Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: HiddenQuill skrivet 25 jun-12 kl 17:03
-
Hej! Min pojkvän bor i en by med en enskild väg där vägen underhålls med hjälp av en vägförening som alla i byn (som äger en fastighet) är med i. Nu har de beslutats att vägen ska rustas upp - dikas om, byta vägtrummor, underlätta dräneringen o.s.v. För att spara pengar har det inte hyrt in någon firma utan istället har de hyrt en grävmaskin och de bybor som vet hur man gör gräver ideellt med. Renoveringen av vägen har kommit ganska långt nu, men det finns ett problem. En familj i byn bråkar om vad som ska göras och inte trots att de själva har varit med på möten innan vägrenoveringen. Nu har det gått så långt att de har polisanmält min pojkväns familj då de anser att de har grävt där de inte får gräva. Området i fråga är en gräskant vid vägen som tagits bort för att underlätta dräneringen. Marken på det området tillhör familjen och de anser att de har gjort fel då de grävde ett "dike" där. Det är inget dike utan vägen har bara blivit aningen bredare.
Hur mycket av vägen äger vägföreningen och vad är deras mark? Jag har hört att vägföreningen äger vägen + det som krävs för att underhålla den, vilket enligt mig då borde innefatta gräskanten som togs bort för att underlätta dräneringen.
Tack på förhand :)
-
Det ska vara bestämt då vägföreningen upprättas och de handlingarna ska finnas kvar för att man ska slippa eventuella tvister.
Det borde alltså inte vara ett problem förutsatt att handlingarna finns kvar.
-
Är det endast Vägverkets vägar som har lagrum där det står precis hur många cm från mitten av vägen / vägkanten som hör till vägen?
-
Det gäller de vägar de äger.
-
Dessa mått gäller alltså endast de vägar som Vägverket äger, inte t ex vägföreningar som tar emot statsbidrag?
-
Om ja inte missminner mig så är det 5 m i från vägens mitt
-
Det är lite olika.
I skogsmark är det 1,5-2 meter.
Vid åker kan det vara så lite som 0,5 meter.
-
En halv meter från vägens mitt ???
-
Har aldrig hört talas om några mått i meter när det gäller vem som äger en enskild, skogs eller delad väg. Där gäller lantmäteriets gränser.
En väg består av körbana, vägren, slänt, dike. (vissa väg-renar ägs dock av samer) ;)
Som underhåll av väg anses åtgärder som är av nytta för bibehållande av vägen i ett skick som motsvarar dess ändamål.
Detta går att läsa i Väglagen.
Är det en vägsamfällighet så utgår det statligt och kommunalt bidrag och då finns det krav på en viss standard på vägen.
Jag bor vid en sådan väg och t.o.m. äger en bit av vägbanan på ett stycke, men vägsamfälligheten äger nyttjanderätten på vägkanten och det som behövs för skötseln av vägen.
-
Har du någon aning om vilken paragraf av väglagen detta står?
-
(vissa väg-renar ägs dock av samer)
;D ;D Galenpanna! *rtflmao*
-
undvik allt som handlar om gemenskap.......
enkelt finns inget tvång som handlar om underhållspengar. han kan skita i att betala men han får arga grannar, vägen måste underhållas ändå.
-
Har du någon aning om vilken paragraf av väglagen detta står?
1 kap. 5§
Och vad jag vet så gäller den än.
-
Efter mycket djupt grävande hittades en kopia av originaldokumenten från 1932 då vägen grundades. Dem visar att beroende på marken vid vägen så äger vägföreningen olika mycket - minst vid berggrund och mest vid myr (om jag inte minns fel). Vid det aktuella området blir det då ca 3m(!) på vardera sida om vägen. Det som då utgörs av en tomt ägs av tomtägaren, men vägföreningen har nyttjanderätt av aktuellt område om det behövs för underhåll av vägen och det går inte att återta nyttjanderätten.
Tyvärr så verkar det som att detta knappt kommer att hjälpa och bråket är långt ifrån över... Nu är det en slänt som är problemet...
I samband med dikningen så grävdes även en slänt upp där vägmaterialet hade börjat skjutsa och blottat en vattenledning som med stor säkerhet kommer att frysa i vinter om det inte åtgärdas. Anledningen är att vägtrumman hade gått sönder och vattnet har gjort jorden lös. Därför togs den gamla vägtrumman bort för att ersättas av en ny. Slänten är ganska stor så för att komma åt med grävmaskinen och för att få dit nytt material så att det blir stabilt igen har de dumpat material från dikningen i slänten som de sedan packat. Arbetet är långt ifrån klart men nu påstår familjen (eller rättare sagt kvinnan i familjen) att allt det har gjort är olagligt vilket hon även har tagit dit en jurist för att konstatera (konstigt med tanke på att hon inte har "råd" att lägga pengar på vägen eller något annat som rör byn.) Dock så har bara juristen hört en del av historien och har inte heller sett dokumenten. Tydligen måste man sanera jorden så att ingen smuts rinner ut i älven, men om det inte gjordes så skulle ju jorden som skjutsar ändå förorena älven på en mycket högre nivå än den ev. skulle göras av det "dumpade" materialet.
Är det någon som har någon aning om vad som gäller?
-
Rimligtvis borde originaldokumenten gälla såvitt inte nya tvingande regler är antagna.
Det enklaste vore att kontakta Vägverket eller möjligen kommunen då de också lämnar bidrag till vägföreningar.
-
Du skriver att kvinnan inte har råd att lägga pengar till vägen? Är det en samfälld väg så betalar varje fastighet till vägen, visserligen olika men dock. Så det kommer hon inte undan att göra.
Men låt hennes jurist arbeta och om det skulle bli "skarpt läge" så koppla in vägverket eller kommunen och visa handlingarna ni har.
Vems är vattenledningen som blottlades?
-
Som jag förstår så betalar hon avgiften för vägen, men så fort det nämns att man skulle behöva lägga ut lite extra till underhåll så blir det ett blank nej och pågrund av att det var vissa fastighetsägare i byn som inte ville lägga ut extrapengar så beslutades det att inget företag skulle hyras in utan att de som kunde med grävmaskiner (bl.a. en man i byn som jobbat med grävmaskiner i 12 år) skulle jobba ideellt.
Vattenledningen går till husen på andra sidan slänten alltså bl.a. huset där kvinnan bor så egentligen får hon skylla sig själv om vattnet fryser i vinter.
En annan sak som det är tjafs om nu är en K-märkt stuga som står på andra sidan, lite ovanför slänten. Eftersom att tomten som stugan står på tillhör henne, så påstår hon nu att marken inte får grävas i p.g.a. K-märkningen och att man bara får göra "underjordiska diken". Vi tror att hon menar dräneringsslangar. Stämmer det? Jag hade för mig att K-märkningen bara gäller själva byggnaden och inte marken runt den.
-
Vad gäller betalningen så är det så att om man sköter allt med protokoll årsmöten kallelser osv. så får hon vackert betala. Det är t.o.m. så att om det går så långt som till indrivning och utmätning så går krav från vägsamfällighet före pantbrev. Även om detta är en lång och kostsam process. Dessa utsugare som inte vill betala för sina vägar hade man ju kunnat hoppas ska dö ut men tendens tycks gå åt andra hållet med betalningsmoral överhuvudtaget. (Ja vi har en dylik *ordsomskullestängaavmigfråndettaforumföralltid* i vår förening).
-
De gränser som står i upprättane handlinge är troligen giltiga. Det finns inga mått som gäller från vägmitt o.d.men till vägen räknas även diket och väganordningar (skyltar, viltstängsel, bullerplank) Trafikverkets vägar är oftast fastställda genom arbetsplan som ger vägrätt, finns även tillfällig vägrätt (under byggperioden), och inskränkt vägrätt (kan tex vara en tryckbank, eller ett område som måste siktröjas men kan nyttjas av markägaren med begränsningar) Skulle vägen rivas upphör vägrätten och marken återgår till markägaren. När vägområde fasställs för statliga vägar så ritas området ut på ritning. En del av måtten som angetts i några inlägg ovan stämmer med vad som är praxis när nya vägar fasställs, tex en smal remsa bakom viltstänsel ( Det är ohållbart att ha kontakt med varje markägare varje gång det skall röjas sly längs stängslet). Det skall finnas en säkerhetszon fri från oeftergivliga föremål som varierar med hastigheten mm därför är vägområdet ofta bredare i skogsmark än i jordbruksmark.
Att byta vägtrummor ( ej "torra" trummor tex där en skogsväg kommer ut men lite grövre trummor tex där en bäck korsar vägen) är oftast anmälningspliktigt till länsstyrelsen enligt Mijöbalken, anmälan om vattenverksamhet, men kan ibland vara tillståndspliktigt (då blir det krångligt) eller fall under begreppet uppenbart att skada ej uppstår på allmänna eller enskilda intressen och då är det bara att utföra ( men om något intresse skull ha kommit still skada så är det straffbart). Resning av diken bör man anmäla för samråd enligt mijöbalken 12:6, "anmälan om betydnade ingrepp i naturmiljön", det är samma här sker ingen skada så behövs det inte, sker skada, tex att det fanns en fridlyst växt i diket och man inte anmält så är det straffbart, vissa åtgärder är straffbara att utföra även om skada inte uppkommer (husbehovstäker är en av dem om jag minns rätt).
K-märkning finns inte, det är ett populärt begrepp för en räcka skyddsformer och annat med olika juridisk innebörd. "Q-märkt" är en betäckning i detaljplaner som innebär skydd av en byggnad på ett ele rannat sätt, framgår av detaljplanen. Kultruminneslagen kan skydda objekt på olika sätt tex fornlämningar, kulturhistoriska lämningar mm, även detta ett skäl att samråde med länsstyrelsen före dikning och liknande. Fornlämningar har ett skyddsområde som fasställs från fal till fall.
-
Dessa utsugare som inte vill betala för sina vägar hade man ju kunnat hoppas ska dö ut men tendens tycks gå åt andra hållet med betalningsmoral överhuvudtaget. (Ja vi har en dylik *ordsomskullestängaavmigfråndettaforumföralltid* i vår förening).
Stegling är nåt som kommer upp i min skalle varje gång jag träffar såna.
-
Gött med en östgöte till vi tänker så rätt. Stegling jag ska komma i håg att föreslå det på nästa möte.
-
Gött med en östgöte till vi tänker så rätt. Stegling jag ska komma i håg att föreslå det på nästa möte.
Stegling förbjöds i Sverige 1841
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stegling (http://sv.wikipedia.org/wiki/Stegling)
-
Stegling förbjöds i Sverige 1841
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Stegling[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Stegling[/url])
Vilken partypooper du var då...
-
Vilken partypooper du var då...
Skulle det inte vara bättre att anordna ett gatlopp efter vägen där alla får slå ett slag med en käpp?
-
Gött med en östgöte till vi tänker så rätt. Stegling jag ska komma i håg att föreslå det på nästa möte.
Jag föreslår att man istället hotar med att ställa upp och "glömma" en ful traktor invid deras tomt nästa gång det skall göras något på vägen. Mycket enerverande kan jag lova.
Kom att tänka på min vägsamfällighet. Där var det någon som ställde upp en traktor några meter från min tomt, på en bit allmänning (som nyttjas av turister som vill gå till fågelsjön). Och där vart den stående. Nu är jag en särdeles tålmodig person, som i princip bara glodde ilsket på den, där den stod och rostade medans jag väntade på lantbrevbäraren. Från huset såg jag den inte så mycket, jag har stora granar i häcken. Men det var tji att få bort den. Myndigheter kopplades in men jag tror det tog 8 år att få bort skräpet. På vintern var de kul, då kunde man mäta snödjupet och säga om det var två eller tre meter, beroende på om den syntes eller inte ... ::)
MvH
Christina G
-
Tror inte det funkar att glömma en gammal ful traktor. Inte för att jag inte har någon men de har hela trädgården full med ännu fulare sakare. Dessutom och detta är viktigt, gamla traktorer är vackra! Tyvärr är ju stegling olagligt men har man tur är det som i vårt fall att dessa amöbaliknande varelser är ensamma användare av en snutt väg som inte uppbär bidrag. Detta gör att underhållsnivån kan sjunka i takt med inbetalningarna. Detta blir speciellt användbart när *****erna på lantmäteriet bestämt att vändslingan skall vara inne på tomtmark så belamrad med "prydnader" att något större underhållsfordon än en Micra inte kommer runt.
-
Inkassobolag. Modern ersättning för stegling, mycket effektivare, om det är pengar man vill ha.
-
Inkasssobolag är bra på att driva in sina egna avgifter och därefter konstatera att de inte kan göra något. Däremot HA är effektiva (F*n vet om de inte använder stegling). Fast det brukar ta ett tag för en ordinär vgf att komma upp i belopp som intresserar HA, de tar ju bara 50%.
-
Dom två snörika vintrarna som var gjorde att några ville göra rätt för sig. ;)
Efter att dom upptäckt att snöplogen plogade upp extra mycket snö utanför deras infart. ;D
-
Mannen som har grävt har sagt att han har stor lust att "råka" dumpa en jordhög mitt på deras gräsmatta :P
Men enligt min uppfattning så ska inte folk som dem bo på ett ställe där både väg och vatten är något som inte är helt självklart... Innan vägrenoveringen klagade de på att de hamnade stenar på vägen när den hyvlades och sladdades. Deras barn kunde då inte cykla på vägen. Löjligt! Min pojkvän och hans syskon har sparkat sten av vägen sedan dem var små liksom alla andra i byn. Men de "problemet" är för tillfället löst då de som hyvlar och sladdar har slutat köra på vägen utanför deras gård (de lyfter hyvelbladet/sladden). Jag är nyfiken på hur hon kommer klaga till våren då tjälen släpper :P
Sedan har vi ju vattnet. Byns vatten kommer från en brunn som byborna själva sköter om. Ibland händer det att det blir något fel och plötsligt har man inget vatten. Då ringer de till min pojkväns pappa och säger att det inte kommer något vatten i kranen, som om han ska veta vad problemet är. Han är egenföretagare och under dagen har han knappas tid att kolla upp varför vattnet inte kommer. De har inte tid att göra de själv men förutsäger att alla andra har det *suck*
De borde även plugga på om allemansrätten. Min pojkväns lillebror älskar att fiska och det har hänt några gånger att han och hans kompisar har gått över deras åker för att komma till bra fiskeställen. De fick de tydligen inte göra så de spände upp eltråd (utan el) över hela vägen mot åkern.
De finns även en liten grillstuga som står på deras mark som det har varit tjafs om. Han som byggde grillstugan har sagt att alla som vill skulle få fara dit och grilla men han flyttade och innan "problem-familjen" har huset haft en ägare mellan, så man har ju ingen aning om vad dem sa om den där stugan...
-
Vi har också en granne som har åsikter om allt, men oftast när man sen pratar med grannen och förklarar hur vi brukar göra, så är det lugnt, tror mest att grannen tänker högt...
-
Trist med personer som ska bråka om precis allt, men som man brukar säga,,,, "det krävs 2 för att dansa tango". ;)
Bla så kan man ju fråga sig om det tas vall/spannmål på åkern som "lillebror + kompisar", springer över för att komma till div fiskeställen,,,kanske springer det flera där?, och därav elstängslet vilket jag inte finner så anmärkningsvärt runt en åker/på deras mark.
Vidare bör man ju beakta att muntliga löften som tidigare ägare givit om att nyttja tex stuga, förfaller med en ny ägare av fastigheten.
Det ska isf vara om man har ett skriftligt avtal med tex bysamf/förening osv,,, men inte annars.
-
Blir det trådkapning nu, eller kan jag ta detta också i den här tråden: Som nybliven fastighetsägare fick jag ett brev från en annan medlem i vägföreningen (om han är den nya ordföranden framgick inte, jag var inte med på årsmötet) att vägföreningen skulle rensa mina diken, och därvid inte ersätta eventuella uppgrävda trummor. Är det sant? Får föreningen rensa diket och ta bort trummorna/broarna mellan väg och åker (det är sex broar, varav två helt klart stoppar upp vattnet) utan att lägga tillbaka trummorna?
-
Vem har skyldighet att underhålla sidotrummor genom utfarter och anslutningar till andra vägar?
Vägens ägare har underhållsansvaret om trumman ligger i vägdiket och inom vägområdet.
http://bjorkvik.org/index.pl/vagar (http://bjorkvik.org/index.pl/vagar)
-
Tackar! :) Snabba svar på det här forumet! :) Kan du hjälpa mig hitta rätt lagrum också, kanske? Min mark behöver dräneras, kan det komplicera diskussionen med vägföreningen? (Klart jag ska åtgärda det, men inte nu genast; det är så mycket nu i början.)
-
Det är en gammal text från Vägverket, du behöver finna samma information hos trafikverket
Om du klickar på "Visa alla svar" så kommer du finna samma information där
http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-svar1/ (http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-svar1/)
-
Finländsk och svensk jordlagstiftning brukar vara ganska lika och här anses vägområdet för vägar som sköts av väglag sträcka sig till ytterkanterna på vägdikena.
Jag vet inte vad som är sedvanerätt och vad som är lag men när man ränsar vägdiken och gräver om trummor här i trakten är det vanligt att väglaget står för grävningen och markägaren står för det nya trumröret.
-
Tack för länken, Kurt! Jag hittade texten. I det här fallet är vägföreningen med i "REV", och påstår att denna intresseorganisation rekommenderar att fastighetsägaren själv bekostar ny brotrumma. Finns det något rättsfall att hänvisa till, månntro? Jag har liksom inte lust att själv bekosta flera trummor under broat till åkrar och hus, som vägföreningen borde bekosta gemensamt.