Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: Bo skrivet 12 nov-06 kl 11:21
-
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14048633.asp
brunnsborrare får ju upp högar man kan ta vara på men kanske det finns olämpligt stenmjöl också med kadmium, arsenik och bly. - Någon som vet mer?
-
För en annan som inte alls är geologiskt kunnig så låter det ju som något kul att prova. Vad ska man fråga efter? Giftfritt stenmjöl? Säljs inte stenmöj i mindre förpackningar på Lantmännens... förlåt Granngården? Man kunde kanske prova en säck där till sina inomhusplantor och testa innan våren kommer?
Vad tror ni som kan mer?
-
De hade använt Basalt, en vulkanisk bergart som ska vara vanlig överallt. Vet inte om det är den bergarten i Lantmännen/Granngårdens stenmjöl. Man blev väldigt sugen på att testa när man såg bilderna!
-
Använd du brunnsborrarnas stenmjöl.
Är du nervöst lagd av dig så kan du ju be att få vattenanlysen från brunnens ägare. Har du än mer betänkligheter så bekostar du dennes vattenanalys.
Annars kan du ju också få stenmjöl från någon krossanläggning. Där de bygger vägar också. Du kan ju kolla vad det är för stenart de krossar av. Gruvkrossat stenmjöl skall man undvika. Annars är det mest granit och gnejs stenmjöl vi har här i Sverige.
-
Nu såg jag att den versionen av artikeln de lagt upp på webben inte alls var lika lång + alla bilder. Iallfall i pappersversionen stog det att de testat grönsakerna för att kolla så det inte var gifter och tungmetaller i dom och det var ingen fara (med vulkanisk basalt).
De pratar om artikeln och det på Odla också: http://www.odla.nu/forums/index.php?s=418b42bdd20f669a58377a6e8c3d03d2&act=ST&f=13&t=50015&st=0 (http://www.odla.nu/forums/index.php?s=418b42bdd20f669a58377a6e8c3d03d2&act=ST&f=13&t=50015&st=0)
-
Gammal tråd men för mig blev den högaktuell idag då vi fick en brunn borrad, 100 meter.
Nu har vi mängder av stenmjöl men hur "doserar" man? Kan man blanda i så där bara på en höft eller finns risk att det blir för mycket av det goda?
Jag har tänkt mig att ge en giva till alla odlingsbäddar, växthus och planteringar men frågan är om det finns några växter som inte mår bra av stenmjölet, kakskyende växter tex?
Nån som vet mer om detta?
-
Halaj!
Jag tror inte att faran ligger i att du kan bränna växter, utan jordens konsistens. Stenmjöl blir som betong när det är blött. Jorden kan alltså bli tungarbetad. Tror jag.
//T/som också har någon kubik från brunnsborrning.
-
Stenmjölet är utmärkt till att laga vägar med, foga plattgångar med, och sån´t. Att använda det som näringstillförsel i odling skulle jag vara försiktig med, då det som sagt blir som betong. Alltså liiiite åt gången, i väl blandad jord. Och till vilka växter det passar beror ju helt på vad berget som borrats består av, vad jorden behöver/har mycket av. Alltså krävs jordanalys, bergartsanalys och koll på växterna för att kunna svara sanningsenligt på det. Sen kan man ju alltid testa bara, och strunta i att tokoptimera. Men då hade jag nog använt mjölet till den nya trädgårdsgången istället för till landet.
-
Jag har bara hört om positiva erfarenheter från dem som använder stenmjöl i odlingen. Själv har jag just börjat. Jag har stenmjöl från brunnsborrning, som inte är testat. Berget verkade granitaktigt.
Organisk-biologiska rekommendationer är 1 ton/ha och år = 1 hg/m2 och år. Jag tror dessutom att spridning på hösten rekommenderas, eller spridning vid vallbrott eller på nyputsad gröngödslingvall.
Själv tänker jag tillsätta det till komposten. Den amerikanske ekopionjären J.I.Rodale gjorde positiva erfarenheter av tillsats av basaltmjöl till kompost på 40-50-talen. Finns beskrivet i hans böcker. Man brukar säga att för bl a kalk och aska är det lagom att sätta till 1% till kompost (som saltet till maten). Jag räknar ihop stenmjöl, kalk, aska etc och satte nog till lite mer i höstas, ca 2%. Komposten ska spridas i höst. Om det går bättre ser jag först 2011. Jag har dock inte lagt upp något jämförande försök.
Stenmjöl är urbergsmjöl. Detsamma som gjorde våra jordar bördiga efter istiden. Dock är stenmjölet i rått tillstånd lite aggressivt. Därför bra att sätta till det till komposten, inte till växande gröda. Eller följa de organisk-biologiska rekommendationerna.
Det svenska företag som säljer basaltmjöl (Rock-dust) rekommenderar dock väsentligt högre mängder. Jag är lite avvaktande till detta. Dock är nog basaltmjöl förhållandevis växtvänligt även i "rått" tillstånd.
-
Dock är stenmjölet i rått tillstånd lite aggressivt. Därför bra att sätta till det till komposten, inte till växande gröda.
Halaj!
Kan du utveckla det där?
//T
-
Vad jag förstått så är det om man har lerjord som det kan bli betong. Men risken borde minska om man tillsätter organiskt material samtidigt.
-
Halaj!
Kan du utveckla det där?
//T
Jag är inte säker på detta. Men det gäller väl rätt allmänt för berg som nyligen fått kontakt med luften att det inte är så växtvänligt. Spränger man en sten itu tar det tid innan det växer något där. Ytan är i och för sig inte så eroderad ännu. Men lavar borde kunna växa där. Det verkar dock ta ett tag. Delvis tror jag det är för att det är i något slags rått tillstånd. Jag har inte koll på vad det är. Tippar på kiselhaltiga syror. Jag googlade lite och hittade inte så mycket, men det talas om surt stenmjöl. Beror nog på bergart. Stenmjöl är dessutom finfördelat. Strukturen kan strukturen vara aggressiv. Små vassa partiklar. Tänk på stendammslunga. Hantera stenmjöl försiktigt, dra inte i dig damm i större mängder.
Samtidigt har jag hört talas om dem som slagit ut stenmjölet på backen i en hög, och det har enligt uppgift vuxit bra där. Dock är det ett himla slöseri.
-
Se även t ex detta:
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/bergarterochmalmer/magmatiskabergarter.1605.html (http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/bergarterochmalmer/magmatiskabergarter.1605.html)
Granit är surt, basalt är basiskt.
-
Hej!
SLU har testat stenmjöl. Det gav inga positiva resultat.
Hade jag testad stenmjöl och extrem mulljord ( gammal torvmosse) så skulle jag använda stenmjöl. I en normal jord som är gödslad tror jag inte att stenmjöl fyller någon funktion.
MVH
Jan
-
Jag gissar att min jord är rätt urarmad vad beträffar mineraler, näring däremot har jag gott om i form av gödsel i halm. Sedan har jag hört att tomater skulle gilla stenmjölsmineraler, men det kanske är en skröna??
-
Halaj!
Precis. Mineraler är ordet. Om man har jord rikt på mineraler tror jag inte att stenmjöl hjälper det minsta. I typ lerjord.
Men i humusrik jord tror jag att det gör susen.
//T
-
Min jord är garanterat lerfri 8)
-
Hej!
Jag har inte använt stenmjöl i odling, men snart är jag färdig geolog så lite kan jag bidra med till disskussionen: Växterna behöver Kalium och Magnesium för att växa bra. Källan till dessa mineral finns framförallt i berg som innehåller mycket mörka partiklar. Det är när berget vittrar och mineralkristallerna sönderdelas som växten kan ta upp kaliumet och magnesiumet. Ju mindre en partikel är desto snabbare vittrar den. Att ta vara på eget stenmjöl borde alltså vara bra om du har mycket mörka prickar eller svarta gångar i berget där du bor. Annars tror jag effekten blir liten. För att det skall ha effekt så måste det dessutom vara begränsat med dessa mineral i jorden - och det kan det bli om man har odlat en längre tid.
-
Lotta, kan man "överdosera" med stenmjöl, avseende mineralhalterna i jorden?
-
Stenmjöl strött i dyngrännan och på båspallen ca 0,5 kg per ko och dag minskar kväveförlusterna från gödseln visar utlänska försök .
Minskar den första snabba avgången , samt att luften i lagårn blir bättre och mindre starkt luktande . Gödseln får också ett tillskott av mineraler och spårämnen .
Stenmjölets mineralinnehåll varierar från de olika bergarter de kommer från och generellt ska man välja ett som inte kommer av samma sort som berggrunden där man odlar .
En intressant beståndsdel i stenmjölet är kisel som är svårt för växterna att ta upp ur marken då kornen är rundslipade , Så stenmjölet erbjuder kisel med färska brottytor som växterna kan ta upp .
Kiseln har betydelse för växternas motståndskraft mot svampsjukdomar .
De flesta stenmjöl har Ph mellan 8,4-8,9
Granit och gnejs innehåller Glimmer i ganska stor mängd vilket i sin tur består av växttillgängligt kalium och även magnesium .
Apatit innehåller kadmium , men passar till fosfatfattiga jordar .
Den är ganska svårtillgänglig till växterna och kan läggas på i lite större givor .
Basalt innehåller mindre kisel men mer kalcium , fosfor , magnesium och natrium .
Kornstorleken hos stanmjölet bör vara hos 80% av materialet 0.09 mm .
500 - 700 kg per Ha rekomenderas från organisk-biologiska odlare i Schweiz .
Användning
Djurhållning : binda ammoniak , berika stallgödseln med mineraler , tillskott i mineralfodret , motverka obalans i matsmältningsorganen
Jorden : jordförbättringsmedel , mineraltillskott
Växterna : öka motståndskraften , växtskydd , mineraltillskott
Stenmjöl , lerjordsmjöl , kalkmjöl : med sin höga halt av mineraler och kisel kan vid pudring i växande gröda skydda mot svampsjukdomar och insekter med bitande mundelar tex jordloppor .
-
Esten; TACK för att du letat upp all denna info :D
-
Ja tack, mycket bra info. Har du några källor till detta?
Kommentar till nedanstående:
Tanken lär vara att den lokala jorden kommer från den lokala bergrunden. Om den lokala jorden har brister så har kanske även bergrunden dessa brister, och man har större chans att rätta till dem med stenmjöl från annan berggrund. Men eftersom istiderna flyttat kring så mycket jord så är väl inte detta så säkert. Den lokala jorden kan vara annorlunda än den lokala berggrunden.
Stenmjölets mineralinnehåll varierar från de olika bergarter de kommer från och generellt ska man välja ett som inte kommer av samma sort som berggrunden där man odlar .
Dessutom är det skillnad på färskt stenmjöl oavsett varifrån det kommer och jord, som delvis består av gammalt stenmjöl som inlandsisen slipat bort och som vittrat. Kiseln som du nämnde är nog viktig här. Det finns växttillgängligt kisel (nån typ av kiselsyra, osäker i vilken form). Jag tror man får sådant av färskt stenmjöl, eller kanske bättre när det kommit in i en organisk process (under en kortare tid?). De avslipade stenytorna är däremot bara kvarts (kiseldioxid) vilket är mer eller mindre otillgängligt för växterna. Det finns massor med kvarts men det är inte växttillgängligt.
För eventuellt intresse: jag har sett det hävdas från vissa odlare att de föredrar lokalt stenmjöl mer eller mindre oavsett sammansättning (så länge det är rent). Orsaken är just att det är lokalt, och därmed på något vis mer i harmoni med platsen.
Summa summarum: om lokalt stenmjöl är vad man har så ska man inte avfärda det utan att pröva. Det kan vara en användbar resurs.
-
Kiseln som du nämnde är nog viktig här. Det finns växttillgängligt kisel (nån typ av kiselsyra, osäker i vilken form). Jag tror man får sådant av färskt stenmjöl, eller kanske bättre när det kommit in i en organisk process (under en kortare tid?). De avslipade stenytorna är däremot bara kvarts (kiseldioxid) vilket är mer eller mindre otillgängligt för växterna. Det finns massor med kvarts men det är inte växttillgängligt.
förtydligande :
Kiseln finns i alla jordar .men är svårtillgängligt eftersom ytorna på de gamla mineralkornen är slipade , Stenmjölets färska brottytor gör kiseln och andra ämnen mer lättillgängliga och närvaron av lättillgängligt kisel verkar underlätta upptagningen av andra ämnen som fosfor och spårämnen .
I motsats till vad som sker med de syntetiska mineralgödselmedlen frigörs näringsämnena långsamt från stenmjölet . detta sker genom mikrolivets enzymaktivitet och genom kemisk sönderdelning i jorden i närvaro av koldioxid och humussyror etc. sk sur hydrolys .
Källa Jordbruksbok för alternativodlare av Inger Källander från 80-talet
-
Stenmjöl verkar ju vara väldigt bra. Har man fått det genom brunnsborrning på gården är det ju fenomenalt. Men annars är jag lite tveksam. Det är ju knappast en förnyelsebar resurs (nytt berg går väl inte sådär jättefort att få till) och så är det väl jävligt tungt vilket gör att det krävs tunga (och långa) transporter...
-
Inga problem det kommer via askmoln från Island nu ;D
-
Inga problem det kommer via askmoln från Island nu ;D
Haha ja, just nu är väl förnyelsetakten på nytt berg på just Island ganska snabb...
T.o.m helikoptrarna fick flygförbud, då borde väl vi märka askan? Isåfall kanske det är en idé att samla ihop svart snö så man kan vattna ut lite berg sen hehe.
-
Haha ja, just nu är väl förnyelsetakten på nytt berg på just Island ganska snabb...
T.o.m helikoptrarna fick flygförbud, då borde väl vi märka askan? Isåfall kanske det är en idé att samla ihop svart snö så man kan vattna ut lite berg sen hehe.
Naturen har redan vattnat ut det och lär fortsätta ett tag.
-
Inga problem det kommer via askmoln från Island nu ;D
Vulkanaskan från just detta utbrott innehåller tyvärr mycket aluminium och flour, en kombination som redan dödat mängder av bl.a. röding på Island. Hoppas m.a.o. att vi slipper ett alltför stort nedfall här.
-
Skämt som skämt , men svårt för vissa att förstå
-
Hej Anette!
Om man tillsätter ett enda mineral till jorden går det säkert att "överdosera" det, men att tillsätta stenmjöl är ju egentligen som att tillsätta helt superny jord. Jord består ju av organiska partiklar och bergpartiklar av olika storlek.
Testa att blanda lite av mjölet med vatten (modell lera konsistens). Rulla sedan ut en sträng lera på ett platt underlag - om du får strängen att bli 2 mm eller tunnare utan att den spricker och går av så är partiklarna i mjölet så små (Lerpartiklar) att de kan hjälpa din jord att innehålla fler växtnäringsämnen. Om det är så skulle jag göra ett experiment och testa att jordförbättra med stenmjölet.
Hälsningar Lotta
-
Hej Anette!
Om man tillsätter ett enda mineral till jorden går det säkert att "överdosera" det, men att tillsätta stenmjöl är ju egentligen som att tillsätta helt superny jord.
Stenmjöl är inte jord. Möjligen jord som i jordart, men inte vad odlare kallar jord. Du bortser bl a från betydelsen av att det är ett krossmaterial, som fungerar annorlunda kemiskt och mekaniskt än gamla avslipade korn. Vad händer när det kommer i kontakt med markliv och växtrötter?
Jord består ju av organiska partiklar och bergpartiklar av olika storlek.
Det är ju mycket förenklat att se det som en samling partiklar. Det organiska materialet väver ju i en jord till stor del samman mineralpartiklarna.
Testa att blanda lite av mjölet med vatten (modell lera konsistens). Rulla sedan ut en sträng lera på ett platt underlag - om du får strängen att bli 2 mm eller tunnare utan att den spricker och går av så är partiklarna i mjölet så små (Lerpartiklar) att de kan hjälpa din jord att innehålla fler växtnäringsämnen. Om det är så skulle jag göra ett experiment och testa att jordförbättra med stenmjölet.
Hälsningar Lotta