Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: ford-Anders skrivet 15 mar-12 kl 20:57
-
Hur ser framtiden ut för uppbundna mjölkkor, blir de förbud inom kort eller va tror ni?
Hur ser bestämmelserna ut idag, får man inte bygga om uppbundna stallar, typ långbås till kortbås eller är de att man inte får bygga nytt?
Anders
-
Det ska tydligen vara en utredning som föreslår förbud mot uppbundet om tio år. Detta ska visst stödas av veterinärförbundet så jag tror man kan räkna med att det går igenom. Än så länge tror jag man får bygga om lång- till kortbås. Om förbudet mot uppbundet ska gälla bara mjölkkor eller alla nöt vet jag inte men det riskerar att slå ut många mindre djurhållare med ökad igen växtnig som följd.
-
Varför kan myndigheterna inte förbjuda nybyggnation först? Runt hälften av mjölkkorna är uppbundna, skulle bli en riktig byggboom.. Eller mer troligt, massdöd av en redan ansträngd näring. Idioter.
-
Hur ser bestämmelserna ut idag
ur gällande L100 (http://www.sjv.se/download/18.6b0af7e81284865248a80002467/2010-015.pdf) (Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m.)
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR NÖTKREATUR
1 § I nybyggda stallar som tas i bruk efter denna författnings ikraftträdande ska nötkreatur hållas i lösdrift.
Första stycket gäller dock inte sådana nybyggda stallar för uppbundna nötkreatur där ansökan om förprövning kommit in till länsstyrelsen före den 1 april 2007.
2 § Handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017
3 § Kalvar får inte hållas bundna.
-
ur gällande L100 ([url]http://www.sjv.se/download/18.6b0af7e81284865248a80002467/2010-015.pdf[/url]) (Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m.)
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR NÖTKREATUR
3 § Kalvar får inte hållas bundna.
Med kalvar menas djur 0-6 månader gamla om någon undrar vad en "kalv" är.
(Och i praktiken har den gruppen inte hållits bundna, så förbudet är lätt att följa men det ska väl stå på pränt så ingen nybyggare får för sig att göra så).
-
Lösdrift är väl att föredra egentligen.
Dock tycker jag att en välskött lagård me 25-35 uppbundna mjölkkor är väldigt gemytligt:)
Funderar hur de som har kall lösdrift löser utgödslingen under den kalla årstiden? har man kulvert me skrapor å tryckare eller måste de skrapa me traktor å skopa i de i brunn?
Gårn ja jobba på som hade kall lösdrift skrapade me en kompaktlastare ner i 2 tömningsfack som sedan tömdes me lastmaskin å tippades i dukbrunn, dock fick de inte göra så, då man va tvungen å fylla under svämtäcket i brunnen...
<
Nån som har kall kösdrift?
Anders
-
Har ljummen lösdrift. Isolerat tak, övrigt oisolerat. Fungerar ypperligt, djurvänligt, ekonomiskt.
-
Har ljummen lösdrift. Isolerat tak, övrigt oisolerat. Fungerar ypperligt, djurvänligt, ekonomiskt.
Hur många mjölkkor (minns att du hade många kor) har du i den?
Grannen byggde lösdrift för 70 mjölkkor ifjol det kostade 15 Miljoner....
-
75 mjölkkor + 80 rekrytering. Ganska litet nybygge idag.
-
Kostade runt 6 miljoner MED rekrytering, Har inte snålat på ytor och kokomfort. Men vi är ganska slut..
-
vad jag har förstått det så får man inte bygga bundet vid nybygge. men renovera stallarna tror jag man får.
jag har läst utredningen om ny djurskyddslag och partiet om just bundet kontra lösdrift är åt helvete rent ut sagt. djurens rätt, de djävlarna, hade kontaktat utredarna om det hela och i princip velat förbjuda bundet. det skulle resultera att 3000mjölkbönder var tvugna att slå igen. det finns bara drygt 5120mjölkbönder kvar. om djurens rätt fick som de ville så skulle importen av mjölk öka som fan rent ut sagt. sen skulle det se rätt illa ut för er hobbybönder med... ni har ju inte samma ekonomiska läge som hos oss proffs. att bygga om till lösdrift för 2-3kor är inte det bästa. särskillt inte när många handmjölkar. utredaren är en förskolelärare som inte har nån som helst verklighetsförankring i jordbruket alls...
Hur ser framtiden ut för uppbundna mjölkkor, blir de förbud inom kort eller va tror ni?
Hur ser bestämmelserna ut idag, får man inte bygga om uppbundna stallar, typ långbås till kortbås eller är de att man inte får bygga nytt?
Anders
-
sen skulle det se rätt illa ut för er hobbybönder med... ni har ju inte samma ekonomiska läge som hos oss proffs.
Min erfarenhet säger att "proffsen inte alltid har nån vidare ekonomi heller"...
Tror de är lite va man gör de till, men ja tycker inte att kor i bås mår sämre än i lösdrift
Anders
-
Hur ska man tolka bestämmelserna? De står att i nybyggda stallar som tas i bruk efter denna författnings ikraftträdande skall nötkreatur hållas i lösdrift.
Om man säger att man har en gammal lagård i bruk med tvärställda foderbord och jättebreda gångar vilket gör att man dels har massa döutrymme å får plats med väldigt få kor på stor yta och att man inte på nåt bra sätt kan få in en utgödsling, å vill därför riva de gamla borden och bygga ett nytt längsgående å på så vis kunna få räls i taket och bara två gödselrännor med skrapor i och en tvärkulvert.
Som de är med dagens planlösning så får ja endast plats med 16 kor, en eventuell ombyggnation skulle tillåta 26 kor och en mycke rationellare och bekvämare lagård.
Ekonomin tillåter inte byggnation av en ny lösdrift ännu, men om man fick plats med 10 kor till så skulle de kanske möjliggöra att man kunde bygga en lösdrift inom 5-10 år.
Strider detta mot bestämmelserna?
Då man e vrång å vill ha uppbundet;)
Anders
-
Ombyggnad INUTI befintligt ladugård för kor, räknas inte som nybyggnad.
-
Hoppas de kan gå, ska höra med länsstyrelsen:)
Anders
-
Lösdrift är väl att föredra egentligen.
Dock tycker jag att en välskött lagård me 25-35 uppbundna mjölkkor är väldigt gemytligt:)
Funderar hur de som har kall lösdrift löser utgödslingen under den kalla årstiden? har man kulvert me skrapor å tryckare eller måste de skrapa me traktor å skopa i de i brunn?
Gårn ja jobba på som hade kall lösdrift skrapade me en kompaktlastare ner i 2 tömningsfack som sedan tömdes me lastmaskin å tippades i dukbrunn, dock fick de inte göra så, då man va tvungen å fylla under svämtäcket i brunnen...
<
Nån som har kall kösdrift?
Anders
Vi har kall lösdrift med liggbås, skrapor till kulverten och tryckare. Blir det riktigt kallt en längre tid får man passa skraporna så att de fäller upp och ner sig ordentligt när de går fram och tillbaks. Så här i efterhand skulle vi gjutit ner värmeslingor i vändlägena, då hade det blivit bättre.
Vi gick från uppbundet till lösdrift, och fick en trevligare, tamare och friskare besättning med så gott som inga fellägen vid kalvning. Att en ko ska stå uppbunden halva året och inte kunna röra sig mer än en halvmeter någonstans, och inte ha något socialt utbyte av de andra korna är inget för oss!
-
Vi har gjort tvärtom, från lösdrift till uppbundet. Ger 100% kontroll över fodergivor så inga stjäl maten av andra, inga fula stångskador, snygga klövar, inga avtrampade svansar, utan bara roligt att putsa o fixa med djuren. Mycket lugnare djur när dom slapp akta sig hela tiden för de ranghöga djuren. Mysigt =)
-
När man diskuterar för och nackdelar med uppbundet kontra lösdrift när det gäller mjölkproduktion så glömmer man lätt bort en viktig faktor i sammanhanget.
Om man sätter in livslängden på en högmjölkande ko i en uppbunden besättning och med en rekryteringsprocent på 33% så får man fram att en ko lever i snitt ca 4 - 5 år.
Om kon kalvar vid 27 månaders ålder och har en betesperiod på 5 månader så kommer man fram till följande!
Kon lever alltså i en uppbunden besättning ca 54 månader, de första 27 månaderna går hon i lösdrift fram till kalvning!
Därefter beroende på vilket tid på året som hon är född så hinner hon med ca 2 betesperioder om 5 månader var vilket ger 10 månader till i lösdrift!
Det ger en lösdriftsperiod på ca 37 månader av levnadstiden på 54månader!
Beroende på när hon är född så hinner hon med 2 - 3 sinperioder det ger ytterligare 4-6 månader i lösdrift!
Nu är vi uppe i en lösdriftsperiod om 43 månader av livets 54 månader!
Omsatt i procent av levnadstiden så går en UPPBUNDEN KO ca 80% av tiden i lösdrift!
Det här är inget som diverse utrednigar tar hänsyn till inte heller djurrättsaktivister eller så kallade djurexperter, de fullständigt förbiser att kon faktiskt går i lösdrift 4/5 av sitt liv i lösdrift.
Min EGEN erfarenhet av uppbundna djur är att de mår väldigt bra! Vid flera test som jag gjorde var att under sommaren lämna ladugårdsdörren öppen, man kan ju fråga sig varför de självmant gick in i ladugården och lade sig för natten!!
En ko lever normalt en laktation kortare i lösdrif än i uppbundet! om man då frågar kon om hon vill leva i 54 månader i uppbundet system eller 42 månader i lösdrift vilket väljer hon??
Fördelen med uppbundet kontra lösdrift är att all underlägsna kor klarar sig undan härskande kor.
Uppbundet har lägre antal klövspaltinflamationer!
Inga kalvar som hamnar i skrapgången!
Kall lösdrift är billigt att bygga! men fastfrusna skrapor är vanligt och det ger merarbete!
Om man jämför en välskött uppbunden rationaliserad mjölkbesättning på ca 50 kor, med en lika stor lösdriftsbesättning med mjölkgrop så är arbetstiden den samma!
Om man lägger in alla variabler så anser jag att en uppbunden besättning vinner över lösdrift i längden.
Ska man ha flera hundra kor och robot då är ju lösdrift det enda alternativet, men att påstå att korna får bra tillsyn i en sådan besättning är tveksamt!
Så om man då ser till livslängden på våra mjölkkor ska man då behöva ta till förbud av ett system som har använts i flera hundra år för ynka 1/5 av livsåldern?
-
Hur ska man tolka bestämmelserna? De står att i nybyggda stallar som tas i bruk efter denna författnings ikraftträdande skall nötkreatur hållas i lösdrift.
Om man säger att man har en gammal lagård i bruk med tvärställda foderbord och jättebreda gångar vilket gör att man dels har massa döutrymme å får plats med väldigt få kor på stor yta och att man inte på nåt bra sätt kan få in en utgödsling, å vill därför riva de gamla borden och bygga ett nytt längsgående å på så vis kunna få räls i taket och bara två gödselrännor med skrapor i och en tvärkulvert.
Som de är med dagens planlösning så får ja endast plats med 16 kor, en eventuell ombyggnation skulle tillåta 26 kor och en mycke rationellare och bekvämare lagård.
Ekonomin tillåter inte byggnation av en ny lösdrift ännu, men om man fick plats med 10 kor till så skulle de kanske möjliggöra att man kunde bygga en lösdrift inom 5-10 år.
Strider detta mot bestämmelserna?
Då man e vrång å vill ha uppbundet;)
Anders
Jag tycker inte att du är vrång för att du vill använda dig av uppbundet system!
Ett tipps kan du få, Du säger att du har breda gångar och döutrymmen som inte idag kan utnyttjas! Om du nu ska bygga om ladugården invändigt, kolla gärna vilka måttbestämmelser som gäller för lösdrift, kolla gärna på äldre ladugårdar som är ombyggda från uppbundet till lösdrift.
Det kan underlätta en framtida ombyggnad till lösdrift om du skulle ångra dig ;)
Som du ser i mitt förra inlägg så står inte en uppbunden ko många månader av sitt liv uppbunden ;D
-
Tycker inte man ska ställa systemen mot varandra och moralisera eller framhäva det ena på bekostnad av det andra. Det går bra att hålla mjölkkor i båda systemen, vilket vi ser om man går ut i stallen. Uppbundet har funkat under många år och kör så än. Ser vi på hur utvecklingen fram till nu varit och försöker förutspå framtiden finns nog inte många uppbundna mjölkbesättningar om tio år. Så att att införa ett förbud mot uppbundna är nästan en icke fråga. Det viktigaste tycker jag är betesdrift så korna får komma ut på sommaren.
@hayproducer, intressant uträkning. Bara en kommentar, 5 månaders betesperiod gäller bara för södra Sverige. I Norrland är det väl bara lagkrav på 3 månader, då blir deras tid som uppbundna lägre än 80 % och räknar vi sedan med att de flesta korna inte är ute på natten blir siffran än lägre.
-
Ja om om hade funnits då hade jag varit miljonär och suttit på en medelhavsö med en parapldrink i näven ;D
Nåja, rätt är att lagkravet i norrland ligger på 3 månader, men betesperioden är längre än 3 månader.
Dessutom så kan man stödutfodra på vår och höst och därmed förlänga betesperioden även längre norrut.
Man kan dessutom bygga en utemjölkningsanläggning för att underlätta mjölkningen under sommaren, och hösten och även därmed förlänga lösdriftsperioden.
Jag tror inte att uppbundna besättningar är borta om 10 år! annat än med lagens hjälp, men där borde det inskrivas en besättningsstorlek, vilket även finns idag. 40 uppbundna djur för ekologisk produktion om jag minns rätt.
Den som vill bygga för lösdrift gör ju det, den som vill ha uppbundet går på den linjen så enkelt är det.
Det är bara att hoppas att ingen skrivbordsprodukt ser till att det blir förbud på uppbundna djur!
det jag ville klargöra med mitt inlägg var att det är mycket väsen för lite ull!!
Korna lever längre i ett uppbundet system så enkelt är det.
-
Hayproducer, jag gillar din uträkning! :)
-
Jag kan ju bara tala efter min egen erfarenhet, och jag accepterar och respekterar självklart att alla inte tycker lika.
Men-
Första gården jag jobbade på hade ekologisk mjölkproduktion, 60 kor i kall lösdrift, mjölkgrop, dubbel 5a fiskben inne i gamla lagården.
De korna mådde väl lika bra som vilka kor som helst, dock va de ju en "kall" lösdrift, alltså bara tak över skrapgångarna och liggbåsen, skrapgångarna samt foderbordet var under bar himmel, vilket gjorde att korna va dyngsur när de kom in för mjöklning om de regnade eller snöade ute.
Svårt att hålla hygienen på ett foderbord utan tak me fullfoder.
Jag gillar inte att mjölka i grop, korna står åvanför å pissar å skiter så de stänker på en, omöjligt å hålla sig ren, sen i fiskben så ser ju inte kon att man är på g å ska torka spenarna, utan alla kor förutom de som står längst fram, rycker till eller rent av sparkar när man klappar å försöker tala om att man är där.
Sen kan man väl anmärka på kornas tidsperspektiv, de har ju inte brottom till eller från gropen;), så de blir en del dötid å även spring ut i lösdriften å hämta kor...
Blev aldrig nån vidare värme i lagården, så vattne å disken frös å de blev merarbete å tina å jävlas, inge behagligt å stå å mjölka i minusgrader heller.
Andra gården ja jobbade på, 36 kor uppbundet i långbås.
Fördelarna är många enligt mig, korna står där de ska, inget fösande och spring.
De är varmt å skönt i lagårn.
Alla får den måt de ska ha och de är inget bråk å kiv.
Korna har god uppsikt över en, man bara vissla lite så gick de åt sidan så man kom upp me mjölkmaskin.
Tråkigt va väl att ekonomin va pressad på den gården så de va tight me allt, dåligt me tillgången på strö å då blev korna skitiga.
Senaste gården hade 130 kor i varm lösdrift me 2 delawal robotar.
De va ju inte mycke jobba i den lagården, dock va de ju en kall lösdrift me de 170 ungdjuren å sinkorna+ att de stod alltid 5-20 mjölkande kor i den gamla kortbåslagården å ibland uppåt 40 kalvar som sku ha mjölk...
De går åt mycke folk när man kommer upp i de antalen djur.
Korna mår ju jätte bra i en varm lösdrift, dock är de ju oroligt me rangordning när de kommer upp i den mängden kor som går ihop, de kommer å går nya kor hela tiden, i stort sett dagligen, så de hinner ju inte riktigt lära känna varandra ändå.
I större skala är ju lösdrift absolut de bästa, med robot är de som sagt ett måste.
Men om man som tusenkonstnär som trivs me å jobba me lite allt möjligt å inte vill ha mer än 25 kor så ser ja ingen anledning å bygga en lösdrift, som man ändå inte vill ha, för miljontals kronor istället för att lägga 1-2 hundra tusen i en gammal lagård som duger fint.
Sen kan man ju även rasta de uppbundna korna, om de vill gå ut, inte alla korna som vill ut i kylan, å de som går ut vänder rätt snart å går till sin plats.
Om de vantrivdes så i bås så skulle de väl aldrig gå upp å ställa sig där frivilligt :)
Lutar mot att de blir focus kortbås istället för gamla långbåsen:)
-
Vi har gjort tvärtom, från lösdrift till uppbundet. Ger 100% kontroll över fodergivor så inga stjäl maten av andra, inga fula stångskador, snygga klövar, inga avtrampade svansar, utan bara roligt att putsa o fixa med djuren. Mycket lugnare djur när dom slapp akta sig hela tiden för de ranghöga djuren. Mysigt =)
Vi har fri tillgång på grovfoder, så det finns ingen anledning att stjäla av någon annan, inga fula stångskador, snygga klövar, inga avtrampade svansar och lugna djur. (Ranghöga djur är ok, men de får inte vara dumma mot de andra, då sorteras de ut.)
Och den där uträkningen om mjölkkor som inte stod uppbundna under sinperioder och när det nu var - i de flesta uppbundna lagårdar jag sett står alla kor uppbundna. Vare sig de är sinta eller mjölkande. Det är klart att det funkar att ha uppbundet, och är lättskött, men ur djuromsorgssynpunkt kan jag aldrig se att så begränsad rörelsefrihet under halva året är ett bra alternativ.
-
Håller med dig i det du skriver ;)
Kort bås ger högre avkastning därför att korna får tillgång till foder dygnet runt, mindre risk för utfodringsrelaterade sjukdomar, en mer lättskött lagård med renare djur.
Det är enklare att rationalisera med rälsbundna utfodringsvagnar som utfodrar medans man sover.
så valet mellan lång eller kortbås är enkelt.
Men det känner du säkert redan till.
Som en kompis en gång sa, " jag tror inte korna klagar på att de får frukost på säng" han syftade då på att
uppbundna kor har det bra ;)
-
(Ranghöga djur är ok, men de får inte vara dumma mot de andra, då sorteras de ut.)
:D Håller med!
-
Kortbåset har många fördelar, lugnare och renare djur, högre produktion och mindre åtgång av strö.
Fick pappren om förprövning från länsstyrelsen idag, så nu ska här ritas plan och sektionsritningar :)
Desom ska göras är-
Riva bort gamla inredningen, gamla slitna hammars långbås som är dubbelt så tunga som när de monterades, då de är lappade å lagade.
Bila bort gamla foderbordet, inget stort jobb då de är från början på 1900 och inte armerat.
Bila ur golvet, samma där, ingen armering å sprucket på många ställen, knappt 5cm tjockt så de bär man snart ut me minilastaren.
Riva en mellanvägg, tacksam å riva då de är bara röd-tegel å kalkbruk, spättas bort utan bekymmer, har redan gjort 2 dörrar genom den.
Gräva ur å gjuta tvärkulvert, också tacksamt då lagårn står på en grus-ås, så knappt nåt nytt material behövs under de nya golvet.
Har en tryckare me kolvar å skrapräls+ skrapor liggandes som ja ropade in på en auktion som räcker till både rännor och kulvert
Gjuta nytt golv med rännor, har prefabricerade rännsidor liggandes som räcker till båda rännorna.
Gjuta nytt foderbord, 15cm högt utan krubbor, kanske plasta på sikt.
Utöka gödselplattan å möta den sammanfoga den me kulverten.
Sammanfattning- mycket jobb, men då ja har både bilningsverktyg, maskiner å vilja så löser de sig nog :)
/allt rymms inom budgeten på 200`000 ;)
Sen säger ja inte att jag den dan man inte får ha uppbundet kommer vrånga å strida in i de sista, men med 10 kor till så ser ju förutsättningarna bättre ut för att kunna bygga en lösdrift om 5-10 år, å då kanske gå upp några kor till, men Rom byggdes inte på en dag, å ja vill inte åka lånekarusell ;)
Anders
-
Det låter intressant
Dokumentera gärna med foto över hur arbetet fortskrider, och lycka till med ombyggnationen.
Om du inte redan har rörmjölkningsanläggning så vet jag om en anläggning för 25 -30 kor om det skulle vara intressant??
Alfa - Laval med automatdisk och 5-6 lättviktsorgan vakummotorn som driver anläggningen var visst ganska ny.
Det är de större mjölkrören i den anläggningen.
När det gäller uppbundet eller inte så är det bara att hoppas att de ansvariga sätter sig i hur det ser ut, och att det inte blir ett förbud mot uppbundet.
Du bör även påverka certifieringsorganen, det var ju de som införde krav på lösdrift för att bli godkända kravodlare, du får lobba utav bara den kanske öppna en separat tråd om detta på olika forum,hmmm
Ett litet tipps! på ett forum som heter www.maskinisten.net (http://www.maskinisten.net) kan du granska andra bönder som dokumenterar sina ombyggnader, du blir väl omhändertagen där :D
Men framförallt du kan dokumentera ditt eget arbete så att vi andra får ta del utav din ombyggnad om du känner för det.
Lycka till med ombyggnaden
-
Mejeriföreningen vill helst inte ta emot mjölk från nya producenter som håller djuren uppbundet, men då besättningen ska va så pass liten och de lider brist på mjölk så va de inge problem, bara allt va förprövat å godkännt.
Mjölkanläggning är intressant, men ja är inte där än:)
De blir nog bra, tråkigt bara att så fort man yttrar att man funderar på å börja med mjölkkor så är de nån gubbe som vart mjölkbonde i hela sitt liv, som idiotförklarar en å säger att man ska inrikta sig på nå annat... kul me uppmuntran :-\
Anders
-
Mejeriföreningen vill helst inte ta emot mjölk från nya producenter som håller djuren uppbundet, men då besättningen ska va så pass liten och de lider brist på mjölk så va de inge problem, bara allt va förprövat å godkännt.
Mjölkanläggning är intressant, men ja är inte där än:)
De blir nog bra, tråkigt bara att så fort man yttrar att man funderar på å börja med mjölkkor så är de nån gubbe som vart mjölkbonde i hela sitt liv, som idiotförklarar en å säger att man ska inrikta sig på nå annat... kul me uppmuntran :-\
Anders
Jag undrar verkligen om mejeriet kan vägra att ta emot mjölk från en uppbunden besättning! det finns inget för bud mot det ännu.
Ja det är tråkigt att du blir mer eller mindre idiotförklarad av bönder som kanske inte var de bästa bönder själva.
Det är skillnad på bonde och bonde! en del klarar sig väldigt bra medans andra siktar in sig på en evig klagan!
Alla gårdar har inte heller samma förutsättningar, sedan beror det också på vart man bor med tanke på att ännu så länge så är Eu - stöden en viktig faktor för att få ekonomi i det hela.
Om du är händig och tror på det du gör så är det bara att köra på, men en enkel driftkalkyl skadar väl inte.
Det är du och din gårds förutsättningar som är avgörande för lönsamheten, inte en pensionerad gubbe som misslyckats med sin produktion.
Viktigt är också att du har åkermark, helst 2 ha/ ko men gärna mera för att maximera Eu- stöd.
Driver du någon form av djurproduktion idag?
Har du kollat om du är berättigad till startbidrag från Länsstyrelsen??
-
Har idag dikor och föder upp mjölkrastjurar, men målet har hela tiden varit mjölkkor.
Jag har inte mer än 25ha åkermark och 12 ha bete som hör till gårn, men ja arrenderar ytterligare 25 åker och de finns mer beten å arrendera, så de räcker nog till, tråkigt dock att att de inte är mer än 7 ha bete i anslutning till lagårn, så de blir väl mer rastfolla än produktionsbete.
Jag resonerar såhär, ja har hållt mig till gamla maskiner som vart billiga i inköp å sen lagat själv när de gått sönder, inte köpt dyra bilar å spenderat massa pengar på onödiga saker, rätt sparsam faktiskt, och om ja lånar 200´000 till denna byggnation, så kan ja ju alltid trösta mig med att ja har kompisar som har billån å studieskulder på de dubbla, som går arbetslösa eller jobbar mc donalds...
Man ska göra de man tror på, och ja gillar inte storskaliga "mjölkfabriker" på hundratals kor, ja vill ha kontakt å kontroll å sköta de lilla man har me bravur istället för att hanka sig fram å jobba dygnet runt me miljonskulder på nacken...
Anders
-
Du har ett bra tänk Anders, är helt inne på din linje där.
Det går att bygga upp ett lönsamt jordbruksföretag från grunden om bara viljan och förutsättningarna finns.
Att du kan laga och fixa med begagnade maskiner innebär att slaget till hälften redan är vunnit.
Du får även ett bra grepp på banken om du kan visa att du kan laga dina egna maskiner, du kan därmed också vända röda siffror till svarta ;)
Många kalkyler inom jordbruket går inte ihop just för att maskinkostnaden är för hög, en traktor för 500,000kr och en slåtterkross för 250,000kr suger musten ur mindre jordbruksföretag.
Startstödet för nyetableringar är just på 200,000kr, det ska då vara frågan om nyetableringar. men det kan gå att kringgå den regeln om man kan visa på att det är en kraftig utökning utav verksamheten, kan man samtidigt visa att tidigare verksamhet har varit utav ringa betydelse så finns det en liten chans att du kan få startstöd även om du redan har en pågående rörelse. När det gäller ringa betydelse så är det frågan om under 500 årstimmar om jag mins rätt!
Du kan även räkna hem en 25% ökning utav dina gårdsstöd motsvarande upp till 45ha om du är ung, det gäller under 5 år tror jag att det var. ( gäller från 2014)
Hur ser markförhållandena ut runt gården? det kostar ca 8000kr per ha att fräsa upp skogsmark till åkermark, det behövs bara en omstälningsansökan till skogsvårdsstyrelsen.
Åkermarken i sig som du redan har räcker ju till, men att ha mera mark runt gården skadar inte.
I stödområde 5 region 1-3 så tjänar man in kostnaden redan första året för att odla upp mera mark runt gården, nu vet jag inte vilket område som du tillhör så det är omöjligt att räkna pådet.
Stödrätter för nyodling kan du köpa på marknaden
Om det nu finns mera mark i området har du undersökt möjligheten att utvidga ytterligar? 25 kor som avkastar bra kan gå, men jag rekommenderar upp mot 30 - 40 kor just för att då blir utrymmet bättre för att du kan få avlastning med mjölkning, på 25 kor får man nog räkna på mycket eget arbete med djurskötseln.
Om jag har tolkat regelboken korekt ( även pratat men en förståndig kvinna på jordbruksverket)
Anta att du idag har 26 mjölkkor i en uppbunden kortbåsbesättning, jag tror då att det är möjligt att bygga nytt för uppbundna djur i direkt anslutning till den befintliga uppbundna besättningen. ;D ( utökning av befintlig drift)
Om du däremot knackar ned den befintliga ladugården och vill bygga nytt så är det kört! men som sakt jag kan ha missat något ::)
Intressant punkt som du tar upp i ditt tidigare inlägg ( kors tidsperspektiv) undrar just om kor har förmågan att skilja på 10 eller 20 minuter, förstår de skillnaden? hmm
Kör hårt Anders :)
-
Ja tror på de ja gör, och hoppas ;)
Jag börjar me de här steget, funkar de inte me 24-26 kor, så har ja iaf inte skuldsatt mig särskilt utan kan gnola vidare med entreprenaden inom min verksammhet, folk har slösat pengar på mer meningslösa saker än å rusta gamla lagårdar!
Ja växte upp med att pappa hade mjölkkor, och intalades av både pappa å farfar att en dag skulle ja ta över såsom tidigare generationer, men när ja va 9 år fick pappa cancer och gick bort ett år senare och gården såldes...
Sen dess har ja bara hört att ja inte ska hålla på med djur, att de bara kostar å att man binder upp sig.
Men även på min lilla besättning, i början helt utan gårdsstöd har ja inga röda siffror, visst, ska man räkna arbetstiden så har ja väl inte fullt betalt men ja e nöjd.
Skriver mer när ja har nå vettigt å skriva!
Anders
Den som lever får se :)
-
@malin våra hade också fri tillgång på grovfoder, men irl gick det till som så att 2 kor vaktade varje foder häck så de ranglåga fick inte äta.. Och fjällkorna måste vara en egen grupp annars fick dom varken vatten eller mat, så dom var gladast av alla över att få vara installade :) (lite o.t i tråden sorry)
-
när ja va 9 år fick pappa cancer och gick bort ett år senare och gården såldes...
Vilket trauma! Grattis att Du har kommit igen!
Sen dess har ja bara hört att ja inte ska hålla på med djur, att de bara kostar å att man binder upp sig.
Det måste Du ju få avgöra själv ... Vad Du vill ägna Ditt livsverk åt.
Men att man blir bunden, det är helt riktigt. Får aldrig ha semester, får absolut inte bli sjuk ... Men det har Du ju redan märkt ;)
@malin våra hade också fri tillgång på grovfoder, men irl gick det till som så att 2 kor vaktade varje foder häck så de ranglåga fick inte äta.. Och fjällkorna måste vara en egen grupp annars fick dom varken vatten eller mat, så dom var gladast av alla över att få vara installade :) (lite o.t i tråden sorry)
Vilken ras var de korna som ägde foderhäckarna? Låter som om fjällkorna var föredömligt snälla mot andra flockmedlemmar.
Förlåt, kanske ännu mera OT. Eller också inte alls ... ;)
-
Man ska göra de man tror på, och ja gillar inte storskaliga "mjölkfabriker" på hundratals kor, ja vill ha kontakt å kontroll å sköta de lilla man har me bravur istället
Tycker du resonerar helt rätt och håller tummarna för dig :)!
-
Jag vet precis vad jag ger mig in på, har jobbat på gårdar med mjölkproduktion i snart 10 år :)
Då en mindre besättning tillåter mig att fortsätta jobba en del utanför kan ja nog ha råd med avbytare nån gång om året;)
Bara att invänta besked från länsstyrelsen, skickade in ritningarna idag:)
Anders
-
Jag vet precis vad jag ger mig in på, har jobbat på gårdar med mjölkproduktion i snart 10 år :)
Då en mindre besättning tillåter mig att fortsätta jobba en del utanför kan ja nog ha råd med avbytare nån gång om året;)
Bara att invänta besked från länsstyrelsen, skickade in ritningarna idag:)
Anders
Bara att hoppas att det går bra med Länstyrelsen, men det borde inte vara några problem där tycker man.
Väldigt ledsamt att mista sina nära i så ung ålder, livet kan vara väldigt orättvist ibland och ofta ingen dans på rosor.
Jag håller tummarna för att det ska gå bra för dig med dina drömmar om en kobesättning.
Vilken ras tänker du sattsa på?
Friskt vågat är hälften vunnit :D
-
OT, men kanske ändå: Jag har länge undrat varför alla mjölkbönder ska ha kalvningarna utspridda över året? Att mejeriet vill ha en jämn inströmning av leveranser är begripligt, men varför kan inte bönderna turas om att ha lite "semster" under kossornas högdräktighet, hinna skura ur mjölkrummet och sova lite, innan det brakar löst igen?
Kalvarna skulle bli mera jämngamla och kanske ha större glädje av varandra.
Eller?
-
har skb, fjäll, rökulla och och srb:) blir fler såna mest srb.
Anders
-
Jag kan ju bara tala efter min egen erfarenhet, och jag accepterar och respekterar självklart att alla inte tycker lika.
Men-
Första gården jag jobbade på hade ekologisk mjölkproduktion, 60 kor i kall lösdrift, mjölkgrop, dubbel 5a fiskben inne i gamla lagården.
De korna mådde väl lika bra som vilka kor som helst, dock va de ju en "kall" lösdrift, alltså bara tak över skrapgångarna och liggbåsen, skrapgångarna samt foderbordet var under bar himmel, vilket gjorde att korna va dyngsur när de kom in för mjöklning om de regnade eller snöade ute.
Svårt att hålla hygienen på ett foderbord utan tak me fullfoder.
Jag gillar inte att mjölka i grop, korna står åvanför å pissar å skiter så de stänker på en, omöjligt å hålla sig ren, sen i fiskben så ser ju inte kon att man är på g å ska torka spenarna, utan alla kor förutom de som står längst fram, rycker till eller rent av sparkar när man klappar å försöker tala om att man är där.
Sen kan man väl anmärka på kornas tidsperspektiv, de har ju inte brottom till eller från gropen;), så de blir en del dötid å även spring ut i lösdriften å hämta kor...
Blev aldrig nån vidare värme i lagården, så vattne å disken frös å de blev merarbete å tina å jävlas, inge behagligt å stå å mjölka i minusgrader heller.
Andra gården ja jobbade på, 36 kor uppbundet i långbås.
Fördelarna är många enligt mig, korna står där de ska, inget fösande och spring.
De är varmt å skönt i lagårn.
Alla får den måt de ska ha och de är inget bråk å kiv.
Korna har god uppsikt över en, man bara vissla lite så gick de åt sidan så man kom upp me mjölkmaskin.
Tråkigt va väl att ekonomin va pressad på den gården så de va tight me allt, dåligt me tillgången på strö å då blev korna skitiga.
Senaste gården hade 130 kor i varm lösdrift me 2 delawal robotar.
De va ju inte mycke jobba i den lagården, dock va de ju en kall lösdrift me de 170 ungdjuren å sinkorna+ att de stod alltid 5-20 mjölkande kor i den gamla kortbåslagården å ibland uppåt 40 kalvar som sku ha mjölk...
De går åt mycke folk när man kommer upp i de antalen djur.
Korna mår ju jätte bra i en varm lösdrift, dock är de ju oroligt me rangordning när de kommer upp i den mängden kor som går ihop, de kommer å går nya kor hela tiden, i stort sett dagligen, så de hinner ju inte riktigt lära känna varandra ändå.
I större skala är ju lösdrift absolut de bästa, med robot är de som sagt ett måste.
Men om man som tusenkonstnär som trivs me å jobba me lite allt möjligt å inte vill ha mer än 25 kor så ser ja ingen anledning å bygga en lösdrift, som man ändå inte vill ha, för miljontals kronor istället för att lägga 1-2 hundra tusen i en gammal lagård som duger fint.
Sen kan man ju även rasta de uppbundna korna, om de vill gå ut, inte alla korna som vill ut i kylan, å de som går ut vänder rätt snart å går till sin plats.
Om de vantrivdes så i bås så skulle de väl aldrig gå upp å ställa sig där frivilligt :)
Lutar mot att de blir focus kortbås istället för gamla långbåsen:)
En mjölkko lider med värmen (producerar mindre!) redan vid 17-18+... Att skötaren tycker det är varmt och skönt kan jag förstå, men djuren lider+bakterierna frodas... Lösdrift är det enda vettiga ur djursynpunkt, visst finns det nackdelar som klövlidanden och rangordning men fördelarna är så mycket mer. Har själv gått från 30 långbås till ny ladugård med robot. Det finns inga mer spark-kor, acetonomier, liggsår etc. skillnaden är enorm!
-
OT, men kanske ändå: Jag har länge undrat varför alla mjölkbönder ska ha kalvningarna utspridda över året? Att mejeriet vill ha en jämn inströmning av leveranser är begripligt, men varför kan inte bönderna turas om att ha lite "semster" under kossornas högdräktighet, hinna skura ur mjölkrummet och sova lite, innan det brakar löst igen?
Kalvarna skulle bli mera jämngamla och kanske ha större glädje av varandra.
Eller?
Här är några orsaker:Ungdjursavdelningen skulle inte funka alls bra med samlad kalvning hos de flesta. Smittotrycket skulle bli enormt med massvis med småkalvar. En ko som inte blir dräktig vid 2-3 semineringar=slakt?, dålig optimering mjölk/liggbås.
-
En mjölkko lider med värmen (producerar mindre!) redan vid 17-18+... Att skötaren tycker det är varmt och skönt kan jag förstå, men djuren lider+bakterierna frodas... Lösdrift är det enda vettiga ur djursynpunkt, visst finns det nackdelar som klövlidanden och rangordning men fördelarna är så mycket mer. Har själv gått från 30 långbås till ny ladugård med robot. Det finns inga mer spark-kor, acetonomier, liggsår etc. skillnaden är enorm!
Måste tillägga att ur ett ekonomiskt perspektiv tänker du helt rätt.
-
Här är några orsaker:Ungdjursavdelningen skulle inte funka alls bra med samlad kalvning hos de flesta. Smittotrycket skulle bli enormt med massvis med småkalvar. En ko som inte blir dräktig vid 2-3 semineringar=slakt?, dålig optimering mjölk/liggbås.
Tack för svar! Jag har verkligen undrat länge. Men det ekonomiska perspektivt i Ditt senaste inlägg - vem tänker helt rätt? Trådskaparen?
-
En mjölkko lider med värmen (producerar mindre!) redan vid 17-18+... Att skötaren tycker det är varmt och skönt kan jag förstå, men djuren lider+bakterierna frodas... Lösdrift är det enda vettiga ur djursynpunkt, visst finns det nackdelar som klövlidanden och rangordning men fördelarna är så mycket mer. Har själv gått från 30 långbås till ny ladugård med robot. Det finns inga mer spark-kor, acetonomier, liggsår etc. skillnaden är enorm!
Det är något som inte stämmer i det du försöker få oss att tro! hur kommer det sig att uppbundna besättningar i snitt endast har en rekryteringsprocent på 30%, dvs, korna lever betydligt längre i uppbundna besättningar.
Många lösdrifter har 50 % i rekrytering, dvs att alla kvigkalvar som föds måste gå in i den egna produktionen, det ger stora extra kostnader för bonden.
Det beror oftast på att smittspridningen är större i lösdrift än i uppbundet, alltså precis tvärtom mot vad du påstår.
En ko med juverinflamation i uppbundet sprider inte smittan till andra kor om mjölkaren är uppmärksam, en liknande ko i lösdrift sprider smittan vidare till flera båspallar, och kor.
När det gäller produktion och värme så är det först när det blir riktigt varmt som man kan se skillnad i produktion, då pratar vi om betydligt mer än de 18 grader som du nämner.
Omvänt så behöver en ko mer energi ( underhållsfoder) när det är kallt det ger merkostnader i foder!
Andra problem med kall lösdrift är att utgödslingen fryser fast, med skitiga kor som följd, det är en av orsakerna till att lösdrift har klövhälso problem.
Du nämner att du gick från långbås till lösdrift, det är viss skillnad på kortbås och långbås.
I långbås får man skitiga kor, högre risk för som du nämner acetonemi, man får lägre produktion, så jag förstår att du är glad över att slippa långbåsen, men som sakt det är stor skillnad till kortbåsens fördel.
I långbås så stänger man ute djuren från foderbordet, därmed lägre produktion och sjukdomar.
Erfarenhetsmässigt så kan man säga att 20 kor i kortbås mjölkar lika mycket som24 kor i långbås, hur många tänker på det, och framför allt hur kommer det sig!
Det finns gott om uppbundna besättnigar som ligger på 12000kg ecm/ko och år, det är minsann inte dåligt!
och framför allt det visar att korna trivs, i annat fall så får man knappast den produktionen.
Jag har inget emot lösdrift, men att påstå att lösdriften är felfri är nog att lura sig själv lite.
Trollmor: Det finns bönder som gör precis det du frågar om, jag känner en som har alla kor att kalva tidigt på våren, det ger honom tid till semester när alla kor står i sin, så det förekommer.
argumentet om smittspridning bland kalvar köper jag inte, i en och samma besättning så har i princip alla djur samma motståndskraft mot sjukdommar, däremot om man köper in många djur då sätter man det ur spel.
I besättningar med hög rekruteringsprocent blir det ofta en ond cirkel!
-
Det är något som inte stämmer i det du försöker få oss att tro! hur kommer det sig att uppbundna besättningar i snitt endast har en rekryteringsprocent på 30%, dvs, korna lever betydligt längre i uppbundna besättningar.
Många lösdrifter har 50 % i rekrytering, dvs att alla kvigkalvar som föds måste gå in i den egna produktionen, det ger stora extra kostnader för bonden.
Det beror oftast på att smittspridningen är större i lösdrift än i uppbundet, alltså precis tvärtom mot vad du påstår.
En ko med juverinflamation i uppbundet sprider inte smittan till andra kor om mjölkaren är uppmärksam, en liknande ko i lösdrift sprider smittan vidare till flera båspallar, och kor.
När det gäller produktion och värme så är det först när det blir riktigt varmt som man kan se skillnad i produktion, då pratar vi om betydligt mer än de 18 grader som du nämner.
Omvänt så behöver en ko mer energi ( underhållsfoder) när det är kallt det ger merkostnader i foder!
Andra problem med kall lösdrift är att utgödslingen fryser fast, med skitiga kor som följd, det är en av orsakerna till att lösdrift har klövhälso problem.
Du nämner att du gick från långbås till lösdrift, det är viss skillnad på kortbås och långbås.
I långbås får man skitiga kor, högre risk för som du nämner acetonemi, man får lägre produktion, så jag förstår att du är glad över att slippa långbåsen, men som sakt det är stor skillnad till kortbåsens fördel.
I långbås så stänger man ute djuren från foderbordet, därmed lägre produktion och sjukdomar.
Erfarenhetsmässigt så kan man säga att 20 kor i kortbås mjölkar lika mycket som24 kor i långbås, hur många tänker på det, och framför allt hur kommer det sig!
Det finns gott om uppbundna besättnigar som ligger på 12000kg ecm/ko och år, det är minsann inte dåligt!
och framför allt det visar att korna trivs, i annat fall så får man knappast den produktionen.
Jag har inget emot lösdrift, men att påstå att lösdriften är felfri är nog att lura sig själv lite.
Trollmor: Det finns bönder som gör precis det du frågar om, jag känner en som har alla kor att kalva tidigt på våren, det ger honom tid till semester när alla kor står i sin, så det förekommer.
argumentet om smittspridning bland kalvar köper jag inte, i en och samma besättning så har i princip alla djur samma motståndskraft mot sjukdommar, däremot om man köper in många djur då sätter man det ur spel.
I besättningar med hög rekruteringsprocent blir det ofta en ond cirkel!
Om 20 år finns det bara lösgående kor. Tro mig. Av cirka 15 mastitbakteriestammarna smittar 3-4 st ko till ko... men visst, smittotrycket är högre i lösdrift. Optimala tempen för en mjölkko är 12 grader, det har du inte i en gammal mörk båslagård med lågt i tak och dålig ventilation.
Långbås är totallt värdelöst kontra kortbås, håller absolut med om detta, men det finns några småpoänger: större liggyta=mindre skavsår( vanligt i kortbås), inga foderstölder.
Det är lättare att få en hög produktion i en bra kortbåsladugård än i en lösdrift med konventionell mjölkning, om man däremot sätter in en robot som mjölkar 3-5 gånger ko/dag så tror jag nog lösdriften vinner i produktion/ko. Arbetsåtgången behöver vi inte diskutera, där finns det ingen tvekan om vad som är vettigast.
Burhöns och fixerade suggor producerar troligtvis mer än sina frisläppta vänner, men är det så vi vill ha det?
-
Om 20 år finns det bara lösgående kor. Tro mig. Av cirka 15 mastitbakteriestammarna smittar 3-4 st ko till ko... men visst, smittotrycket är högre i lösdrift. Optimala tempen för en mjölkko är 12 grader, det har du inte i en gammal mörk båslagård med lågt i tak och dålig ventilation.
Långbås är totallt värdelöst kontra kortbås, håller absolut med om detta, men det finns några småpoänger: större liggyta=mindre skavsår( vanligt i kortbås), inga foderstölder.
Det är lättare att få en hög produktion i en bra kortbåsladugård än i en lösdrift med konventionell mjölkning, om man däremot sätter in en robot som mjölkar 3-5 gånger ko/dag så tror jag nog lösdriften vinner i produktion/ko. Arbetsåtgången behöver vi inte diskutera, där finns det ingen tvekan om vad som är vettigast.
Burhöns och fixerade suggor producerar troligtvis mer än sina frisläppta vänner, men är det så vi vill ha det?
De är troligt att de inte finns några uppbundna kor om 20 år, om man ser till utvecklingen så va andelen lösgående för 20 år sen inte va så stor.
Sen förstår jag att de är en enorm skillnad mellan en långbåslagård och robot, arbetstiden per ko blir väldigt låg.
Men när man mjölkat färdigt för kvällen i en manuellt mjölkat lagård så är de kväller, man behöver inte ligga å vänta på robotlarm som gärna kommer vid 3-4 tiden.
Anders
-
Antar att vi har haft tur.. Har haft ett nattlarm sen starten för 6 månader sen. Har ungefär 1 larm i månaden, inget akut än. Är helt övertygad att det beror på att det är en Lely.
-
Robotarna på gården ja jobbade på va från 2005, uppgraderade i omgångar, men ändå massa strul.
-
Robotarna på gården ja jobbade på va från 2005, uppgraderade i omgångar, men ändå massa strul.
Antar att det var blå robotar..
-
De va som sagt delaval, ja va inte förtjust i dem, men tekninken har ju gått framåt, och ja har hört att lely ska va driftsäkrare.
-
Någon som vet hur stor volym man räknar på flytgödselbrunn åt 26 kor?
Hittar inget matnyttigt på internet...
Anders
-
Det beror på hur mycket de mjölkar och var du bor i landet. Kolla miljöhussynen på: http://www.miljohusesyn.nu/faktabank/kategori/30 (http://www.miljohusesyn.nu/faktabank/kategori/30) och fyll i dina detaljer. Lagringstiden för ditt landskap finns nog att hitta på någon annan sida under miljöhusesynen.
-
Tack tack:)
-
Jag har inget emot lösdrift, men att påstå att lösdriften är felfri är nog att lura sig själv lite.
Nej, och det är det nog ingen som tror heller. Jag tror faktiskt man behöver bättre djuröga för att ha lösdrift än uppbundet.
Många av argumenten för uppbundet som jag läser här handlar snarare om att det är bekvämare för människan - och därmed bättre för djuren....
-
Det talas sällan om nackdelar med lösdrift, man kan ju undra varför? är det så att om man har investerat 10 miljoner i en lösdrift med robotar så känner man sig bäst själv!
Det finns människor som har åkt i samma bilmärke i hela sitt liv, endast för att de tror sig veta att det inte finns bättre, tycker att det luktar lite av samma sort när det gäller lösdrif och robot.
Är man inte lat om man investerar miljoner i en robot :o, detta på bekostnad av att djuren får vandra i skit upp till öronen. Kalvar som föds i dyngrännan på natten och som skrapas ut till dyngstacken, när djurägaren ligger i sängen och snarkar. Vad är tillsyn ?? visst idag går det att sätta upp webkameror och på så sätt kolla om det ligger en kalv i skrapgången! men det kan knappast kallas för tillsyn.
Det finns många nackdelar med lösdrift och robot, problemet är att det förbises av blinda människor.
Jag har sett mängder av ombyggda gamla trånga smutsiga oventilerade ( som engelbrekt uttalade sig) ladugårdar som har byggds om till smutsiga mörka trånga oventilerade lösdriftsladugårdar med en robot i ett hörn!
Varför lever korna längre i ett uppbundet system? det kan ju knappast bero på vantrivsel!!
Det verkar uppenbarligen inte som att du har förstått innebörden av vad jag skrev tidigare, eller så vill man inte förstå.
En ko vare sig du vill eller inte MÅSTE idissla MINST 12 timmar om dygnet, oftast så idisslar en ko 14-16 timmar om dygnet, övrig tid så äter de maten från ett foderbord, kraftfoder serveras upp till 4 -6 ggr i dygnet beroende på avkastning.
Som jag tidigare har skrivit så lever en uppbunden ko endast 1/5 del av sitt liv uppbunden i ett uppbundet system, är det inte då märkligt att det ska vara sånt tjafs om bundet eller inte!
Dessutom kan man ordna med rastning av korna några ggr i veckan!
Anledningen till att det vurmas för lösdriften trots alla nackdelar är nog att det då går att bygga STORA besättningar där ägaren kan ha anställda som sköter om djuren medans ägaren själv sitter på kontoret.
Är det humant ur en kos synvinkel att trava omkring bland 800 andra kor, vilken omvårdnad får dessa kor, kommer de överhuvudtaget ut på ett grönbete om sommaren!!
I förra veckan besökte jag en nybyggd 40 dikors besättning, det var skit i skrapgångarna som täckte hela klövarna på både kor och nyfödda kalvar. ::)
Detta åtgärdas genom att sätta in någon form av fotbad för att minska risken med klövsjukdommar!!
Hur kommer det sig att en ko lever längre i en uppbunden besättning än i en lösdrift??
om du svarar ärligt på den frågan så har vi också löst frågan om vad som är bäst för djuren och människan.
Jo det är faktiskt så att även människan( läs anställda ) vill leva säkert, är det säkert att springa omkring i en lösdrift ofta med en betäckningstjur i närheten??
Finns det ingen betäckningstjur, ja då måste du själv in och jaga brunstiga kor för seminering.
Man blir salig på sin egen tro, men jag har inget emot lösdrift, men en uppbunden kortbåsladugård är bättre än en lösdrift, korna får mera omvårdnad i kortbås, detta bevisas av att de lever längre!!
Så är det vare sig du vill eller inte!
Så kallade skrivbordsexperter har ritat lösdrifter på lösdrifter i 25 års tid, tänk om dessa damer och herrar hade lagt ner lika mycket tid på att rita system för uppbundna kor, undrar just vilka framsteg som skulle ha gjorts!.
Trots det så finns det idag välskötta högavkastande kor som lever i högt i tak ljusa rena fina välordnade uppbundna båsladugårdar där korna lever länge.
Jag köper inte resonemanget från personer som drivit en långbåsladugård i 30 år för att sedan efter några månader i en nybyggd lösdrifts ladugård totalt nedvärderar det de själva har bidragit till under årtionden!
hjälp andra istället och skriv ned alla nackdelar som en lösdrift har, för de är många det!
Det är idag förbjudet att bygga nytt för uppbundet! men på vilka grunder har dessa beslut fattats? total okunskap vill jag påstå.
-
Oj, vad arg du blev... Mina kor idisslar i genomsnitt 450 minuter/dag (lelyn ser detta!) Jag seminerar nästan enbart på den integrerade aktivitetsmätningen, den är bättre att se brunst än de flesta djurskötare. Funderar på att gå ur kokontrollen då roboten provar mjölken, på varenda fjärdedel, vid varenda mjölkning. Systemet larmar även för viktminskning av kon. Upplever att kalvningarna går lättare nu när korna börjar få lite muskler... Du får gärna tycka att dina kortbås är bäst i världen, men det är inte många som håller med dig.
-
Alla har rätt till en egen åsikt!:) Ja säger inte att de ena är bättre än de andra, bara att ja tycker de passar min rörelse bäst, och kan ja bygga för strax över 10 tusen per koplats uppbundet istället för 100 tusen per koplats i lösdrift, så ser ja ingen nackdel rent ekonomiskt:)
Hoppas länsstyrelsen kommer fram till nåt om mina ritningar rätt snart:)
Anders
-
Jag såg i en Lantbrukstidning som vi får här, en mjölkrobot för uppbundna kor ;D . Det finns idag 10 st i Norra Canada. Den åker runt på gången och fungerar nästan likadant som en "fast robot". Kanske vore nånting här också ???
-
Jag såg i en Lantbrukstidning som vi får här, en mjölkrobot för uppbundna kor ;D . Det finns idag 10 st i Norra Canada. Den åker runt på gången och fungerar nästan likadant som en "fast robot". Kanske vore nånting här också ???
Hmm har du länk till den? ;D Den försat April har ju redan varit så det måste bara vara sant alstså ::)
-
I NORRA Kanada? ??? Jag trodde det var mest renar där ... Och urangruvor. ::)
Den första april har varit, men länken kan ju finnas kvar. Även om den publicerades sagda datum.
För all del, det finns städrobotar, så varför inte en kringvandrande mjölkmaskin? Men vad kostar den?
-
Alla har rätt till en egen åsikt!:) Ja säger inte att de ena är bättre än de andra, bara att ja tycker de passar min rörelse bäst, och kan ja bygga för strax över 10 tusen per koplats uppbundet istället för 100 tusen per koplats i lösdrift, så ser ja ingen nackdel rent ekonomiskt:)
Hoppas länsstyrelsen kommer fram till nåt om mina ritningar rätt snart:)
Anders
Det behöver inte bli så dyrt som 100 tusen per koplats! Vårat stall kostade 6 miljoner. 75 koplatser med robot, 80 ungdjursplatser, stora ytor, madrasser,2000 kubik gödselbrunn. Ungdjursavdelningen är fullständigt anpassad för ytterliggare en robot. Kostnad för att dubblera koantalet=ca 1,5 miljoner= 50 000 per koplats! men visst är det dyrt..
-
Jag såg i en Lantbrukstidning som vi får här, en mjölkrobot för uppbundna kor ;D . Det finns idag 10 st i Norra Canada. Den åker runt på gången och fungerar nästan likadant som en "fast robot". Kanske vore nånting här också ???
Kan bekräfta detta. Såg det i senaste Husdjur. Tydligen åker roboten på gången bakom korna och mjölkar de en och en. Ca 70 kor med två mjölkningar om dagen klarar den eller 50 med tre mjölkningar. Vet inte om den rullar på gången eller hänger i skenor men det krävs nog ganska breda gångar.
-
Kan bekräfta detta. Såg det i senaste Husdjur. Tydligen åker roboten på gången bakom korna och mjölkar de en och en. Ca 70 kor med två mjölkningar om dagen klarar den eller 50 med tre mjölkningar. Vet inte om den rullar på gången eller hänger i skenor men det krävs nog ganska breda gångar.
Ja då är det bara en robot tjur som fattas, som traskar omkring i ladugården och betäcker brunstiga kor.
Ägarna till uppbundna besättningar kan lungt sitta framför grillen med paraplygroggen i näven, och se på när kulorna rullar in på löpande band.
Vem vet kanske den roboten redan är beskaffad med dylika egenskaper, hmm kanske även vi som är skapta till det manliga släktet bör känna oro för invaderande mänskliga robotar utrustade med samma färdigheter som vi ;D
Vid närmare eftertanke så kanske det inte skulle vara så dumt, tänk en robot eller varför inte 2 st robotar som gick till jobbet åt en, sitta hemma på kökssoffan och vinka av dem på moronkvisten 8)
-
Är man inte lat om man investerar miljoner i en robot :o, detta på bekostnad av att djuren får vandra i skit upp till öronen. Kalvar som föds i dyngrännan på natten och som skrapas ut till dyngstacken, när djurägaren ligger i sängen och snarkar. Vad är tillsyn ?? visst idag går det att sätta upp webkameror och på så sätt kolla om det ligger en kalv i skrapgången! men det kan knappast kallas för tillsyn.
De djurägarna som låter djuren vandra i skit upp över öronen i en lösdrift låter dem förmodligen stå i samma skit uppbundna också. Det handlar inte om lösdrift kontra uppbundet, utan hur bra man är som djurskötare.
Angående jättebesättningar så är det väl så att alla 800 korna inte går i en och samma flock, då skulle jag bli mycket förvånad! Vi har 21-23 kor i varje grupp, och det känns lagom tycker jag.
När det är kalvningssäsong stänger vi av automatiken på utgödslingen, och kör manuellt var tredje timme, efter att ha tittat att ingen är på g att kalva. Nattetid har vi kameror och fjärrkontroll för att köra den.
När det gäller mjölkkor tänker jag inte yttra mig, för de stallarna vet jag inte så mycket om, men spontant så delar man väl upp lakterande kor och de som inte kalvat? Då är det ju lämpligt att ha de som inte kalvat i en lösning som gör att kalvarna åker ut med gödseln.... Och som sagt, har man så dålig koll så är man nog ändå inte någon bra bonde.... ::)
Det är väl klart att det finns nackdelar både med lösdrift och uppbundet, men jag har sett skillnaden på hur våra kor mår nu i lösdrift (och vi!), och tycker det är bra att man inte kommer att få bygga för uppbundet. Om det vore så jäkla bra hade vi väl gått tillbaks till den gamla lagården?
-
Ja smaken är som baken dvs delad.
Tyvärr så är det ingen som ännu har lärt våra kor att prata, men något måste vara fel när man sätter in åtgärder för att åtgärda symtomen.
Man botar inte grundproblemet genom att sätta in fotbad åt korna, man åtgärdar symtomen!
Om du får pyspunka på bilen så tror jag inte att du gillar att pumpa däcket varje morgon du ska till jobbet, men det går ju bra tills du har slitit ut pumpen, ett annat tips är att man åtgärdar orsaken till problemet, dvs laga hålet!
Hur ska man åtgärda orsaken till klövspaltinflamation i lösdrift? inte gör man det genom att lindra symtomen med fotbad.
De lösdrifter som har fungerat någorlunda bra är de med spalt i skrapgångarna så pisset kan rinna undan direkt.
Men helgjutna golv är vansinnigt , men billigt!
Varför lever korna längre i uppbundet, kan man ju fråga sig, det kostar på att rekrytera 50% ja det finns de som ligger på 60-70 % i rekrytering, dvs deras egen rekrytering räcker inte till, de måste köpa, hur ser ekonomin ut på en sådan gård.
Tyvärr så är det marknaden som styr, inte det sunda förnuftet.
-
Ooops.. såklart var det i Östra canada :-[
Hittade ingen länk till artikeln men det fanns en video på en fransk likadan maskin.
http://www.milkomax.com/video-du-roboleo-en-action (http://www.milkomax.com/video-du-roboleo-en-action)
-
Hur ska man åtgärda orsaken till klövspaltinflamation i lösdrift? inte gör man det genom att lindra symtomen med fotbad.
De lösdrifter som har fungerat någorlunda bra är de med spalt i skrapgångarna så pisset kan rinna undan direkt.
Men helgjutna golv är vansinnigt , men billigt!
Vi är nu inne på vårt fjärde år med lösdriften, och har inte haft en enda klövspaltsinflammation. Förstår inte varför det skulle vara så vanligt?
-
Tyvärr så är det ingen som ännu har lärt våra kor att prata
Konstigt, jag trodde alla djur pratade hela tiden, bara vi som har lite svårt att lyssna och förstå.
-
Vi är nu inne på vårt fjärde år med lösdriften, och har inte haft en enda klövspaltsinflammation. Förstår inte varför det skulle vara så vanligt?
Det är otroligt smittsamt så får du in smittan så sprids den snabbt... :(
-
Det är otroligt smittsamt så får du in smittan så sprids den snabbt... :(
Okej, då är det alltså inte lösdrift i sig som orsakar klövspaltsinflammation. Men däremot sprids den lättare än i uppbundet, antar jag då.
-
Har haft runt 15 klövspalter på ett halvår, inte alls kul. Är lättbehandlat med penc. bara man börjar i tid, detta är inte hållbart. Är inne på att ev. köpa till klövspray till roboten.
Kör bara utgödslingen hos sinkorna (kalvkorna) när man är på plats, har inte haft någon kalvolycka än.
-
Det var en artikel i senaste land lantbruk (eller om det var atl) om ett par som ska bygga ny lösdrift (liggbås o skrapgång) med robot. För det hisnande antalet 31 kor! ;) Apropå att om man ska bygga nytt "måste" det vara för flera hundra kor..... De skulle återanvända den gamla hötorken att bygga i. Tyvärr fanns det ingen summa per koplats, men det berodde nog på vad de fick tag i för beg.robot, om jag förstod det rätt.
-
de finns ju robotar för 250 tusen å köpa beg, banken ger finans på 5 år, så de är ju försvarbart om man vill... ::)
-
Okej, då är det alltså inte lösdrift i sig som orsakar klövspaltsinflammation. Men däremot sprids den lättare än i uppbundet, antar jag då.
Klövspaltinflamation frodas i dålig miljö, men det finns de med uppbundna kor som har hög frekvens av klövspaltinflamation också, men det beror oftast på att kornas drivningsgator är skitiga, hårdgör drivningsgatorna och håll dem rena, så försvinner klövspaltinflamationen.
Håll rent i lösdriften så försvinner problemen, det är med andra ord en skitfråga!
Man botar inte orsaken till klövspaltinflamation med klövbad.
-
Klövspaltinflamation frodas i dålig miljö, men det finns de med uppbundna kor som har hög frekvens av klövspaltinflamation också, men det beror oftast på att kornas drivningsgator är skitiga, hårdgör drivningsgatorna och håll dem rena, så försvinner klövspaltinflamationen.
Håll rent i lösdriften så försvinner problemen, det är med andra ord en skitfråga!
Man botar inte orsaken till klövspaltinflamation med klövbad.
Kör skraporna 1 gång i timmen, har urindränering i alla gångar+gummimatta = rent och torrt. Tror att det beror på att alla djur kommer ifrån uppbundet.
-
Vi har lösdrift sen några år och våra har i alla fall inte råkat ut för klövspaltsinflammation eller andra klövbekymmer. Skönt det...
-
Tror att det beror på att alla djur kommer ifrån uppbundet.
Bra onödigt skrivet va?
De är ju som tidigare förkunnat inte varken uppbundet eller lösdrift i sig som orsakar problemet, så vart är diskusionen på väg?
Ja hade ett bete som ja nu sagt ifrån mig, där va de väldigt hög frekvens av klövspalt, varje sommar. De va ett sumpigt område...
Anders
-
Kör skraporna 1 gång i timmen, har urindränering i alla gångar+gummimatta = rent och torrt. Tror att det beror på att alla djur kommer ifrån uppbundet.
Jadu Nils, Du har nyligen byggt lösdrift, 6 månader sedan, du hade tidigare uppbundna djur!
Hur stor är sannolikheten att dina klövspalt inflamationer kommer ifrån din egen uppbundna besättning?
För din egen skull och ekonomi, lyssna på de råd som du får på detta forum istället för att nedgöra uppbundna besättningar.
Normalt sett så har uppbundna besättningar väldigt få klövproblem, eftersom du gått från uppbundet till lösdrift så tyder det på att du hade problem redan i din uppbundna besättning.
Se över dina drivningsvägar för korna! dränera marken och hårdgör kornas drivgator.
Se till att inte stödutfodringshäcken står vecka ut och in på sämma ställe.
Se över din betasmark stäng ute djuren från surhål.
Vatten karet på betesmarken! står det på samma ställe hela sommaren??
Håll efter dessa åtgärder så ska du se att dina kor kommer att må bra och mjölka bättre.
Du botar dina problem genom att åtgärda orsaken till dina problem.
Lycka till!
-
Jadu Nils, Du har nyligen byggt lösdrift, 6 månader sedan, du hade tidigare uppbundna djur!
Hur stor är sannolikheten att dina klövspalt inflamationer kommer ifrån din egen uppbundna besättning?
För din egen skull och ekonomi, lyssna på de råd som du får på detta forum istället för att nedgöra uppbundna besättningar.
Normalt sett så har uppbundna besättningar väldigt få klövproblem, eftersom du gått från uppbundet till lösdrift så tyder det på att du hade problem redan i din uppbundna besättning.
Se över dina drivningsvägar för korna! dränera marken och hårdgör kornas drivgator.
Se till att inte stödutfodringshäcken står vecka ut och in på sämma ställe.
Se över din betasmark stäng ute djuren från surhål.
Vatten karet på betesmarken! står det på samma ställe hela sommaren??
Håll efter dessa åtgärder så ska du se att dina kor kommer att må bra och mjölka bättre.
Du botar dina problem genom att åtgärda orsaken till dina problem.
Lycka till!
Förstår att du kallar dig hayproducer, verkar som du fastnat i 70-talet.
Hade väldigt få k-spalter i gamla stallet... Däremot andra problem som obefintlig brunst, benlidanden, bölder, liggsår, limax, mastiter, låg produktion..
Kommer enbart ha bevuxen rastfålla till korna, utan stödutfodring och vatten. Korna ska in i skuggan(av fri vilja=lagligt) till det mixade fodret och roboten för att producera mycket mjölk. Det gör dom inte i din olönsamma Astrid-Lindgren utopi.
-
Förstår att du kallar dig hayproducer, verkar som du fastnat i 70-talet.
Hade väldigt få k-spalter i gamla stallet... Däremot andra problem som obefintlig brunst, benlidanden, bölder, liggsår, limax, mastiter, låg produktion..
Kommer enbart ha bevuxen rastfålla till korna, utan stödutfodring och vatten. Korna ska in i skuggan(av fri vilja=lagligt) till det mixade fodret och roboten för att producera mycket mjölk. Det gör dom inte i din olönsamma Astrid-Lindgren utopi.
Det var ju tråkigt att ditt gamla stall inte funkade och än tråkigare att det nya inte heller verkar funka så bra med tanke på klövspaltsinflammationerna.
Att ha bra bete till korna på sommaren tycker jag inte är en Astrid-Lindgren utopi. Betesdrift brukar anses vara mycket fördelaktigt för korna. Det är ju ingen motsättning mellan bete, hög produktion och uppbundet. Visserligen är ju produktionsnivån något man väljer och knappast beroende av stall system.
Men vi blir ju alla saliga på vår egen tro ;)
-
Det var ju tråkigt att ditt gamla stall inte funkade och än tråkigare att det nya inte heller verkar funka så bra med tanke på klövspaltsinflammationerna.
Att ha bra bete till korna på sommaren tycker jag inte är en Astrid-Lindgren utopi. Betesdrift brukar anses vara mycket fördelaktigt för korna. Det är ju ingen motsättning mellan bete, hög produktion och uppbundet. Visserligen är ju produktionsnivån något man väljer och knappast beroende av stall system.
Men vi blir ju alla saliga på vår egen tro ;)
Vet INGEN häromkring som har produktionsbete till mjölkkorna. (finns oftast inte tillräkligt med passande mark runt stallet, besättningarna är ju mycket större än på Astrid Lindgrens tid + att det tar tid) Finns många som struntar i utevistelsen för korna, dock inte jag. Tror att det är viktigt för konsumenterna att se vart mjölken kommer ifrån.
Mitt stall fungerar ypperligt. Har ökat från 9000 ecm till 10500 på ett halvår, med samma foder... K-spalterna ser jag som smärre startproblem, snart är alla djur immuna.
-
Det var ju tråkigt att ditt gamla stall inte funkade och än tråkigare att det nya inte heller verkar funka så bra med tanke på klövspaltsinflammationerna.
Att ha bra bete till korna på sommaren tycker jag inte är en Astrid-Lindgren utopi. Betesdrift brukar anses vara mycket fördelaktigt för korna. Det är ju ingen motsättning mellan bete, hög produktion och uppbundet. Visserligen är ju produktionsnivån något man väljer och knappast beroende av stall system.
Men vi blir ju alla saliga på vår egen tro ;)
Tack för posten Tjalve, ;) mitt i prick
-
Ford- Anders hur har det gått för dig?