Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Skytten skrivet 22 mar-12 kl 10:52
-
Det finns hur mycket bränsle som helst, som antingen får multna på ett ställe det är relativt gödslat ändå, eller eldas upp. En del transporteras till årervinningen, och antagligen bränns i ett större värmeverk, långt borta.
En liten villapanna, kan inte direkt använda sådant bränsle (t.ex. halm, löv, gräsklipp, häckkvistar), men om man skulle kunna omvandla det till ett lämpligt bränsle, så finns det hur mycket material som helst att utgå från.
Jag håller på att testa, har helt enkelt kolat en mindre kvantitet "skräp" och malt ner, samt pressat några briketter, som jag ska testa om ett par dagar.
Under veckoslutet ska jag få klart en kolningspryl för att prova olika sorters "bioavfall". Det är en tunna som har en raketspis med skorstenen i mitten av tunnan.
Det är tänkt att tunnan fylles med brännbart "skräp", som kvistar, sågspån, halm eller löv. När spisen har brunnit med en mindre mängd bränsle, tänker jag att förgasningen i tunnan ska börja. Det finns flera rör till spisen från tunnan där gasen ska komma ut. Jag har ett nät i tunnan för att förhindra att gashålen täpps till. Jag tror att detta är effektivare än metoden med att lägga en mindre tunna upp och ner i en större, där man ju tillför värme från kanterna, istället ifrån mitten.
På toppen finns även ett utlopp, om man skulle vilja använda en del av gasen till annat, den fungerar också som säkerhetsventil, så inte för högt tryck kan uppkomma. Jag gissar att det blir mer gas än vad som processen kräver, annars hade det väl inte funnits syngasanläggningar.
Bränns gasen, blir det inte mycket utsläpp.
Ska även försöka beräkna hur mycket värme man skulle kunna plocka från strålningen från tunnan utan att äventyra kolningen, till en batch varmvatten t.ex..
De briketter som man kan göra, blir mycket energitäta, och tar lite plats. Pga att man använder blandat "avfall" blir det förmodligen lite högre askhalt än ifrån kol gjort på ved, men från ved är det ju ingen vits att göra kol för pannbränsle.
-
Förstår inte riktigt din beskrivning. Hade varit kul att se någon bild.
Mvh Jakob
-
En bild kommer, men apparaten är inte klar än, i början på veckan ska den testas.
-
Provade apparaten idag, det gick inte precis som tänkt.
Fick under flera timmar elda, det var bra drag, lät som en turbin, så själva spisen är det säkert inget fel på.
Jag packade nog inte tätt nog, och använde för stora bitar i tunnan.
Träet var dessutom dåligt och hade mycket hög fukthalt (träet i retorten).
Locket var inte tätt.
Jag ska nästa gång ta mindre bitar, torrare material, och så skulle det säkert hjälpa om jag isolerade tunnan.
Locket ska jag också försöka få tätt,
Tunnan blev inte tillräckligt varm, den var inte ens mycket het på utsidan, men detta beror nog till stor del på det
fuktiga träet, så länge ånga måste avgå, blir det inte mycket mer än 100 grader.
Jag har ett rör för att leda ut gaser, så länge inte gasen brinner, är det öppet, sedan ska gasen ledas till härden.
När jag slutade, var röken vit (från retorten), som den varit hela tiden ( bränslet i spisen var torrt och OK)
Jag har med andra ord kokat vatten hela tiden.
Ska öppna i morgon, för även om den inte blev tillräckligt het, så tar man inte på den.
Batterierna i kameran var kass, så bilder får vänta.
-
Idag provade jag igen, jag eliminerade ett misstänkt fel. Jag tog torrt trä till kolning. Fyllde tunnan med ändbitar som skulle kunna eldas i pannan direkt.
Det tog lång tid innan gasen började brinna, och då blev det riktigt fart på pannan, jag behövde endast hålla en glödande bit, och behövde inte fylla på.
Locket läckte, det fungerade ändå, men utsläppen är inte helt ok att inte flamma av. Locket ska m.a.o. tätas.
Uppvärmnigen tog alldeles för lång tid, och kanske onödigt mycket bränsle. Detta kan nog åtgärdas med att tunnan isoleras, mycket strålar säkert ut.
Jag delade några kolbitar, och de var perfekt genomkolade. När gasen från kolningen används, stannar ju eldningen av när kolet är klart.
Slängde på lite vatten, för att undvika att jag finner aska i morgon när den ska tömmas, räknar med att värmen som finns torkar kolet igen.
De halvt svedda bitarna från gårdagens misslyckade eldning, brände jag i bakugnen, för att torka ut den efter vinterns påverkan.
Nu är det inte främst prima trä som jag avser att kola, utan sådant som inte går att direkt använda i pannan. Provar nog med gråhalm nästa gång.
Då blir det mer eller mindre pulver, som får briketteras.
Passade också på att prova de briketter jag tidigare gjort "för hand", de var ganska spröda, eftersom de inte utsatts för större tryck, de glödde intensivt och länge ändå.
Nästa grej, blir att hitta på ett sätt att pressa under högt tryck.
-
vetenskapsradion har haft ett par program i det senaste om kolning.
Det har visat sig att kolet du framställer är en enormt bra jordförbättrare, samt en finfin koldioxid lagring.
Maskarna älskar det och odlingarna ger 10-30% bättre resultat, man slipper vattna och jorden blir mer lucker.
Dessutom så behöver man inte behandla speciellt ofta då halveringtiden ligger på 5000 år.
-
Jo det ska vara ett mycket bra jordförbättringsmedel, Terra Preta är ganska omtalat, kolet har legat i 1000-tals år. Avskogning är också ett problem, och priset på all energi kommer att stiga, även för sådant som ved, inte ens i Sverige blir det en billig råvara, för att inte tala om vad de skoglösa tätbefolkade länderna ska använda när de övergår till förnyelsebar energi. Halm och annat biomaterial, är skrymmande, och om energin i dessa material kan förtätas, genom brikettering, kan bränslet användas i vanliga spisar/pannor. Jag ska testa såväl kolbriketter, som blandning av kol, halm, sågspån, mm och råvarorna var för sig.
Beträffande jordförbättring, ska jag sätta samma sorts grönsaker i pallkragar med och utan kol i jorden, och se vad som kommer att skilja, övriga förutsättningar ska vara lika.
-
Alltid roligt med folk som gor och experimenterar! Appropa kolning hittade jag en bra pdf nyligen:
http://www.kolbulle.nu/kolmila/kolarhandbok/kolarhandboken.pdf (http://www.kolbulle.nu/kolmila/kolarhandbok/kolarhandboken.pdf)
-
Tokyboy Gamla sätt kan vara ur kulturhistorisk synvinkel intressanta, men det blir en del utsläpp.
Fixade batterier till kameran och tog några bilder på apparaten.
http://friwebb.se/kol/kol1.jpg (http://friwebb.se/kol/kol1.jpg)
Apparaten i helbild med skorsten. Skorstenen har extra luftintag ("efterbrännkammare"), så att syret verkligen ska räcka till fullständig förbränning av gasen.
http://friwebb.se/kol/kol2.jpg (http://friwebb.se/kol/kol2.jpg)
Detalj där gas kan tas ut för annat ändamål, även öppet tills vattenångan avgått, för att inte störa eldningen, genom att trycka ut för mycket i härden.
http://friwebb.se/kol/kol3.jpg (http://friwebb.se/kol/kol3.jpg)
Här ser man raketspisen där jag eldar, lägg märke till rören som förbinder tunnan, när gengasen börjar komma, sugs den in i spisen och fullföljer kolningen. Det är möjligt att använda mer ved om all gas ska gå till annat ändamål. Då stänger man av dessa ledningar.
http://friwebb.se/kol/kol4.jpg (http://friwebb.se/kol/kol4.jpg)
Här ligger färdigkolat material, det är helt genomkolat, när gasen slutar komma är det klart, och processen avstannar själv.
Jag ska nu täta locket och isolera tunnan, för att minska utsläpp och spara på bränslet.
-
Intressant idé. Har du tänkt andra material, ex djurben och djurspillning? Vet inte hur väl djurben lämpar sig, men på ngt vis borde det ingå i kretsloppet och då kanske som bränsle. :)
-
Jag har nog inte tillgång till så mycket ben, men det blir kol som går att sälja till hembrännare. ;D
Jag har däremot tillgång till mycket annat, kvistar, gråhalm, löv mm.
Kanske man kan tom få lite pengar för att hämta, en portabel tugg, som reducerar volymen. Alternativet är ju annars att för tomtägaren att hyra släp och köra till tippen. Tar dyrbar tid för många.
-
Ja, om du har det nära till områden där folk betalar för bortforsling av diverse trädgårdsbös, så tror jag att det skulle funka! Äv urstädning av ladugårdar brukar jag se annonser om lite då och då. Lokala sågverk? De kanske har spill som inte kan brukas till ngt? Röjning under kraftledningar? Bortforsling av material vid större byggplatser? Då handlar det förvisso om större kvantiteter...
Jag har också sett att bomullstyg kan användas till tändvirke.
Jag använder alltid kvistar, bark och annat bös. Rullar ihop små knippen som jag lägger i vedtraven. Små smulor... :)
-
Jag har lämnat locket till en verkstad för att få det att sluta tätt, inget som jag tror är lätt att göra själv. Det ska få en packning som ska tåla värmen.
Ska försöka minska på insatsbränslet, när jag isolerat tunnan, bör jag kunna använda mindre. Nöjer jag mig med torrifiering, och inte går upp till fullständig kolning, kan insatsbränslet hållas nere. När över 200 grader uppnåtts, bör processen bli självgående. Får se när jag provar nästa gång.
Jag har nu slutat fundera på att göra/låta göra en brikettpress, utan kommer att köpa en. Iden var annars att utgå från en kraftig vedklyv(15 ton eller mer) och bygga på en extruder, samt en tratt för påfyllnad.
Någon sorts kvarn behövs också för att pulvrisera, före pressningen.
En tunna är egentligen för liten, om man ska åstadkomma lite mer, men jag har inte velat göra något större som första början.
Jag blir mer och mer övertygad om att detta är en metod som kommer att bli vanligare, även biobränsle är en ändlig resurs, om så förnybar.
Restprodukterna finns i stor mängd, men är obearbetade bulkiga, har hög vattenhalt och därmed varken lämpliga att elda direkt, eller att transportera några längre sträckor. Om ca 80% av energiinnehållet skulle vara kvar, och det förtätats energi/volym ca 10 ggr, bör det vara all ide, eftersom det först då kan användas i befintliga pannor och att transporten blir ett lass istället för tio. Därför är vid en eventuell uppskalning ett portabelt system att föredra, då man kan ta sig till råvaran, reducera volymen före transport.
Bland kandidaterna till råvara ska jag också testa hästskit (i dagsläget olagligt (utan speciell prövning), men det kommer man att behöva ändra) som åtminstone häromkring är ett stort och/eller kostsamt problem för hästägarna. Om jag räknar lite på en höft, skulle skiten från 3 till 4 hästar lätt räcka för att värma ett hus. Hur många hästar finns det? Mer prioriterade användningsområden, kan i dagsläget på sin höjd svälja hälften av detta. Hästgårdar köper ofta in foder, och kan knappast gödsla med allt på sin area, på ett vettigt sätt. Lokalt är hästgödsel detsamma som avfall, med samma egenskaper som annat "bioavfall" ,för skrymmande för transport, överskott lokalt. Briketterat till nästan bara kol, kommer det inte att förknippas med skit. Dyker det vid något tillfälle upp bättre sätt, såsom biogas i närheten, kan man ju fortsätta med briketter från annan råvara.
Jag tänker mig att all bioråvara som inte kan finna ett bättre användningssätt, kan torrifieras/briketteras och stort bidraga till att man kan uppnå klimatmålen, samt öka energisäkerheten, då det kan utföras i skala från att tillverka för eget behov eller en större marknad.
-
Har nu gjort ett försök att få locket tätt, blev halvbra, det läcker mindre men är inte tätt. Jag samlade in relativt torra nässlor från förra året, de stod som torra pinnar. Dessa har jag kolat, och eldat med innehållet i en del krukor, det var rötter och torvjord. Resultatet blev hyfsat, nästan totalt kolat, och kan säkert efter malning bli briketter.
En brikettmaskin är beställd, från utlandet, och jag hoppas få den om några veckor.
Jag ska nästa gång ta en omgång med kastanjelöv, som det finns rikligt på tomten.
-
Briketterna brinner bra, men är alldeles för spröda. Dessa var inte pressade utan mer eller mindre gjutna.
-
Nu har jag fått hem brikettpressen. Jag har inte tid än på några dagar att testa, baxade in den i garaget. Får städa lite först, och detta är nog den enda brikettpress med stort tryck (170 atm/cm) som går på tvåfas 16 amp.
Återkommer med mer när jag testar.
-
Mycket intressant projekt. Vad är det för brikettpress? Har du nån länk?
Fortsätt skriva och glöm inte att lägg med lite bilder.
-
Jag skaffade en vedmaskin och en brikettpress. Har även fått agenturen, med vissa villkor.
Jag pressade kutterspån till briketter idag. Ganska bra blev de, då det är första försöket (de sägs ju att det är en konst).
Maskinen klara 7-15 kg/timmen, men är automatiskt och behöver inte ständig tillsyn.
Premiäreldning i kväll, ganska varmt ute, men jag ska bada också.
Bild från produktionen:
http://friwebb.se/brikett/brmask.jpg (http://friwebb.se/brikett/brmask.jpg)
Briketterna:
http://friwebb.se/brikett/briketter.jpg (http://friwebb.se/brikett/briketter.jpg)
-
Testade med att göra briketter av gråhalm idag. Resultatet var inte så bra, de blev lösa. Antagligen för att stråna var för långa, ibland upp till 20 cm. Med inblandning av spån, blev det bättre, dock märkbart lägre specifik vikt.
Blandade även förkolnade nässlor och halm, med en liten andel stärkelse (utgånget vetemjöl), dessa blev hyfsat bra.
Spånbriketterna är tätast, mycket hårda och bättre än de som man köper. Antagligen för att det går långsammare att producera superhårda briketter, med metallisk klang (Ett kilo ser ju inte heller mycket ut om de är supertäta).
Ska försöka hitta på något sätt att finfördela halmen mer.
Halm är visserligen inte problemfritt att elda, mer aska, och risk för att askan smälter, vid höga temperaturer. Det finns annars hur mycket som helst i trakterna, och man blir gärna av med gammal halm.
-
Jag provade med halmen igen, nu fick jag bättre resultat. Jag fick öka trycket mycket, så att det rök kraftigt och briketterna blev svarta på utsidan. Produktionen blev därmed lägre, så jag tror fortfarande på att stråna är för långa.
Jag vet ännu inte hur jag ska "mala" ner halmen (tipsa gärna), vill minnas att jag sett halmströ som varit mycket korta.
Då det lokalt finns hur mycket halm som helst, skulle jag vilja lyckas med att få bra briketter just av halm.
Halmens volym minskar mycket, ett stort fång blir ungefär en brikett på 30 cm.
-
vad tror du om att använda en kompostkvarn?
http://www.tretti.se/hem-och-tradgard/tradgardsmaskiner/kompostkvarnar/skil-f0150770as (http://www.tretti.se/hem-och-tradgard/tradgardsmaskiner/kompostkvarnar/skil-f0150770as)
Kan ju tycka att den bör kunna klippa din halm i mindre bitar.
-
vad tror du om att använda en kompostkvarn?
[url]http://www.tretti.se/hem-och-tradgard/tradgardsmaskiner/kompostkvarnar/skil-f0150770as[/url] ([url]http://www.tretti.se/hem-och-tradgard/tradgardsmaskiner/kompostkvarnar/skil-f0150770as[/url])
Kan ju tycka att den bör kunna klippa din halm i mindre bitar.
Har kollat in flera men ingen har hittills fungerat bra, både små och större, halmen blir inte mycket sönderslagen. Jag tror att storleken på bitarna bör inte överstiga 5 cm, och genomsnittet bör vara runt 2-3 cm.
En halmhack kanske kan klara detta, men det är vanligen lite stora och dyra maskiner. Finns förståss ofta beg på Blocket och jag ska nog undersöka detta, då andrahandsvärdet verkar lågt.
Jag proveldade med halmbriketter i går, de brinner bra, pannan blev mycket snabbt varm och det behövdes inga stora mängder.
Ska idag kolla hur askan blivit, mängd och om det sintrat. Ska även se om flygaska lagt sig i rökgasgångarna.
-
För att prova skaffade jag en bale halmströ, som var torrt och mycket finhackat. Det gick mycket fortare, men briketterna blev inte speciellt starka, kommer att smula vid oförsiktig hantering. Med längre halm runt 10 till 20 cm, tog det mycket lång tid att få fram briketterna, men de höll bättre.
Kollade även askan från gårdagens proveldning. Jag trodde först att några inte brunnit upp, men de hade behållt formen och när jag petade till dem föll de ihop, och var ren aska. Mer aska än med ved, men inte så särskilt farligt. Rökgaserna ska kollas vid senare tillfälle.
Jag har idag provat blandat halmströ, med kutterspån i olika proportioner, men har ännu inte utvärderat detta.
-
Idag och igår körde jag briletter i stort sätt hela dagen, pressen gick med tillsyn/påfyllning ca en gång i halvtimmen.
Jag har fått ihop ett recept som fungerar. 80% halm 15% kutterspån och 5% vetemjöl. Briketterna blir täta och kommer
troligtvis att hålla när de lagras. Mellan 3 och 4 cm brikett per cykel.
Tar en del tid att blanda råvarorna manuellt, ska försöka med en cementblandare, volymen är stor före pressningen.
Vi har för varmt nu för att prova dem i pannan, på söndag blir det svalare och jag behöver i viket fall som helst varmvatten, så då ska jag testa dem.
-
hur har det gått för dig?
om man inte har mycket halm.. utan mera stor tillgång på grenar, hur fungerar det då med pressen? bör det finfördelas på något sätt då med, eller kan det fungera att bara kola det och pressa det?
-
Det största problemet med biomassa förutom bulkigheten är att det innehåller för mycket vatten. Du kan sönderdela det, torka på ett billigt sätt (sol), för att sedan beroende på vad du vill åstadkomma antingen kola det eller pressa det direkt.
Lättast är att kola om det är blandade saker, då blir det mer homogent och mindre problem med aska, som kan störa förbränningen.
Vid kolning krävs inte en dyr utrustning, ett oljefat och eventuellt en köttkvarn. Kol och bindemedel (vatten, stärkelse) tillsättes, och man gör "korvar" med köttkvarnen. I Afrika kan en köttkvarn driven av en 1 hk elmotor producera ett par hundra kilo briketter om dagen.
Finns det homogena biomassor som halm eller kutterspån, med en fukthalt under 18%, kan briketterna pressas i en brikettpress, men då får man investera minst 25000:-.
Ytterligare en variant är att göra en egen press, och manuellt pressa i en form. Formen kan vara ett rör av plast som man borrat små hål i. Biomassan torkas i solen tills den är något så när torr, males och blandas med pappersmassa från tidningar, som bindemedel. Pressen är likt en verkstadspress, en ram och en domkraft, som pressar briketten i plaströret.
Vedklyven kan också användas om man bygger en form för briketter.
Det finns många varianter, och googlar (eller Yahooar) man på nätet finns det tusentals sidor som beskriver detta.
-
Briketter av halm verkar fungera bra. Jag har eldat några gånger nu. Askan blir lite mer än med träbriketter, men inte mycket mer än med ved. Jag har inte sett att aska skulle fastna i värmeväxlaren. Röken från skorstenen är inte synlig.
Om rökgaserna innehåller något korresivt har jag ännu inte kunnat kolla.
Jag har stilelstånd på pressen, allför vågad försöksverksamhet gjorde att jag spräckte extruderröret, antagligen för hårt presstryck och förr torrt material.
Man kan knappt gissa att det är halm när man ser briketterna, lite ljusare än träbriketter, och utan att ha mätt, så verkar de ge lika mycket värme.
-
bra tipps med vedklyven :) får testa och återkomma.
-
Nu ska en reservdel vara på väg (fick på garanti), så jag snart kan få igång brikettpressen igen. Jag tror den har en svaghet i extrudern, så jag kommer att lägga en förstärkning på den.
-
Mycket spännande projekt!
Speciellt kolningen tycker jag är häftig.
Har själv tankar på att ta hand om biomassa med låg energidensitet på något vis via komposterings-uppvärmning.
Men kolning underlättar helt klart transporter!
-
vi är inne på samma spår och eftersom jag är ny här så skrev jag en ny. men länkar härifrån til dit men håller diskutionen här inne. Detta kanske skulle kunna vara något att göra i stor skala framöver för er som har tillgång till mycket halm, hö eller varför inte vass
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134446.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134446.0)
-
Jag kommer att prova fler material. Vass borde gå bra, norröver kan man väl hugga den på vintern när det finns is.
Detta har man förr i alla fall gjort i Skåne, på den tiden vi hade vintrar oftare.
Vass som skördas kan göra gott ifall vattendrag och sjöar är övergödda.
-
Industrihampa vore väl ett perfekt matrial att göra pellets av. Skulle nog inte krävas så många hektar om man kunde få den till att bli några meter hög innan skörd. problemet är nog sönderhackningen här med skulle jag tro. Men växer så det knakar vet man ju redan att den gör
-
Det finns verksamheter, som gör briketter och pellets från hampa. Vissa problem finns med fiber, som borde rensas bort för att användas till andra ändamål.
Hampan kan dessutom torkas, på fältet av väder och vind, och skördas framåt våren.
-
själv bor jag tyvärr i lägenhet men hade vi varit några st som kunde gå ihop här uppe i västerbotten så är jag ganska övertygad om att vi skulle kunna prova oss fram vi med med gott resultat att tillverka pellets av allehanda matrial. Mest för att pröva oss fram till att börja med men vem vet kanske kan bli lösamt även i framtiden. fan vill göra något nu när man är arbetlös och har tiden till det, Men har alldeles förfå kontakter för att kunna utnyttja min tid till att forska vidare i detta. Känner du som jag och bor något sånär nära vännäs i västerbotten så dra iväg ett pm eller skriv i denna tråd. Halm, hö flis till att börja med men fundera även på om algodling skulle kunna vara något att kunna ha nytta av. Inte sån där småttiga alger nu utan snabbväxande kelp typ. Har även sett att det finns folk som pressar eklöv. och vanlig trädgårsgräs. Tyvärr finns det inte mycket av ek här uppe och björklöven ger nog alldeles förlite. men hade varit skitkul att forska i detta framöver.
Länk om just kelp. Kan växa upp till en halvmeter per dag.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kelp (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kelp)
-
Nån som har sett den här pressen på marknaden ?? Skulle nog gå att pressa de flesta matrial skulle jag tro.
Free Heat for your Home (http://www.youtube.com/watch?v=hnLEEALbD6g#ws)
-
den som söker finner. Nu är det bara nån med erfarenhet på denna mackapär som behöver svara.
http://www.pixmania.se/se/se/8583056/art/cogex/brikettpress-for-papper-8.html (http://www.pixmania.se/se/se/8583056/art/cogex/brikettpress-for-papper-8.html)
-
Den pressen är mycket vanlig, men väldigt arbetsam, att pressa ut mycket vatten är tungt, och sen måste de soltorka i många veckor. Sedan finns det inte mycket papper idag som inte innehåller krita, och annat fyllnadsmedel, sänker bränslevärdet och ökar askan. Kan man riva förpackningsmaterial som wellpapp, får man bra råvara för pappersbriketter. Det går att blanda in upp till hälften annat, som sågspån mm.
Lågbudgetlösningen för briketter är nog att kola i en tunns och köra ut briketter med en köttkvarn, stärkelse som bindemedel.
-
Jo jag förstår det kan vara tungt. Därför fundera jag på nån slags press uppifrån. och ner i formar stora som tegelstenar. låta de torka någon dag i själva formen för att på så sätt lättare få ut dem.
-
Man använder vanligen pressen, även de enklaste till att trycka briketten ur formen. En handpress med mycket tryckkraft är lätt att tillverka.
En av de vanligaste är en variant av denna:
http://youtu.be/Mt0QQe6Eetw (http://youtu.be/Mt0QQe6Eetw)
-
Har vi någon ny information angående kol som jordförbättringsmedel?
Jag läste just:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jorden-kan-radda-klimatet (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jorden-kan-radda-klimatet)
Kolet verkar bl.a hjälpa till med att bevara fukt i jorden, vilket inte känns helt aktuellt på de flesta ställen i Sverige.
Men kanske finns andra fördelar?
Även om man inte får dubbel avkastning, så skulle ju även en modest förbättring på 10% vara värt det, i och med att man får bättre samvete genom att man binder koldioxid i jorden! :)
-
Problemet blir nog att de inte kommer gräva ner kolet i marken utan skeppar det istället till kolkraftverk som redan idag är en stor miljöbov och på så sätt frigör ämnena igen.
Men umeå energi kanske är något på spåret.
http://klimatsmart.se/?page=news&cat=1&sub=08&id=12865 (http://klimatsmart.se/?page=news&cat=1&sub=08&id=12865)
-
Problemet blir nog att de inte kommer gräva ner kolet i marken utan skeppar det istället till kolkraftverk som redan idag är en stor miljöbov och på så sätt frigör ämnena igen.
Men umeå energi kanske är något på spåret.
[url]http://klimatsmart.se/?page=news&cat=1&sub=08&id=12865[/url] ([url]http://klimatsmart.se/?page=news&cat=1&sub=08&id=12865[/url])
De och de...
Jag tänkte att man skulle göra det själv.
Och jag tror jag kan hålla fingrarna i styr, och inte exportera kolet till tyska kolkraftverk. =)
-
Har vi någon ny information angående kol som jordförbättringsmedel?
...
Kolet verkar bl.a hjälpa till med att bevara fukt i jorden, vilket inte känns helt aktuellt på de flesta ställen i Sverige.
Men kanske finns andra fördelar?
Det gör jorden mera lucker och lagrar även upp näring. Finns att köpa som "industrikol" om du inte vill göra det själv. "Ladda" i gödselvatten innan spridning. Komplettera eventuellt med stenmjöl.
Det var aktuellt ganska nyligen i en annan tråd. Där finns lite mer info och länkar. Fortsätta där?
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126700.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126700.0)
-
När jag skrev "de" menade jag de stora värmeverken ;D Ja detta skulle med tiden kunna utrota de mindre öknarna då. Kolet binder vattnet mycket bättre och får minde ökenbuskrar att få bättre fäste.
-
När jag skrev "de" menade jag de stora värmeverken ;D Ja detta skulle med tiden kunna utrota de mindre öknarna då. Kolet binder vattnet mycket bättre och får minde ökenbuskrar att få bättre fäste.
Ja, jag förstod vad du menade. :) Skojjar lite bara! :D
Det känns i alla fall för mig enormt betryggande att det finns ett förhållningsätt som är ekonomiskt försvarbart, som binder kol till marken!
Alla negativa trender åt sidan, så finns det i alla fall något som talar för att vår stora tillväxtmaskin kommer lägga åtminstonde lite kol i marken.
Högre avkastning per hektar förstår t.o.m dom som kör storskaligt industriellt jordbruk sig på. =)
-
Kan man förbättra jorden, så varför inte gräva ner lite kol, eller klippa stubben högre. Men att tro att klimatet ska förbättras genom massivt kolande och deponi i jord, tror jag inte på. Så länge vi gräver upp fossila bränslen, kan det aldrig vara bra att gräva ner kolfällor från förnybart.
Ungefär lika korkat som bygga maskiner som syresätter bottnar, istället för att förhindra övergödning.
-
Självklart har du rätt skytten att det inte går att rädda jorden så länge vi håller på med andra saker. Men skulle kolet kunna bli ett alternativ till konstgödning så varför inte försöka åtminstonde. Sen är det ju så att får vi skogarna att sprida sig lite på planeten så kommer detta med bli positivt för både människor och djur. Energiskogarna blev väl ett ganska stort fjasko har jag för mig men om de istället kunde kola i de stora kraftverken och få samma värme som de får ut nu så kan även energiskogar bli lönande för framtiden. Sjäv fundera jag på om man kunde på nått sätt genmanipulera en snabbväxande växt som typ elefantgräs med salix bara för att få den att växa än fortare. Visserligen ingen önskvärd skog för mångfalden men bättre det än utarmade jordar där det växer absolut ingenting
http://www.metsavastaa.net/energiskog (http://www.metsavastaa.net/energiskog)
-
Så länge vi gräver upp fossila bränslen, kan det aldrig vara bra att gräva ner kolfällor från förnybart.
Det spelar ju ingen roll varifrån kolet kommer. Huvudsaken är i nuläget att vi får bort kol från atmosfären.
Att det finns en ekonomisk vinst med att lägga ned kol i odlingsjord, skapar ett ekonomiskt incitament att utföra detta.
Finns det det, då blir slutresultatet att mindre kol hamnar i atmosfären än vad det skulle hamna, om det inte fanns någon vinst med att lägga ned kol i jorden.
-
Den största vinsten måste ju vara om man kan binda vatten på lite torrare marker för att kunna odla i framtiden. Nån stanns måste människan börja å det är väl dax för detta nu då om det kommit på metoder som har genomförst för flera hundra år sen kan man tycka
-
nyss hemhommen fran Jerusalem och jobbade just med att ta dod pa oknarna. mycket arbete och kommer ta manga hundra ar innan oknarna ar borta och inte ens da kanske vi har lyckats helt. Men vi jobbar mycket med just kolet och som ni har sagt i traden innan sa binder vattnet valdigt bra och de sma buskarna vaxer betydligt battre sen vi borjade med kol i marken. Detta borjade vi med for ca 4 ar sen.
-
Det spelar ju ingen roll varifrån kolet kommer. Huvudsaken är i nuläget att vi får bort kol från atmosfären.
Att det finns en ekonomisk vinst med att lägga ned kol i odlingsjord, skapar ett ekonomiskt incitament att utföra detta.
Finns det det, då blir slutresultatet att mindre kol hamnar i atmosfären än vad det skulle hamna, om det inte fanns någon vinst med att lägga ned kol i jorden.
Som jordförbättring OK, men knappast som kolfälla, det är inte ens säkerställt att det är bättre än att öka beskogningen.
Ta kol från biosfären och effektivt skicka fossilt kol till atmosfären blir ingen bra ekvation.
Det är tämligen självklart att det är fossilkällorna som när de förbränns har skapat ökad koldioxid i atmosfären.
Att mota detta med att storskaligt deponera biokol är minst sagt tveksamt.
Däremot finns det skäl att tillföra kol för att förbättra jorden, och givetvis kommer detta kol att bindas, och inte komma ut i atmosfären. Men detta kan inte göras för att som huvudmål återställa atmosfären. Åtminstone inte förrän man kraftigt reducerat fossil energi, som ju redan är en deponi där det ligger. Gräva upp och gräva ner?????
-
Som jordförbättring OK, men knappast som kolfälla, det är inte ens säkerställt att det är bättre än att öka beskogningen.
Ta kol från biosfären och effektivt skicka fossilt kol till atmosfären blir ingen bra ekvation.
Det är tämligen självklart att det är fossilkällorna som när de förbränns har skapat ökad koldioxid i atmosfären.
Att mota detta med att storskaligt deponera biokol är minst sagt tveksamt.
Däremot finns det skäl att tillföra kol för att förbättra jorden, och givetvis kommer detta kol att bindas, och inte komma ut i atmosfären. Men detta kan inte göras för att som huvudmål återställa atmosfären. Åtminstone inte förrän man kraftigt reducerat fossil energi, som ju redan är en deponi där det ligger. Gräva upp och gräva ner?????
Jag tror jag förstår vad källan till vårt missförstånd är.
Jag pratar absolut inte om någon lösning på våra globala problem, utan något betydligt mindre.
Det jag säger är helt orelaterat till användning av fossila energikällor.
Det jag säger är att deponeringen av kol i jorden som jordförbättringsmetod faktiskt ÄR en process som bidrar i rätt riktning, dvs kolet hamnar i jorden istället för i atmosfären.
Hur liten och obetydlig denna del än är, så är det ändå bättre än ingenting, och det är en process som bidrar i rätt riktning.
I princip alla andra processer som är ekonomiskt lönsamma innebär ökad grad av C02 utsläpp...
Men nu har snubblat över en process som går i motsatt riktning men ändå är ekonomiskt försvarbar.
Detta är intressant och i min mening bra.
-
Jag tror jag förstår vad källan till vårt missförstånd är.
Jag pratar absolut inte om någon lösning på våra globala problem, utan något betydligt mindre.
Det jag säger är helt orelaterat till användning av fossila energikällor.
Det jag säger är att deponeringen av kol i jorden som jordförbättringsmetod faktiskt ÄR en process som bidrar i rätt riktning, dvs kolet hamnar i jorden istället för i atmosfären.
Hur liten och obetydlig denna del än är, så är det ändå bättre än ingenting, och det är en process som bidrar i rätt riktning.
I princip alla andra processer som är ekonomiskt lönsamma innebär ökad grad av C02 utsläpp...
Men nu har snubblat över en process som går i motsatt riktning men ändå är ekonomiskt försvarbar.
Detta är intressant och i min mening bra.
Och trendigt, som för de flesta papegojor med vikepediakunskaper. Allt talar för att detta är ett helt kontraproduktiv lösning.
Substitut för olja och kol är biobränsle. Att samtidigt "råka" binda kol, för att förbättra jorden (gemen bokstav här) är bra, men inte som huvudsyfte. Låt biosfären öka och använd den i kretsloppet. Bygga stora koldeponier från biomaterial och samtidigt bränna fossila bränslen, är helt huvudlöst, men som sagt var trendigt i tiden, tills man vaknar.
-
Att "råka" binda kol, för att förbättra jorden (gemen bokstav här) är bra, men inte som huvudsyfte.
Det är det jag försöker säga i mina inlägg, inget mer, inget mindre.
Jag tror du läser in på tok för mycket i vad jag säger.
Ska försöka igen:
Kol-lagringen är inte huvudsyftet, utan en bieffekt
Huvudsyftet är att förbättra jordkvalitén, öka avkastning.
Förbättring av jordkvalitén och ökad avkastning ger ekonomisk vinning.
Bieffekten är lagring av kol i jorden.
Min huvudpoäng är denna:
Vi ser här en process som ger ekonomisk vinning, som har som bi-effekt att lagra kol i jorden.
Varför tycker jag att detta är en så viktig poäng?
Vi har historiskt sett utfört massor av processer, t.ex så har vi grävt upp kol för att driva ångmaskiner.
Vi har inte eldat upp kolet för att få ut koldioxid i atmosfären, vi har eldat upp kolet för att det har varit en ekonomisk vinning med att driva ångmaskinen.
Utsläppet av CO2 i atmosfären har endast varit en bieffekt!
Det jag ser i jordförbättring med hjälp av kol, är en process som går helt bakvänt mot detta!
Att driva en ångmaskin genom att elda kol och
att gräva ned kol för att förbättra jordkvalitén är två olika processer, som bägge resulterar i ekonomisk vinning.
Den ena av dessa två processer släpper ut CO2, medan den andra binder CO2.
Nog måste väl vi vara överens, om att detta är en intressant aspekt i det hela?
-
Vad är vitsen med att kola allt matrial ni skriver om när de går åt lika mycket ved eller mer därtill för att framställa kolet?? Papper vass halm och hö kan inte ge mycket kol rent energimessigt om man anväder ved som värmekälla.
-
fabian, din fråga:
"Vad är vitsen med att kola allt matrial ni skriver om när de går åt lika mycket ved eller mer därtill för att framställa kolet?? Papper vass halm och hö kan inte ge mycket kol rent energimessigt om man anväder ved som värmekälla."
Din observation är korrekt. Det går åt mer energi om man först kolar och sedan eldar kolet.
Vitsen är att kol är mycket mer eneritätt än många andra saker.
Istället för att transportera 5 vagnar halm, så kan man transportera en vagn kol.
Sedan leker i alla fall jag lite med tanken på att ha hela kolningsprocessen innomhus, så att all spillvärme används för att värma upp fastigheten vintertid.
På så vis så blir kolproduktionen "gratis".
Kolet kan sedan användas till att elda upp, driva fordon av, eller att förbättra jorden med.