Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Georgisten skrivet 06 maj-04 kl 23:12
-
Finns det någon biodlare på detta forum som använt de naturliga mindre cellstorlekarna och upptäckt någon positiv verkan gentemot varroan?
Det har ju skrivits en del om det i bitidningen. Tycker det verkar som en hyfsat rimlig teori att större celler främjar kvalstret. Jag menar dess ursprungliga värd (som jag tror heter Apis Cerana) tog ju ingen skada. Och de bygger sina celler själv helt utan förpräglade mellanväggar till skillnad från våra bin som påtvingas större cellstorlekar helt utan någon andledning.
-
Därom tvista di lärde. En annan sak jag hört nyligen är att om man har gallerbotten och högre bänkar, så klarar inte nedfallna kvalster att klättra upp i kupan igen. Kanske nått att prova?
-
Finns det någon biodlare på detta forum som använt de naturliga mindre cellstorlekarna och upptäckt någon positiv verkan gentemot varroan?
Det har ju skrivits en del om det i bitidningen. Tycker det verkar som en hyfsat rimlig teori att större celler främjar kvalstret. Jag menar dess ursprungliga värd (som jag tror heter Apis Cerana) tog ju ingen skada. Och de bygger sina celler själv helt utan förpräglade mellanväggar till skillnad från våra bin som påtvingas större cellstorlekar helt utan någon andledning.
Det asiatiska biet, som är det ursprungliga värddjuret för Varroa: Har ett annat yngelförlopp. De täcker inte sina yngelceller som vårt bi gör. Då kan de fortlöpande städa ut kvalstret. Hos vårt bi, smiter varroahonan ner i cellen strax innan den täcks för att lägga sina ägg. Som då är helt skyddade mot fiender under många långa dygn. Speciellt hos drönarynglet.
Kanske borde vi ha mindre arbetarbiceller och större drönarceller...
-
Vargalyster.
Det har forskats mycket om detta, och ingen har kunnat påvisa något resultat.
Se t ex här:
The influence of cell size in Varroa reproduction
A study made by Mia Davidsson in 1992 at the Swedish University of Agricultural Sciences as an examination paper.
When the mite can only reproduce in sealed brood cells, there is a hyphotesis that we can reduce the number of mites with a shorter capping stage. When smaller bees, (Apis cerana and Apis mellifera capensis), are more resistant to the mite, this research aim to find out if it is possible to get shorter capping stage with smaller cells in European bee colonies.
Three different foundations were used, 640, 770, and 900 cells/ sq.dm. The foundations were introduced in three different colonies at the University, and the postcapping stage and the weight of the bees were compared.
At Gotland, the place in Sweden with most infested colonies, the foundations were introduced into five colonies using the trapping comb method. Then cells were opened and inspected for Varroa mites in each comb. The offspring of the mother mites were divided in different groups and compared between the different cell sizes.
The distribution of different types of offspring.
Distrubution of offspring 640 cells/sq.dm 770 cells/sq.dm 900 cells/sq.dm Total
Both female and male 73 89 85 247
Only female 27 11 32 70
Only male 10 17 17 44
Only protonymph 22 23 8 53
No offspring 18 10 8 36
Total 150 150 150 450
No difference could be found in postcapping stages between the cell sizes. There was a tendency to smaller bees in smaller cells. Comparision of the reproduction of the mites in different cell sizes showed no significant differences if the material was divided into two groups, fertile and non fertile mother mites. There were significant diffrerences between cell sizes in offspring composition but the result do not indicate that the reproduction of mites was substantially influenced by cell size on worker bee brood.
Kolla den här hemsidan http://beeman.se/index-f.html under "research" och Varroa för mer om denna rapport.
-
Hm... ok. Det verkar ju iallafall logiskt att bina borde klara sig bäst på den cellstorlek som de bygger när de inte sitter på förpräglade mellanväggar iallafall. Även om det inte förbättrar varroasituationen.
Har ni hört nått mer från gotlandsprojektet då? Blev det några framgångar med drottningarna från de kupor som överlevde när varroan fick agera fritt?
-
Vargalyster
Det finns nu bara 5 st samhällen kvar i försöket på Gotland. Man kan säga att Varroakvalstret vann.
Som alla andra biodlare hoppas jag också på en bot (eller vad man skall kalla det) mot Varroa, men hittills har jag inte sett eller hört något som håller vetenskapligt och i praktiken.
Det är bara att kämpa på med de behandlingar som står till buds för att bina skall överleva!
-
Jovars, kämpa det gör man!
Men om 5 samhällen av alla de som de offrade på försöket överlevde så kanske de har viss motståndskraft? Menar bakterier är ju så jäkla snabba på att bli resistenta mot antibiotika och varroan är ju bra på att lära sig stå emot gifter... självklart måste även bina kunna lära sig leva med varroan! Fast ioförsig är det ju en parasit. Rävarna lider ju fortfarande av skabben... fast den verkar ju ha minskat eller kommer åtminstone bara i vågor nuförtiden.
-
Rävarna lider ju fortfarande av skabben... fast den verkar ju ha minskat eller kommer åtminstone bara i vågor nuförtiden.
En parasit ska leva i symbios med sitt värddjur. Inte som byråkraterna, ta kål på de som föder dem
Vårt europeiska bi är inte varroans ursprungliga värddjur. Varroan har troligen förts hit av människohand från Asien.
Det Asiatiska biet täcker inte sitt yngel som vårt bi gör, och varroan får inte därigenom inte det skydd som yngelcellens lock erbjuder under många dygn. De städar kontinuerligt ut "de blodsugande byråkraterna" ur yngelcellerna. Så varroan är inget "vanlig" parasit, utan en mycket värre gäst i våra svenska bigårdar.