Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: qvea skrivet 07 jul-12 kl 09:48
-
Hejsan, finns där någon som kan ge en bra beskrivning på hur man bygger en hässja ???? har prova med höet trillar bara av :o
Ha det gött :)
-
Här är några modeller:
http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/hassja-nf.shtml (http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/hassja-nf.shtml)
-
Hejsan, finns där någon som kan ge en bra beskrivning på hur man bygger en hässja ???? har prova med höet trillar bara av :o
Ha det gött :)
Använder du stänger eller snören eller ståltråd?
Det är ju mest bottenvarvet som kan vara lite trixigt att få att ligga kvar. Du sätter första tråden ca 0,5 meter från marken, och sen gäller det att ta rejäla fång hö direkt och lägga på. Är höet ihopdraget med en släpräfsa eller hästräfsa, så är det ofta lite hoptrasslat och hänger ihop bättre. Sen när du lagt på hela bottenlagret, ca 20 cm tjockt, så drar du dit nästa tråd, kanske 20 cm ovanför höet som ligger där. ( det blir alltså runt 40 cm mellan trådarna ).
Har man väldigt dåliga vallar med korta strån, så är det ju ännu viktigare att dra ihop rejäla högar.
-
Anväder ståltråd ( modell grövre) höet räfsar jag ihop själv, och det är ganska långa strån, ca 1-1,20, men som det verkar så är jag för snål på vad det gäller att lägga på, så får testa med tjockare lager.
Tusen tack för tipsen, :) ha de ..... :D
-
Ja det är svårt att beskriva hur mycket i varje fång. .men det ska vara rejält. Lägger du med högaffel så vinklar du in gaffeln längs med tråden och lägger på höet och drar ur gaffeln parallellt med hässjan. Man står alltså inte från sidan och lassar på. .
-
Tusen tack för svaren :D får gå ut och pröva bara det slutar regna :)
-
Nä men va roligt att någon här inne vill prova det:-)
-Berätta hur resultatet blir sen också :D
-
Om jag skulle slå en halv hektar med häst, är det några som på riktigt skulle vilja hässja med mig då?
Alltså förtydligar frågan: Som faktist skulle delta och inte bara sånna som "skulle vilja" ?
Har en liten beteshage som vi inte kommer att slå till hö annars, det är ingen riktig vall, utan bara obetat. Så den skulle jag lätt kunna använda till "skoj" :)
Har slåttermaskin till häst och nån räfsa kan man säkert skramla fram.
-
Om jag skulle slå en halv hektar med häst, är det några som på riktigt skulle vilja hässja med mig då?
Alltså förtydligar frågan: Som faktist skulle delta och inte bara sånna som "skulle vilja" ?
Har en liten beteshage som vi inte kommer att slå till hö annars, det är ingen riktig vall, utan bara obetat. Så den skulle jag lätt kunna använda till "skoj" :)
Har slåttermaskin till häst och nån räfsa kan man säkert skramla fram.
Absolut! Vill lära mig!
-
Det skall helst vara en bra vall så att det inte blir korta strån. Jag har hässjat flera hektar med hjälp. Ett hektar klarade jag själv inom rimlig tid. Använde traktor o hösvans till att samla med. Långa hässjor som löper efter hela stycket. Ståltråd virad på granslanor, i änden flera pålar med tråden fäst nere vid marken. Fyra trådar på störarna. Jag bor i småland .
-
Systemet jag kan har jag lärt i nordtröndelag i norge. Det finns många sätt.
-
Uh, jag svettas bara jag läser den här tråden! :o Men om det är svårt att få det att balansera, kan en "klöverpyramid" vara ett alternativ. Om höet är ganska torrt, kan man även vålma det, betydligt mindre jobb. Fast inte ett dugg lättare att utföra.
Glöm inte att då och då dra ut en tuss nånstans inne i hässjan, och kolla att det torkar som det ska och inte möglar ... :o Man sniffar på det, inget för höallergiker!
-
Trollmor! Såhär gör vi: Vi tar med oss varsin 10litersdunk med vatten . Frances kör hästarna, fru Jansson ordnar med störarna, vi lägger upp. När vattnet är slut är allt klart och Frances bjuder på kaffe.
-
O så har vi grillfest med dryck på kvällen :)
-
Jaa!
-
Men jag vill inte! *svettas redan vid tanken* :P
-
Kom igen nu då! Du får väl bjuda till lite.
Svettet ska ändå ut
-
Ni skulle haft svagdricka!
-
Detta är ingen bar som man kan beställa i.
-
"klöverpyramid"
Du menar att kraka det...
Intressant är ju annars hur man vill ha olika material i hässjorna beroende på landskap. I småland kör man med sin ståltråd, medan man i västergötland ofta ha ett snöre ( brunt hässjesnöre med en mycket speciell doft ). Längre upp i landet kör man med störar.
Fler varianter?
Och 'krakarna' dvs bara en pinne med en liten kort tvärslå på 0,5 meters höjd som man lägger hö, och även nekar från självbindaren på, är de förbehållna småland, eller finns de på fler platser?
-
Volmar fanns i skåne. Det är liksom en något större stack med en liten luftkanal från sidan in till mitten och upp. De korta hässjorna med längsgående slanor att lägga höet på fanns i norra skåne och kanske i hela landet. Krakar var nog också utbrett på mindre ställen. Det har jag provat förresten ,det funkar men det är större procent av materialet som är utsatt för sol o regn.
Snörena du nämner var tjärade. Ståltråd är modernt och effektivt? På en hög o lång hässja är mycket av höet helt grönt o fint när det är färdigt. Gräset skall ligga lite på slag. Det är en fin avvägning hur mycket man skall lägga på tråden. Inte för långt mellan störarna,sedan ganska mycket men inte så att det blir för tungt så att tråden brister. Detta lär man sig! Varje tråd skall sedan i änden gå ned till marken i tre i längdriktningen placerade grova pålar. Annars säckar det ihop in mot mitten. Hässjan kan på detta sätt bli hur lång som helst.
-
Ja men där har vi en lokal sak kanske:) . Här har vi aldrig haft trådarna att gå ner, utan bara satt snedsträvor vid yttersta stolparna i hässjan.
-
Ja men där har vi en lokal sak kanske:) . Här har vi aldrig haft trådarna att gå ner, utan bara satt snedsträvor vid yttersta stolparna i hässjan.
Verkar finnas otaliga variationer på olika håll i landet... Har för mig att hässjorna gjordes av trä... Men jag är ju norrifrån, och har aldrig hässjat, bara sett och hört lite... Det stora problemet som jag ser är dels att jag inte kan, och dels att få fatt på hässjestörar... Kanske skulle slänga ut en annons i lokalblaskan?!?
-
I min ungdom hässjade vi hö, störar med ståltråd emellan. Hässjorna hade ca 11 - 13 stolpar. Man gjorde hålen så att stolparna lutade utåt kanterna lite. När man lassade på gräset, så blev stolparna lodräta utan att ha någon förankring.
Stör med tvärslå en bit upp och gräs på kallade vi för höstackar.
Sedan fanns också tre störar sammanbundna i toppen, och man band ståltråd mellan stolparna ungefär som en hässja. Kallades för kärringar.
Vi ställde ihop kärvarna, 2 bredvid varann i rader om ca 20 kärvar. Ett sådant uppställ kallades för "krapp". Kan inte påminna mig att kärvar sattes på störar.
Detta var i Bohuslän på 1950 - 1960 talet
-
Du kan annonsera efter granslanor fru Jansson, så kapar man till dom själv. Eftersom det är brottom till denna säsong kan du ju också köpa dem på rot om det inte finns fällda. Vid transport gör det inget om de asar i marken eftersom de är långa men man kan ju också kapa innan hemtransport.
-
Självklart :D
(med viss reservation för sjuka barn/djur o.dyl, hmmm :-X)
Men jag vill väldigt gärna lära mig hässja!
Om jag skulle slå en halv hektar med häst, är det några som på riktigt skulle vilja hässja med mig då?
Alltså förtydligar frågan: Som faktist skulle delta och inte bara sånna som "skulle vilja" ?
Har en liten beteshage som vi inte kommer att slå till hö annars, det är ingen riktig vall, utan bara obetat. Så den skulle jag lätt kunna använda till "skoj" :)
Har slåttermaskin till häst och nån räfsa kan man säkert skramla fram.
-
Nej, kraka är kraka och klöverpyramid är klöverpyramid. Kraka som du beskriver, pyramiden behöver 6 störar. Tre står på marken hopbundna i toppen (ståltråd, ty snöre suger åt sig fukt) och 3 parallellt med marken, också ungefär en halvmeter upp. Ändarna får sticka ut, och där drar man en ståltrådslina också, så det blir som en liten hylla att lägga nedersta varvet på. Rejäl topp som på en hässja eller vålm. Det går på rätt mycket, men är mkt arbete att sätta upp. Lämpligt för grässorter som torkar sakta, som t ex klöver. Fördelen är att det blir ett lufthål i mitten.
Edgars kärring verkar vara snarlik min klöverpyramid.
Hur gör man en luftkanal i en vålm? En vålm måste vara stor, är den riktigt stor kallas den ibland häs. Vitsen är att översta lagret skyddar det som är under och inuti; därför måste höet vara torrare när man lägger en vålm än när man hässjar. En vålm eller häs måste ha tid att "sätta sig" eller "sjunka ihop" före första regnet, ty eljest kommer lätt regn i från toppen.
Hässjor med störar i stället för tråd är mig veterligt norrländskt. Dessa får stå kvar på fältet till nästa år, man bara drar ihop dem och lutar stängerna mot någon av störarna. En skämtskröna säger att ett spionplan under kriget såg de hopställda hässjestörarna på vintern och trodde de var luftvärnskanoner - i mängd! ;D
En vanlig hässja blir stadigare om man sätter i spettet lite snett utåt, så att störarna står rakt upp när man dragit ihop topparna med linan. Och om man sätter störarna lite i sick-sack, då välter den inte lika lätt. Ibland får man ändå stötta den med en stör vinkelrätt mot själva hässjan.
Ja, tvi för allt detta jobb! Jag flämtar och flåsar bara jag tänker på det ... :P
-
Se vilken inlevelseförmåga du har Trollmor! Du svettas redan. Jag ser den där pyramiden framför mig, men du bör komma och visa på ett tunnland. Vi kan klara både Frances och Fru Janssons ställe.
-
Jag kommer!:-)
-
Bra Nilsegårn!
Vi behöver låna en hösvans i gott skick av någon så att det samlas och förs fram på ett fint sätt.
-
Se vilken inlevelseförmåga du har Trollmor!
Nix! Bara svettig erfarenhet! Så jag kommer INTE! Men önskar er förstås lycka till! :D
-
Jag är på i mån av tid, men när blir det?
-
:D det nörjar kännas som en möjlighet alltså
Jag ska börja se över maskiner o grejer så får vi se :D
Vi får väl samsas om ett datum då!
-
Kommande helg skulle funka för mej, men sen är det ju en väderfråga med förstås...
-
Kommande helg skulle funka för mej, men sen är det ju en väderfråga med förstås...
Ja, det är nog det ... :P
-
Vill bara tala om att det gick jättebra, så tack alla för goda råd och beskrivningar :D bara resten kvar :D men lien blev trött, så det tar jag imorrn ;)
-
Du menar att kraka det...
Intressant är ju annars hur man vill ha olika material i hässjorna beroende på landskap. I småland kör man med sin ståltråd, medan man i västergötland ofta ha ett snöre ( brunt hässjesnöre med en mycket speciell doft ). Längre upp i landet kör man med störar.
Fler varianter?
Och 'krakarna' dvs bara en pinne med en liten kort tvärslå på 0,5 meters höjd som man lägger hö, och även nekar från självbindaren på, är de förbehållna småland, eller finns de på fler platser?
Det är inte sant att man bara använde snöre ja har då hela min bardom fått hässja med ståltråd så det är nog hugget som stuket var nog vanligare längre tillbaks med garn .Och för egen del så har ja alltid använt ståltråd när ja hässjat.
-
Vill bara tala om att det gick jättebra, så tack alla för goda råd och beskrivningar :D bara resten kvar :D men lien blev trött, så det tar jag imorrn ;)
;D ;D
Ståltråd är nog bättre, drar inte åt sig fukt.