vridbara plog (för lite mindre häst tror jag) hittades på gården. Den saknar "skären" eller de bladen som ska kupa jorden över potatisen. Vad tror ni? Hur gammal är den? Har någon en liknande? Om ni har bilder på era lägg gärna upp dem!
/EresKi
Lite fler bilder. Notera hammaren.
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder (http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder)
Citat från: Lopt skrivet 04 Aug-12 kl 18:57
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder (http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder)
Japp! :)
Citat från: Lopt skrivet 04 Aug-12 kl 18:57
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder (http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder)
Men dra på trissor! :o Blir alldeles lycklig.
Men förklara hammaren och hur gammal är den?
Citat från: anders50 skrivet 04 Aug-12 kl 19:01
Japp! :)
Har bara sett "modernare" innan. Kul att den verkar vara i så bra skick och komplett med skaklar och grejer. Var glad för den ts.
Citat från: EresKi skrivet 04 Aug-12 kl 19:06
Men dra på trissor! :o Blir alldeles lycklig.
Men förklara hammaren och hur gammal är den?
Ingen aning om hammare och ålder. Har aldrig använt någon och ålder och kan vara svårt om det är hemgjort typ. ChristinaR, eller hur hon stavar, kanske har koll eller kan kolla upp?
Citat från: Lopt skrivet 04 Aug-12 kl 19:11
Ingen aning om hammare och ålder. Har aldrig använt någon och ålder och kan vara svårt om det är hemgjort typ. ChristinaR, eller hur hon stavar, kanske har koll eller kan kolla upp?
Bra idé. Tack för identifikation!
Citat från: EresKi skrivet 04 Aug-12 kl 19:14
Bra idé. Tack för identifikation!
Väl bekomme.
Ja att det är en åder det har du väll veta hela tiden :) men frågan är väll just att det är svängbart något som ja aldrig har sett förut syn att dom ställ bara vingarna är borta .
;)
Själva ådret "aali" är en ovanlig konstruktion men "aalstjiidin" det vill säga skaklarna var alltid fastsatta så där här i trakten.
Troligen 1800-tal eller möjligtvis litet tidigare eftersom inställningen är med skruv och smidd vingmutter. Ännu i mitten på 1700-talet var muttrar litet väl dyrbara för att användas på vanliga jordbruksredskap. Det var nämligen svårt att göra innergängor utan moderna gängtappar.
Tack TW! Menar du att vridbarheten i årdret då bara är en följdfunktion av hur den var fastsatt i skaklarna? Eller har det en egen funktion? Var det vanligt?
Jag har sett en klubba, som min far sa att de gamla hade för att slå sönder jordkokor vid/efter harvning. Det var en träklubba, större än hammaren på årdret. Men, kanske en hammarteori?
Citat från: EresKi skrivet 05 Aug-12 kl 09:33
Tack TW! Menar du att vridbarheten i årdret då bara är en följdfunktion av hur den var fastsatt i skaklarna? Eller har det en egen funktion? Var det vanligt?
Ja det var väldigt vanligt åtminstone här i trakten. Man drog ut tappen ur ändan på den runda bommen för att koppla loss aalstjiidi av aali. Man kunde sätta fast samma aalstjiid (skaklar) på antingen ett aal (åder) eller på en rist (risten skar man upp gräsvall med) eller på ett vändaal (träplog med vändskiva som kördes i spåret efter risten).
Såvitt jag förstår fyllde väl vridbarheten samma funktion som krokaxeln på en modern hydraulburen plog och veven på ena lyftarmen på traktorn. Nämligen att få plogen att gå rakt........ fast jag är inte helt säker på alla detaljer. Det finns inte så många gamlingar kvar i livet som har plöjt med den där sortens grejor.
Så mycket vet jag att då man plöjde en åker med aal så "plöjde man i kors". Hela åkern skulle plöjas två gånger. Först fåra vid fåra längs hela åkern ena vägen och sedan fåra vid fåra tvärs över de tidigare. Dubbelt mera arbete än att plöja med järnplog.
Citat från: TW skrivet 05 Aug-12 kl 19:14
Ja det var väldigt vanligt åtminstone här i trakten. Man drog ut tappen ur ändan på den runda bommen för att koppla loss aalstjiidi av aali. Man kunde sätta fast samma aalstjiid (skaklar) på antingen ett aal (åder) eller på en rist (risten skar man upp gräsvall med) eller på ett vändaal (träplog med vändskiva som kördes i spåret efter risten).
Såvitt jag förstår fyllde väl vridbarheten samma funktion som krokaxeln på en modern hydraulburen plog och veven på ena lyftarmen på traktorn. Nämligen att få plogen att gå rakt........ fast jag är inte helt säker på alla detaljer. Det finns inte så många gamlingar kvar i livet som har plöjt med den där sortens grejor.
Så mycket vet jag att då man plöjde en åker med aal så "plöjde man i kors". Hela åkern skulle plöjas två gånger. Först fåra vid fåra längs hela åkern ena vägen och sedan fåra vid fåra tvärs över de tidigare. Dubbelt mera arbete än att plöja med järnplog.
A finurligt med andra ord första gången som ja ser ett sådant åder värkligen roligt .
Verkligen finurligt! Och hammaren skulle förstås kunna vara för jordkokorna eller så hade den en annan funktion....
TW: är begreppen du beskriver österbottniska?
Japp. Den dialekt av svenska som vi talar här.
Citat från: EresKi skrivet 05 Aug-12 kl 19:37
Verkligen finurligt! Och hammaren skulle förstås kunna vara för jordkokorna eller så hade den en annan funktion
Har svårt att se att just den hammaren skulle va till jordkokorna den den är med stor sannolikhet för något anat på ådern .
Var ett tag sedan jag tittade på den men jag tror jag har något mer eller mindre likadant som denna liggandes hemma på gården. Ska ta mig en titt på den imorgon. Även jag tänkte på potatiskup när jag såg den.
Då ser jag framemot ett foto! :D
Famlade ut i mörkret för att titta, den stod lite illa till så det blev inge kort. Men skaklarna är då avsedda för en människa och inte en häst och den hade en "kombinerad" bill /kup eller hur man ska säga så den är nog definitivt till för att dra potatisfåror och kupa med. Dock har den samma vridbarhet i skakelfastsättningen.
Intressant för skaklarna är ju tämligen små/korta på min med. Dbs: var min för en liten häst eller skulle den dras av människokraft?? Hur uppfattade du den?
Mina skaklar har en "tvärslå" längst framme så den går inte att koppla på en häst men en människa kan krypa in mellan och skjuta på. På så sätt skiljer den sig från en modern i stål där man ska dra den.
Citat från: EresKi skrivet 05 Aug-12 kl 22:21
Intressant för skaklarna är ju tämligen små/korta på min med. Dbs: var min för en liten häst eller skulle den dras av människokraft?? Hur uppfattade du den?
Det var vanligt med små arbetshästar förr. Olika typer i russtorlek. Passar de russ Dbs?
Citat från: Lopt skrivet 05 Aug-12 kl 22:48
Det var vanligt med små arbetshästar förr. Olika typer i russtorlek. Passar de russ Dbs?
Ja och även en mycket liten nordis typ för var ju alla hästar betydligt mindre än dom är i dag som vi ofta tyvär glömmer i olika sammanhang.
På "svältorna" i södra Västergötland kunde man ibland inte ha något annat dragdjur än den egna lilla mjölkkon, jag kan tänka mig att vridbarheten kunde underlätta för dragdjuret genom att människan lättare kunde styra undan "rotfasta" stenar. Men det går ännu idag att köpa finurliga små harvar , rister och åder liksom plogar för GET från amish- folket i USA.
/Tt
Nu så har jag äntligen fixat kort på eländet... :) Tror det ligger till som så att det i grunden är ett liknande åder som TS men att det nån gång i tiden modifierats för att kunna dra potatisfåror med.
Ett par bilder till
Ja exakt strumpa så föreställde ja mig ådret förutom handtaget som är svängt men det är nog mest petitesser i frågan :)
Syns faktiskt att "handtaget" gått av någon gång och man då skarvat i det nya och skruvat fast det :)
Citat från: strumpa skrivet 14 Aug-12 kl 20:45
Syns faktiskt att "handtaget" gått av någon gång och man då skarvat i det nya och skruvat fast det :)
A på så vis :)
Hej...
Plockat bort några inlägg som inte tillförde diskussionen något.
Vänligen
Torpjens (:) (Moderatorshatt på)
Citat från: torpjens skrivet 14 Aug-12 kl 22:00
Hej...
Plockat bort några inlägg som inte tillförde diskussionen något.
Vänligen
Torpjens (:) (Moderatorshatt på)
Förde det inte till diskussionen att kärringen brukade dra årdern? På den sista årdern är det ingen häst som varit mellan skaklarna!
Citat från: anders50 skrivet 14 Aug-12 kl 22:17
Förde det inte till diskussionen att kärringen brukade dra årdern? På den sista årdern är det ingen häst som varit mellan skaklarna!
Håller med du.
Fixa tillbaks nu Torp-Jens!
Annan modell.
En naiv och okunnig fråga: hur fäster man det som hästen drar med....någon form av skaklar behövs väl? Är det här en gammal modell?
Citat från: Fabrikens skrivet 14 Aug-12 kl 19:14
Nu så har jag äntligen fixat kort på eländet... :) Tror det ligger till som så att det i grunden är ett liknande åder som TS men att det nån gång i tiden modifierats för att kunna dra potatisfåror med.
Men det ser väldigt välbevarat ut. Så fint!
Citat från: anders50 skrivet 14 Aug-12 kl 22:17
Förde det inte till diskussionen att kärringen brukade dra årdern? På den sista årdern är det ingen häst som varit mellan skaklarna!
Om med kommentaren menas "husmodern" så kan det mycket väl vara så. Annars minns jag det som att du kallades kärring i en tråd så det är bara att dra Anders! ;D
Citat från: EresKi skrivet 16 Aug-12 kl 22:36
En naiv och okunnig fråga: hur fäster man det som hästen drar med....någon form av skaklar behövs väl? Är det här en gammal modell?
Skallel linor med svängel eller bara linor och en svängel dess utom så går det att ställa höjden på det ådret det ser man där i fram hoppas du blev lite klokare :)
Citat från: Dbs skrivet 16 Aug-12 kl 22:42
Skalle linor med svängel eller bara linor och en svängel dess utom så går det att ställa höjden på det ådret det ser man där i fram hoppas du blev lite klokare :)
TACK! :D
Citat från: Dbs skrivet 16 Aug-12 kl 22:42
Skallel linor med svängel eller bara linor och en svängel dess utom så går det att ställa höjden på det ådret det ser man där i fram hoppas du blev lite klokare :)
Jo. Har du sett, eller själv provkört något årder någon gång? Måste bli jävligt mycket tyngre att dra, när man ställer djupet så, när vinkeln mot marken blir så mycket tvärare på skäret?
Är det ett "hälsingeåder" dina kort är på också EresKi?
Ja det är det.