Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: mulen skrivet 21 mar-12 kl 17:19
-
Det gör så ont i mitt hjärta- när vi flyttade till vår lilla gård för fem år sedan hade vi massor med skog att vandra i. Tyvärr äger vi ingen skog själv och år efter år så kommer de där stora skogsmaskinerna och kapar bit för bit. Kvar blir ett kalhygge, med någon enstaka sorglig tall, och stubbar var jag än vänder mig om. Går vi ut för att njuta av naturen, fågelkvitter- så hör man brum brum- wiiii och träd som faller.
Nu har dom förstört ytterligare ett område där jag brukar gå med mina hundar och åka skidor. Och det nöjer dom sig inte med, utan nu är dom alldeles vid tomtgränsen och kapar träd. Vår lilla skog framför där dom är, kommer snart inte se ut som tidigare- då vi nu kan skymta de stora traktoerna mellan våra träd- alltså kommer våra få träd bara stå som på rad vid tomtgränsen....glad att vi har hage där åtminstone. Det är stängslat längs tomtgränsen så det kommer synas tydligt om dom ger sig in på vår tomt...
Känner just för tillfället att jag bara vill flytta från gården. Har ju inte längre någonstans att gå ut i skogen, då skogen är avverkad snart överallt. Att bara sitta ute på tomten är inget roligt då jag hör dessa maskiner i bakgrunden. Och jag ser en oroväckande framtid att inom några år kommer det inte finnas någon skog alls här- utan vårt hus kommer stå på ett kalhygge- känns inget vidare kul.
Bara gruvar mig inför den dagen dom tar skogen på sidan om huset, då hamnar huset mitt i ett kalhygge. Förstår inte hur dom kan förstöra så här! Och det är inget snyggt efterarbete heller, dom lämnar marken som ett slagfält.
Ser bara framför mig den lilla stuga jag hittade- när jag gick i skogen, långt långt in, som låg mitt i ett kalhygge. Hur vackert denna stuga en gång måste ha legat, men nu ser helt sorgligt missanpassad ut.
Skogsföretagen tvingar ju folk att flytta. Jag flyttade inte hit för att bo på ett kalhygge, jag flyttade hit för naturen, för att kunna gå rakt ut i skogen. Inte behöva åka iväg för att få naturupplevelse. Och stackars alla dessa djur som dom också tvingar att flytta....
Som sagt- ett liv på ett kalhygge- eller en period i stan i lägenhet i väntan på att finna ett nytt hus...vad hade ni valt...
-
Du har inte tänkt på att det finns skogsbruk i Sverige?
Det är någon eller flera, som försörjer sig på denna skogen genom att avverka sina en gång planterade skogsplantor.
Om det inte är du som äger skogen då finns det tyvärr inga större grejer att försöka med.
Det kanske är dags att titta på en gård med tillhörande egen skog där du själv avgör avverkningen? :)
Alternativt kan man ju köpa skog/mark runt sin nuvarande gård för att slippa flytta..
-
Jag har inget emot gallring av skog, men skogsmaskinerna och de stora skogsbolagen äger i princip all skog här, då den är såld. Och de har personal dygnet runt och kör sönder skogen. Visst har jag tänkt på att köpa skog, men vet inte om skogsbolagen är så villiga att sälja- och skadan är redan förstörd. Skulle vara skogen på sidan om huset då... vad ligger priser idag på skog, per hektar...
-
Men när du flyttade dit måste du ju ha förstått att någon gång kommer skogen att börja avverkas??
Försökte få det att låta så snällt jag kunde iaf. ;D
-
Skog kostar såklart olika beroende på var i landet den är, hur mycket virke där är på marken osv. 100 000 kr per ha och uppåt kan man nog räkna med.
-
Nej, det var inte det första jag tänkte på. Ska jag tänka så, kan man ju inte bo någonstans. Det var området, ett hus, enskilt i skogen, som jag fastnade för. Inte ett hus på ett kalhygge :(
Det är skogen, området, omgivningen som är det viktigaste för mig. Inte själva huset...där sover och äter man ju bara...
Men när du flyttade dit måste du ju ha förstått att någon gång kommer skogen att börja avverkas??
Försökte få det att låta så snällt jag kunde iaf. ;D
-
Skogen runt oss blev hygge för några år sedan. Min man reagerade ungefär som du beskriver det. Själva ljudet stressade honom jättemycket. Tror det handlade lika mycket om nån sorts makteslöshet som själva det att skogen skulle bli borta. Och att förändringen är så stor och så plötslig.
Meen. Det blev mycket ljusare sen! till o med inomhus är det ljusare. Och sen kom det massor av smulton och hallon. Och det finns mer skog och mer skog om man går några hundra meter. Så för sin egen hälsas skull så tror jag man antingen måste äga skogen, bo i ett reservat som är skyddat eller ändra sin inställning till skogsbruk: Bestämma sig för och se att det finns en tjusning med alla faser i en växande skog. Och ha fler olika alternative svmapställen på g alltid så man inte står utan.
Sen kanske det är en liten tröst, men när de gjort kalhygge så dröjer det sådär 70 år innan nästa gång, så det blir lugnt ett tag.
-
sånt svider, går på nervarna så länge dom kör och gör ont när man tänker på (sin)gamle skog- jag har varit med om det och blev helt knäckt- men det finns möjligheter med det ochså som pyromanen är inne på- förmodligen en del ved att hämta ochså, och det växer nytt, som du kan forma lite med tiden. gör något fint på hygget så du kan bli vän med den- en liten odling, en stensättning, städa upp ett område och gör en eldplads- erövra marken.
-
Slutavverkningen av grannens skog var det bästa som kunde hända -
växtzon 4/5 blev till växtzon 2, sol från morgon till kväll, inga granjävlar som stör utsikten :D
-
Vill man bo i skogen får man skaffa egen skog eller välja skog med omsorg. Typ reservat. De flesta skogar är att jämföra med en havreåker. Man sår, låter det växa klart, skördar, sår nytt osv.
Sen kan man ju tycka vad man vill om sånt skogsbruk, men det är så det funkar.
-
Jag förstår dig! Jag gillar inte heller avverkning när det blir fult efteråt!Men nu har vi köpt egen mark med lite skog i anslutning till våra 1,5 hektar, äger nu 14 hektar. Vi hade ute en kille från Södar för att hjälpa oss med hur vi skulle sköta om skogen, den är nu avverkningsklar!! Ganska jobbigt kände jag först men det är ju pengar med som kommer in till kassan och dom skulle inte skövla allt utan lämna naturliga träd-dungar, sedan ska vi plantera nya träd. Som tur är ser jag det inte från mitt hus men däremot från min sommarstuga (som ligger 400 meter från mitt hus! praktist när man ska på semester och har en massa djur hemma)
Däremot har de där jag bor nu byggt runt 20 vindkraftverk i närheten och nu projekterar dom att öppna en gruvdrift ca. 1,5 km från vårt hus! Det vet jag inte om jag är så positiv till! Jag liksom du flyttade ut till landet för att få lugn och ro men nu bor vi snart mitt emellan alla vindkraftverk och gruvan!
-
Kanske en klen tröst men redan fem år efter plantering börjar det se vettigt ut igen även om det inte är skog. Massor av små stammar (nu pratar jag om löv) som är lite mer än människohöga. Det är inte så illa. Som nån skrev så finns det fördelar med hygget också, hallon och andra växter. Men visst ser det trist ut.
Vänligen
Jens
-
Den skog vi har i Sverige är planterad, med några få undantag. Vill man bo i skogen får man finna sig i att den brukas av dem som äger den, hur jävligt det än är med maskiner och hyggen. Och att behålla granåkrar för att de är så fina... Nej tack. Ska det promt finnas granåkrar får de fasen fylla sitt syfte och avverkas i avsedd tid.
Min dröm är att köpa 4 hektar hygge och vansköta det så till den milda grad att det blir en riktig skog.
-
Min dröm är att köpa 4 hektar hygge och vansköta det så till den milda grad att det blir en riktig skog.
Å, den idéen köper jag rakt av! Säkerligen billigt att köpa kalhygge också.
-
Samma här, det var också skog överallt när jag köpte mitt ställe. Sedan har de avverkat bit för bit, i fjol tog de alldeles intill tomtgränsen. Nu har jag ju lite skog själv så hygget börjar inte alldeles bakom huset, men mycket blåste ner i vintras när den nedhuggna skogen inte längre skyddade. Skogsbolaget lämnade också kvar enstaka björkar som lyckats bita sig kvar inne i planteringen, men de blåste också ner. Riset lät de ligga, så där går knappt ens att gå längre.
Värre var det dock där jag växte upp. Där byggde de en motorväg förbi huset, och förvånadsvärt många av de platser i skogen jag tyckte om som barn asfalterades över. De lyckades verkligen pricka rätt med den vägen, alla bra svampställen försvann också.
-
Å, den idéen köper jag rakt av! Säkerligen billigt att köpa kalhygge också.
Fast man hinner ju inte riktigt njuta av den riktiga skogen. Man hinner ju liksom dö först... :P
Häromkring håller dom också på att avverka, men det gör inte mig nåt. Snart kanske jag har fjällutsikt från mitt sovrumsfönster! :D
/Sara
-
Fast man hinner ju inte riktigt njuta av den riktiga skogen. Man hinner ju liksom dö först... :P
Häromkring håller dom också på att avverka, men det gör inte mig nåt. Snart kanske jag har fjällutsikt från mitt sovrumsfönster! :D
/Sara
Bara du inte sänker blicken och får vilket wasteland det blivit på väg upp mot det där fjället
-
Bara du inte sänker blicken och får vilket wasteland det blivit på väg upp mot det där fjället
Och här försöker man vara positiv... ;) Nej, inte tusan är det vackert inte, men jag har å andra sidan ett natura2000-område precis på andra sidan om den lilla vägen som går förbi mitt hus, så jag kommer "alltid" att ha skog i närheten. Bara inte på alla sidor om huset, vilket är rätt bra. Skulle bli fruktansvärt mycket mygg om inte vinden fick lite spelrum här. :P
/Sara
-
Herregud. Vad tror du? Köper man en fastighet så för man ju naturligtvis kolla upp vem som äger skogen runt omkring, men bryr sig om den.
Skogsbolag, (som det brukar kallas), skogsbruk är snarare en stor anledning att folk kan bo kvar på landet än tvärtom.
Stackars djur som tvingas flytta? Hur menar du där?
Naturligvis, så ska den som äger skogen få sköta skogen på sitt sätt och få avkastning på sin investering.
Folk verkar tro att skog ä något statiskt. Ett hygge är sällan större än några hektar, och går du mer än några hundra meter så kommer du till "skog".
Lämnar en skogsentreprenör kvar mycket död ved på en avverkning så blir allmänheten sur - det ser fult ut, men miljömupparna blir glada
Lämnar en skogsentreprenör kvar lite död ved på en avverkning så blir miljömupparna sur - död vedsgagget, men allmänheten blir glada
-
om man bor så man har skog omkring sig så går det faktiskt att kontakta skogsägaren och fråga lite snällt om dom måste avverka just där, det finns ju en chans att dom väljer mellan flera olika ställen och kan välja en annan bit. vi köpte tex en skogsgård nu och för att bekosta köpet vart vi tvungen att avverka men det fanns ju ganska mycket att välja på så skulle någon ge oss en önskan så hade vi kunnat överväga deras önskan i våra planer.
MEN den skogen ska ju ändå avverkas förr eller senare så man kommer ju aldrig ifrån det helt. skulle vara om man kommer överens med skogsägaren att på något sätt köpa träden där dom står eller något och arrendera marken. jag vet inte men tror det är en liten chans.
och att kontakta dom stora skogsbolgen går bra, just nu så säljer tex sveaskog ut skogsmark med skog på.
-
Nu kommer jag säkert att låta jättelak men.
Du äger inte skogen runt ditt lilla hus, du promenerar runt på andras marker tack vare allemänsrätten och ser det som ditt naturområdet. Du har valt att bosätta dig i ett landskap där skogindustrin är väldigt stor och viktig för befolkningen. Utan skogsindustrin skulle stora delar av Ångermanland inte leva.
Jag antar att du förbrukar toapapper, produkter av papper, möbler av trä mm. Och varifrån kommer de produkterna?
Den enda sättet är att köpa en skogsfastighet så bestämmer du över vad som avverkas runt ditt hus. I Jämnförelse mot övriga landet här skogspriserna billiga i Ångermanland.
-
Det ser ju såklart lite tråkigt ut just nu, men om 5-7 år så kommer du återigen inte att ha nån utsikt från huset, då är de nya granarna 3 meter.
Visst svider det, jag har av ekonomiska skäl varit tvungen att hugga rätt mycket här hemma nu, och visst är det trist att gå promenaden på morgonen. Men man får trösta sig med att det snart är ny skog där, och att man tagit ansvar för att ny skog kommer upp.
Den dag allt är återplanterat och plantorna är nån meter, då kommer jag att må bra igen.
-
Det ser ju såklart lite tråkigt ut just nu, men om 5-7 år så kommer du återigen inte att ha nån utsikt från huset, då är de nya granarna 3 meter.
Så är det på södersidan min tomt. Det är så tätt att man inte kan gå igenom, det är som en kompakt vägg av barr ända från marken och hela vägen upp. Inte har de gallrat heller, de slutade där det började slutta för mycket. Om ytterligare tio år kommer den kompakta väggen vara femton meter hög och ge en hundraprocentig solförmörkelse.
-
Så är det på södersidan min tomt. Det är så tätt att man inte kan gå igenom, det är som en kompakt vägg av barr ända från marken och hela vägen upp. Inte har de gallrat heller, de slutade där det började slutta för mycket. Om ytterligare tio år kommer den kompakta väggen vara femton meter hög och ge en hundraprocentig solförmörkelse.
Japp, men det är inget kalhygge.. ;)
-
Fast man hinner ju inte riktigt njuta av den riktiga skogen. Man hinner ju liksom dö först... :P
/Sara
Det finns ju snabbväxande träd också.... ;D Vår ek gick från en fingertjock pinne ( som min sambo ville gräva/klippa bort) till ett riktigt skapligt ungträd på bara ca 10 års tid, nu efter 20 är det ett utomordentligt vackert ungträd. Och då är väl inte eken känd för att vara det mest snabbväxande trädet precis.
-
Det finns ju snabbväxande träd också.... ;D Vår ek gick från en fingertjock pinne ( som min sambo ville gräva/klippa bort) till ett riktigt skapligt ungträd på bara ca 10 års tid, nu efter 20 är det ett utomordentligt vackert ungträd. Och då är väl inte eken känd för att vara det mest snabbväxande trädet precis.
Under dödshot sätter även en ek fart ;D
-
Men jish, en måste väl ändå få känna sig upprörd, förtvivlad och ledsen över att ens skogsgård plötsligt ligger på ett kalhygge även om en hela tiden vet att det kan ske? Jag är själv orolig för det och vi har varken ekonomin, tiden eller kunskapen att köpa loss skogen och sköta om den. Jag fattar såklart att ägaren kan avverka hur mycket hen vill precis när hen vill men det hindrar ju inte att jag skulle bli väldigt ledsen om det blev kalhygge överallt runt mitt hem.
-
Det finns ju snabbväxande träd också.... ;D Vår ek gick från en fingertjock pinne ( som min sambo ville gräva/klippa bort) till ett riktigt skapligt ungträd på bara ca 10 års tid, nu efter 20 är det ett utomordentligt vackert ungträd. Och då är väl inte eken känd för att vara det mest snabbväxande trädet precis.
Sant. Men om man ska vänta på att ett kalhygge ska bli en vettig skog så får man vänta betydligt längre än 10-20 år. :P
Om man vill köpa loss skog att "missköta" så skulle jag hellre satsa på en ungskog som behöver gallras. Då har man ju en skaplig grund. :) Kruxet är att många av träden är planterade då, och man får ingen naturlig variation...
/Sara
-
Om man vill köpa loss skog att "missköta" så skulle jag hellre satsa på en ungskog som behöver gallras. Då har man ju en skaplig grund. :) Kruxet är att många av träden är planterade då, och man får ingen naturlig variation...
/Sara
Man kan köpa ett berg, en bäckravin eller något annat som de inte brytt sig om att kultivera. Eller så köpa en ungskog just före första gallringen, så kan man gallra bort de planterade träden istället för de vilda
-
Stor del "impediment". Då borde prislappen vara låg dessutom. o:)
/Sara
-
Om ytterligare tio år kommer den kompakta väggen vara femton meter hög och ge en hundraprocentig solförmörkelse.
Jag kan tänka mig att om du talar vänligt med skogsägaren och kommer överens så kan den tänka sig att låta dig röja och senare gallra manuellt åt denne. Skogsägare har ju inget intresse av att skapa dåliga odlingar. När träden börjar bli 5-10 år kan man göra en första röjning, senare kan man röja igen och då blir det inte lika kompakt.
Problemet är väl bara att komma överens med skogsägaren och att man är överens även efter genomförd åtgärd. Skogsägaren blir lite ledsen om man tar i för hårt...
Vänligen
Jens
-
Jeg har lige læst Kerstin Ekman's bog HERRARNA I SKOGEN. En stor bog om menneskets forhold til skoven
i historisk sammenhæng. Hun deler sorgen over kalhyggen, og hun har argumenterne for, at den
historiske skov er væk. Læs bogen og lær om skoven før vores moderne tid.
Mange hilsner Danmark, hvor vi også godt kunne bruge noget mere naturskov
Jyden
-
Guud vilken TRÅKIG tråd att läsa! Jag är säker på att TS önskade litet stöd och sympati när hen startade tråden och inte en massa tjat om hur hen borde ha agerat/förstått bättre. Skogen runt mitt hus har också delvis avverkats och det är mig en stor sorg så JAG känner verkligen med dig Mulen. Har inget tröstande att säga men sluta att hacka på den som är ledsen!
-
Som ett litet bidrag till tråden kan jag säga att det inte alltid är så lätt som många verkar tro.
Jag har själv nyligen varit i samma situation. Att två skogsägare runt min fastighet låtit slutavverka sina marker. Detta hade jag då naturligtvis haft i åtanke redan vid inköpet av torpet, vilket gör att jag fortfarande har träd/ skog runt min fastighet, även om omgivningen runt om förändrats totalt.
När jag fick vetaskap om att det skulle till att avverkas så försökte jag få köpa till en del av den skog som skulle bort. En bit från varje markägare.
Den första var vänligt inställd, men innnan prislappen var klar så hade priset blivit 50% högre än vad virkesköparen erbjudit, detta efter tre höjningar från säljaren. Jag blev då tvungen att dra mig ur eftersom jag förstod att det endast handlade om att mjölka pengar ur min desperation, samt att det rörde sig om 1-2 hektar, vilket gjorde att vi skulle hamnat på flera hundra tusen kronor.
Den andra markägaren blev jag mer eller mindre lurad av. Där kom vi överens om att jag skulle få ta den bit mark jag ville ha till ett gemensamt överkommet pris. Döm om min förvåning när han sedan låter samma virkesköpare som avverkat skiftet ovan ta ner skogen, utan att meddela mig att han brutit vår överenskommelse, och som jag dessutom skrivit i en annan tråd på bekostnad av att ta ner en del av mina träd på köpet.
Slutsatsen av detta är som jag redan visste att människans girighet inte har några gränser. Att man hellre låter avverka sin skog trots att man fåt högre betalt av en potentiell köpare som vill ha skogen kvar. Det tycks även som att ju mer areal en markägare har desto större blir girigheten.
Det är alltid tråkigt när man får skogen runt sin egen fastighet borttagen, och sällan man har möjlighet att göra något åt detta trots att man försöker. Man får helt enkelt lära sig acceptera att livet inte är rättvist, och att människan är girig! :)
-
Hej igen på er....klart jag kollade innan jag flyttade hit. Då var det en bonde som ägde all skog och som lät sina djur gå på närmare 80- 100 ha i skogen. Det gick att gå i skogen, trots att djuren var där- det var riktigt mysigt :) För ett år sedan flyttade bonden. Gården såldes till en man som inte bor på platsen- och skogen såldes till stora skogsbolag. Och snabbt var dom här med sina skogsmaskiner. Dom har redan förstört ett stort område och i år trodde jag det skulle vara lungt men i år är dom ännu nämre huset....
När jag pratade om att skogsmaskiner inte tar hänsyn till naturen och de vilda djuren menar jag deras sätt att avverka skogen. De dundrar fram i skogen, det blir djupa fula däckspår, de lämnar en massa grenar och skit så det inte går att gå där längre och några sorgsna enstaka träd som står tomt mitt ute på slagfältet. De vilda djuren tvingas att flytta- här i mitt område finns tex mycket räv, fåglar av alla dess sorter från ugglor till orrar, rådjur, älgar och björn.
Allt för att människan förstör- och för att människan vill tjäna pengar, pengar och pengar.
Jag har inget emot gallring och om det görs snyggt. Men de här stora maskinerna gör det inte snyggt. Och jag har inte sett skymten om någon återplantering, utan de lämnar bara marken som ett slagfält efter sig....
När bonden sålde, funderade vi naturligtvis på att köpa skog och mer mark, men det kostar ju också pengar och vi känner att vi tyvärr inte har råd i dagsläget....men inte trodde jag att det skulle bli så här...
-
Och jag har inte sett skymten om någon återplantering, utan de lämnar bara marken som ett slagfält efter sig....
Var glad att det inte återplanterats, då kommer en naturlig skog växa upp, förutsatt att det finns fröträd av olika sort kvar. Visserligen kommer det ju gallras till monokultur i alla fall om några år, men fram till dess så...
-
Hej igen på er....klart jag kollade innan jag flyttade hit. Då var det en bonde som ägde all skog och som lät sina djur gå på närmare 80- 100 ha i skogen. Det gick att gå i skogen, trots att djuren var där- det var riktigt mysigt :) För ett år sedan flyttade bonden. Gården såldes till en man som inte bor på platsen- och skogen såldes till stora skogsbolag. Och snabbt var dom här med sina skogsmaskiner. Dom har redan förstört ett stort område och i år trodde jag det skulle vara lungt men i år är dom ännu nämre huset....
När jag pratade om att skogsmaskiner inte tar hänsyn till naturen och de vilda djuren menar jag deras sätt att avverka skogen. De dundrar fram i skogen, det blir djupa fula däckspår, de lämnar en massa grenar och skit så det inte går att gå där längre och några sorgsna enstaka träd som står tomt mitt ute på slagfältet. De vilda djuren tvingas att flytta- här i mitt område finns tex mycket räv, fåglar av alla dess sorter från ugglor till orrar, rådjur, älgar och björn.
Allt för att människan förstör- och för att människan vill tjäna pengar, pengar och pengar.
Jag har inget emot gallring och om det görs snyggt. Men de här stora maskinerna gör det inte snyggt. Och jag har inte sett skymten om någon återplantering, utan de lämnar bara marken som ett slagfält efter sig....
När bonden sålde, funderade vi naturligtvis på att köpa skog och mer mark, men det kostar ju också pengar och vi känner att vi tyvärr inte har råd i dagsläget....men inte trodde jag att det skulle bli så här...
Jag håller med dig till fullo. Dagens maskiner försör oerhört i marken, när man låter avverka fel tid på året. Många som låter avverka lämnar ju knappt en frötall kvar ens, utan i sämsta fall något enstaka torrträd, som ändå blåser omkull inom ett par månader. Jag tycker mig dock se en skillnad i hur marken lämnas efter avverkning. På vissa platser lämnas ju bara lite ris och mindre kvistar, vilket kommer marken till nytta. På andra platser lämnas precis allt. På de platser man lämnar allt är det ju nästan omöjligt att ta sig fram på överskådlig tid. Blir ju som ett högt nät av tjocka grenar som säkert kommer behöva minst 20 år på sig för att multna bort.
Tråkigt tycker jag att inte fler som avverkar följer de rekomendationer som faktiskt finns om vad man kan och bör lämna kvar vid slutavverkning. Fast även här handlar det om pengar och girighet, att få ut mesta möjliga krona när maskinerna ändå är där!
Tänk att så få bryr sig om naturvärden idag. Vad är väl 15 frötallar och lite småträd för en som avverkar 5-10 ha, och äger 1-200 ha?
-
När jag tog ner skog i somras så la vi allt ris i högar som ska hämtas till fjärrvärme, det är vad jag hört mer regel än undantag att man gör så idag. Nu avverkade jag för att göra beten så står en hel del lövträd kvar i klungor på marken men bor man vid en skogsbonde får man räkna med att marken blir "skördad" man måste ju få avkastning på sin investering ibland.
-
Som sagt så är det mera regel än undantag att hyggesriset tas till fjärrvärme numera. Själv så är jag skeptisk just vad gäller den långsiktiga näringsbalansen i marken. Jag lämnar gärna ogenomträngliga rishögar som långsamt får förmultna och gödsla den nya skogen. Det är svårt att samtidigt ta hänsyn till ekosystemet och sommargästerna.
-
Jag har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med att avverka skog, alltså tillverka kalhyggen, och oftast fått försvara och motivera det vi ställer till med i skogen. Skogsmördare är ett ganska vanligt namn på oss som hugger ner skogen. Och kritiken kommer alltid från samma grupp av människor.
Så när jag såg rubriken på den här tråden så tänkte jag att nu jäv-ar är skogskramarna igång igen! >:D
Men så paff jag blev när jag läst tråden! Knappt någon som hade nåt emot att skogen höggs ner! Och här på alternativ av alla ställen? Var beredd på världens ramaskri mot skogsavverkning, och särskilt mot skogsbolagen!
Men jag förstår hur "mulen" känner sig, det har inte alltid varit med glädje man tillverkat dessa enorma kalhyggen. Det blir skog igen, det fula hygget ändrar utseende snabbt, men det blir aldrig samma sorts skog som den gammelskogen som huggts ner.
-
Problemet är ju att vi inte är ensamma här i landet, och det finns ganska många djurarter som är beroende av en riktig skog.
-
Jag förstår besvikelsen av trådskaparen, men det är ju som andra skriver en del av vårt sammhälle.......
Problemet som diskuteras är väl lite större än den lilla bubblan "skogsbruk".. det är ju en jättefråga om livsstil.. "äta kakan och ha den kvar" giriga konsumtionssamhället som vill ha mer, så billigt som möjligt för att få ännu mer... Som vi alla är del av.. Vi kan börja med oss själva, försöka bli medvetna om våra val och vad de har för konsekvenser.. Det är vi som väljer..
-
Jag håller med dig till fullo. Dagens maskiner försör oerhört i marken, när man låter avverka fel tid på året. Många som låter avverka lämnar ju knappt en frötall kvar ens, utan i sämsta fall något enstaka torrträd, som ändå blåser omkull inom ett par månader. Jag tycker mig dock se en skillnad i hur marken lämnas efter avverkning. På vissa platser lämnas ju bara lite ris och mindre kvistar, vilket kommer marken till nytta. På andra platser lämnas precis allt. På de platser man lämnar allt är det ju nästan omöjligt att ta sig fram på överskådlig tid. Blir ju som ett högt nät av tjocka grenar som säkert kommer behöva minst 20 år på sig för att multna bort.
Tråkigt tycker jag att inte fler som avverkar följer de rekomendationer som faktiskt finns om vad man kan och bör lämna kvar vid slutavverkning. Fast även här handlar det om pengar och girighet, att få ut mesta möjliga krona när maskinerna ändå är där!
Tänk att så få bryr sig om naturvärden idag. Vad är väl 15 frötallar och lite småträd för en som avverkar 5-10 ha, och äger 1-200 ha?
apropå hur det ser ut efteråt så beror det helt på vem man anlitar, vi anlitar en spec firma för avverkning just för att dom lyssnar bättre och så ser det inte så jävligt ut när dom är färdiga. jag diskuterade mycket med dom just om att jag vill att dom ska lämna bra träd som ska stå kvar och det har dom lovat. så jag hoppas att det blir så bra som jag hoppas det blir =)
det var ju en annan firma som ville göra avverkningen men vi sa blankt nej för vi har sett hur det ser ut på andra ställen där dom farit fram och det ser riktigt jävligt ut.
-
En sak är att det behövs väldigt lite för att kalhygge inte ska bli så kalt för ögat. Några grupper med gammeltallar, en buskridå och några björkar kvar i ett surdrag så blir det ett helt annat intryck. Nu lämnar man alltid sånt. På 80-talet fick det inte förekomma. Då skulle det vara soprent även om den besvärligaste tallen kostade mer att hugga än den var värd.
-
Före stormen Gudrun i Januari -05 så sneglade jag uppåt en kulle med storskog här. Förfasade mig för den dagen det skulle slutavverkas. Men så blåste hela skiten ner, kvar står 3 ynka tallar och några stora granar i bakgrunden.
Jag har redan förundrats några år över hur snabbt det blir grönt igen. Ingen storskog men desto trevligare med en ridå löv, som snart är trän! Granplantorna är ju inte meterhöga än.
Kan berätta att ni kommer att förundras över hur snabbt det läker igen efter en slutavverkning. Och hur snabbt man glömmer det stora mörka, hur ljust och friskt det blir sen.
-
Sen får man ju inte glömma att 'girigheten' kanske inte kommer just bara markägaren till del.
Skogsbruket är en stor exportindustri för sverige som land, bilindustrin är ju en öken i jämförelse.
Så en stor del av det välstånd som vi alla tar del av kommer ju faktiskt från just skogen.
-
tycker också att girighet lite grann är att inte själv vilja lägga ner pengarna på en skog men njuta av någon annans skog och sedan bli arg för dom avverkar den. allemansrätten betyder ju inte tt alla äger allt. man ska vara glad för det man kan njuta av så länge det finns. skog kostar ju en hel del jobb och pengar både i inköp och att äga.
det är lite som om jag skulle gå in och se på grannens tv och låna dens kläder och sedan bli sur för att h*n plötsligt börjar låsa dörren =)
samtidigt tycker jag det är bra att allemansrätten finns och vi kan njut av vad som finns =)
-
tycker också att girighet lite grann är att inte själv vilja lägga ner pengarna på en skog men njuta av någon annans skog och sedan bli arg för dom avverkar den. allemansrätten betyder ju inte tt alla äger allt. man ska vara glad för det man kan njuta av så länge det finns. skog kostar ju en hel del jobb och pengar både i inköp och att äga.
det är lite som om jag skulle gå in och se på grannens tv och låna dens kläder och sedan bli sur för att h*n plötsligt börjar låsa dörren =)
samtidigt tycker jag det är bra att allemansrätten finns och vi kan njut av vad som finns =)
Skogens djur och andra organismer har inga pengar att köpa skog för...
-
Min erfarenhet igen då! :)
Hur det ser ut på marken efter en avverkning beror inte bara på den som kör ut virket, utan väldigt mycket på markägaren. Vad som lämnas kvar av den tidigare skogen beror även det till stor del på markägaren. På de två skiften vid min fastighet är det samma virkessköpare, men olika markägare, med olika mål. Markägare 1 bedriver ett stort skogsbruk och bryr sig även om hur marken fungerar om 100 år. Här lämnades frötallar och även en del småträd. Dock plockade virkesköparen ut mer an vad det var tänkt av de "småträd" som skulle lämnas i surdrag, raviner och bäckgång med motivering att det ändå blåser ner. Marken är ganska oskadd och det grövsta riset utkört. Endast liten del av marken sönderkörd. Även detta berodde på virkesköparen som inte hann få ut virket innan värmen kom Ingen mardrömssyn med andra ord.
Markägare två ville ha valuta för sina pengar. Allt taget. Inga frötäd kvar. Det löv och småträd som skulle lämnas i surdrag mm är allt taget. Precis allt (grenar, mm) är lämnat på marken och kommer bli kvar där, och det är en riktigt tjock matta kan jag lova. Denna mark´är en riktig mardröm att titta på och kommer nog ta betydligt längre tid innan den återhämtar sig. Dessutom är den helt sönderkörd då man i detta fall inte brydde sig det minsta om när man tog ut virket.
En sak är att det behövs väldigt lite för att kalhygge inte ska bli så kalt för ögat. Några grupper med gammeltallar, en buskridå och några björkar kvar i ett surdrag så blir det ett helt annat intryck. Nu lämnar man alltid sånt. På 80-talet fick det inte förekomma. Då skulle det vara soprent även om den besvärligaste tallen kostade mer att hugga än den var värd.
Min erfarenhet är inte alls att man alltid lämnar något kvar. Jag ar flera nyhuggna marker omkring mig och jag skulle nog påstå att de flesta av dem är helt rena. Det vill säga inte ett träd kvar. Alltid med samma motivering, de blåser ändå ner senare!
-
Vad gäller girighet tycker jag inte alls att det är girigt att ha synpunkter på hur skogsbruk bedrivs. Skogen har alltid brukats, och ska brukas. Skillnaden är hur den brukas. Skogen idag är mer en kortsiktig handelsvara. Köpa, avverka allt och gå vidare.
Ni som har skog vet själva hur liten skillnad i pengar det är att ställa krav på när virket får köras ut, lämna 10-20 frötallar, småträd, mm. Tar man ut virke på ett par ha så är det inga pengar i sammanhanget. Och att inte kunna avstå de kronorna tycker jag visst är girigt.
Dessutom tycker jag att fler gott kunde avstå någon enstaka ha gammelskog och helt enkelt låta den vara orörd och med tiden falla ihop. Det behövs mer än någonsin i vår allt mer yngre skog. Vad är väl en ha gammelskog för den som redan äger 3-400 ha?
Själv skulle jag aldrig behandla "min" lilla skog på det sättet. Jag ser det mer som en chans att förvalta en del av naturen. Just nu är förvaltningsrätten min.
Att inte kunna lämna några träd kvar till naturen, när naturen bidragit med alla träd, är och kommer alltid att vara girigt enligt mig!
-
Det är lite märkliga grannar du har, Fundersam, det tycker jag nog.
Här står alltid inskrivit i kontrakten hur många träd som ska lämnas, och det blir knappt aldrig några helt rena hyggen längre. För ett fröträd här och var betalar sig ju också på det viset att man får fler småplantor så småningom. Och att man lämnar områden runt surdrag och liknande står inskrivit i vår skogsbruksplan, som är en så kallad 'grön plan'..
Däremot har vi ingen möjlighet att välja när ett område ska avverkas. Det står i kontraktet att köparen ska ha tillträde till marken när denne så önskar. Och det skriver dom ju såklart för att kunna styra flödena till industrin, annars skulle ju alla vilja ha huggit i januari.
Vad gäller riset så var det förmodligen så för din granne 2 att där var en besvärligare mark, och då lämnar man riset för att ha nåt att köra på, annars hade det körts sönder ännu mer än det nu gjordes.
Det är ju pengar i riset också, så normalt vill man ju ta hand om det.
Jag vill alltid ha bort det, för det är ju ett elände att gå och plantera i sen. men det är ett evigt tjat för att få dom att köra ut riset.
-
Inte för att jag vet var du bor Fundersam, men här i Småland är det glest mellan de som har 3-400 hektar skog.
I vårt älgskötselområde på ca 25 000 hektar är sådana arealer sällsynta. Här i byn är ca 30 ha medel!
Och gammelskog finns...bara man lämnar vägen och går en bit. Man kan inte åka bil till allt!
-
Då ska jag försöka vara lite tydligare för att undvika missförstånd :)!
Vad gäller grannfastigheterna så har jag talat en hel del med en av markägarna, samt även senast förra veckan med virkesköparen som ansvarat för avverkningen.
Markägare ett hade ett tydligt krav. Att virket skulle ut innan tjälen började släppa. Ett krav denne brukar ha. Inget konstigt med detta då det är upp till virkesköparen att välja om det passar eller inte vid kontraktskrivning. Det var även markägarens krav att lämna den mängden tall de gjorde. Denne markägare har faktiskt en stor mängd skog, om än uppdelat på många skiften och på stora ytor.
Markägare två har ingen besvärlig mark alls. Här ska jag dock inte uttalat mig eftersom jag inte talat med denne personligen om risets vara eller inte vara.
Jag säger inte att 3-400 ha är vanligt. Jag säger att för den som har 3-400 ha är det inte mtycket begärt enligt mig att ha möjlighet att lämna lite mer till naturen än den som kanske har 10 ha.
Gammelskog finns. Dock tror jag de flesta vet att avverkningsintervallen blivit tätare och att man sällan låter skogen bli över hundra år mellan avverkningarna numer.
Åka bil till allt? Jag som trodde att all skog låg intill vägen! :) Ska jag behöva gå ur bilen också? ;)
Sätter punkt för mig i denna tråd med detta inlägg och önskar ts god fortsättning! :)
-
Intressant tråd!
Jag förundras över hur många på detta forum som har så stor förståelse för och accept av det moderna skogsbruk - kan det bero på att många själva är skogsägare? Jag ser inte mig själv som en trädkramare och förstår alla argument med att skogsbruket ska drivas, skogen skördas, vara lönsam, exporteras osv, men tillvägegångssättet kan man väl få ifrågasätta? Men man accepterar ju inte burhöns bara för att äggen blir billigare, eller? Och maskinerna gör faktisk mycket skada i skogen när de far fram. Det gamla sättet att sköta skogen genom föryngring, när gubbar och hästar jobbade jämsides var tveklöst bättre för miljön och gav en vackrare skog! Det är en romantisk och orealistisk idé att driva skog så i år 2012, det fattar jag, men det betyder ju inte automatisk att man uppskattar "det moderna sättet".
Runt mitt ställe är 60 ha gammalskog för salu och hade jag haft möjlighet att köpa den och bevara den som ett naturreservat hade jag gjord det. Men det har jag inte. Och jag fattar vad som kommer att hända. Och jag klagar inte. Men man kan väl få lov att sörja att den gamla skogen försvinner!
/P
-
Naturvårdsverket vill inte ha granåkrar och tallåkrar till naturreservat, även om de så är 100 år (vilket "gammelskogen" sällan är).
-
Hej!
men tillvägegångssättet kan man väl få ifrågasätta?
Det finns de som försöker sköta skogen enligt naturkulturmetoden, man kan diskutera om den är mest lönsam eller ej men oavsett det så ogillar skogsstyrelsen den metoden och motarbetar aktivt den som försöker använda den.
Jag försöker berätta att det som skogsägare inte står mig fritt att sköta min skog som jag vill, ens om jag försöker sköta den väl.
Vänligen
Jens
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida8.html (http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida8.html)
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/Skogseko-32009/Naturkultur---fralsning-eller-villolara/ (http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/Skogseko-32009/Naturkultur---fralsning-eller-villolara/)
-
Intressant tråd!
Jag förundras över hur många på detta forum som har så stor förståelse för och accept av det moderna skogsbruk - kan det bero på att många själva är skogsägare? Jag ser inte mig själv som en trädkramare och förstår alla argument med att skogsbruket ska drivas, skogen skördas, vara lönsam, exporteras osv, men tillvägegångssättet kan man väl få ifrågasätta? Men man accepterar ju inte burhöns bara för att äggen blir billigare, eller? Och maskinerna gör faktisk mycket skada i skogen när de far fram. Det gamla sättet att sköta skogen genom föryngring, när gubbar och hästar jobbade jämsides var tveklöst bättre för miljön och gav en vackrare skog! Det är en romantisk och orealistisk idé att driva skog så i år 2012, det fattar jag, men det betyder ju inte automatisk att man uppskattar "det moderna sättet".
Runt mitt ställe är 60 ha gammalskog för salu och hade jag haft möjlighet att köpa den och bevara den som ett naturreservat hade jag gjord det. Men det har jag inte. Och jag fattar vad som kommer att hända. Och jag klagar inte. Men man kan väl få lov att sörja att den gamla skogen försvinner!
/P
Tror inte det är så många här som direkt "uppskattar" moderna sättet med stora maskiner, körskador och kalhyggen. :-X.
Jag sörjar (mer eller mindre) varje gång nån skog jag brukar vara i blir borta och tycker självklart man ska få sörja. Samtidigt är det bra att må bra, och trivas och om man sörjar så mycket att det dominerar hela ens tillvaro en lång tid varje gång en bit avverkas då kan man nog bli rätt trasig. Och många gångar har man ingen möjlighet att påverka och kan ändå inte göra någon skillnad och då har i alla fall min strategi blivit att försöka se och uppskatta det som finns att glädjas åt och inte lägga fokus på det man skulle kunna gråta över. Sen finns det såklart fall där jag inte tycker man "bara ska acceptera och försöka glädjas åt att det snart växer hallon". T.ex. när det faktiskt rör sig om extra värdefull gammalskog, "nyckelbiotoper" mm (inte en granplantering på åkermark modell skördemogen). Men man får "välja sina fighter"
-
Nu har jag inte läst hela tråden och vet inte om ni kanske läst detta redan, men det är välskrivet inlägg i debatten:
http://www.dn.se/kultur-noje/sveriges-nya-miljonprogram (http://www.dn.se/kultur-noje/sveriges-nya-miljonprogram)
-
Idén om att äga skog känns märklig för mig. Skogen fanns innan människan kom och lade beslag på den. Det är lika märkligt att äga skog som att äga vatten. Hur gick det till? Någon människa med ett rep som hittade en skog och ringande in den en gång i tiden och sa "detta är mitt, bort med tassarna!". Ta inträdesavgift för djuren? Skogen är Jordens barn och Jorden får inte betalt för skog som avverkas, å andra sidan har Jorden inget behov av pengar. Ja vi lever i ett märkligt samhälle... Urbefolkningarna i världen de var förnuftiga, de såg vansinnet i att äga naturen.
-
Nu har jag inte läst hela tråden och vet inte om ni kanske läst detta redan, men det är välskrivet inlägg i debatten:
[url]http://www.dn.se/kultur-noje/sveriges-nya-miljonprogram[/url] ([url]http://www.dn.se/kultur-noje/sveriges-nya-miljonprogram[/url])
Jag har läst den där artikelserien, och det är otroligt skönt att någon äntligen tar tag i frågan
-
Markägare två ville ha valuta för sina pengar. Allt taget. Inga frötäd kvar. Det löv och småträd som skulle lämnas i surdrag mm är allt taget. Precis allt (grenar, mm) är lämnat på marken och kommer bli kvar där, och det är en riktigt tjock matta kan jag lova. Denna mark´är en riktig mardröm att titta på och kommer nog ta betydligt längre tid innan den återhämtar sig. Dessutom är den helt sönderkörd då man i detta fall inte brydde sig det minsta om när man tog ut virket.
Om markägaren har lämnat ris och grenar så blev det antagligen dyrare att köra ut det än att låta det ligga kvar som gödning eller så ansågs det helt enkelt vara bättre att lämna det oavsett kostnad, antingen för gödningen och/eller att riset ska skydda plantorna.
Ur naturhänsyn är det oftast bättre att låta ris och grenar ligga så där blev det en vinst oavsett, om sedan någon människa sedan tycker det ser ostädad ut så är det ju inget att ta någon hänsyn till.
-
Jag har oxå läst de första delarna ur DN:s artikelserie, mycket intressant!
Många verkar inte förstå att det är stor skillnad på skogsskötsel i de olika delarna av landet; det ser helt annorlunda ut här där merparten av skogen ägs av privatpersoner som i många fall bor på sin gård - och där den mesta skogen ägs av Sveaskog och privata skogsbolag.
Här i byn ägs den omgivande skogen av oss gårdsägare som bor här och oxå bestämmer över vår livsmiljö, i andra byar längre norrut kan all skog ägas av bolag, som kan hugga soprent runt en hel by när de vill, utan att behöva fråga dem som ska se eländet varje dag. Eller för den delen inte behöva bekymra sig för de djur och växter som får sin livsmiljö radikalt förändrad.
-
Idén om att äga skog känns märklig för mig. Skogen fanns innan människan kom och lade beslag på den. Det är lika märkligt att äga skog som att äga vatten. Hur gick det till? Någon människa med ett rep som hittade en skog och ringande in den en gång i tiden och sa "detta är mitt, bort med tassarna!". Ta inträdesavgift för djuren? Skogen är Jordens barn och Jorden får inte betalt för skog som avverkas, å andra sidan har Jorden inget behov av pengar. Ja vi lever i ett märkligt samhälle... Urbefolkningarna i världen de var förnuftiga, de såg vansinnet i att äga naturen.
Jag då eller som som jag, jag som råkade äga skog planterad -73 och har lagt massa pengar på att hugga ner skogen och återställa marken som den var förr = mosaik bete, skulle jag då ine äga skogen och kunna återsälla marken till vad den en gång var ???
-
Det är ett evigt tjatande när man driver skogsbruk intill bostäder. Den ena vill ha "urskogen" kvar. Den andre vill ha utsikt. Den tredje har fått utsikt men beklagar sig över återväxten. Det bästa man kan göra är att hålla på och rota där lite jämnt så att de är vana vid att nånting händer men inte för mycket på en gång.
-
Det är ett evigt tjatande när man driver skogsbruk intill bostäder. Den ena vill ha "urskogen" kvar. Den andre vill ha utsikt. Den tredje har fått utsikt men beklagar sig över återväxten. Det bästa man kan göra är att hålla på och rota där lite jämnt så att de är vana vid att nånting händer men inte för mycket på en gång.
Du menar männschorna skulle bli nöjda då? ::)
Nej den som vill ha något att säga till om får väl köpa "sin" skog och göra som den vill med den. Ett krux är förståss att "det inte går ihop sej" :(
Nej låt var och en gnöla över hur grannen sköter sitt.
-
Du menar männschorna skulle bli nöjda då? ::)
Nej den som vill ha något att säga till om får väl köpa "sin" skog och göra som den vill med den. Ett krux är förståss att "det inte går ihop sej" :(
Nej låt var och en gnöla över hur grannen sköter sitt.
hur man än vänder och vrider sig är det alltid någon som har en åsikt om det, så det är bara att sköta sitt och försöka göra det på ett bra sätt så får folk tycka vad dom vill
-
Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta, t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.
-
Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta, t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.
Jasså du säger det, säger du? ;D Såhär ser det ut här!
-
Ofattbart hur man kan acceptera den nuvarande utvecklingen i våra skogar. Produktionsskogarna är ju hur tråkiga som helst. Variationsrikedomen av biotoper är helt borta, t ex sumpskogar och glesa lövskogar som får åldras och dö på egen hand. Dagens skogsbruk innebär att art efter art rödlistas och utrotas.
Den skog som var ursprunget till debatten var helt klart en "tråkig produktionsskog". Underligt i så fall att den kunde väcka såna känslor när den nu var så usel.
-
Man kanske skulle avverka alla ytor som inte var skog för 200 år sen? Vilket liv det skulle bli! ;D
Eller bara 50 år sen. ::)
-
Dessutom tycks det olagligt att inte totalavverka...
-
Dessutom tycks det olagligt att inte totalavverka...
Ja och det kan man ju räkna ut var för skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .
-
Ja och det kan man ju räkna ut var för skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .
Ja. Riktigt stört är det.
-
Ja och det kan man ju räkna ut var för skogsvårdsstyrelsen går bolagen tillmötes med bra virkes till gång Med andra ord staten stödjer stor bolagen men skiter i den enskilde skogsägaren Man får ju i alla fall den uppfattningen .
Tillåter mig att ha en annan uppfattning! Jag har jobbat åt "bolagen" och särskilt mycket åt "vårt" bolag Sveaskog. Och om du visste...det var stenkoll från skogsstyrelsen!
Det gick ALDRIG att tulla på 6-veckors regeln på en avverkningsanmälan om man ville tidigarelägga en avverkning på grund av väder m.m. De skulle ha den tiden för att kunna syna avverkningen!
-
Aj-då, slarviga formuleringar från min sida förstår jag. Sump tänkte jag mig var något riktigt blött, typ alkärr. Nu har jag kollat upp saken: ”Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.” Med en sån definition kan jag förstå att det ännu kan finnas en del "sumpskog” kvar.
Men andemeningen i mitt inlägg kvarstår: Det pågår en utarmning av vår svenska ”natur”.
Av dagens svenska skogsmarker var i början av 1990-talet 1½ miljon hektar utdikade marker. Särskilt omfattande har utdikningen varit på mycket artrika marker som lövsumpskog och örtrik gransumpskog (eftersom sådan mark var näringsrik och därmed gynnsam för skogsproduktion), skriver Naturvårdsverket.
I övrigt ser jag att Skogsstyrelsen börjat intressera sig för hyggesfritt: http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/ (http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/)
-
Aj-då, slarviga formuleringar från min sida förstår jag. Sump tänkte jag mig var något riktigt blött, typ alkärr. Nu har jag kollat upp saken: ”Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.” Med en sån definition kan jag förstå att det ännu kan finnas en del "sumpskog” kvar.
Men andemeningen i mitt inlägg kvarstår: Det pågår en utarmning av vår svenska ”natur”.
Av dagens svenska skogsmarker var i början av 1990-talet 1½ miljon hektar utdikade marker. Särskilt omfattande har utdikningen varit på mycket artrika marker som lövsumpskog och örtrik gransumpskog (eftersom sådan mark var näringsrik och därmed gynnsam för skogsproduktion), skriver Naturvårdsverket.
I övrigt ser jag att Skogsstyrelsen börjat intressera sig för hyggesfritt: [url]http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/[/url] ([url]http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Nyhetsarkiv/Skogsstyrelsen-forstarker-radgivningen-kring-hyggesfritt-skogsbruk/[/url])
Sumpskogar är det väl ingen brist på numera när ingen rensar diken längre. Man häpnar ju när man ser alla dämmen i dikena när man går i skogarna numera. Och att få tillstånd till nydikning är ju inte det lättaste precis!
-
I närheten av där jag bor har en bäver dämt upp ett samlingsdike från ett gammalt misslyckat försök att torka till en mosse. Det ser ut som Tjernobyl nu med döda träd överallt, men för skogens djur är det säkert bra
-
Finns ett enkelt sätt att bevara den fina skogen runt ens närmiljö.
Köp skogen! och sköt den efter ditt eget huvud.
Jag förstår dock att man sörjer när en fin skog avverkas, som liten skogsägare gör även jag det.
-
sånt svider, går på nervarna så länge dom kör och gör ont när man tänker på (sin)gamle skog- jag har varit med om det och blev helt knäckt- men det finns möjligheter med det ochså som pyromanen är inne på- förmodligen en del ved att hämta ochså, och det växer nytt, som du kan forma lite med tiden. gör något fint på hygget så du kan bli vän med den- en liten odling, en stensättning, städa upp ett område och gör en eldplads- erövra marken.
Förstår jag dig rätt nu? Du råder till att göra odlingar stensättning mm. på annans mark??? Knappas något som ingår i allemansrätten.
-
Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)
När det gäller körskador i skogen så syns de ofta inte efter 20-25 år och kan i många fall gynna arter som vill ha öppen jord. Vi har en traktorväg hemma på min fars fastighet som vi kör sönder med 5 års intervall för att gynna en orkidé som vill ha öppen jord. 3-5år efter förstagallring i granskog brukar man hitta massor av kantareller i bas- och stickvägarna. Visst ser det illa ut i början men så länge de inte blir alltför djupa så försvinner spåren sakta med tiden. Maskinerna som avverkade på vår fastighet under 70-talet körde sönder jättemycket och på de flesta håll kan man inte se spåren längre ens om man vet att de funnits. Jag har även varit och planerat ett område som tidigare avverkats med häst och där kan man fortfarande se tydliga spår av timmervägen de använde, bra mycket större spår än vad en modern skogsmaskin gör...
Att låta riset ligga på hygget är jobbigt för markbaredaren och plantörer och kan uppfattas som skräpigt, men för skogsmarken är det bara positivt eftersom näringen från tidigare bestånd till största delen är koncentrerad till barren. Så för markens skull är det bara bra att inte köra bort riset. Att ta ut ris gör att tillväxten i det nya beståndet blir nedsatt med 5% de första 5-10 åren (beroende på vilken mark det är).
När det gäller rödlistade skogsarter så är det till stor del beroende på det skogsbruk som fanns då våra nuvarande vuxna skogar togs ned, plnterades, röjdes och gallrades. Det skogsbruk vi har nu är ljusår ifrån det som var då. Och även om det finns äldre "skogsgubbar" bland virkesköparna så är många av dem lättade över att nu kunna planera avverkningarna på ett för naturen bättre sätt. Jag har bland annat jobbat med att planera avverkningar som anpassats för att gynna vitryggig hackspett (och det är ett väldigt omfattande område på kyrkans skog/bolagsskog och privata markägares skog).
Sen är ju rödlistan ganska skev, för om en art, säg t.ex. korp, är så vanlig i södra Sverige att den ställer till problem så kan den vara rödlistad ändå för att den inte förekommer i fjälltrakterna (ok, nu tog jag bara ett exempel i luften, men det är så rödlistan fungerar). Det finns t.ex. en slags brun skägglav på rödlistan som i stora delar av Värmland anpassat sig och växer på tallar i gallringsskog som är skött enligt högsta-produktions-modell de senste 3 trädgenerationerna, men ändå är den rödlistad även där trots att den bevisligen trivs "trots" att bl.a. naturskyddsföreningen hävdar att den inte alls växer i produktionsskog... Rödlistan skulle behöva anpassas mer mot regionala listor istället för hela landet. Det skulle ge en mycket bättre bild om vad som skall prioriteras i ett särskilt område.
Naturligtvis finns det virkesköpare som är sämre på naturvård, precis som det finns maskinförare och markägare som är det. Det är inte ovanligt att skogsbolaget som avverkar lämnar evighetsträd/högstubbar och fröträd som markägaren sedan kapar ned till ved...
Det finns riktlinjer för hur man får avverka och vad och hur mycket som skall lämnas och vart på hygget (kantzoner, trädgrupper o.s.v.) som man kan leta upp på Skogsstyrelsens hemsida. Ser man att det inte sköts är det bara att anmäla, eller om man ser att markägaren vart där och kapat ner naturhänsynen. Skogsstyrelsen är skyldiga att åka ut och titta (de kan dock vara VÄLDIGT sega eftersom dom, precis som de flesta myndigheter är underbemannade och har ton-vis med pappersarbete att göra...).
Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt. Och deras inventeringar bygger på forskning om hur ekosystemen i skogen fungerar och inte på tyckande. Vilket jag tycker är ett stort plus.
När det gäller natur-kultur-metoden så är den största anledningen till att den ofta får avslag att det är en metod som inte har någon vetenskaplig dokumentation då Mats Hagner inte brytt sig om att redovisa sina resultat (vilket man är skyldig till om man fått pengar för forskning) och att det han redovisat inte har haft någon vetenskaplig grund utan mycket bygger på hur han "tycker". Jag säger inte att hans metod är fel, men man kan använda metoden "plockhuggning" istället (som är så gott som samma sak men det finns forskningsresultat) och helt enkelt komma runt problemet.
Sen är det oftast på svårföryngrad mark man protesterar emot natur-kultur eftersom en skog med t.ex. ett tjockt täcke av ljung inte går att föryngra utan att först bränna bort ljungen eller markbereda eftersom ljungen tar död på plantorna. Då är Skogsstyrelsen skyldig att ge avslag eftersom det är ett lagbrott att inte se till att det kommer upp ny skog i det fall man hugger.
Det jag dock inte gillar med det moderna skogsbruket är trenden att göra sig av med planerarna, dessa hade (och har fortfarande inom vissa bolag) som uppdrag att vara experter på att bedömma bärighet för maskinerna (för att minska körskador och även slitaget på maskinerna), att planera skyddszoner, hur man känner igen ännu oupptäckta kultur och fornminnen, naturvårdsåtgärder och även att bedömma hur man ska lägga körspåren för att näringen från riset inte ska kunna rinna ut i vattendrag. Dessa hade intresse av naturvård och fick många extra naturvårdskurser och var riktigt duktiga på att planera även lite ur ett estetiskt perspektiv, t.ex. att lämna lövskogsridåer på kullar så att hygget ser mindre ut så att man inte upplever det lika fult. Det är lättare (och billigare) att utbilda en riktig expert istället för att ge sina maskinförare och virkesköpare enklare kurser och förvänta sig att de ska ha tid att göra en grundlig planering.
Jag gillar heller inte att man kör efter GPS istället för snitslar. Många gånger som maskinerna kör över en gräns beror det på att GPSen hakat upp sig (och ja, jag vet att det förekom även innan GPSens intåg men de äldre gubbarna jag pratat med upplever det som mer frekvent). GPSen är bra att ha som stöd, men när man gör den till sin enda referens är det lätt att bli blind. I kombination med snitslar är den jättebra.
-
Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)
När det gäller körskador i skogen så syns de ofta inte efter 20-25 år och kan i många fall gynna arter som vill ha öppen jord. Vi har en traktorväg hemma på min fars fastighet som vi kör sönder med 5 års intervall för att gynna en orkidé som vill ha öppen jord. 3-5år efter förstagallring i granskog brukar man hitta massor av kantareller i bas- och stickvägarna. Visst ser det illa ut i början men så länge de inte blir alltför djupa så försvinner spåren sakta med tiden. Maskinerna som avverkade på vår fastighet under 70-talet körde sönder jättemycket och på de flesta håll kan man inte se spåren längre ens om man vet att de funnits. Jag har även varit och planerat ett område som tidigare avverkats med häst och där kan man fortfarande se tydliga spår av timmervägen de använde, bra mycket större spår än vad en modern skogsmaskin gör...
Att låta riset ligga på hygget är jobbigt för markbaredaren och plantörer och kan uppfattas som skräpigt, men för skogsmarken är det bara positivt eftersom näringen från tidigare bestånd till största delen är koncentrerad till barren. Så för markens skull är det bara bra att inte köra bort riset. Att ta ut ris gör att tillväxten i det nya beståndet blir nedsatt med 5% de första 5-10 åren (beroende på vilken mark det är).
När det gäller rödlistade skogsarter så är det till stor del beroende på det skogsbruk som fanns då våra nuvarande vuxna skogar togs ned, plnterades, röjdes och gallrades. Det skogsbruk vi har nu är ljusår ifrån det som var då. Och även om det finns äldre "skogsgubbar" bland virkesköparna så är många av dem lättade över att nu kunna planera avverkningarna på ett för naturen bättre sätt. Jag har bland annat jobbat med att planera avverkningar som anpassats för att gynna vitryggig hackspett (och det är ett väldigt omfattande område på kyrkans skog/bolagsskog och privata markägares skog).
Sen är ju rödlistan ganska skev, för om en art, säg t.ex. korp, är så vanlig i södra Sverige att den ställer till problem så kan den vara rödlistad ändå för att den inte förekommer i fjälltrakterna (ok, nu tog jag bara ett exempel i luften, men det är så rödlistan fungerar). Det finns t.ex. en slags brun skägglav på rödlistan som i stora delar av Värmland anpassat sig och växer på tallar i gallringsskog som är skött enligt högsta-produktions-modell de senste 3 trädgenerationerna, men ändå är den rödlistad även där trots att den bevisligen trivs "trots" att bl.a. naturskyddsföreningen hävdar att den inte alls växer i produktionsskog... Rödlistan skulle behöva anpassas mer mot regionala listor istället för hela landet. Det skulle ge en mycket bättre bild om vad som skall prioriteras i ett särskilt område.
Naturligtvis finns det virkesköpare som är sämre på naturvård, precis som det finns maskinförare och markägare som är det. Det är inte ovanligt att skogsbolaget som avverkar lämnar evighetsträd/högstubbar och fröträd som markägaren sedan kapar ned till ved...
Det finns riktlinjer för hur man får avverka och vad och hur mycket som skall lämnas och vart på hygget (kantzoner, trädgrupper o.s.v.) som man kan leta upp på Skogsstyrelsens hemsida. Ser man att det inte sköts är det bara att anmäla, eller om man ser att markägaren vart där och kapat ner naturhänsynen. Skogsstyrelsen är skyldiga att åka ut och titta (de kan dock vara VÄLDIGT sega eftersom dom, precis som de flesta myndigheter är underbemannade och har ton-vis med pappersarbete att göra...).
Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt. Och deras inventeringar bygger på forskning om hur ekosystemen i skogen fungerar och inte på tyckande. Vilket jag tycker är ett stort plus.
När det gäller natur-kultur-metoden så är den största anledningen till att den ofta får avslag att det är en metod som inte har någon vetenskaplig dokumentation då Mats Hagner inte brytt sig om att redovisa sina resultat (vilket man är skyldig till om man fått pengar för forskning) och att det han redovisat inte har haft någon vetenskaplig grund utan mycket bygger på hur han "tycker". Jag säger inte att hans metod är fel, men man kan använda metoden "plockhuggning" istället (som är så gott som samma sak men det finns forskningsresultat) och helt enkelt komma runt problemet.
Sen är det oftast på svårföryngrad mark man protesterar emot natur-kultur eftersom en skog med t.ex. ett tjockt täcke av ljung inte går att föryngra utan att först bränna bort ljungen eller markbereda eftersom ljungen tar död på plantorna. Då är Skogsstyrelsen skyldig att ge avslag eftersom det är ett lagbrott att inte se till att det kommer upp ny skog i det fall man hugger.
Det jag dock inte gillar med det moderna skogsbruket är trenden att göra sig av med planerarna, dessa hade (och har fortfarande inom vissa bolag) som uppdrag att vara experter på att bedömma bärighet för maskinerna (för att minska körskador och även slitaget på maskinerna), att planera skyddszoner, hur man känner igen ännu oupptäckta kultur och fornminnen, naturvårdsåtgärder och även att bedömma hur man ska lägga körspåren för att näringen från riset inte ska kunna rinna ut i vattendrag. Dessa hade intresse av naturvård och fick många extra naturvårdskurser och var riktigt duktiga på att planera även lite ur ett estetiskt perspektiv, t.ex. att lämna lövskogsridåer på kullar så att hygget ser mindre ut så att man inte upplever det lika fult. Det är lättare (och billigare) att utbilda en riktig expert istället för att ge sina maskinförare och virkesköpare enklare kurser och förvänta sig att de ska ha tid att göra en grundlig planering.
Jag gillar heller inte att man kör efter GPS istället för snitslar. Många gånger som maskinerna kör över en gräns beror det på att GPSen hakat upp sig (och ja, jag vet att det förekom även innan GPSens intåg men de äldre gubbarna jag pratat med upplever det som mer frekvent). GPSen är bra att ha som stöd, men när man gör den till sin enda referens är det lätt att bli blind. I kombination med snitslar är den jättebra.
Detta var det vettigaste, sakligaste inlägget jag läst här på länge! Då jag har haft skogen som arbetsplats hela livet så skriver jag under på allt du skriver. Kul att någon mer vet hur det fungerar i skogen.
-
Även om jag håller med om att inlägget av Timjan var riktigt bra så är nog mycket av problemet att vid storskalig avverkning eller avverkning utförd av de stora bolagen så är det svårt att tro på att dom ska minska vinsten genom att ta hänsyn till annat (även om dom formellt är tvungna till det).
Då det dessutom är ett hål i lagen som medför att miljölagarna inte gäller när man avverkar och att Skogsstyrelsens beslut inte kan överklagas + att avverkning automatiskt godkänns om inte den som ska avverka fått svar på sin anmälan på någon vecka, så glöms miljöhänsyn nog oftast bort.
Det finns statistik på hur många av avverkningsanmälningarna som fått begränsningar av styrelsen och den är löjlig. Av ca 6000 anmälningar om avverkning så tror jag det var 11 som begränsades under 2011, större delen automatgodkänns.
Det publicerades en artikel om just lagbegränsningarna och galenskapen i att styrelsens beslut inte kan överklagas etc för ett tag sen
http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print (http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print)
Lite skrämmande.
-
Även om jag håller med om att inlägget av Timjan var riktigt bra så är nog mycket av problemet att vid storskalig avverkning eller avverkning utförd av de stora bolagen så är det svårt att tro på att dom ska minska vinsten genom att ta hänsyn till annat (även om dom formellt är tvungna till det).
Då det dessutom är ett hål i lagen som medför att miljölagarna inte gäller när man avverkar och att Skogsstyrelsens beslut inte kan överklagas + att avverkning automatiskt godkänns om inte den som ska avverka fått svar på sin anmälan på någon vecka, så glöms miljöhänsyn nog oftast bort.
Det finns statistik på hur många av avverkningsanmälningarna som fått begränsningar av styrelsen och den är löjlig. Av ca 6000 anmälningar om avverkning så tror jag det var 11 som begränsades under 2011, större delen automatgodkänns.
Det publicerades en artikel om just lagbegränsningarna och galenskapen i att styrelsens beslut inte kan överklagas etc för ett tag sen
[url]http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print[/url] ([url]http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print[/url])
Lite skrämmande.
Och allt som skrivs i DN är sant..... Lika sant som Naturskyddsföreningens propaganda!
-
Din ironi till trots så tror jag lite mer på uppslag i dn än t.ex. Aftonbladet. Sen säger väl inte det så mycket. Däremot att besluten fattas på sättet som beskrivs där, att dom inte går överklaga och att det är avverkarna själva som ska undersöka och vara ärliga om vilka värden som finns på marken dom vill avverka är väl inte ifrågasättbart.
Hål i miljöbalken som gör att det går komma undan även om man medvetet gjort fel är ju ingenting du kan bortförklara med att tidningen hittat på det, det baserar sig just på lagtexten och förarbeten.....
Att lite hänsyn för folk som bor väldigt nära avverkningsområden faktiskt finns med som en sak som ska efterföljas (och skyddzoner mot vatten etc) men skarvas med är det väl ingen frågan om. Att sen det inte får några konsekvenser gör ju att lagen bör ändras, antingen som många här vill till att just säga att den som äger skogen får göra som fan den vill eller till att det går och bör vitesfällas när det inte efterlevs.
Sen kan jag tycka att om man gillar Sverige och anser att vi har det så bra här så kanske man med borde fundera på att det till stor del nog beror på att vi just har lagar och bestämmelser (läs e.g. Allemansrätt, strandskydd o dyl) som ger fler än bara dom som har mycket pengar möjlighet att njuta av natur, konst etc.
Även om jag skulle vilja dra ett elstängsel runt vår lilla mark för att skydda kantarellerna ;)
-
Hej skogsmästare timjan86!
1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?
2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?
3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?
4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?
5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?
6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?
7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.
8.
Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt.
Var har du hittat den uppgiften?
9) Två tusen av våra skogslevande arter är rödlistade. Hur ser ditt recept ut för att försöka avföra dem från rödlistan?
ArtDatabanken skriver:
”Under 1900-talet har landskapet formats av det
rationella industriskogsbruket, en process som fortfarande
pågår. Denna långa historia av olika slags
markutnyttjande och skogsbruk har resulterat i ett
landskap där bara smärre delar påminner om ett
mer naturligt skogstillstånd (Skogsstyrelsen 2008a).
För många skogsarter som naturligt har sin hemvist
i landet är större delen av landskapet därför inte
längre möjligt att överleva i (Skogsstyrelsen 2009a).
Industriskogsbruket påverkar skogsarternas livsmiljö
på många olika sätt. Inte bara avverkning och
olika skogsbruksåtgärder under den nya skogens
uppväxt (t.ex. maskinkörning och markberedning)
påverkar skogsarterna negativt. Även indirekta
effekter som förtätning och trädslagsförändring
minskar livsutrymmet för många arter. I dag ser vi
dessutom tendenser till ett hårdare utnyttjande av
skogen i form av ökad gödsling, uttag av skogsbränsle,
minskad omloppstid och introduktion av
främmande trädslag, vilket ytterligare försvårar tillvaron
för många skogsarter (Skogsstyrelsen 2009a).”
-
Man kan ju undra om ridåer av sly som vid kalavverkning lämnas närmast vägkanterna kanske är ämnade att härbärgera skyddade arter. ::)
Eller ska de även locka till sig unga klövdjur att beta och vara gömsle för vildsvin, så de snabbt och behändigt kan hoppa upp på vägen om det kommer någon bil? >:(
Men byråkrater och skrivbordskonstärer behöver ju aldrig färdas i skogsbygd efter mörkrets inbrott. Så hur Phaen skulle dom veta........Men mat vill de ha!
-
1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?
Vet ej
2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?
Ja, arter som kräver markstörning i sluten skog.
3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?
Kan gynna groning av nya plantor om traktorvägen lämnas efteråt. Finns platser i Jämtland där guckuskon växer längs gamla traktorspår.
4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?
Om man tar bort sly och granar för att släppa in mer ljus på gamla lövträd.
5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?
Ja, som missgynnad
6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?
Nej om man ser för hela Sverige men borde rödlistas i södra Sverige
7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.
Kanske syftar han på manlaven som ibland kallas för brun skägglav.
-
Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad! Undrar vad folk ska leva av....
-
Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad! Undrar vad folk ska leva av....
JaPP! Å den privatägda skog som finns kvar, den har blivit för dyr för den brukande allmogen att köpa. Den ägs av någon som ärvt den, som knappt vet var den ligger utan lever sitt liv i storstan. Någon som inte vet att där behöver röjas, gallras och avverkas. Då har vi fått tillbaka en hel del av gammelskogen. Cirkeln är sluten.
-
Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad! Undrar vad folk ska leva av....
Ja inte lär det vara av djurhållning med betande djur...
-
Hej skogsmästare timjan86!
1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?
- Skogsstyrelsen har varit ut och kollat SAMTLIGA av mina anmälningar, och vid en även haft med en biolog från länsstyrelsen för att kolla upp närmare. I regel har det varit markägare som huggit ved i kantzoner och dessa får inget straff utan snarare en "varning", men det är mindre risk att de gör om det ifall de märker att de blir kollade (har vart ute och kollat fler hyggen hos samma markägare när jag haft vägarna förbi och det har inte hänt något efter det.) En markägare har fått vite, han dikade från ett sumpigt område och rakt ut i en sjö.
2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?
Ja, arter som behöver blottad jord för att sprida sig och etablera sig på nya ställen. Det måste ju naturligtvis inte bara vara körskador, fungerar med vad som helst som bryter upp marken lite, vildsvin t.ex.
3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?
Får återkomma efter att jag vart hemma och nycklat den, har kollat upp namnet på den tidigare men har det inte i huvudet, kollar upp det när jag är hos far nästa gång.
4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?
Vitryggen (och de ca 200 andra arterna i vitryggsprojektet som behöver samma naturtyp) behöver stora, någorlunda sammanhängande områden med en stor andel lövskog och högre andel död löv- ved. Själva avverkningen är trakthygge men man sparar en större andel löv och ställer mycket högstubbar av löv (har inte siffrorna i huvudet men det rör sig om runt 20 högstubbar/ha. Det finns skall också vara en högre andel löv kvar efter röjning, ställas högstubbar av löv i samtliga gallringar och lite annat. Ska se om jag hinner lägga upp instruktionerna för skogsskötseln i vitryggsområden på forumet i helgen, den är jätteintressant!
5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?
Är inte säker på att korpen fortfarande finns kvar på den svenska rödlistan, men har den en gång funnits så kan den inte tas bort från EUs rödlista vilket i praktiken betyder att även om vi skulle få korpar i stora flockar här så skulle den fortfarande vara skyddad från EU-håll. Korpar ställer till det för de som föder upp lamm och kalvar men även andra husdjur.
6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?
Nej. Gick och gallringsplanerade på Bergviks skogar en sommar och rörde mig över runt 25-30ha om dagen och såg minst en tjäder varje dag. Även kycklingar. Däremot borde forskning på skogshöns ges mer pengar för att ta reda på varför de inte trivs i vissa områden. En del hävdar att det beror på skogsbruket, men det kan väl inte bli mer produktionsskogsbruk än på Bergvik? Och där var det gott om tjäder.
7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.
Vet inte om den klassas som skägglav, men den ser ut som en skägglav fast brun.
8.Var har du hittat den uppgiften?
Var en skogsbruksplanerere (biolog i grunden) som visade mig laven när vi var ute och planerade så att jag skulle känna igen den och lämna träd med laven på eftersom de fått riktlinjer från skogsstyrelsen att göra så.
9) Två tusen av våra skogslevande arter är rödlistade. Hur ser ditt recept ut för att försöka avföra dem från rödlistan?
ArtDatabanken skriver:
”Under 1900-talet har landskapet formats av det
rationella industriskogsbruket, en process som fortfarande
pågår. Denna långa historia av olika slags
markutnyttjande och skogsbruk har resulterat i ett
landskap där bara smärre delar påminner om ett
mer naturligt skogstillstånd (Skogsstyrelsen 2008a).
För många skogsarter som naturligt har sin hemvist
i landet är större delen av landskapet därför inte
längre möjligt att överleva i (Skogsstyrelsen 2009a).
Industriskogsbruket påverkar skogsarternas livsmiljö
på många olika sätt. Inte bara avverkning och
olika skogsbruksåtgärder under den nya skogens
uppväxt (t.ex. maskinkörning och markberedning)
påverkar skogsarterna negativt. Även indirekta
effekter som förtätning och trädslagsförändring
minskar livsutrymmet för många arter. I dag ser vi
dessutom tendenser till ett hårdare utnyttjande av
skogen i form av ökad gödsling, uttag av skogsbränsle,
minskad omloppstid och introduktion av
främmande trädslag, vilket ytterligare försvårar tillvaron
för många skogsarter (Skogsstyrelsen 2009a).”
Ökad slutenhet motverkas bäst genom hårdare röjningar och gallringar, men det vill inte markägarna ha så det är svårt att göra något åt, däremot kom Gudrun och Per och skapade luckor i bestånden så det var ju trevligt...
Personligen är jag emot uttag av GROT då jag har läst på och hittat lite för mycket negativt om det. För även om man askåtersprider så finns det ingen garanti att askan är från din mark vilket betyder att askan kan sakna grundämnen som tagits ut från din skog via riset. Jag rekomenderar därför aldrig någon att ta ut GROT.
Gödslingen ökar inte utan tvärt om, vi hade Yara på besök på skolan (största tillverkaren av skogsgödsel) och de såg minskad efterfrågan och vad jag har hört hittills så minskar detta fortfarande. Det finns områden norröver där det fortfarande går att få ihop kalkylerna med gödsling men där har jag ingen jättekoll på hur det ser ut i dagsläget.
När det gäller andelen äldre skog (minskad omloppstid) så ökar den. Hela bestånden är inte äldre men man lämnar högre andel äldre träd som får stå kvar. Även de små pinnarna till träd som många säger gör att hygget ser skräpigt ut gör att andelen äldre träd blir högre. Dessa växer in i nästa bestånd. Även evighetsträd och kantzoner innehåller träd som får en högre ålder.
Angående utländska trädslag så kan jag bara säga att det är många som är emot det, men så länge det uppmuntras av politikerna (som vill ha mer ved som naturlig energikälla) så kommer det att fortsätta och visst, det är skillnad på en jättepoppel satt 1991 med brösthöjdsdiameter på 50cm och en vårtbjörk på knappt 20cm...
En sak man bör tänka på är att naturvården har inte haft någon större plats bakåt i tiden, vilket är det som visar sig i våra skogar i dagsläget. Den naturhänsyn som lämnas nu kommer inte att ha någon större betydelse förrän om 60-100 år (beroende på vart i landet, typ av skog o.s.v.) men det finns forskare som har räknat på saken och de har modeller som visar hur skogen som avverkats för fem år sen kommer att se ut när den är slutavverkningsmogen och det är en helt annan skog! Men dessa forskningsresultat får ingen plats i media, för då finns det inget som gör rubriker...
Svårt att svara på hur man gynnar enskilda arter när du inte har preciserat vilka... Ta några artexempel (gärna med vilken naturtyp de behöver så får du snabbare svar). All skog kan inte gynna alla arter, man kan inte ha både tallhed och sluten ädellövskog på samma plats, men man kan ha både delarna på olika platser och det kräver olika skötsel.
-
Man kan ju undra om ridåer av sly som vid kalavverkning lämnas närmast vägkanterna kanske är ämnade att härbärgera skyddade arter. ::)
Eller ska de även locka till sig unga klövdjur att beta och vara gömsle för vildsvin, så de snabbt och behändigt kan hoppa upp på vägen om det kommer någon bil? >:(
Men byråkrater och skrivbordskonstärer behöver ju aldrig färdas i skogsbygd efter mörkrets inbrott. Så hur Phaen skulle dom veta........Men mat vill de ha!
Ridåerna av sly är ett direktiv uppifrån politikerna som syftar till att man ska spara mycket löv längs vägkanten som senare ska röjas så man får en mer skiftande vägkant (= intressantare att titta på). Ska tydligen enligt någon undersökning vara bra för friluftslivet. Det kan vara snyggt på sina platser efter att de blivit större träd av dem men jag är skeptisk till hur stor nytta det verkligen gör gentemot nackdelarna med dålig sikt...
-
De där ridåerna är väll egentligen till för att man skall slippa se förödelsen på hygget innanför?
-
De där ridåerna är väll egentligen till för att man skall slippa se förödelsen på hygget innanför?
dom är till för fåglar och insekter ska ha en någonstans att bo tills skogen börjar växa.
-
Är det sly längs de vägar som vägverket sköter så kan ju inte markägaren bredvid göra så mycket åt slyet.
Längs med skogsvägar lämnas en oplanterad och senare oröjd ca 5m bred remsa där olika lövslag blir viltfoder, samtidigt så skuggas inte vägbanan av skog och torkar upp lättare på våren.
Jag har även avverkat skogen 5-6 meter brett på båda sidor av skogsvägar för att det ska komma upp sly där och skapar på så vis mer foder åt älgarna så att de förhoppningsvis låter bli tallplanteringarna.
Och vid slutavverkningar intill vägar så försöker man även att lämna lövträd i området intill vägen, tycker själv att det är trevligare med löv än en mörk vägg av barrskog nära vägen.
-
Vägkanterna brukar köras rena från både sly och gräs på vägar med 2 och 3-siffriga nummer. Men nedanför brukar det lämnas gömmor för storvilt, det är dem jag menar.
Skogsvägarna är en annan sak, där kör vanligen inte allmän trafik i 70 eller 90. Mycke av skadorna på planteringar slipper man om det lämnas lite mat till det vilda. Sen 60-talet har de inte haft så mycke att välja på. Förhoppningsvis kan man nu plantera tall på tallmarker om dessa ytor inte behöver betas. Japp!
Visst ser det trevligare ut med sly intill vägen än t. ex kalhygge. Men under den korta tid det tar för en yta att beskogas borde vi kunna titta på vägen även den del av året slyet bär löv. I vissa väderstreck hämmar även skuggan från ridån tillväxten av plantorna.
Mina protester mot slyet vid riks- och läns-vägar motiveras i första hand av ökad risk för djurkollisioner.
-
Mina protester mot slyet vid riks- och läns-vägar motiveras i första hand av ökad risk för djurkollisioner.
Vilket kan avhjälpas genom att låta djuren bo i skogen i stället, om man nu lät skogen vara ifred så den kunde passa för djur att bo i
-
Vilket kan avhjälpas genom att låta djuren bo i skogen i stället, om man nu lät skogen vara ifred så den kunde passa för djur att bo i
Du får inte färre viltolyckor för att du har storskog intill vägarna, tvärtom. Så är det på de vägar där jag gjort eftersöken vid viltolyckor.
Botemedlet mot viltolyckor är att folk lär sig att hålla hastigheten och att inte bara stirra på mittlinjen.
-
Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)
Så vitt jag vet är det inte automatiskt ett lagbrott att avverka en nyckelbiotop. Man måste anmäla det man ämnar göra i nyckelbiotopen (gallra, slutavverka, eller vad man nu hade tänkt sig göra) till Skogsstyrelsen. Om skogsstyrelsen inte vill att skogen ska avverkas får de lov att lösa in den. Men, det finns inte obegränsat med pengar för att lösa in nyckebiotoper. Skogsägaren kan därför hamna i läget att Skogsstyrelsen inte tycker nyckebiotopen är värdefull nog för att lösa in. En sådan nyckelbiotop är det inte förbjudet att avverka, däremot kommer ingen av de etablerade aktörerna (skogsägarföreningarna, skogsbolagen, mfl) att vilja befatta sig med vare sig avverkningen eller virket
-
Vet ni hur det fungerar att köpa skog från de stora skogsbolagen? Skog dominerar är utannonserad?Går det att arrendera?
-
Om man ska köpa ett mindre skogsskifte och det inte redan är avstyckat (utgör en egen fastighet med egen fastighetsbeteckning), så kan lantmäterikostnaderna bli otrevligt höga i förhållande till skogens och markens värde.
-
Du har inte tänkt att för 90-100 år sen så var det säkert ingen skog? Om gården t ex har sitt ursprung i en fäbod så var där med all sannolikhet inga träd.
F ö heter det inte kalhygge. Det heter föryngringsyta.
Skickat från min iPad med Alternativ.nu
-
Vet ni hur det fungerar att köpa skog från de stora skogsbolagen? Skog dominerar är utannonserad?Går det att arrendera?
Priset per hektar skogsbolagen värderar är omöjligt att förutse men bara till lantmäteriet ca 60000 kr och uppåt beror på storleken och värdet av fastigheten, avstyckning och sedan hur du vill ha den som ett skifte eller flera skiften o.s.v. Mitt torp ligger också i en skog som stort skogsbolag äger, en annan som bor där i samma skogen hade lyckats med att köpa loss marken runt omkring sin egen mark men det sägs att skogsbolaget hade tagit tillfället i akt och sålt det till ett överpris. Han hade helt enkelt kontaktat skogsbolaget direkt och framfört vänligt sitt önskemål. Det är alltid markägaren/säljaren som har sista ordet så det lönar sig att tillvägagångssättet är så mjukt som möjligt. Lycka till!
Kalhyggen runt egen mark tycker jag själv att ser ganska fint ut med utsikten mot skogsdungen på avstånd med mycket ljus. Nu när det har gått ett tag efter avverkning borde det se fint ut där hos dig också.
-
Kalhyggen runt egen mark tycker jag själv att ser ganska fint ut med utsikten mot skogsdungen på avstånd med mycket ljus. Nu när det har gått ett tag efter avverkning borde det se fint ut där hos dig också.
Kalhyggen ser "fel" ut. Även om de samlar upp riset och inte har kört sönder så mycket så ser man att något inte är friskt. Det kanske är för att inte rätt växter finns där eller så är det något annat, men i mina ögon är det alltid något sjukt över ett kalhygge. Dessutom ser skogen på andra sidan hygget fel ut, normal skall alltid ett skogsbryn vara täckt av grenar ända ner till marken men så är det inte där. Det blir som ett stort sår, man ser rakt in i skogen där det inte skall vara möjligt.
-
Kalhyggen ser "fel" ut. Även om de samlar upp riset och inte har kört sönder så mycket så ser man att något inte är friskt. Det kanske är för att inte rätt växter finns där eller så är det något annat, men i mina ögon är det alltid något sjukt över ett kalhygge. Dessutom ser skogen på andra sidan hygget fel ut, normal skall alltid ett skogsbryn vara täckt av grenar ända ner till marken men så är det inte där. Det blir som ett stort sår, man ser rakt in i skogen där det inte skall vara möjligt.
I Lappland, ser man inte andra sidan på ett hygge, de är så stora, så det är inget "problem"!
-
Kalhyggen ser "fel" ut. Även om de samlar upp riset och inte har kört sönder så mycket så ser man att något inte är friskt. Det kanske är för att inte rätt växter finns där eller så är det något annat, men i mina ögon är det alltid något sjukt över ett kalhygge. Dessutom ser skogen på andra sidan hygget fel ut, normal skall alltid ett skogsbryn vara täckt av grenar ända ner till marken men så är det inte där. Det blir som ett stort sår, man ser rakt in i skogen där det inte skall vara möjligt.
Det är ett enastående ord val. Fel är rätt ord :) Men något fel behöver nödvändigtvis alltid inte vara något oattraktiv. TS mulen från starten av denna tråd har övervägt en flytt till lägenhet p.g.a avverkning runt sitt ställe. För mig som alltid har bott på lägenhet i stan är allt som inte är stan och lägenhet är vackert på något sätt. Min mening var att ge TS ett tillfälle (kryphål i sitt tänkande) att se något positivt i det negativa om h#n mot förmodan inte lyckas att köpa loss marken runt omkring sig kan fortfarande gilla sitt ställe och se något vackert.
-
Det är ett enastående ord val. Fel är rätt ord :) Men något fel behöver nödvändigtvis alltid inte vara något oattraktiv. TS mulen från starten av denna tråd har övervägt en flytt till lägenhet p.g.a avverkning runt sitt ställe. För mig som alltid har bott på lägenhet i stan är allt som inte är stan och lägenhet är vackert på något sätt. Min mening var att ge TS ett tillfälle (kryphål i sitt tänkande) att se något positivt i det negativa om h#n mot förmodan inte lyckas att köpa loss marken runt omkring sig kan fortfarande gilla sitt ställe och se något vackert.
Jämför med att de river alla husen runt det där din lägenhet är. Du får in massor med solljus men efter att de kört iväg rivningsmassorna kommer området ändå vara en öken av grus, sten och småbitar av gammal betong. Processen att bygga nya hus börjar så småningom men de närmaste tjugor åren kommer allt du ser vara öknen samt byggverksamhet. Var så god och försök trivas.
-
Man kan göra saker och ting på massa olika sätt för vi människor är olika och ibland har vi dåliga/bra dagar o.s.v Följande är fyra av dem som många av oss här i forumet pendlar mellan på olika tillfällen, enligt min egen uppfattning.
1. Hjälpa till 2. förvärra 3. ingetdera 4. göra sin egen åsikt förstärkt oavsett konsekvenser för andra.
Vilken har du valt idag?
-
I Lappland, ser man inte andra sidan på ett hygge, de är så stora, så det är inget "problem"!
Intressant hur okunnig du var då, eller har du dålig syn?
För kännedom, så är det inget problem med att se långt här uppe, om det inte är disigt, för då ser det ut som mer tätbefolkade ställen kan se ut, dålig sikt för det mesta.
-
Här kan du se hur det ser ut när det börjar skymma och är lite dis.
ca 2 mil bort långt på andra sidan älven, kan du skymta bergstoppen.
-
Här kan du se hur det ser ut när det börjar skymma och är lite dis.
ca 2 mil bort långt på andra sidan älven, kan du skymta bergstoppen.
Så fint! Snön är det jag saknar mest här i söder. Riktig snö.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Nej fy för att bo på ett kalhygge.
Vi köpte skogen bakom oss framför allt för att säkra tillgången på ved och virke åt oss själva under en lång tid framåt men också för att inte behöva bo på ett kalhygge som sedan blir slydjungel. Det var privatägd skog och ägarna bjöd ut den för de ville sälja så allt gick enkelt.
Jag har talat med folk som har köpt loss skog av skogsbolag både i Sverige och i Finland. I allmänhet har bolaget varit medgörligt om köparen har varit saklig. Priset har varit relativt högt men inte helt oskäligt.
Det enda problemet jag känner till är att lantmäteriet på somliga orter i Sverige vägrar att skapa små fastigheter med skog. Tydligen har de någon stordriftsideologi om att en privatperson inte skall få äga husbehovsskog utan tvingas köpa ved och virke till överpris av storskogsägare. Det här gäller inte på alla orter så det kan vara bara någon ledande tjänsteman som har fått för mycket piss i huvudet men illa är det hur som helst.
-
Nej fy för att bo på ett kalhygge.
Vi köpte skogen bakom oss framför allt för att säkra tillgången på ved och virke åt oss själva under en lång tid framåt men också för att inte behöva bo på ett kalhygge som sedan blir slydjungel.
"Slydjungel" är inte dåligt, det är en miljö som är full av djurliv. Allt från fåglar till älg älskar det.
-
Det gör så ont i mitt hjärta- när vi flyttade till vår lilla gård för fem år sedan hade vi massor med skog att vandra i. Tyvärr äger vi ingen skog själv och år efter år så kommer de där stora skogsmaskinerna och kapar bit för bit. Kvar blir ett kalhygge, med någon enstaka sorglig tall, och stubbar var jag än vänder mig om. Går vi ut för att njuta av naturen, fågelkvitter- så hör man brum brum- wiiii och träd som faller.
Nu har dom förstört ytterligare ett område där jag brukar gå med mina hundar och åka skidor. Och det nöjer dom sig inte med, utan nu är dom alldeles vid tomtgränsen och kapar träd. Vår lilla skog framför där dom är, kommer snart inte se ut som tidigare- då vi nu kan skymta de stora traktoerna mellan våra träd- alltså kommer våra få träd bara stå som på rad vid tomtgränsen....glad att vi har hage där åtminstone. Det är stängslat längs tomtgränsen så det kommer synas tydligt om dom ger sig in på vår tomt...
Känner just för tillfället att jag bara vill flytta från gården. Har ju inte längre någonstans att gå ut i skogen, då skogen är avverkad snart överallt. Att bara sitta ute på tomten är inget roligt då jag hör dessa maskiner i bakgrunden. Och jag ser en oroväckande framtid att inom några år kommer det inte finnas någon skog alls här- utan vårt hus kommer stå på ett kalhygge- känns inget vidare kul.
Bara gruvar mig inför den dagen dom tar skogen på sidan om huset, då hamnar huset mitt i ett kalhygge. Förstår inte hur dom kan förstöra så här! Och det är inget snyggt efterarbete heller, dom lämnar marken som ett slagfält.
Ser bara framför mig den lilla stuga jag hittade- när jag gick i skogen, långt långt in, som låg mitt i ett kalhygge. Hur vackert denna stuga en gång måste ha legat, men nu ser helt sorgligt missanpassad ut.
Skogsföretagen tvingar ju folk att flytta. Jag flyttade inte hit för att bo på ett kalhygge, jag flyttade hit för naturen, för att kunna gå rakt ut i skogen. Inte behöva åka iväg för att få naturupplevelse. Och stackars alla dessa djur som dom också tvingar att flytta....
Som sagt- ett liv på ett kalhygge- eller en period i stan i lägenhet i väntan på att finna ett nytt hus...vad hade ni valt...
Har inte följt tråden alls så jag hoppar in med med egna perspektiv. Har själv ett hus där det en dag plötsligt hördes ljud från en skördare.
Först är att detta är något alla utflyttare skall tänka igenom noga! Kolla upp vem som äger skogen och tänk igenom hur det kommer se ut i framtiden. Prata med skogsägarna och kolla alternativ tidigt. Möjlighet till köp o.s.v. När avverkningen är på gång och maskinerna på plats är försent att påverka mycket.
Har man kollat upp vad som finns i skogen t.ex naturvärden och håller ett vänlig och sakligt samtal med skogsägarna kanske dom kan anpassa och spara vissa delar. Eller så kan man köpa utvalda träd på rot som får stå kvar.
Jag förespråkar absolut att man skall vara lite påläst. Både om natur med också om skogsägaren vilkor. Det är ju faktiskt så att många lever på skogen. Och att den skördas på samma sätt som en åker med jämna mellanrum.
Om skogsägaren har en riktigt dålig attityd finns andra vägar. Man kan kontakta folk som hjälper en att hitta skyddsvärda arter och få hjälp att skydda skogen.
Sen ger en avverkning nya möjligheter. Solen kommer kanske in! Jag ser numera fina soluppgångar. Min dotter kommer ha en skog som hon får växa upp med. När hon är 40 är skogen 50 med stora träd. Det kommer nya djur. Svampar dyker upp som lever av rotveden.
Vara bara lite tankar från mig.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Sen ger en avverkning nya möjligheter. Solen kommer kanske in! Jag ser numera fina soluppgångar. Min dotter kommer ha en skog som hon får växa upp med. När hon är 40 är skogen 50 med stora träd. Det kommer nya djur. Svampar dyker upp som lever av rotveden.
Vara bara lite tankar från mig.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://Alternativ.nu[/url]´s app)
En fin syn vinkel att se på den industriella skogen, som ett barn i grannskapet, en dag lämnar dem föräldrahemmet och tar sin plats i ekorrhjulet, något som är oundvikligt.