Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: beekeepern skrivet 29 feb-12 kl 20:15
-
JAK Medlemsbank - en liten film om oss (http://vimeo.com/34840960)
Beekeepern.
-
Vad i ligger debatten? Ser ut som spam!
Nu tänker jag ekonomiskt!
Hur som helst varför skall jag låna ut pengar till någon, när jag kan låna ut till någon och få ränta på det? Jag kan lika gärna ha pengarna i madrassen.
Kostar inget säger de, men alternativkostnaden är ju riktigt stor.
-
Nu tänker jag ekonomiskt!
Och däri ligger felet -
JAK handlar inte om ekonomi, utan om ideologi som kräver att man har kommit upp en stor bit på rikedomsskalan.
-
Och däri ligger felet -
JAK handlar inte om ekonomi, utan om ideologi som kräver att man har kommit upp en stor bit på rikedomsskalan.
Nix.
Det krävs bara att du inte tillhör de 10 fattigaste procenten. Då behöver du först hjälp med skuldsanering innan du kan komma loss.
-
Och däri ligger felet -
JAK handlar inte om ekonomi, utan om ideologi som kräver att man har kommit upp en stor bit på rikedomsskalan.
så då menar du att jag är rik då? Herregud vad skönt det känns, här har jag gått runt och varit rik i flera år utan att veta om det! ;D
Man kan sätta ideologi före ekonomi även utan att ha kommit upp en stor bit på rikedomsskalan :)
-
Har man råd att betala den högre Månadskostnaden för ett lån i jakbanken
Så blir det betydligt mycket billigare än o ta ett vanligt banklån i slutändan om jag har räknat rätt.
-
När människorna runt mig ser vad jag äger fnyser de "fattiglapp". När de ser var jag är skyldig skriker de "din rike knös!"
-
Nu tänker jag ekonomiskt!
Hur som helst varför skall jag låna ut pengar till någon, när jag kan låna ut till någon och få ränta på det? Jag kan lika gärna ha pengarna i madrassen.
Kostar inget säger de, men alternativkostnaden är ju riktigt stor.
Om man tillhör de som vill ha ränta för sina pengar och tycker det är OK att betala ränta för sina lån då är inte JAK rätt alternativ, då det är en räntefri bank.
Så låg som räntan i vanliga bankar är nu så ja, då är alternativkostnaden stor i jämförelse (det var tvärtom när räntan var högre) men du vet precis vad pengarna går till.
Angående synpunkter om att man behöver vara rik... Det är nog snarare så att vanliga bankar lever på att många lockas att få känna sig rikare än man är. man får köpa hus, bil mm som man egentligen inte har råd med mot att man sedan slavjobbar i ett ekorrhjul år dom i 20-30 år eller livet ut.
Valet är fritt!
(hälsar en skuldfri människa vars halvtidslön räcker och blir över ;D 8))
-
JAK passar för en del, men definitivt inte alla. En som köper ett hus relativt billigt och samtidigt har en god ekonomi klarar ju lätt att börja spara till sin pension från dag 1 på lånet.
För en företagare är det ju däremot värdelöst att vid en företagsstart då allt ska gå ut på att investera vidare, genast börja sätta av summor i ett stort sparande.
Ett alternativ där man i så fall efter exempelvis 5 år, börjar med sparandet, vore ju då bättre.
Sen får man inte glömma att vanliga räntor är avdragsgilla.
-
Sen får man inte glömma att vanliga räntor är avdragsgilla.
LIksom JAK:s låneavgifter.
-
LIksom JAK:s låneavgifter.
Jo, men dom är ju. förhoppningsvis, en väldigt liten del av månadskostnaden.
I Jak-lånet så ska både amorteringen och eftersparet betalas med skattade pengar.
-
För en företagare är det ju däremot värdelöst att vid en företagsstart då allt ska gå ut på att investera vidare, genast börja sätta av summor i ett stort sparande.
Företagare bör inte låna pengar för att starta verksamhet utan istället försöka attrahera riskkapital.
Den del av investeringen som har ett bestående värde som kan fungera som säkerhet, ex mark är lämpligast att belåna. Ett kollektivt alternativ till lån är att skapa en bygdefond där ordens kapitalägare investerar i marken, medan näringsidkaren hyr den av fonden. På så sätt slipper han ligga tungt i eget kapital , medan bygdens kapitalister slipper skicka pengarna till Hong Kong
-
Företagare bör inte låna pengar för att starta verksamhet utan istället försöka attrahera riskkapital.
Den del av investeringen som har ett bestående värde som kan fungera som säkerhet, ex mark är lämpligast att belåna. Ett kollektivt alternativ till lån är att skapa en bygdefond där ordens kapitalägare investerar i marken, medan näringsidkaren hyr den av fonden. På så sätt slipper han ligga tungt i eget kapital , medan bygdens kapitalister slipper skicka pengarna till Hong Kong
Det var väl ungefär så Föreningsbanken startade en gång i tiden. Storbönderna i trakten samlade sig i en bank och bildade en styrelse. Sen skulle man då bege sig dit för att inför deras nyfikna sinnen blotta sin ekonomi och på nåder eventuellt bli beviljad ett lån
Hade nån ett horn i sidan till en så blev det inget, eller om man var känd på bygden som en egen eller egendomlig typ, då blev det heller inget.
Nä, då föredrar jag hellre en affärsbank faktiskt.
-
Jag har ett banklån på 2/3 delar av min gård.
Detta till vad jag uppfattar till en bra ränta.
Ungefär reporänta + 1.7%
Jag har sparat in JAK många år.
Jag har 6 miljoner sparpoäng.
Jag skulle vilja "byta" till JAK, men ser inte hur.
Eftersparandet - går inte - jag behöver varje öre för att överleva de kommande 1-2 åren. Och därefter kommer jag investera varenda öre jag kan få tag på de kommande 5 åren.
Som jag förstår det så är den effektiva räntan i JAK ca 1.8%.
Varför är den så hög, vart går pengarna till?
Sebastian
-
Som jag förstår det så är den effektiva räntan i JAK ca 1.8%.
Varför är den så hög, vart går pengarna till?
Sebastian
Den är nog högre (tillägg nedan)
JAK har en dyr administration då verksamheten är liten. JAK kräver många speciallösningar, eftersom systemet inte påminner om något annat på marknaden, ex utveckling av egna databastjänster.
En kritik mot JAK är att personalen är en stark påverkansgrupp inom organisationen. Detta kan försvaga ledningsfunktionen liksom interndemokratin.
För ett par år sedan låg effektiva räntan mellan 2,1 % - 4,5 % för olika lånelösningar. Idag har alla lån en avgift på 3 % av återstående skuld.
-
Hur många anställda har JAK?
Vilka lönenivåer har de?
-
Hur många anställda har JAK?
Vilka lönenivåer har de?
Ett par dussin. Avtalsenliga löner
-
Avtalsenliga löner kan väl betyda vad som helst.
Jag är med i ett förbund där vi "upptäckte" att en kanslist hade 40.000 i månaden för ganska enkla kontorssysslor.
I en "ideologisk verksamhet" finns det kanske argument för att lönerna ska vara så låga som möjligt, för att stödja "saken" så att säga.
(Det finns vissa riksdagsledamöter som ger bort delar av sin lön för att de anser den är för hög - också det av ideologiska skäl).
Det är också så att vi alla står oss själva närmast och gärna ser efter våra intresen så att vi sitter i orubbat bo och är nödvändiga där vi sitter. Vad jag säger är att det säkert inte är ovanligt att administratörer sköter sitt arbete på ett sådant sätt att deras arbete ska finnas kvar i framtiden.
I det kommerseilla livet jagar ägaren efter vinster och letar efter rationaiseringslösningar och effektivisering, bl a för att kunna erbjuda en billigare produkt.
Nu vet jag inget om situationen inom JAK, men kan det vara så att det finns sätt att få ner den där LÅNEKOSTNADEN, det är ju ändå så att någon lånar ut pengarna gratis.
Sebastian
-
Det var väl ungefär så Föreningsbanken startade en gång i tiden. Storbönderna i trakten samlade sig i en bank och bildade en styrelse. Sen skulle man då bege sig dit för att inför deras nyfikna sinnen blotta sin ekonomi och på nåder eventuellt bli beviljad ett lån
Hade nån ett horn i sidan till en så blev det inget, eller om man var känd på bygden som en egen eller egendomlig typ, då blev det heller inget.
Nä, då föredrar jag hellre en affärsbank faktiskt.
Läser du inte vad jag skriver eller missförstår du?
Bygdefonden jag föreslog lånar inte ut pengar, de köper marken av näringsidkaren och hyr tillbaka den till honom. Fonden får en stabil avkastning, näringsidkaren befrias från en hög kapitalpost i bokföringen , vilket ökar hans lönsamhet och därigenom underlättar för honom att om han så önskar få ett lån i en affärsbank.
-
Läser du inte vad jag skriver eller missförstår du?
Bygdefonden jag föreslog lånar inte ut pengar, de köper marken av näringsidkaren och hyr tillbaka den till honom. Fonden får en stabil avkastning, näringsidkaren befrias från en hög kapitalpost i bokföringen , vilket ökar hans lönsamhet och därigenom underlättar för honom att om han så önskar få ett lån i en affärsbank.
Men där har du ju ett feltänk. En företagare med ägd mark har ju betydligt större chans att låna pengar än en som bara hyr.
-
Men där har du ju ett feltänk. En företagare med ägd mark har ju betydligt större chans att låna pengar än en som bara hyr.
Lönsamheten räknas som vinst delat med eget kapital. En näringsidkare som ligger med ett tungt eget kapital i form av markägande, lokaler och lager kan ha väldigt låg lönsamhet och få svårt att låna. Om en fond köper ut de fasta tillgångarna frigörs kapital för investeringar. Dessutom förbättras lönsamheten genom att avkastningen kan räknas mot ett minskat eget kapital.
För en näringsidkare som redan belånat de fasta tillgångarna upp till taknocken är vitsen av ett utköp mindre, men det kan ju kännas tryggare att inte behöva riskera en jätteskuld att återbetala vid en konkurs.
-
När jag var fattig, ensam o liten var JAK en stor räddning. Där KUNDE jag ta ett mindre lån och där KAN jag spara en liten summa varje månad. Ingen ifrågasatte varför jag bara sparar 20 kr varje månad.