Alternativ.nu
Djur => Arbetshundar => Arbetshundar: Övrigt => Ämnet startat av: torpjens skrivet 12 jul-12 kl 00:15
-
Hej!
Vanlig fråga men önskar ändå åsikter...
Egentligen vill jag ha en tuff hund och en fri hund och en vacker hund och en.... Men sen inser jag att jag är ganska lat, att jag inte kommer att vara ute jättemycket med den och att jag egentligen kanske mest är ute efter en kompishund. Så jag har tittat på massa raser; började med akita inu (https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ie=UTF-8#hl=sv&output=search&sclient=psy-ab&q=akita%20inu&oq=&gs_l=&pbx=1&fp=216e05f44ef25398&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.,cf.osb&biw=1220&bih=580) (inte great japanese dog) för mentaliteten och utseendet, kom till polarhundarna och samojeden, funderat på alla möjliga raser och till slut landat på att jag tror en Eurasier (https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ie=UTF-8#hl=sv&sa=X&ei=zPf9T8WjAerj4QT57-nsBg&ved=0CDMQBSgA&q=eurasier&spell=1&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.,cf.osb&fp=216e05f44ef25398&biw=1220&bih=636)skulle passa mig.
Nu är det så (har jag fattat det som) att Eurasiern är en familjekär nalle som är oduglig till allt utom sällskap. I och för sig uppfyller det 95% av mina önskemål men... Jag skulle ju önska att min framtida hund vaktade lite, vallade lite, skyddade lite, spårade skadskjutet vilt någorlunda bra och tydde sig hårt till familjen. Dessutom måste den vara vacker i mina ögon och vackra hundar bär svansen upprullad (på spetsvis), dessutom får den inte vara för liten.
Funkar en Eurasier, kan man - trots dess raskaraktäristik - få den att vakta, valla, söka och skydda eller har jag missat någon ras?
Vänligen
Jens
-
Den har ju allt du söker utom instinkten att valla.
-
Kan en hundklåpare träna en hund utan vallinstinkt att valla?
Vänligen
Jens
-
Du har missat en ras:
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Västgötaspets#section_3 (http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Västgötaspets#section_3)
Sorry :-[ såg först nu att den inte fick vara för liten...
Men, enligt min mening kan man inte träna in vallning hur duktig man än är om inte instinkten finns...
Kanske Isländsk fårhund vore nåt?
Mvh
Charlotte
-
Till viss del kanske en instruktör skulle lyckas med uppgiften, men ska man ha en hund med vall instinkt, får man räkna med en massa aktiverande :P
Men annars är ju den rasen superfin, en av grannarna har två supertrevliga sådana :)
-
Västgötaspetsen och Isländska fårhunden tror jag skulle nöja sig med dom aktiviteterna Torp Jens tänker erbjuda :)
Om man lägger ihop allt han räknar upp är det inte så lite...
Mvh
Charlotte
-
Du har missat en ras:
[url]http://sv.m.wikipedia.org/wiki/V[/url]ästgötaspets#section_3 ([url]http://sv.m.wikipedia.org/wiki/V[/url]ästgötaspets#section_3)
Sorry :-[ såg först nu att den inte fick vara för liten...
Men, enligt min mening kan man inte träna in vallning om inte instinkten finns...
Kanske Isländsk fårhund vore nåt?
Mhmmm.... Västgöten för liten (som du skriver) och - i mina ögon - inte snygg. Isländska fårhunden (http://www.tellusdream.se/islandskfarhund.htm) verkar lite "mesig" (som Eurasiern) men utan Eurasierns utpräglade tillgivenhet och mer "bjäbbighet" - en egenskap jag förstått är rätt vanlig bland spetsar.
Missförstå mig inte nu, jag är väldigt tacksam för tipsen och försöker tänka på var och en av dem. Jag har tänkt massor och hälsat på några uppfödare, de hundar som känts minst fel har varit Eurarsierna.
Så vallning är inte något som finns hos alla hundar, i större eller mindre grad? Jag inbillade mig det.
Nån som har Eurasier och har nytta av den? Berätta! :)
Vänligen
Jens
-
Tillägg: Detta är alltså drömmen om min första hund... Så jag behöver en ras som är hyfsat lämplig för förstagångsägare. Är väldigt förtjust i Malinois (https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ie=UTF-8#hl=sv&output=search&sclient=psy-ab&q=malinois&oq=&gs_l=&pbx=1&fp=216e05f44ef25398&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.,cf.osb&biw=1220&bih=679)men har tvingats inse att det inte är en lämplig förstahund. Har hälsat på hundar och ägare och blivit avrådd så det får väl anstå till nån gång när jag förstått min första hund.
Vänligen
Jens
-
Till viss del kanske en instruktör skulle lyckas med uppgiften, men ska man ha en hund med vall instinkt, får man räkna med en massa aktiverande :P
;D Så jag lär inte fixa det. Men visst är de fina. :)
/Jens
-
Mhmmm.... Västgöten för liten (som du skriver) och - i mina ögon - inte snygg. Isländska fårhunden ([url]http://www.tellusdream.se/islandskfarhund.htm[/url]) verkar lite "mesig" (som Eurasiern) men utan Eurasierns utpräglade tillgivenhet och mer "bjäbbighet" - en egenskap jag förstått är rätt vanlig bland spetsar.
Så vallning är inte något som finns hos alla hundar, i större eller mindre grad? Jag inbillade mig det.
Nån som har Eurasier och har nytta av den? Berätta! :)
Dom islänningar jag känner är inte mesiga men tillgivna :)
Bjäbbar gör dom när dom vallar och vaktar gården...
Man kan ju med lydnad få vilken ras som helst att gå till höger, vänster och stanna...
Och har man extremt väl invallade djur på ett litet inhägnat område så flyttar dom sig väl från punkt A till punkt B (finns en massa utländska filmer på Youtube), men utan en viss medfödd djurkänsla tror jag inte man har så stor nytta av hunden i arbete...
Mvh
Charlotte
-
Om man lägger ihop allt han räknar upp är det inte så lite...
:-\ Jag vet... Men man kan ju försöka hitta den bästa kompromissen. :) För hundens skull tror jag det är bra att jag accepterar att jag inte kommer att jobba jättemycket med den, en timme ett par ggr/vecka för träning är väl vad jag räknar med, resten av tiden blir det mest promenader och ligga i soffan och kolla TV tillsammans - om jag ska vara ärligt mot mig och hunden.
Har passat en speciell hund några gånger, en blandras (bilaga) som jag blivit fäst vid. Hon är i och för sig inget av det jag önskar utom en TV-kompis och vakt- samt skyddshund men så himla mysig. Men som sagt, en blandis, 8 år gammal, och inget jag kan hitta och träna som jag vill - dessutom inte min. :'(
/Jens
-
Jag tror du missuppfattade mig, jag menade inte att det är omöjligt att få ihop en hund med egenskaperna du vill ha :)
Och även om du gör bara lite av alla aktiviteterna du räknat upp så tror jag hunden får mer att göra än vad många av "Vallhund-light-raserna" får hos sina ägare.
Ett par av mina kompisar som har islänningar vallar inte, spårar inte, utan deras hundar är gårdsvaktande sällskapshundar.
Mvh
Charlotte
-
Ingen som tänker säga emot och påstå att Malinois är en perfekt förstahund...? ??? (Jag vet, men jag är bara så förtjust i dem.) /Jens
-
Jag tror du missuppfattade mig, jag menade inte att det är omöjligt att få ihop en hund med egenskaperna du vill ha :)
Ok, vilka raser ska jag då kolla på?
Och även om du gör bara lite av alla aktiviteterna du räknat upp så tror jag hunden får mer att göra än vad många av "Vallhund-light-raserna" får hos sina ägare.
Så ett par timmar i veckan med aktiv träning (1 h lördag + 1 h söndag) är ok för att ge hunnen mental träning? Tänkte att man kunde gömma köttfärs, släpa köttbitar, skälla på främlingar, smyga på rådjur och kolla TV tillsammans. Kanske låter naivt men jag förenklar litegrann.
Vänligen
Jens
-
Ingen som tänker säga emot och påstå att Malinois är en perfekt förstahund...? ??? (Jag vet, men jag är bara så förtjust i dem.) /Jens
Det är jag också :-[
Men jag insåg att Border Collien är en "lättsammare" ras så därför blev det en sån till istället...
Mallen är lika "rapp" som en BC men har mer skärpa att hantera.
Sen finns det säkert lugnare Malleindivider också, men det är nog svårt att se när hunden är valp...
Mvh
Charlotte
-
Ingen som tänker säga emot och påstå att Malinois är en perfekt förstahund...? ??? (Jag vet, men jag är bara så förtjust i dem.) /Jens
Nä, gör det inte svårt för dig om du inte är beredd att byta liv och kanske få mycket att göra...
Så ett par timmar i veckan med aktiv träning (1 h lördag + 1 h söndag) är ok för att ge hunnen mental träning? Tänkte att man kunde gömma köttfärs, släpa köttbitar, skälla på främlingar, smyga på rådjur och kolla TV tillsammans. Kanske låter naivt men jag förenklar lite grann.
Leta efter en hund som är stabil och lättlärd i det du vill. Tänk på att alla valpar är bedårande, och din kommer att vara fantastisk, även om den inte blir så hög/stor/snygg som du skulle vilja nu när du inte har någon. Det är som att få barn; ingen är finare eller kunde vara bättre!
Titta! (http://www.tagg.biz/Eva/images/huvud%20copy.jpg)
-
[quote author=torpjens link=topic=137874.msg1295170#msg1295170 date
Om du vallar, tränar viltspår, och låter hunden vakta gården som du skrev i första inlägget så behöver du nog inte gömma köttbullar på helgerna också ;)
Mvh
Charlotte
-
Ingen som tänker säga emot och påstå att Malinois är en perfekt förstahund...? ??? (Jag vet, men jag är bara så förtjust i dem.) /Jens
Jag skulle, lite tillspetsat, vilja säga att alla raser fungerar som förstahund. Den stora frågan är snarare om människan som köper hunden förstår vad den håller på med. ;)
Mitt råd är att du börjar med att tänka efter vilket sorts liv du erbjuder en hund och hur intresserad du är av träning, utejobb, pälsvård etc. Välj sedan ras efter det. Jag rekommenderar att du tittar på renrasiga hundar, och jag tror att en av gårdshundarna passar bäst om du är ute efter "lite av varje". Minns dock att de allra flesta raser s a s har "grundvakt" i sig; de värnar sitt hem och sin flock, de säger ifrån när någon kommer in på gården/i hemmet. Med träning kan man även förstärka önskat beteende, men du får naturligtvis inte samma "kräm" i vakt, vallning osv hos en individ som inte är framavlad för att användas inom dessa områden.
Om jag ska ge rastips gällande allt-i-allo, så får det bli islänningen.
-
Vad du än gör köp inte hund på utseendet! Skit i hur de ser ut, du kommer att älska hunden och tycka den är vackrast i världen efter två ögonblink iallafall. Försök att ta reda på häsloläget i rasen, vilket inte alltid är så lätt, uppfödare har en tendens att tycka allt är perfekt inom rasen, eller iallafall säga det till nybörjare.
-
Hej igen!
Nu har jag läst alla svar flera gånger. Jag har också finkammat SKKs rasguide http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/) och kommit fram till ytterligare kandidater. Jag har med familjen besökt en uppfödare av Eurasier och blivit lite - ehhh - mer tveksam till rasen. Vi har också - sedan sist jag skrev - passat den blandras jag tidigare skrivit om (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=137874.msg1295161#msg1295161) lite längre tid och kommit till vissa insikter.
Blandisen vi passat är fantastisk så länge hon är med oss i familjen. Hon är vaken, kollar vad vi gör, kollar var vi är, kollar att det inte kommer några läskiga typer och talar tydligt om när det kommer någon, oavsett om denne är läskig eller inte. Nackdelen med henne är att hon är väl skarp (tror jag det kallas) eftersom hon med skall och morrningar rusar på dem som närmar sig för snabbt. Hon talar också om när barn i omgivningen blir för högljudda genom att snabbt vända sig mot dem och morra. Samtidigt är hon beskyddande mot barnen när någon främmande närmar sig. Jag gillar henne verkligen när hon är hemma hos oss i lugn och ro och promenerar eller kan ligga framför huset eller i soffan. Med många människor verkar hon inte må bra eftersom hon hela tiden är på spänn och vill ha koll på allt och alla. Hon är lydig utom i att hon inte accepterar när vi säger att en främmande är ok - jag måste hålla henne då. Slutsatsen är att vi vill ha en vaken men inte allt för skarp hund.
Eurasierna (tre klart olika individer; från klart tillbakadragen till väldigt social) kändes... Tråkiga, lite slätstrukna, inte alerta i alla fall. De verkade mest intresserade av att lulla runt och bara vara. Inget ont i det men inte den attityd jag söker.
Vi har diskuterat fram och tillbaka vad det är vi önskar av en hund och kommit fram till några egenskaper vi önskar:
- Fungera i sociala sammanhang med nya människor som vi sagt är ok (den måste inte vara intresserad men ska heller inte skrämma bort folk eller kräva ständig koppling).
- Vaken (pigg / alert).
- Inte ge sig iväg och jaga rådjur eller annat vilt på egen hand.
- Varna när okända närmar sig (någon liten skärpa).
- Inte liten (Minst 45 cm mankhöjd) men inte jättestor heller (max 35 kg).
- (Bonus: Kan den hjälpa mig att hålla reda på får eller vakta höns utan att äta upp dem är det ett plus men inte alls något krav.)
- (Bonus: Om någon aktivt attackerar någon i min familj föredrar jag att hunden inte springer och gömmer sig.)
Nuvarande kandidater:
- Eurasier http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/)
- Keeshound http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/)
- Norsk buhund http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/)
- Boxer http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/boxer/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/boxer/)
- Pinscher http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/) (är denna för hård/skarp/jaktig tro?)
Har jag missat någon hund? Jag har när jag läst rasbeskrivningarna tagit bort alla som beskrivs som "dominanta", "stark jaktinstinkt", "inte förstahund" eller som utpräglade vallare - har ingen lust att ha en hund som blir aldeles fnattig och börjar valla folk eller bilar bara för att vi inte låter den jobba med vallning.
Som jag skriver i början är jag ganska lat men familjen räknar med att ge den knappt en timmes promenad/löpning eller ibland lek varje dag. Jag inbillar mig också att den kommer att få leka leta köttbulle, följa spåret av en släpad fläskkottlett och allmänt busa runt lite då och då - främst helger. Jag vet inte om jag klarar det men vill försöka lära den att fungera som eftersökshund men däremot inte för att stöta upp eller ställa vilt.
Vänligen
Jens
-
Du har inte förstått det själv än, men det är en schäfer du försöker beskriva! :)
-
Du har inte förstått det själv än, men det är en schäfer du försöker beskriva! :)
Antar/ hoppas att du skojar rejält när du föreslår schäfer !
Jag hade ungefär samma önskemål/ förutsättningar som TS. Vi köpte en schäfer efter att ha ägt en schäfer/ labbe/ tervuerenblandning i 13 år. ( han var oslagbar dock..)
Nu, efter3 år med denna vackra schäferhane, inser vi vårt misstag. Han är SÅ stressad,( läs understimulerad) och kan verkligen inte slappna av om inte hela flocken ( dvs vi, 2 vuxna och 3 barn) finns inom räckhåll. Får vi besök eller ett " extrabarn" ( är jourhem) , blir han helt hispig.
Han vaktar förvisso både oss och gården, men VI passar inte hans krav. Hunden är det intefel på, detär helt och hållet vårt fel som valde denna arbetande ras ! Han behöver MINST 2 timmars rejält arbete varje dag, både fysiskt och psykiskt. Jag önskar nu, i efterhand, att vi hade valt en mops eller annat som passar vår livsstil ! Att aktivera en mellanstor / stor hund 1-2 timmar på helgen, är inget alternativ. Det kommer visa sig senare... I värsta fall får man en stressad, understimulerad och agressiv individ som resultat. Nära nog ALLA ( med undantag av de allra minsta raserna, de kanske inte behöver lika mkt varje dag) hundar behöver stimuleras VARJE DAG i form av ordentliga promenader samt psykiskt " jobb" .
Påstår någon något annat, skulle jag gärna vilja veta vilken " bok" det står i...
Inget illa ment på något sätt men jag känner så väl igen tankebanorna, man vill ha allt " det där", men orkar/ vill inte/ hinner inte riktigt underhålla hundens behov. Jag är ett ( väl medvetet) bevis för hur illa vi valde hundras....
-
Okunnig eller brukshundsklubbhjärntvättad? Bara för att du har en hispig schäfer?
-
Jag ser det som att Marielle's schäfer (RIKTIG hund i min värld) och Torpjens's blandis är högre i rang än de orkar med.
Då reagerar, enl min erfarenhet, hunden med stress.
Jag ser det som att husse matte gett hunden en för stor uppgift. Justera ledarskapet och hunden kan slapna av.
-
Hej!
Har kollat runt ett varv till på schäfer, hade tidigare avfärdat dem.
Född på 60-talet, uppväxt i Stockholmsförort under 70-talet så för mig har schäfern i första hand associationer till misskötta pundarhundar eller brutala polishundar, utom en eller annan lömsk familjehund med anlagsfel. Jo, jag överdriver men jag har nästan bara negativa associationer till schäfer. Men jag ska väl inte låta det vara i vägen.
Verkar vara en trevlig och allsidig hund - behöver lära mig mer om dem.
Jag ser det som att Marielle's schäfer (RIKTIG hund i min värld) och Torpjens's blandis är högre i rang än de orkar med.
Då reagerar, enl min erfarenhet, hunden med stress.
Jag ser det som att husse matte gett hunden en för stor uppgift. Justera ledarskapet och hunden kan slapna av.
Nu blir jag lite OT men som TS kanske jag kan tillåtas det...
Kan jag - som tillfällig sällan-helg-husse - ändra detta beteende? Hunden är en importerad gatukorsning (inte av mig och den är veterinärkollad - så slipper vi den diskussionen) som har haft ett delvis hårt och varierande liv. Även tillsammans med nuvarande ägare är hon allt för skarp i mitt tycke.
När hon är hemma hos oss och det kommer någon på gårn far hon upp och aggressivt fram till dörren. Jag brukar då ta henne tillbaka till soffan, säga åt henne att lägga sig och sedan själv gå och öppna. Jag inbillar mig att jag på så vis visar att det är jag - inte hon - som tar emot våra gäster (hon ligger kvar när jag gör så). Tänker jag fel? Jag försöker vara tydlig med vilka som är vänner genom att hälsa på dem med beröring, är hon aggressiv säger jag "lägg av" med fast (inte arg eller skrikig) röst, slutar hon inte sätter jag mig på huk, håller henne om nosen och säger "sluta nu" lugnt men hon ger sig inte.
Vad jag försöker säga är att vi inte avsiktligt gett henne hög rang och jag har inte upplevt att vi har några rangproblem men det kan ju bero på att hon är helt övertygad om sin egen överordnade ställning. ??? Jag upplever henne som sagt som vaken och vänlig när hon är med få kända människor omkring sig. Hon lyder oss då men blir missnöjd när vi delar på oss.
Åker "fel" familjemedlem iväg med bil kan hon vägra att gå på promenad åt "fel håll" (annat håll än bilen for) när en mindre populär familjemedlem tar henne på promenad. Detta går över efter en halv dag.
Gissar att det inte finns någon "quickfix" för detta men oavsett det har jag i och med henne sett goda sidor hos en alert hund och jobbiga sidor hos en allt för - som jag uppfattar det - skarp hund.
Till sist - för nu - vad säger ni om Pinchern då? Av beskrivningarna låter den väldigt nära vad jag söker men jag blir lite undrande över en hund som enligt flera beskrivningar (här är en typisk beskrivning http://www.sspk.se/hundsport.php (http://www.sspk.se/hundsport.php)) kommer att försöka dominera, behöver en tydlig rangordning mellan familjemedlemmarna, behöver allvar och väldig tydlighet i fostran, kräver utmaningar, är svårmotiverad men ändå beskrivs som en bra familjehund och fungerande förstahund. Jag blir helt enkelt lite orolig att jag inte ska klara alla de utmaningarna. Hur tusan motiverar man? Hur gör man om man gjort fel och tappat några flockledarpoäng? Om vi inte har en tydlig rangordning mellan oss människor i familjen? Måste jag ha tänkt ut 154 utmaningar samma dag som valpen kommer hem? Hur avancerade ska utmaningarna vara? Ska jag egentligen ha en mops? ;D
Tack för er tid!
Jens
PS: Jag bor på landet vid vägs ände med grannar inom 200 m så den kan få vara ute mycket och jag önskar att våga låta dörren vara öppen på sommaren så den kan komma och gå som den vill. Och en kommentar till Marielle: Du kanske missade att jag avsåg att promenera/motionera hunden en timme om dagen plus extra lek och utmaningar på helgen.
-
Okunnig eller brukshundsklubbhjärntvättad? Bara för att du har en hispig schäfer?
Varken eller. Läs mitt inlägg ordentligt en gång till, så kanske det går in vad jag skrivit.
Schäfrar är fantastiska hundar, i rätt händer. Jag har just beskrivit att RASEN är krävande, inte specifikt vår hund. Han är STRESSAD, inte hispig. Jag skrev även orsaken , VI som familj har inte engagemanget ( jodå, kunskap finns, dock inte tiden) som en brukshund kräver. Jag kan väl inte beskriva det tydligare ? Vi har valt fel ras, vi har lärt vår läxa . Felet ligger inte hos hunden utan oss. Återigen, visa mig vart det finns dokumenterat att stora arbetande hundar mår bra av att leva som " enbart keldjur" ?? Nää, tänkte väl det. Det kanske är bra att läsa på / skaffa sig åtminstone LITE egen kunskap innan du hoppar på andra .
Jag ser det som att Marielle's schäfer (RIKTIG hund i min värld) och Torpjens's blandis är högre i rang än de orkar med.
Då reagerar, enl min erfarenhet, hunden med stress.
Jag ser det som att husse matte gett hunden en för stor uppgift. Justera ledarskapet och hunden kan slapna av.
Ja, du har ju iallafall läst mitt inlägg. Just vår hund ( egentligen oavsett om det är en schäfer, rottis, malinois eller andra bruks/ vakthundar) passar inte vår livsstil. Det blir, som jag beskrivit, för mkt för honom med alla " uppgifter" och förändringar i familjen. ( syftar på att vi ofta har folk hemma, ofta extra barn/ ungdomar som bor tillfälligt) Du har absolut rätt i att ledarskapet behöver förstärkas och arbetas med bla. Det är ju precis det jag försöker förklara, vi har inte tiden och engagemanget att jobba med det ! I rätt händer och med rätt förutsättningar, kan ALLA hundar bli fantastiska famljemedlemmar.
-
Torpjens ; nejdå, jag missade inte den timslånga promenaden. I vårt fall, med en schäfer, dvs brukshund, räcker inte en timmes promenad om dagen. Snarare 3 x 1 timme varje dag. Plus att han springer lös hela dagarna ute. ( det räknas dock inte, men är självklart bättre än hundar som ligger instängda ensamma hela dagarna)
Lycka till i valet av hund, det är inte lätt ! Å det är en " dyrköpt" läxa att inse sitt misstag efteråt, om man väljer fel. ( nej, jag syftar inte på pengar ;))
-
Jens, vi har talats vid per telefon och om du vill träffa dragavlade hundar är du välkommen hem till mig. Definitivt!!!! :D Jag pysslar ju faktiskt med drag.
Om jag inte lyckas få dig att vilja börja med drag vill jag berätta om en helt annan ras, dvs den australiska terriern.
-
Torpjens ; nejdå, jag missade inte den timslånga promenaden. I vårt fall, med en schäfer, dvs brukshund, räcker inte en timmes promenad om dagen. Snarare 3 x 1 timme varje dag. Plus att han springer lös hela dagarna ute. ( det räknas dock inte, men är självklart bättre än hundar som ligger instängda ensamma hela dagarna)
Lycka till i valet av hund, det är inte lätt ! Å det är en " dyrköpt" läxa att inse sitt misstag efteråt, om man väljer fel. ( nej, jag syftar inte på pengar ;))
Jag tycker du ger en bra beskrivning av hur en schäfer SKA vara. Det är en brukshund, en allroundhund och med det menas att de klarar alla hundsportgrenarna, inte att de är familjehundar. Vi har haft schäfer i 20 år och lite till, tränar och tävlar i bla IPO, Spår osv. Våra hundar är allroundhundar OCH familjehundar men det krävs att de får jobba rejält med skallen för att en schäfer skall bli en riktigt bra familjehund.
Det finns många schäfrar som nöjer sig med att bara lulla runt på gården men det är inte en bra schäfer. Det är något annat...
Nu kommer jag kanske att låta lite brysk så jag ber om ursäkt på en gång, detta är till TS:
Den hund du beskriver att du vill ha skulle jag söka i sällskapshundsgruppen, alltså inte en ras som är avlad från grunden för något ändamål och med dessa starka instinkter kvar utan det du söker är en familjehund/sällskap/gå på tomten att drälla. Finns en massa såna bra raser. Jag har en; Dvärg Schnauzer. eller rättare sagt 4 st. Det finns ingen som kliver in här, vi bor mitt i skogen obemärkt. Dvärgarna larmar direkt. Men det är nog inte en ras för dig då det krävs några timmar pälsvård i veckan för att hunden skall se ut som en dvärg schnauzer. Vad jag menar är att många hundar larmar när det kommer folk, det är helt naturligt. Så att vakta en tomt klarar de flesta hundar av.
Mallen, Maleinois kan du släppa på en gång. Det är 50 gånger mer motor i den än en schäfer, därtill har många individer lätt att stressa. En malle vill jobba, jobba, jobba. jobba...och jobba lite till. Min syster har 2 mallar och hon är polis, hundförare. Jag tror inte heller att en seriös uppfödare med bra hundar släpper en malle till det liv du erbjuder.
Någon föreslog Västgöta spets och ja varför inte. En rapp lagom hund i trevlig förpackning. Tålig, relativt frisk ras som hänger med på det mesta och kan gå och drälla lite om familjen inte har tid alla dar i veckan. Det liv du vill erbjuda en hunda passar västgöta spets alldeles utmärkt.
Missförså mig rätt nu med denna text. Den aktivitet du förelår duger gott till en väldigt massa raser men just de bruksavlade kräver oftast att man ganska snabbt höjer utmaningarna i aktivitetet och bjuder på flera svårighetsgrader. Annars så tröttnar de och hittar på egna aktiviteter (inte alltid så lyckat) eller börjar med andra dumheter.
Eurasier är varken mesiga eller släta. De är fulla av liv, älskar sin familj och vill vara med på ALLT som familjen gör. Trevlga och sociala, men även helt nöjda med att bara ligga i soffan en dag om familjen inte har tid. En utmärkt gårdshund och familjehund med andra ord. Vore jag dig skulle jag titta närmare på den och kanske ringa någon uppfödare via rasklubben och höra mig för om rasen.
De andra hundarna som du hade på din lista börjar också likna något :)
-
Instämmer helt med Snuzers inlägg här ovan. Det är en Eurasier som du först var inne på som du ska ha. I grundandet av rasen ingår också keeshond och samojed som du funderat på, så du får ju allt i ett :)! Har en kompis som tränar eftersök med sin eurasier och det går mycket bra. En uppmärksam och trevlig ras!
-
Har du inte funderat på pudel?
De finns i alla storlekar, fäller inte, mycket lättlärd
Jag har själv en liten dvärg, han är polis på gården, säger till och korrigerar höns, får och andra hundar om de inte sköter sig, kan sova hos hönsen ute och håller koll, suverän spårhund, vaktar, gosig i soffan... osv... Pälsvården är inget problem eftersom han hålls kortklippt.
Pinscher har jag haft, de kräver en hel del arbete, är för djäkliga på att hitta på dumheter...
-
Tack! - Till alla som tar sig tid. Kommenterar mer sen (mobil nu) men vill direkt tacka för insktsfulla inlägg - också Snuzers kloka.
Har du inte funderat på pudel?
De finns i alla storlekar, fäller inte, mycket lättlärd
Jag har själv en liten dvärg, han är polis på gården, säger till och korrigerar höns, får och andra hundar o :Dm de inte sköter sig, kan sova hos hönsen ute och håller koll, suverän spårhund, vaktar, gosig i soffan... osv... Pälsvården är inget problem eftersom han hålls kortklippt.
Pinscher har jag haft, de kräver en hel del arbete, är för djäkliga på att hitta på dumheter...
Pudel... Hmmm... Mina förutfattade meningar igen... Har varit lite med en storpudel också. Det jag såg då imponerade inte. Men det kan ju vara just den...
Nån mer som vill motivera varför eller varför inte en pinscher skulle få det bra hos oss?
Vänligen
Jens
-
En storpudel skulle vara perfekt har en själv är världens snällaste men skulle inte släppa in någon om inte jag säger ok lättlärd gillar att spåra fäller inte är pigg och glad ute men inne är hon en soffpotatis.
Jag hade också förutfattade meningar om pudlar anledningen att jag skaffade en var att min måg ofta blev dålig av hundhår men jag har aldrig ångrat valet
-
Ge dig ut på hundutställningar och titta på lite olika raser.
Det är en stressig miljö för hundar och där kan man se lite hur rasen som sådan verkar uppföra sig. Gå fram till flera av de utställande hundägarna och prata med dem om deras hund. Be att få klappa hunden och bilda dig en uppfattning om hur de är. Fråga om deras nackdelar, ärftliga sjukdomar, hur valptiden var m.m. Enskilda hundägare är nog mer benägna att berätta sanningen om nackdelarna än en uppfödare.
Försäkringsbolagen brukar föra statistik över hundrasernas sjukdomar och där kan man få reda på mycket.
Ring uppfödare och be dem berätta om rasen. Ring alltid fler än en uppfödare även om du/ni fastande för den första. Besök flera uppfödare och se hur beskrivningen av hundrasen stämmer med verkligheten. Ring och besök uppfödare av flera olika raser eftersom ni inte vet vad ni vill ha. Därefter har ni lite material att jämföra med och då är det lättare att veta vad man vill ha/inte vill ha. Ring och besök även uppfödare till hundraser som kanske inte uppfyller alla era önskemål.
Alltså, mitt råd är:
Skriv upp alla de hundraser som ni tror skulle passa er eller som ni är nyfikna på. Besök större hundutställningar (både SKK:s och SBK:s). Sök på nätet. Följ sedan mina ovanstående råd så får ni ett helt annat utgångsläge när ni ska välja hund. Bilda er en egen uppfattning om hundraserna, efter många besök. Köp hund av en seriös hunduppfödare som sköter sina hundar väl.
Mycket dåliga exemplar, fantastiskt bra exemplar och allt där emellan finns inom alla raser, både vad gäller utseendet och psyket.
Det är hundindividen det handlar om. Hundrasen kan man likna med ramen runt en tavla och hundindividen är själva målningen. Det finns många likadana ramar men målningen är unik.
Alla uppfödare är inte seriösa. Dessutom föder de ju upp hundar för att de ska säljas. Allt går att sälja med mördande reklam.
Alla hundraser är framavlade för ett speciellt ändamål. Ta reda på vad rasen ursprungligen användes till.
T.ex. en vallhund är en vallhund. Den vallar inte bara får. Den vill att alla flockar är samlade (även människoflocken). Det är vad den är framavlad till. Schäfer är från grunden en vallhund. Vissa vallhundsraser är avlade för att valla tuffare saker än får t.ex. tjurar. Då måste den samtidigt som den vallar, vara en stor, stark, tuff o tålig hund.
Sedan har vi valet mellan hane och tik? Finns för och nackdelar med båda. Det handlar om vad du/ni i er familj anser vara problem eller inte. Det finns så många påståenden om att tikar är si och hanar är så men åter igen så är det hundindividen det handlar om. Jag har haft tikar, som i folks tycke, uppfört sig som hanar och tvärt om.
Valp eller vuxen hund? Finns för och nackdelar med båda. Valpen går igenom många stadier innan den blir vuxen. Det är ert jobb att uppfostra den så som ni vill ha den och det går inte utan ansträngning. Valpen uppfostrar inte sig själv. En vuxen hund kan vara "färdiguppfostrad" och en mycket bra hund. Att den säljs kan bero på problem hos människorna och inte hunden. Men det kan också vara så att ägarna inte "orkat uppfostra" hunden under valptiden och då flyttas problemet över till nästa ägare.
Skulle vara roligt om du håller oss uppdaterade om hur det går för dig i ditt letande.
LYCKA TILL!
-
Kolla in Cane corso.
Jag har haft 4 schäfrar under 25 år och tyvärr är det inte samma ras längre - antingen får man en räka (uääk) eller en hund med för stort arbetsbehov för en "normal familj på landet". Annars är brukschäfrarna för jäkla fina och arbetsvilliga - inget fel på dom - men dom funkar inte för mig och min familj.
Så jag fick leta ny ras - och kollade in Cane corson efter ett tips här, hittade också en tråd http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1042937&highlight=cane+corso (http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1042937&highlight=cane+corso) på mitt andra favoritforum och sen var jag såld.
Från rasklubbens hemsida;
Cane corson är idag en mycket lojal hem- och familjekär ras och vanligtvis mycket bra med barn. Den månar om hela familjen och de husdjur som eventuellt igår och är mycket lyhörd för ägarens önskemål. Har lätt för att lära och lyssnar mycket på rösten. Cane corson ska vara stabil mentalt, vaksam och uppmärksam, med vaktinstinkt. Den är inte alltid förtjust i främlingar utan kan ignorera dessa, den ska dock inte vara för reserverad utan acceptera hantering av de personer ägaren godkänt. Rasen behöver en god social miljöträning under uppväxten fär att utvecklas optimalt.
Cane Corso är en uthållig, stark och mycket tålig, aktiv och rörlig hund och kräver ett visst mått av motion och rörelsefrihet. Samtidigt som den även har typiskt lugnt molosstemperament. En allround aktiv sällskapshund med i många fall flera goda bruksegenskaper.
-
Vad tycker du om Collie? Jag har bara träffat goa och lugna colliesar.Jag har själv 2 stycken
blandras bröder,det är schäfer/collie.Helt underbara hundar,med mycket vänlighet och mycket
humor.De är snälla mot andra människor och våra andra djur som går fria på tomten.Vaktar även vårat hem alldeles utmärkt,och sussar i soffan när tillfälle ges.
Hoppas du hittar just din ras,som passar dig. Lycka till :)
-
Du har inte förstått det själv än, men det är en schäfer du försöker beskriva! :)
Fast schäfer, och knappt en timmes promenad dagligen, fungerar det verkligen? Tycker det känns som motion i minsta laget för en stor hund oavsett ras... :P
(Vi har en 4-årig korsning: 75% golden, 12,5% lab och 12,5% BC. Hon är en lugn hund och vi bor avskiljt så hon kan vara ute och hon är med oss i arbetet på gården, men knappt en timme om dagen skulle vara klart för lite fysisk motion i längden.)
-
Hej alla, återigen tack för kommentarer!
Ang. Schäfer så avstår jag nog även om idén är intressant. Misstänker att den, för att må bra, kräver mer än vi säkert kan ge den.
Angående draghundar så har jag umgåtts lite med Grönlandshundar och Siberian husky och jag känner inte att det varit hundar som passar mig .Den Australiska terriern är allt för liten, men jag tackar för tipsen!
@Snuzer:
Tack för ditt inlägg, jag blir bara glad när någon förklarar var jag tänkt fel och motiverar det. Västgötaspetsen är en intressant tanke men den är alltför liten. När du skriver att min lista nu börjar likna något, inkluderade du då Pinschern i den tanken?
Eurasiern får jag väl ge en eller ett par chanser till men de 5-6 st jag träffat har alla saknat det vakna (kanske ska jag kalla det "intresserat uppmärksamma" istället) som jag gillar så mycket hos den blandis jag skrivit om. Men kanske har jag fel och det är nervositet?
Jag tror inte att just det är nervositet för jag har sett det hos andra hundar som varit lugna och stabila; de är liksom med på när något händer omkring dem, uppmärksammar det och struntar i det eller undersöker det närmare. Eurasierna jag mött har verkat ouppmärksamma, de är trevliga men reagerar inte så mycket på omgivningen. Förstå mig rätt nu, jag är inte hundkunnig, jag använder antagligen fel ord och det är min tolkning av hundarna jag försöker förmedla.
Om man delar in uppmärksamhetsbeteendet när saker händer i omgivningen i tre kategorier:
- Ignorerar
- Uppmärksammar och värderar (för att eventuellt agera)
- Uppmärksammar och agerar (ogenomtänkt)
...så är jag ute efter den som uppmärksammar och värderar, blandisen vi tar hand om ibland skulle jag påstå då och då uppmärksammar och agerar ogenomtänkt och jag uppfattar det som att Eurasierna jag mött i hög grad igorerat. Jag förstår att jag kan ha missbedömt dem, eller att jag helt enkelt inte fattar vad jag ser, eller att de är annorlunda med sin familj i hemmet utan besökare, men det är min känsla. (Rätta mig gärna om jag har fel!)
Pudel är en ras som envisas med att dyka upp när jag funderar på eller pratar om hundar. Jag blir nog illa tvungen att ta den under övervägande mer allvarligt. Jag har dock svårt att befria mig från bilden av lejonklippta överstajlade bjäbbande plutthundar. Jo, jag VET att det är orättvist men jag klarar inte alltid att övertala mig själv om att jag tänker fel. Det är därför extra bra när ni andra ger mig nya sätt att tänka.
Cane corso - jag tackar för förslaget men ser två klara nackdelar med den. Den är för stor och grov (min fru skulle inte klara att hålla den) och den har hängläppar vilket jag inbillar mig automatiskt medför flygande dräggel när den skakar på huvudet. ;D (Tala om ifall jag har fel!)
Collie - jättefina men jag tog tidigt bort rasen från min lista för att det är en vallhund med bruks i sig enligt skk http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/collie-kortharig/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/collie-kortharig/) och jag misstänker att jag inte skulle kunna ge den allt den behöver för att må bra och då riskerar jag att hamna i situationen med en hund som börjar valla saker på egen hand...
Hane eller tik:
Jag inbillar mig att tiken är något mer vaktig, har lite mer humörsvängningar och kan bli lite speciell om hon blir skendräktig medan hanen - speciellt hos dominanta raser - kan bli jobbig mot andra hundar eller i värsta fall även mot flockledaren (familjemedlemmarna). Samtidigt är den större vilket jag ser som en fördel hos de mindre raserna. Jag kan inte avgöra vilket som är bäst.
Min uppdaterade lista ser nu ut såhär:
Eurasier http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/)
Keeshound http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/)
Norsk buhund http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/)
Boxer http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/boxer/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/boxer/)
Pinscher http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/) Är denna för hård/skarp/jaktig tro?
Storpudel http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/)
Nån som vill ge sig på att korta listan åt mig? ;)
Tack så mycket för alla svar!
Jens
-
Kan ge dig en kort lista!
Irländsk Varghund! ;)
Där har du en som duger till det mesta! Glöm storleken, den märks inte inomhus, men kräver en lite större combi-bil! ;)
-
Irländsk Varghund! ;)
Tack, men för stor - jag tror att min fru som väger under 50 kg kan få problem om den blir ivrig nån gång... ;D
Vi har diskuterat fram och tillbaka vad det är vi önskar av en hund och kommit fram till några egenskaper vi önskar:
- Fungera i sociala sammanhang med nya människor som vi sagt är ok (den måste inte vara intresserad men ska heller inte skrämma bort folk eller kräva ständig koppling).
- Vaken (pigg / alert).
- Inte ge sig iväg och jaga rådjur eller annat vilt på egen hand.
- Varna när okända närmar sig (någon liten skärpa).
- Inte liten (Minst 45 cm mankhöjd) men inte jättestor heller (max 35 kg).
- (Bonus: Kan den hjälpa mig att hålla reda på får eller vakta höns utan att äta upp dem är det ett plus men inte alls något krav.)
- (Bonus: Om någon aktivt attackerar någon i min familj föredrar jag att hunden inte springer och gömmer sig.)
/Jens Edit - citerade fel.
-
Tack, men för stor - jag tror att min fru som väger under 50 kg kan få problem om den blir ivrig nån gång... ;D
Tror hon kan få betydligt mer problem med en mindre hund, kolla upp rasen så får ni se!
-
Varför inte en Lapsk vallhund?
http://www.lapskvallhund.se/Lapskvallhund.htm (http://www.lapskvallhund.se/Lapskvallhund.htm)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapsk_vallhund (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapsk_vallhund)
-
Tack, men för stor - jag tror att min fru som väger under 50 kg kan få problem om den blir ivrig nån gång... ;D
Under 50 o.0
(En hund kontrollerar man inte med vikt och styrka, utan mentalt ;))
-
Varför inte en Lapsk vallhund?
[url]http://www.lapskvallhund.se/Lapskvallhund.htm[/url] ([url]http://www.lapskvallhund.se/Lapskvallhund.htm[/url])
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapsk_vallhund[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapsk_vallhund[/url])
Tack! Jag tror jag just utökat min lista med en ras till! :D http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/lapsk-vallhund/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/lapsk-vallhund/)
Jag har tidigare sorterat bort den direkt eftersom den har "vall" med i namnet och jag har därför trott att den är en extrem vallare. När jag nu läser om den verkar det ju finnas linjer som inte vallar så mycket och att den kan må bra utan att valla.
På SKK beskrivs den som "ypperlig jakthund som lösspringande älghund, ledhund eller envis trädskällare.", kan man då inte misstänka att det blir problem att ha den lös hemma där det ofta vandrar runt såväl flockar av dovhjort som flertalet rådjur och en och annan älg? Kommer den att äta upp mina höns och skrämma ihjäl mina katter tro? Envis trädskällare - betyder det att jag ska räkna med en väldigt skällig hund?
Vänligen
Jens Edit - konstiga formatteringstecken
-
Under 50 o.0
Ja, hon är inte så stor; frugan. :)
(En hund kontrollerar man inte med vikt och styrka, utan mentalt ;) )
Jag vet, och jag ser smilyn, men ändå: Jag tror inte det är så ovanligt att vi som inte är så duktiga med hundar ibland får hålla tillbaka dem med just styrka. Jag har sett många hundmänniskor med oändligt mycket mer kunskap och erfarenhet än jag har tvingas använda styrka för att hålla tillbaka sina hundar. Jag tror inte jag kan bättre än de kan.
Vänligen
Jens
-
Tror inte du ska ha en hund! Skaffa en flock gäss istället! ;)
-
Tror inte du ska ha en hund! Skaffa en flock gäss istället! ;)
Jo, jag ser smilyn även denna gång. Samtidigt blir jag ju lite fundersam när alla försöker hjälpa mig och jag bara avfärdar det mesta. Visserligen har ni hjälpt mig att öka på min lista lite och även klargöra att några raser jag är intresserad av faktiskt är direkt olämpliga med det liv jag kan ge dem.
Jag tycker väldigt mycket om hundar och har (för länge sedan) läst en hel del om dem. Jag har umgåtts - mestadels som gäst - med en skrälldus olika raser och individer men inte hittat "min" hund än. Kanske är det för att den inte finns? Kanske ligger det något i det du skriver i alla fall... :'( Jag har bara svårt att tro att det inte skulle funka att hitta en hund som både är lugn och uppmärksam utan att vara dominant, väldigt krävande eller jakttokig och dessutom i en passande storlek.
Att jag håller på och envisas så mycket med att ditten eller datten inte passar oss beror på att jag sett så många olyckliga hundar och hussar/mattar som inte gör sina hundar rättvisa och jag vill inte bli en av dem, då avstår jag hellre. Så, finns inte rätt hund så får det vara men jag tror att jag med hjälpen här kommit närmare "min" hund.
Vänligen
Jens
-
Bra att du såg smileyn! Alla gör inte det! ;)
Men jag vidhåller mitt tips. Och glöm storleken...den gäller bara vid transporter. :)
-
verkar som att du har samma funderingar angående ras som jag hade.
För mig blev det efter mycket funderande en Norsk buhund. Om jag skulle skaffa en ny hund någon gång skulle det bli en till. Hon är en fantastiskt underbar hund och väldigt trevlig. Men hon älskar inte alla människor utan att dom gjort sig förtjänt av det, ganska avvaktande i början. Bra vaktinstingt men skäller nästan aldrig utan anledning, gillar att vakta gården. Inrättar snabbt ett nytt revir när man kommer till ett nytt ställe. Hon följer med mig varje dag på jobbet och sitter oftast i bilen eller ligger utanför. Det är nog ingen hund som ska lämnas ensam hela dagarna, men det är väll ingen hund. Sen tycker jag att det är bra att tänka på att om man ska åka mycket bil med hunden kan det va bra om den inte är stor som en kalv :)
Men alla hundraser du tänkt på verkar fina det är nog bara att åka och träffa några.
lycka till det ska nog gå bra. :)
-
Jag skulle även säga att du kan stryka boxer från din lista. Så gott som alla boxrar kräver mycket motion, både psykiskt och fysiskt, det är väldigt aktiva hundar...
-
Jag tycker det är lite konstiga krav du har på hunden, hur sen ska agera vid händelser osv.
Hur det än är så blir hunden vad man gör den till med vissa gränser. Vissa raser har större aktiveringsbehov och kanske mer skärpa än andra men i slutändan är det individens mentalitet som styr och hur den är uppfostrad mm.
Varför inte kolla in alla omplaceringar som finns? Då vet du vad du får gentlemot en söt 8 veckorsvalp som inte alls visar vid den åldern vad det är för typ av hund.
Jag tror du kört fast i en återvändsgränd för den perfekta hunden finns inte varken på papper eller i verkligenheten.
Stryk alla utpräglade brukshundar som schäfer, malle, boxer mfl. De kräver mycket för att bli harmoniska familjehundar vilket de abolsut kan bli men de kräver mycket.
Collien är inte en brukshund längre men har dragits med ganska dålig mentalitet länge men jag tror de börjar få ordning på de. Läs gärna MH-diagram för de olika raserna.
Kolla in australian shephard och då med de inte inte avlar mot vall, jättefina hundar som är pigga och glada men se upp med mentaliteten och framförallt ljudkänsligheten.
Jag håller på mycket med bruks, lydnad och specialsök och de hundar som tilltalar mig tror jag inte är lämplig för dig. Min stora bruksschäferhane med stor arbetslust och kamplust är en optimal familjehund men vi lägger ner många timmar i veckan på träningar och tävlingar. Han stryr jag med mitt lillfinger och jag ligger i 50kgs klassen, han är extremt förarvek mot mig men hård mot andra.
-
Då undrar jag varför australian shepherd inte ska vara avlad mot vall?
-
Jag håller på mycket med bruks, lydnad och specialsök och de hundar som tilltalar mig tror jag inte är lämplig för dig. Min stora bruksschäferhane med stor arbetslust och kamplust är en optimal familjehund men vi lägger ner många timmar i veckan på träningar och tävlingar.
Ja, precis så är det :)
Mina två Border collie hanar är slöa ;), soffnötande, lugna sällskapshundar...
När dom får valla, spåra, träna lydnad mm, mm.
Mvh
Charlotte
-
Då undrar jag varför australian shepherd inte ska vara avlad mot vall?
Jag tror Lina menar att Torpjens ska välja Aussie från en linje som inte är avlad för vallning.
Mvh
Charlotte
-
Jo självklart ska de vara avlade mot vall om jag själv skulle ha den. Har själv kollat på flera riktigt fina vallmeriterade aussie med bra bruksresultat och de var riktigt bra hundar men kan nog bli för mycket för TS. Däremot bodde jag på en aussiekennel för 10 år sedan som föder upp utan vallmeriter och de verkar vara bra familjehundar och har sett en del ute på tävlingar som verkar schyssta mentalt. Men min generella åsikt är att vallhundar ska vallavlas och inget annat liksom att brukshundar ska avlas på bruksmeriter och mentalitet.
-
Torpjens, du misstolkar eurasiern. Den kan vara ganska ointresserad av främmande människor men är mycket observant på sin omgivning. Den lapska vallhunden kan du stryka från listan, den är en extremt uthållig arbetshund. Titta istället på finsk lapphund, det är lätt att förväxla dessa rasnamn.
Tillägg: Den svenska lapphunden kanske också är ett alternativ.
-
Inte boxer - dom är energiska som tusan.
Riesensnauzern är stentuff och stor, mellansnauzern däremot kunde väl vara något för er.
-
Nu har jag inte hunnit läsa igenom allt vad som har skrivits sen jag tittade i tråden sist. Men jag ser att TS undrar över Pincher och om det skulle trivas hos dem, ja varför inte. Det är en livlig allert hund, något reserverad mot främingar. Kräver minimalt med pälsvård, ansees vara en frisk ras som kräver någon form av aktivitet någon dag i veckan. Nu är jag ingen pinscher expert men jag skulle tro att de är betydligt mer sansade än dvärg pinchern. Någon påpekade att Boxern kräver mycket motion/aktivitet för huvudet och det är helt riktigt. En bra Boxer skall kunna fungera som brukshund, en sämre boxer kan säkert fungera i TS hem. Själv backar jag på den rasen pga av sjukdommarna och dreglet ::)
Någon nämnde Schnauzer och det var även jag inne på att skriva, de är lite mer tryck i dem än mina dvärg schnauzrar men det är också väldigt varierande beroendes på vilka linjer och uppfödare hunden kommer i från. De kräver dock trimmning några gånger om året eller att man håller dem i sk rullande päls (plockar lite varje vecka) för att komma i sin rätt och se ut som en schnauzer. Självklart så kan man raka ner dem, men det tycker jag personligen är lite trist. Då finns det andra raser att välja på. Av naturliga skäl så ligger schnauzern mig varmt om hjärtat då jag har den mindre varianten.
Att råda någon om vilken ras de ska välja är så jätte svårt. Ens egna erfarenheter färgar naturligtvis de raser man föreslår och inte föreslår. Men som andra kloka har skrivit, stryk de utpräglade jakthundarna, brukshundarna. Vallhundar kan vara en ide men jag skulle då inte välja en Border collie, de vill nog ha mycket mera arbete per dag. Spetsar och lapphundar anser jag vara rätt så skälliga, dvs stå och tom skälla på ingenting. Men det är säkert en fördom ;D
Av de raser som intresserar dig TS, så ring uppfödare och rasklubbs representanter av denna ras, gå på utställningar och titta, var kritisk. Vi rasnördar har en tendens att bara framhäva det bästa hos våran ras. Inte för att dölja annat, utan för att baksidorna tänker vi inte så mycket på när man lever med en ras som man gillar o:)
Önskar dig lycka till i ditt val av ras.
-
Hej!
Ännu en dag av funderingar och läsande och ringande och diskuterande i familjen. Era råd om olika raser en stor del av detta. Brukshundarna borta från listan, efter ett mycket givande samtal med en uppfödare av lapsk vallhund är även den borta från listan - den skulle inte få utlopp för sin energi hos oss.
Jag kommenterar inte alla hjälpsamma inlägg denna gång men Snuzer har sammanfattat allt på ett fint sätt som jag tagit intryck av. Det enda jag undrar över i det inlägget är vallhundarna, är det inte stor risk att man får en frustrerad hund som vallar katter, barn, höns och bilar - även om man väljer från en linje som inte fokuserar på vallning. Border collie nämns som olämplig (för mig) men vad sägs om en collie då?
Listan nu i prioriteringsordning:
- Pinscher http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/)
- Eurasier http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/)
- Norsk buhund http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/)
- Storpudel http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/)
- Keeshond http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/keeshond/)
Har idag varit i kontakt med flera pinscheruppfödare och försökt förklara vem jag är, vilken familj vi är, hur vi bor och vad vi kan erbjuda en hund för att höra om de tror att det skulle funka. Samtliga uttryckte att det nog skulle funka bra men att jag kanske skulle bli tvungen att stängsla hönsen samt vänta lite med att släppa hunden fri tills den säkert kommer på inkallning eftersom vi har rådjur och dovhjort nära gården.
Samtliga talade om att socialisera hunden och att lära den att få tassarna hanterade, samtliga menade också att det med aktivitetsbehovet inte var något problem. Man kunde lösa det med lite knep och knåp och i värsta fall innelekar som att leta efter nyckelknippor, mobiler, lära sig skilja på pekfinger och tumme, hämta speciell sak ur viss låda och liknande - det låter inte speciellt betungande.
Planerar att besöka ytterligare en eurasieruppfödare i helgen därefter ett par pinscheruppfödare och i mitten av augusti hundutställning i Norrköping eller Eskilstuna.
Känt mig lite förvirrad i mitt sökande efter lämpliga raser men nu börjar det kännas som att jag är på väg att minska ned antalet kandidater till något hanterbart. Har höga förhoppningar om pinschern som lämplig kandidat, det uppfödarna berättat om den och deras reaktioner på mina önskemål och vad vi kan ge har varit positiva.
Tack för hjälp!
Jens
-
Vill du göra det lätt för dig så nosa närmare på storpudlarna - oerhört allsidiga, lättlärda och omdömesgilla personligheter att älska :)
-
Hej!
Jag kommenterar inte alla hjälpsamma inlägg denna gång men Snuzer har sammanfattat allt på ett fint sätt som jag tagit intryck av. Det enda jag undrar över i det inlägget är vallhundarna, är det inte stor risk att man får en frustrerad hund som vallar katter, barn, höns och bilar - även om man väljer från en linje som inte fokuserar på vallning. Border collie nämns som olämplig (för mig) men vad sägs om en collie då?
Att jag inte "valde bort" vall hundarna som olämpliga beror på att det finns flera av dessa som inte längre används särskilt aktivt inom vall, åtminstone inte i Sverige. De är alla alerta, aktiva och uppmärksamma. De ligger i deras natur. En del av dem skulle mycket väl kunna fungera som gårdhundar, familjehund med någon syssla några/någon dag i veckan. En vallhund som vallar sin familj behöver inte vara stressande. Tvärt om det kan ses som hundens uppgift att se till var barn och djur befinner sig. Valet är i stället att välja en ras som vallar på ett sätt som passar in på ens liv. Jag var tvungen själv att gå in och titta på vallhundsgruppen då all info om alla raser inte har fastnat i mitt huvud ;D
Där finns bla Schipperke.
Collie som du själv nämnt.
Berger des pyrénées ā poil long
Lancashire heeler
Mudi
Bara för att nämna några som skulle kunna fungera som "gårdshund/sällskapshund med lite aktivering under veckan.
Hur är det med barnen? Har de något intresse av hund, utöver att de vill ha en hemma? Skulle de vara intresserade av att tex köra lite agility med hunden? Det är ju en trevlig form av aktivitet för både hund och ungdom. Sen så öppnar sig en helt ny värld för familjen, hund världen... på gott och ont :D
Vad gäller att jaga bilar, det är ett roligt nöje som fler raser än vallhundar kan ägna sig åt. Här hemma så skulle dvärgarna (dvärg schnauzer) gärna jaga bil om de fick, men ett skarpt nej, gör att de inte ens tänker tanken färdigt. Alla hundar har mer eller mindre jakt i sig oavsett ras, Man får helt enkellt jobba med kontaktövningar och inkallning redan från början när valpen kommer hem. Kan man inte få hunden att komma in så ska den åtminstone stanna (någon form av akutavbrott måste sitta)
-
Hej igen alla!
Nu har vi pratat med uppfödare, träffat lite hundar, varit på hundutställning, träffat fler hundar och, ja, listan har kortats och ändrats. Egentligen är det kanske bara en hund på listan nu...
- Pinscher http://www.sspk.se/hundsport.php (http://www.sspk.se/hundsport.php) http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pinscher/)
- Norsk buhund http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/norsk-buhund/)
- (Storpudel http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/) )
Jag inbillar mig att jag i Pinschern får en alert hund som gillar att vara med oss, som kan gå in och ut på sommaren utan att dra iväg, som talar om ifall nån kommer, som hjälper oss att tala om ifall besökaren är ovälkommen, som funkar med bekantas barn (såtillvida att den inte blir irriterad på att de existerar), som kan förstå att katterna också bor här, som hjälper katterna att hålla efter sork i ladan och kring gården, som går att få hyfsat viltren, som kan spåra skadskjutet och som vill göra saker utan att vara superkrävande och dessutom pallar att jogga en mil då och då men ändå klarar sig med betydligt mindre ibland.
Ja, vi har blivit lite sålda på (mellan-) Pinschern. Vårt intryck av Buhunden är också väldigt gott men vi tror den kanske är lite för inbjudande gentemot främlingar och upplever den som lite för liten. Hjärtat lutar lite lite mer mot Buhund men hjärnan lutar något lite mer mot Pinschern. Tror alltså att jag får lite mer av de egenskaper jag söker i en Pinscher även om Buhundarna vi träffade spontant var lite mer charmiga.
Så, vad säger ni om en Pinscher? Såväl goda som dåliga erfarenheter välkomnas. Kommentarer om Buhunden (främst i jämförelse med Pinschern) är också välkomna.
Vänligen
Jens (Edit - fetat bra länk)
-
En fin hund kan vakta bra, när den ska, även om den f ö är charmig (en mycket trevlig egenskap).
Så lyssna till hjärtat - också.
Sen är det där med 'lättlärd' himla skönt när man är ovan, och om man gillar buhunden borde man ändå kanske kunna övertala sig att titta närmare på vår svenska vikingaras: http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/vastgotaspets/ (http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/vastgotaspets/) (sund och frisk, lättlärd och allsidig)
Men jag är säker på att ni kommer att hitta rätt - med hund är det som med barn, man får den bästa!(Om inget går alldeles galet).
Pinscher blir säkert också toppen, inget ont om dem, känner ingen :)
-
Ingen som tänker säga emot och påstå att Malinois är en perfekt förstahund...? ??? (Jag vet, men jag är bara så förtjust i dem.) /Jens
Jag kan säga som så... Med rätt hjälp, med mängder av träning och vilja att få det att bli bra så sure! Men om jag ser till det du skriver i ditt första inlägg vore det rena vansinnet att skaffa en Malle.
Jag har haft en belgare(laekenois) förut och när hon gick över regnbågsbron fick jag verkligen rannsaka mig själv för att inte bara dyka på en ny belgarvalp(malle). Det hade säkert kunnat fungera om jag fått tag i nån lite stillsammare linje/valp men.. det är inte rättvist(mot hunden) att sitta och köra en F1-bil som om det vore en moped. =)
Jag tror att en pinscher kan passa er bra, möjligen är de lite väl energiska men får du tag i en bra valp så bör det inte bli några problem. De har en rätt rejäl jaktinstinkt, se upp med det om du inte vill ha en hund som "drar iväg".
Alltså... med rätt träning kan man åstadkomma mirakel med vilken hund som helst i princip. Allt handlar ju om att våga be om hjälp(IRL!) om man känner att det är något som kan bli ett problem.
-
Titta på filmen i den här länken, den är gjord av pinscherägare: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=sMwncfR4tFc :'(
Den här uppfattningen har tyvärr jag som många andra om pinschrar... Det är jättejättejobbigt och svårt att leva med en hund med mentala problem. Det är nästan omöjligt att säga när det räcker, när det inte fungerar längre... Jag vill aldrig någonsin utsätta mig för det igen (har dock ingen pischer utan en annan hund som inte gillar människor). Dessutom är det inte enkelt att lära en hund att bli viltren. Och just pinschrar är ju kanske inte de som är de som har mest vilja att vara till lags heller. Nej jag kan tyvärr inte rekommendera pinscher :-\
Jag tror att en finsk lapphund skulle kunna passa er riktigt bra!
Och jag vill också lägga till, jag tycker du tänker rätt när du skriver att ni inte vill ha en för stor hund. Det mesta blir mycket enklare med en mindre hund. Jag själv är inte heller så stor/tung och har en på 33 kg och en 16 kg. Enorm skillnad. För även om man inte "ska behöva" använda sin vikt mot sin hund så gör man det ibland. Jag tänker inte skaffa en till hund som väger över 20 kg, hellre max 15 kg!
-
Jag vill med slå ett slag för pudeln. Galet allsidig hund som är extremt personlig och vaken.
Ställer verkligen upp för sin familj och inte alls svårövertalad till nya saker.
-
Apropå hundars vikt. Min collie väger 30 kg. Aldrig någonsin har jag känt detta som en svårighet, mer än den gången jag försökte väga honom genom att lyfta upp honom i famnen. Han är alltid snäll och vill vara till lags, har aldrig bråkat med någon i hela sitt liv (fyller 9 i vinter)
Däremot kände jag en hund på max 15 kg som drog omkull sin husse, en storvuxen karl, flera gånger.
-
hakar på lite här.
Har en liten hund Griffon 1 år,som är mer vild än tam.
Har även en till Griffon snart 13 år som går på övertid.
Jag villa ha en robust lite större hund som gillar att var ute i skog och
land ,.
Vi bor på landet och går i skogen varje dag.
Min make är pensionär och jag jobbar deltid så det passar utmärkt med hund.
Som gammal hundmänniska har jag svårt att hitta ngt som passar.
Tänker nog satsa på en vuxenhund , då har man inte så mycket att välja på.
den ska även gå ihop med min lillagriffonfröken.
Läser denna tråd med intresse.
Just Västgötaspets har tilltalat mig.
Finns säkert individer som inte gillar att valla.
Labrador är jag heller inte främmande för, men har sett många som jag tycker är dåliga mentalt.
Förlåt att jag trängt mig på i tråden.
-
Det är väll bara en hund ras som gäller Shäfer. Intligent lättlärd allround hund, den har allt.
Några missförstådda raser är också Pudel och Mops. Någon mämde Västgötaspets det är också en hund som är misstolkad. Men är man uppvuxen med Shäfer så är det väldigt svårt att växsla om hundras. Det är som med Lippiznerhästar har man hållt på med sådana så är det som att byta farkost från en lättkörd sportbil till traktor,så käns det om man rider andra hästar.
Ett enkelt knep ,det gäller alla däggdjur,ju tätare det är mellan öronen desto mindre hjärna får det plats där i mellan. Presis som med Mc Donalds freeken som lyckats få in öronen under keepan,men där är det nog mer frågan om höjden på skallen.
-
Min man är gammal schäfergubbe, har hållit på med bruks i många år.
Jag har haft en schäfer i hemmet , mycket trevlig tik.
Nu vill vi ha annan ras.
-
Titta på filmen i den här länken, den är gjord av pinscherägare: [url]http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=sMwncfR4tFc[/url] :'(
Den här uppfattningen har tyvärr jag som många andra om pinschrar... Det är jättejättejobbigt och svårt att leva med en hund med mentala problem. Det är nästan omöjligt att säga när det räcker, när det inte fungerar längre... Jag vill aldrig någonsin utsätta mig för det igen (har dock ingen pischer utan en annan hund som inte gillar människor). Dessutom är det inte enkelt att lära en hund att bli viltren. Och just pinschrar är ju kanske inte de som är de som har mest vilja att vara till lags heller. Nej jag kan tyvärr inte rekommendera pinscher :-\
Jag har också uppfattningen att rasen har stora mentala problem
-
Varför inte lapsk vallhund, vackra pigga och lydiga. För lite päls för mig därför har jag finska lapphund istället, men finnen kan vara lite väl egensinnig ibland.
-
Hej!
Tack för nya svar. Jag ska försöka svara alla, jag tänker mig att ni vänder er till mig i någon mån eftersom jag är TS. ;)
Lapsk vallhund: Fantastiskt fin, dock avlad för att springa, och springa, och springa och valla... Har varit i kontakt med uppfödare och förstått att en sådan hund skulle få det dåligt hos oss p.g.a. för lite arbete och löpning.
Schäfer: Brukshund, krävande enligt många, inte lämplig förstahund, dessutom är jag uppväxt på 60- och 70-talet då schäfrarna var ungefär som jag tror pitbull pitbull-amstaff är idag - för hårt avlade och för många felaktiga ägare så jag har lite dålig erfarenhet av dem. Så, jag känner inte för schäfer... ::)
Griffon: För liten.
Finsk lapphund: Njooo... Kan vara ett alternativ....
Pudel: Återigen mina dumma förutfattade meningar. Men visst skulle en storpudel kunna vara ett alternativ....
[size=78%]Jag gillar i och för sig Pitbull också men de är ju avlade i många generationer för att vara aggresiva mot andra hundar så de går bort för min del.[/size]
Men min favorit Pinschern då? Räcker det inte att hitta en bra individ från en seriös uppfödare? Alla pinschrar är väl inte galna?
Har hittat en uppfödare (välkänd sådan i Pinscherkretsar). De avlar lite olika, jag tänkte mig att om man tar en som är avlad på föräldrar för att bli lugnare och väljer en bra individ så borde det väl funka? Jag tycker de verkar idealiska i många avseenden.
En känslosam film kan man ju sätta ihop (inget illa menat) men med utvalda exempel kan man visa att även andra raser har stora problem. Jag nekar inte till att Pinschern som ras har en del problem men önskar att någon argumenterar emot rasen utan att peka på problemindivider. Uppenbarligen finns det bra Pinschrar också, annars skulle ju rasen ta slut och jag har träffat en del trevliga - till synes stabila - exemplar. Men visst, det kanske är så att de var exceptionella undantag.
Upplys mig!
Vänligen
Jens
-
Det går alltid att köpa bra individer även i raser som har många med dålig mentalitet. Men du som nybörjare bör nog inte bara lita på vad uppfödaren säger. Även människor som jättebra iövrigt är ibland hårresande dåliga på att bedömma sina egan hundar. Att någon är stor och välkänd är faktiskt inte alls någon garrant att personen bryr speciellt om sina djurs mentalitet i någon ras, men speciellt i en ras vars enda meritering är skönthetstävlingar (jag tror vi skulle ha bra mycket bättre hundraser utan dessa förbannade utställningar).
-
Varför inte lapsk vallhund, vackra pigga och lydiga. För lite päls för mig därför har jag finska lapphund istället, men finnen kan vara lite väl egensinnig ibland.
Finnar är alltid egensinniga. ♥
Är det inte en västgöta spets du ska ha då torpjens? Aktiv men inte för, självständig men inte galet så...
Däremot undrar jag om det är klokt att tänka sig att ha en Griffon (envis råtthund) med en Västgöta spets som är en liten boskapsvallhund, båda envisa och små till storlek = alltför lika i temperament? Kan någon expert upplysa?
(ang Lyckas fråga)
-
Min man är gammal schäfergubbe, har hållit på med bruks i många år.
Jag har haft en schäfer i hemmet , mycket trevlig tik.
Nu vill vi ha annan ras.
Mellanpudel! De mycket bättre än de stora!
-
Finnar är alltid egensinniga. ♥
Är det inte en västgöta spets du ska ha då torpjens? Aktiv men inte för, självständig men inte galet så...
Däremot undrar jag om det är klokt att tänka sig att ha en Griffon (envis råtthund) med en Västgöta spets som är en liten boskapsvallhund, båda envisa och små till storlek = alltför lika i temperament? Kan någon expert upplysa?
(ang Lyckas fråga)
Men det är ju en boskaps vallare ju :)
-
Ja?
-
Ja?
Ä missa ju bara et ord där ;D
-
Mellanpudel! De mycket bättre än de stora!
Varför säger du så? Sen, ni må ursäkta men jag klarar helt enkelt inte mindre pudlar än storpudeln. Jag menar, det är som att försöka tvinga sig själv att bli kär i nån som man ogillar, det går inte. Samma sak med västgöten, visst har de få jag träffat varit trevliga men jag kan inte tänka mig en sån. Det går bara inte.
Hmmm... Det kanske är så att min dröm om en hund är behäftad med så många villkor att den hunden inte finns? Ett sätt för mig att lura mig själv att inte skaffa hund... :-\
De pinschrar som får problem, vad beror det på? Om föräldrarna är MH-testade, hjälper det?
Det om utställningar, menar du att Pinschern enbart avlas på utseende? Hursom håller jag med om att man nog skulle lägga mer vikt vid mentalitet än utseende.
Vänligen
Jens
-
Jag personligen skulle aldrig våga skaffa en pinscher efter allt jag läst om dem. Det verkar vara bara ett rent lotteri med hur hunden kan komma att bli mentalt. Det verkar avlas på en hel del skarpa/nervösa individer, som kanske klarar av en utställningsdommare men inte i vardagen att det tex kommer fram barn till dem. Även om hunden är rädd, så känns det inte lika illa om den "bara" skulle fly. Det känns mycket värre när den istället biter i försvar, vilket verkar vara väldigt vanligt inom pinschrar. Jag tror heller inte att rasen passar till det du vill ha den till. Både det här med att ha den lös och att inte bry sig om gårdens djur. Tyvärr!
Du skulle inte kunna tänka dig en dansk-svensk gårdshund? Den kan liknas litegrann med pinschern tycker jag. Dock är den mindre, men robust och inte särskilt vek och känslig. Dessutom verkar det vara mycket bättre mentalitet inom den rasen.
Men ditt ursprungliga krav utseendemässigt var en hund med spetssvans. Med tanke på att du var inne på eurasier så tycker jag nog en finsk lapphund hade passat. De är inte jättestora vilket borde passa din fru, men inte små hundar vilket du verkar gillar. De har en spetssvans. De kommer i massa olika färger. De fungerar bra till sällskap. Vaktar med skall men verkar inte vara reserverade med risk för att bli bitare. De är ursprungligen vallhundar så de kan ju ha några sådana egenskaper kvar, men de avlas nu mer på utseende och utställning (hmm...tråkigt!). Därför kräver de inte så mycket i aktivering utan verkar nöja sig med att få hänga med familjen. Går bra ihop med andra hundar och djur.
Pudel håller jag med andra om att den skulle passa dig.
-
Himla svårt det här med att välja hundras...jag vet!
Avråder dig från Malinois om du inte är beredd på att jobba *mkt* med den o vet vad du gör. Min man köpte en tervuerens som förstahund...ett jäkla jobb! Tuff o oerhört krävande ifråga om rastning o träning.
Nu har vi en eurasier o hon...duger inte mkt till! Köpte henne inte för att jobba med iofs men tänkte få ngn som drar ut mig för promenader mm. Tösen är mörkrädd, rädd för älgspår, fullkomligt *hatar* dåligt väder, tvärvägrar att gå ut... Minst halva kullen är nervösa av sig, vår tös är både päls- o tassöm. OK, vet att det finns jättemånga perfekta eurasier därute men det är faktiskt en ganska "ny" hund o jag har hört väldigt mkt negativt om den såhär i efterhand. Fördel är flockbundenheten, hon avgudar oss, älskar att vara med (åka bil är en stooor hit) o drar inte iväg utanför tomten om inte några älgskånkar ropar på henne bortifrån slakteriet. ;D
Ang pudel så har jag vänner som gått spårprov med sin mellanpudel med utmärkta resultat.
Efter vad du skriver så skulle jag satsa på buhunden alt en norrbottenspets! Lycka till!
-
Men det är ju en boskaps vallare ju :)
En has-bitare! :)
-
Jag skulle nog också vilja slå ett slag för storpudel. Bra förstagångshund, lättsam med familj och främmande, vaktig (mycket mer vakt än vad folk tror, en del individer är riktigt skarpa), alltid med på noterna, behöver inte så mycket motion men älskar att jobba, lättlärda, fäller inte, kunglig utstrålning, will-to-please, intelligenta och bra på spår (är vattenapportörer från början). Nackdelarna: Pälsvården, ingen vallningsinstinkt, de fula lejonklippningarna.
Ett tips är att leta bilder på kortklippta pudlar, då är de mycket vackrare. Och du väljer ju själv frisyr.
Tyvärr så kan jag inte säga nåt om pinchern, för jag har bara träffat extremt ouppfostrade och understimulerade dvärgpinchrar och då är de inget roliga alls (men vilken hund är det i det läget?).
Mitt råd: Glöm utseendet och välj helt på egenskaperna, du ska nämligen LEVA med hunden i många år, inte bara TITTA på den.... ;)
Lycka till!
-
Varför säger du så? Sen, ni må ursäkta men jag klarar helt enkelt inte mindre pudlar än storpudeln. Jag menar, det är som att försöka tvinga sig själv att bli kär i nån som man ogillar, det går inte. Samma sak med västgöten, visst har de få jag träffat varit trevliga men jag kan inte tänka mig en sån. Det går bara inte.
Hmmm... Det kanske är så att min dröm om en hund är behäftad med så många villkor att den hunden inte finns? Ett sätt för mig att lura mig själv att inte skaffa hund... :-\
De pinschrar som får problem, vad beror det på? Om föräldrarna är MH-testade, hjälper det?
Det om utställningar, menar du att Pinschern enbart avlas på utseende? Hursom håller jag med om att man nog skulle lägga mer vikt vid mentalitet än utseende.
Vänligen
Jens
;D Jag har själv storpudel, av precis samma anledning, jag tycker bättre om stora hundar. Dock tror jag de flesta som prövat att tex träna lydnad, bruks eller agility med pudel, håller med om att mellanpudlar som grupp betraktat är lättare att jobba med än storpudlar som grupp. Storpudlarna i utställningspäls är ju extremare och därför populära bland hardcore utställningingstävlare och därmed oftast hårt selekterade på sitt utseende. Antalet egenskaper man samtidigt kan ta hänsyn till vid avel är naturligtvis inte obegränsat, vad upfödarna själva än säger, blir det därför lätt så att man tar mindre hänsyn till hundens andra egenskaper (som jag personligen tycker är viktigare).
MH säger en del om hundarna, om man kan läsa dem, men långt långt ifrån allt. Att hunden gjort mh är inte det samma att den gjort ett mh med önskvärda reaktioner, be någon som är van att kasta ett getöga på protokollet, så kan du få lite, men rätt begränsat hum om hunden.
Är jakt eller vall väljer man förståss en uppfödare som använder sina hundar till de är avsedda för. På samma sätt välj gärna en sällskapshund från en uppfödare som meriterat tiken med annat än utställning, t ex tävlat lydnad, agility eller bruks med sin hund. Det man vill åt med det att hunden kan samarbeta med sin människa, därför säger viltspår ingenting och det skulle jag strunta i om man kört det. Har man gjort väldigt många lydnasklass 1-tävlingar med låga poäng då skulle jag dra öronen åt mig, då risken är att hunden inte är lätt att samarbeta med.
-
Upplever inte att griffone är envisa har haft 2 taxar så jag vet ;)
glada pigga.
Är inne på min 4e
Därför måste min "nya" hund också vara allert och orka hålla tempo med fröken.
Mina griffoner har alltid varit med i skogen, Vi har kört spår med dem.
man märker inte att de är små.
Jag ska nog börja titta på Västgötaspets som sällskap åt groffonen.
Har även haft storpudel TOPPEN HUND men PÄLSEN !!!!!!
-
Uppdatering ifall någon är intresserad. Efter mycket tänk, långa diskussioner, många besök, fler diskussioner och viss vånda lutar det nu åt en Dansk-Svensk gårdshund http://www.gardshund.com/omrasen.html (http://www.gardshund.com/omrasen.html)
Visst är den liten och inte är den skyddande men den har massa andra bra sidor och få dåliga verkar det som. Tja, så det kan bli. ;D
(Men vi är inte i köpläge än så det kanske hinner ändras igen. ::) )
/Jens
-
Jag tycker också om Dansk-Svenska gårdshundar. Jag hoppas utstællningfolket inte kommer att styra utvecklingen av denna ras så att det avlas mer på utseende æn inre egenskaper. Jag har hørt att det ær vældigt poppis med trefærgade, men vad spelar det i praktiken før roll om den ær svart-vit, brun-vit eller svart-brun-vit?!
-
Uppdatering ifall någon är intresserad. Efter mycket tänk, långa diskussioner, många besök, fler diskussioner och viss vånda lutar det nu åt en Dansk-Svensk gårdshund [url]http://www.gardshund.com/omrasen.html[/url] ([url]http://www.gardshund.com/omrasen.html[/url])
Visst är den liten och inte är den skyddande men den har massa andra bra sidor och få dåliga verkar det som. Tja, så det kan bli. ;D
(Men vi är inte i köpläge än så det kanske hinner ändras igen. ::) )
/Jens
Du får jättemycket hund i praktiskt format.
Det inte du kan lära den, kan den lära dig!
LYcka till er alla!
Åsså slipper frun välta av draget, jättebra.
-
Hänger på lite här, för vad vi kan erbjuda en hund liknar det som trådskaparen nämner. Har läst massor om olika raser och tillslut kommit fram till att en hyfsat självständig men ändå "lätt" hund som trivs att vara ute både sommar och vinter skulle passa oss bäst. Den kommer få vara gårdshund och den huvudsakliga uppgiften för hunden kommer vara att vakta hönsen mot rovdjur och säga till om någon kommer. Raser som de som nämnts här - västgötaspets, pudel, finsk lapphund, aussie (fast helst inte lika krävande vad gäller stimulans och motion), isländsk vallhund - är intressanta. Har funderat mycket på Kuvasz (och precis träffat en också - underbar ras), men kommit fram till att vi nog inte behöver SÅ mycket vakt och skärpa och vill ha en lättare hund då detta blir första egna hunden. Har som sagt letat mycket, men det är svårt att sortera all info.. Finns det några fler liknande raser som vi kan kolla på?
-
Jag vill önska lycka till med ett absolut fint val. Den dansk/svenska gårdshunden är en praktfull hund. Den skall dock också aktiveras o en uttråkad dansk/svensk är inte så himla rolig att ha i stugan. Min är nu 2,5 år o håller både räv o rovfågel på avstånd. Han har just förstått sin största uppgift i livet o det är att jaga möss :D De lever numera farligt här på våran gård.
Jag vill rekommendera dig o alla andra som går i valpköpartankar eller redan har skaffat valp att läsa boken "Valpen flytter hjemmefra" av Linn Palm. Boken är på norska o lite svår att få tag i just nu men åh så väldigt bra. Jag ville önska att jag hade läst den för många år sedan.
Lycka till med hunden.
-
Puli och Shetland sheepdog är väl raser som också skulle kunna passa? :)
Hmm... för mig är nog följande väldigt intressanta
Eurasier
Shetland sheepdog
Bergamasco
Pudel
Finsk lapphund
Västgötaspets
Chow chow
Isländsk fårhund
-
Uppdatering ifall någon är intresserad. Efter mycket tänk, långa diskussioner, många besök, fler diskussioner och viss vånda lutar det nu åt en Dansk-Svensk gårdshund [url]http://www.gardshund.com/omrasen.html[/url] ([url]http://www.gardshund.com/omrasen.html[/url])
Visst är den liten och inte är den skyddande men den har massa andra bra sidor och få dåliga verkar det som. Tja, så det kan bli. ;D
Ett bra val. Det finns lite olika typer beroendes på linjerna. En del har mer jakt i sig, en del är mer livliga. Somliga är mera laid back till sitt temperament. Nu vet jag inte hur ni bor men behövs det en "skyddande hund" ? För mig i alla fall så räcker det med någon som är uppmärksam och säger till om det kommer nån, händer nåt på gården. De flesta hajar också till när det finns hund. Hunden kanske inte skyddar men den larmar och det avskräcker folk som inte har trevliga avsikter.
Lycka till med valet. Trevliga små jyckar det där. Lite lagom av allt :)
-
Någon typ av mastiff hade jag satsat på ;)
-
Tjena,
orkade läsa typ halva tråden innan adhd-hjärnan vill prata mer än läsa :)
Jag tänker australian shepard, bra allroundhund med både gårdshundsdrag och vall, eller kanske en Welsh corgi men du gillar nog inte utseendet.
Som skrivits tidigare så kontrollerar man hunden med skallen å inte kroppen, fråga min sambo å hennes två amstaff :)
Men samtidigt, man kan inte kräva av någon att de ska bli hundmänniska så på så sätt kan nog storleken på hunden spela in även om min erfarenhet pekar på att större hundar ofta är lugnare än små :)
För mig går i princip alla hundar som skäller oavbrutet med hög och gäll röst bort, Lapphund, Islänning osv sorry ni som har såna, smaken är som baken ;)
Angående Corson så är det den mest fantastiska ras jag nånsin träffat på, stark flockkänsla, håller sig på gården, slapp när du vill å aktiv när du vill, dreglar inte så mycket!, men stor - inte för stor i mitt tycke men kanske lite mycket att börja med?
Har en själv så jag är så klart jävig i frågan!
Bergamasco är jag väldigt nyfiken på, aldrig träffat nån men läst mycket bra om dem, men du gillar nog inte utseendet hehe.
Hur som helst, skaffa hund! För mig förändrade det livet för att göra en lång historia kort.