Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: cebaztian skrivet 17 apr-12 kl 09:54
-
En samboende till mig vill köpa en bit av granngårdens åker.
Hen vill äga marken själv (inte ansluta till min mark).
Syftet är att bo på min gård och odla på den egna marken.
Lantmäteriet säger att 0.7 hektar är för lite för att avstyckas till en lantbruksfastighet som bär sig.
Jag förstår inte "regeln".
Med rätt lantbruksmetoder kan man föda en familj på 0.7 hektar.
Har någon erfarenheter/råd?
Sebastian
-
Förstår inte problemet? Det är väl bara att stycka av som tomtmark.
-
Nej du förstår inte problemet.
Det är inte BARA att stycka av som tomtmark.
För det krävs bygglov.
Och DET är ett problem.
Det ska odlas på åkern. Inte byggas.
Sebastian
-
Ett 50-års arrende?
-
Nej du förstår inte problemet.
Det är inte BARA att stycka av som tomtmark.
För det krävs bygglov.
Och DET är ett problem.
Det ska odlas på åkern. Inte byggas.
Sebastian
OK, då återstår väl bara att överklaga till Förvaltningsrätten så får du framföra dina argument där. Då är ju Lantmäteriet tvungen att hänvisa till något lagrum för sitt beslut.
-
Men man kan väl stycka av som tomt utan att ansöka om bygglov? Bygglov ansöker man väl bara om ifall man ska bygga, vilken ni inte ska och då får ni en obebyggd tomt som ni kan odla på, eller?
-
Att läsa om fastighetsbildning https://lagen.nu/1970:988 Det det faller på för din del är förmodligen bestämmelserna i 5-8§ vad avser jordbruk. I denna lag framgår dock inte att det föreligger några krav på bygglov för att få genomföra en fastighetsbildning. Är området detaljplanlagt kan det dock bli andra hänsynstaganden.
-
Jag förstår ju om ev. skatteverket har synpunkter på storleken på en lantbruksfastighet, men jag begriper ju inte varför Lantmäteriet har det!
-
Hörrni, det tycks finnas en generelll praxis om att en markbit skall ha ett SYFTE och i syftet jordbruk ska markbiten kunna bära sig självt, d v s vara realistiskt. Det tycks gå vid ca 2 hektar.
Nej vi lever inte i ett land där en person kan sälja en bit mark till en annan.
Sebastian
PS Förvaltningsrätten få någon annan bråka i.
-
Lantmäteriets delning av mark påverkar beskattningen och skatteverket så myndigheternas syn är så att säga synkade. För att bilda
en näringsfastighet måste den kunna utgöra en näring, dvs. vara varaktig och med vinstsyfte. Om personen i fråga inte har mycket
bra argument som kan visa på detta så kommer en sådan indelning inte tillåtas.
Vi lever i ett land där man inte kan dela och sälja mark hur som helst. Du kan inte bara sitta och äga mark. Den ska antingen brukas
(som näring) eller bos på.
Arrende är som sagt den enda rimliga lösningen för polaren.
-
Det är ändå fascinerande att man för att bilda en näringsfastighet måste kunna visa att den är ekonomiskt lönsam. Samtidigt som en mycket stor del av jordbruksmarken inte brukas på ett aktivt lönsamt sätt.
-
Går det att få veta lite mer exakt vad lantmäteriet har 'sagt'...
Och visst, på sätt och vis har dom ju rätt, det går inte att föda en familj på 0,7 ha, men det är ju en annan femma.
Men varför man inte bara skulle kunna stycka av en bit mark och ha trädgårdsodling på, kan jag faktiskt inte förstå.
-
Dagens regler har sin grund i det laga skifte som genomfördes på 1800-talet när man slog samman gårdarnas små delar av mark till sammanhängande enheter för att få upp produktionen av spannmål. Små enheter är inte lika lönsamma rent samhällsekonomiskt som lite större sammanhängande. Därför tillåter inte lagstiftningen alltför små fastigheter på vilka det ska bedrivas t.ex. jordbruk.