Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: JohnA skrivet 13 apr-12 kl 17:43
-
Vid det här laget har väl de flesta på detta forum vant sig vid att jag ständigt försöker utmana våra traditionella tekniska lösningar och att ursäkten för detta oftare är "bara för att" än att bli ihågkommen som en av årtusendets stora uppfinnare. ;D
På Youtube finns en rad filmer från en kille som gillar att göra vilda experiment med enkla gräsklipparmotorer. Ett av de mer intressanta är att konvertera en fyrtaktsmotor till tvåtaktare genom att istället för portar i cylindern använda insugs- och avgasventilen. Ventilerna styrs av en kamaxel som roterar synkront med vevaxeln.
En trevlig sak med tvåtaktaren är att den kan ge förhållandevis hög effekt i förhållande till sin cylindervolym, inte sällan det dubbla mot en fyrtaktare. Fyrtaktaren är å andra sidan överlägsen tvåtaktaren i verkningsgrad och avgasemissioner. Så varför inte kombinera dessa två till en? (naturligtvis krångligare och dyrare konstruktion, det är här mitt "bara för att" kommer in ;D)
Jag utgår från en tvåcylindrig fyrtaktare som med knapp marginal räcker till för lugn körning. Onödig cylindervolym, kolvfriktion, hästkraftresurser m.m. kostar att ha "på tomgång", en motor som nätt och jämnt räcker till är ofta effektivare. (jag bortser från det banala faktum att variabla kamtider ihop med fler växlar förmodligen fixar biffen rätt bra)
I de lägen mer effekt behövs sker en omkoppling mellan två separata kamaxlar och en luftkompressor kopplas in som spolpump. Sedan vill det förstås till att man kan få en hyfsat effektiv spolning via två ventiler i topplocket. Eftersom man relativt sällan behöver denna extraknuff behöver inte verkningsgraden vara hög utan det är hästkrafter och vridmoment som ska prioriteras. Omkopplingen mellan de två kamaxlarna sköts nog lämpligast via hydrauliska lyftare och magnetventiler för oljetrycket.
Att jag valt just en tvåcylindrig motor beror på att den ger det minsta antalet kolvar som om de är motgående åtminstone får en liten chans att inte vibrera allt för illa. (en encylindrig fyrtaktare med balansaxlar eller liknande mekanism är sannolikt lika bra) Dessutom blev jag lite förälskad i 180-graders tvåstånka efter mina 4000 mil i min kolvlobotomerade fiat! ;)
Någon som känner sig road av att analysera (ihjäl) mitt 3-taktskoncept? Vi kan ju låtsas att det inte bara är en vild idé för sakens skull. ;D