Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Övrigt om alternativ energi => Ämnet startat av: Skytten skrivet 24 feb-12 kl 13:33
-
Råvara till biogas finns det överallt. En av svårigheterna med småskalig biogas i vårt land är att vi har kalla vintrar.
Det finns bakterier som producerar gas i tropikerna med högre värme benämnda thermophiler, som jobbar över 45 grader,
och ger bra utbyte på en liten anläggning, som kan matas med gödsel från några grisar och hushållsavfall plus att man bygger dasset så att skiten hamnar i reaktorn.
I Sverige har man vanligen en mesophil kultur, som jobbar i området 15-45 grader. Detta gör att en liten bioreaktor blir dyr i drift och byggnad, eller om den görs enkelt, inte fungerar på vintern.
Man har under senare år påträffat bakterier psychrophila, som kan arbeta ner till några minusgrader.
De finns i botten på kalla fjällsjöar, och producerar metan.
En reaktor på 1000 liter hos University of Alaska, Fairbanks, visar att den under deras vintrar klarar av att producera gas om 3 kubikmeter/dag (motsvarar 3 liter olja) eller 25% av vad den skulle göra medmesophila bakterier.
Jag funderar om man inte skulle kunna bygga en reaktor ganska billigt, och man hade en blandad stam bakterier, som skulle fungera från 0 till 25 grader ganska hyfsat, och man skulle kunna hjälpa reaktorn på traven med solenergi.
Idén är att använda sig av 1000-liters farmartankar. En som isoleras och förses med samma inmatningsanorningar som man har i små anläggningar i tredje världen. Den skulle då också kunna förses med en slinga under isoleringen, där solvärme hjälper till.
En enkel solvärmeanläggning där solfångarna är lägre, och självcirkulation kan åstadkommas.
Gasen ledes till en annan farmartank som är fylld med vatten, nästan upp till inloppsröret, som sitter högt.
Med tusen liter vatten och en hyfsad yta, skulle ganska mycket av koldioxiden lösa sig i vattnet.
Gastanken skulle ha ett vattenutlopp nära bottnen, och kopplas till en tredje tank, som är öppen, ovanför gastanken.
Meningen är att gasen ska trycka upp vatten i den översta tanken, och där skulle en del av den lösta koldioxiden försvinna. Vatten rinner tillbaka när man tar ut gasen.
Skulle ju inte gå på allför mycket pengar att bygga. Antag att man fick 10000 kubik gas/år, detta är i olja/bensin/propan ett värde på över 10000:-/år.
Returen på solfångaren skulle kunna ge en del värme till den vattentanken, för frostfrihet och öka koldioxidutdrivningen.
Möjligen lite kalciumhydroxid i vattnet som binder koldioxid.
-
Spännande!
Jag har funderat på en rötkammare i celler istället.
att använda sig av ett flertal tunnor i oljefatsstorleken och koppla dem som en spindel. Använda ett vattenlås vid varje och sätta en tryckmätare på så att man kan hålla ventilen stängd tills ett tryck har byggts upp och man kan börja ta ut gas.
Blandningen av bakterier låter väldigt intressant. Men i en issolerad miljö, kan det kanske gå att ha en högre temperatur och använda något som trivs i 35-40 gradigt?
Har läst någonstans att du får ungefär 20-30% bättre resultat om du har en sakta omrörning av biomaterialet. Snabb omrörning störde rötprocessen, men en långsam omrörning ökade den.
-
Forskaren Anna Schnürer har lagt ut en beskrivning om hur man bygger en biogasreaktor:
http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/Biogasreaktor_miniformat.pd (http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/Biogasreaktor_miniformat.pd)
-
Har du någon annan platts som man kan komma åt denna ritning?
Jag får en 404 på den nämligen..
-
Det fattades bara ett "f" sist i adressen: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=anna%20schn%C3%BCrer&source=web&cd=1&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.bioresurs.uu.se%2Fskolprojektlinne%2Fpdf%2FBiogasreaktor_miniformat.pdf&ei=Z3RKT--2N8_Jswb416CVBQ&usg=AFQjCNHZTXXGD6_U9BICuDJY3IfxaTMPDw&cad=rja (http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=anna%20schn%C3%BCrer&source=web&cd=1&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.bioresurs.uu.se%2Fskolprojektlinne%2Fpdf%2FBiogasreaktor_miniformat.pdf&ei=Z3RKT--2N8_Jswb416CVBQ&usg=AFQjCNHZTXXGD6_U9BICuDJY3IfxaTMPDw&cad=rja)
PS, urk, den där länken såg inte rolig ut, men den fungerar!
-
Det fattades bara ett "f" sist i adressen: [url]http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=anna%20schn%C3%BCrer&source=web&cd=1&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.bioresurs.uu.se%2Fskolprojektlinne%2Fpdf%2FBiogasreaktor_miniformat.pdf&ei=Z3RKT--2N8_Jswb416CVBQ&usg=AFQjCNHZTXXGD6_U9BICuDJY3IfxaTMPDw&cad=rja[/url] ([url]http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=anna%20schn%C3%BCrer&source=web&cd=1&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.bioresurs.uu.se%2Fskolprojektlinne%2Fpdf%2FBiogasreaktor_miniformat.pdf&ei=Z3RKT--2N8_Jswb416CVBQ&usg=AFQjCNHZTXXGD6_U9BICuDJY3IfxaTMPDw&cad=rja[/url])
PS, urk, den där länken såg inte rolig ut, men den fungerar!
Sådana leksaks har jag gjort flera gånger, bli liksom bara ett experiment, inte mycket gas. Men ett sådant litet experiment, kan ju inspirera.
-
Jag undrar om en anläggning med t.ex. tre seriekopplade tusenliterstankar för rötning skulle räknas som byggnad, eller det skulle krävas speciella tillstånd.
En seriekopplad med tre tankar skulle röta ut fullständig, och kunna be 10-20 kubik/dygn. Borde kunna räcka till att värma ett hus.
Alla idéer man får är ju som vanligt redan påkomna, jag har hittat i stort sätt en likadan på nätet.
Dock tappat bort den, men förhoppningsvis tillfälligt.
Hittat länken: http://theurbanfarmingguys.com/ (http://theurbanfarmingguys.com/)
-
Har du en lantbruksfastighet spelar det väl ingen roll om det räknas som byggnad?
Däremot kan jag tänka mig att det klassas som miljöfarlig verksamhet även om restprodukten är önskvärt och kan kräva tillstånd av lokala miljönämnden, det brukar dock inte vara så svårt. Sedan så behöver man nog ett samtal med räddningschefen och få ett tillstånd för brandfarliga varor, för det är det definitivt.
-
Hej!
Idén med en tank med vatten som fylls och töms för att hålla trycket är ju lysande!
Jag är själv inne på funderingar om metan- eller biogasframställning. Jag undrar varför du skriver om att få ut koldioxiden ur gasen från rötkammaren? Jag tänker mig att gasen ska användas som spisbränsle, eldas i en gasspis, och om enkelt möjligt skulle jag vilja driva en stationär generator med gasen. Generatorn skulle i så fall drivas av en liten fyrtaktsmotor eller en Strirlingmotor och restvärmet användas för uppvärmning.
Ett par saker jag varit väldigt undrande över är just lagringen av gasen, tryckkärl är inte roliga att hålla på med och sen ska man ju ha någon typ av kompressor som trycker in gasen i tanken också. Idén med två tankar är smart för man kan få hyfsad volym med lågt tryck. Blir det övertryck i rötkammaren, kan man alltså låta rötningsprocessen trycka in gasen i gastanken tro?
En annan fundering är hur det skulle fungera om man gräver ner sin rötkammare till frostfritt djup och låter den stå på isolering samt ha isolering mellan rötkammaren och omgivande mark och ovanpå rötkammaren. Avger inte rötningen värme så att den isolerade tanken skulle hålla lämplig temperatur automatiskt?
Vänligen
Jens
-
Hej!
Idén med en tank med vatten som fylls och töms för att hålla trycket är ju lysande!
Jag är själv inne på funderingar om metan- eller biogasframställning. Jag undrar varför du skriver om att få ut koldioxiden ur gasen från rötkammaren? Jag tänker mig att gasen ska användas som spisbränsle, eldas i en gasspis, och om enkelt möjligt skulle jag vilja driva en stationär generator med gasen. Generatorn skulle i så fall drivas av en liten fyrtaktsmotor eller en Strirlingmotor och restvärmet användas för uppvärmning.
Ett par saker jag varit väldigt undrande över är just lagringen av gasen, tryckkärl är inte roliga att hålla på med och sen ska man ju ha någon typ av kompressor som trycker in gasen i tanken också. Idén med två tankar är smart för man kan få hyfsad volym med lågt tryck. Blir det övertryck i rötkammaren, kan man alltså låta rötningsprocessen trycka in gasen i gastanken tro?
En annan fundering är hur det skulle fungera om man gräver ner sin rötkammare till frostfritt djup och låter den stå på isolering samt ha isolering mellan rötkammaren och omgivande mark och ovanpå rötkammaren. Avger inte rötningen värme så att den isolerade tanken skulle hålla lämplig temperatur automatiskt?
Vänligen
Jens
Visst hjälper det att isolera, och gräva ner är isolering. Nackdelen är hur man ska kolla upp så allt är ok, gräver man ner ska man kanske överväga en annan tanktyp.
Svårare att serva och tömma kan det bli vid nedgrävning. Man skulle kunna röta i en källare, och ändå ha gasen ute. Det vatten som fixar trycket i gasen kan frysskyddas. Rening till full fordonskvalite är inte lätt på en liten anläggning, men den del som lätt kan tas bort gör bränslet bättre, och svavelföreningar är definitivt inte bra för en motor. Man kan skrubba hyfsat med enkla billiga metoder.
En ide är ju att få gasanläggningen att bli avloppsbehandling samtidigt, vilket i så fall gör det ännu mer fördelaktigt.
-
Hej!
Här är ett inlägg från en blogg av en kina-resenär (http://tianwai.wordpress.com/2009/10/29/hooray-poop/). Där finns en skiss på en enkel anläggning. Den verkar väldigt enkel, jag tror det är den vägen man ska gå för de syften jag talar om. Visserligen inte högeffektiv eller så men ack så enkel. Kolla skissen, i Sverige skulle man kunna göra samma sak men isolera tanken - skribenten beskriver hur det blir värme över från själva rötningen så kan kan tänkas (?!!) att processen skulle fungera även i Sverige på vintern.
Nån som vet var jag kan få tag i en begagnad kraftig plasttank på 1-5 kubikmeter till lågt pris?
Vänligen
Jens
En annan länk i samma ämne, också om enkel biogas i kina: http://www.i-sis.org.uk/BiogasChina.php (http://www.i-sis.org.uk/BiogasChina.php)
Finns massor av info på YouTube också: Biogas Digester for the Home (http://www.youtube.com/watch?v=W2SMQGUuY3g#) från denna sida finns massa andra intressanta länkar.
Bra sida med info om stirlingmotorer bland mycket annat: http://www.energy.ca.gov/distgen/equipment/stirling_engines/vendors.html (http://www.energy.ca.gov/distgen/equipment/stirling_engines/vendors.html)
Enkel förklaring av enkel biogasanläggning: http://www.tutorvista.com/content/science/science-ii/sources-energy/question-answers-7.php#question-78 (http://www.tutorvista.com/content/science/science-ii/sources-energy/question-answers-7.php#question-78)
-
Ovanstående är en typisk reaktor i Kina, i Indien har man oftast flytande tak som en gasklocka.
Beträffande tank, om du vill ha den under jord, skulle en septitank nog fungera, sådan finns säkert beg på Blocket eller andra ställen.
Seriekopplade farmartankar, skulle i tre fyra eller fler i rad kunna reducera avlopp väldigt bra, och fin hygienisk flytgödsel komma ut i andra ändan.
har man möjlighet att hålla den första varm med spillvärme, skulle termophila kulturer kunna verka där, och i nästa mesophila, vilket skulle öka utbytet av gas, och
reducera det inmatade väsentligt.
Mängden avfall som står till buds, avgör storleken.
Jag tänker mig en rörkoppling från nära toppen till tanken och röret går mot botten i tanken efter. Då skulle reaktorn växa automatiskt efter hur mycket man har att stoppa i. I slute skulle man ta ut resterna i flytande form. Ett omröringsaggrigat om det alls behövs skulle då endast finnas i den första. För att finfördela kunde man tänka sig en avfallskvarn i första tankens ena inlopp. Jag tror att man måste mata med i alla fall 5% kodynga för att hålla processen bra igång.
Trycket i tankarna kommer att kunna trycka upp vattnet i tanken ovanför, men en backventil bör finnas för ökad säkerhet. Kompressorer kommer inte att behövas.
Blir anläggningen beroende av mycket insats för att fungera, blir inte anläggningen tillräckligt bärkraftig. Det övergripande kan vara att få en del energi, samtidigt som man löser avfalls och avloppsproblem, får ingen anledning att använda konstgödsel.
-
Vätesulfid och andra svavelföreningar förekommer i rå biogas i liten mängd, och är inte vanligtvis ett problem, när man endast bränner gasen, men väl om man kör en motor, man kan enkelt rena bort detta med ett filter, som består av helst en glasflaska, typ damejean eller mindre. man fyller med stålull eller stålavfall från metallarbete. När stålet är förbrukat,bytes det ut, men kan sedan regenereras i luft. Detta tar längre tid än det blir oandvändbart, så en tre fyra satser järnspån eller stålull behövs.
En bild från http://permaculturewest.org.au (http://permaculturewest.org.au):
-
En fundering.
Jag har fått lära mig att så länge som en dyngstack "brinner" så kan den inte frysa.
Den ska vad jag har hört ha en temp på upp mot 60 grader.
Jag antar att det är förmultningsprocessen som avger värme, i så fall borde det räck med att isolera tanken eller har jag fel.
Annars kan man väl bara lägga en tank i stacken så har man värme?
Är jag ute och cyklar.
-
Många har erfarenhet av att mycket värme produceras i komposter, gödselstackar, för att inte tala om hur varmt nyklippt gräs kan bli på kort tid.
Tyvärr så är det oxiderande processer som framkallar temperaturen, och detta innebär att man inte kan få en bioreakter som producerar gas att nå sådan intensiv värmeutveckling.
Visst hjälper det att isolera, men det går inte att isolera så en mesophil kultur hålles stabil och ostörd.
Jag ska försöka få en kultur att jobba hyfsat runt 15-20 grader.
Detta innebär lägre fart på processen, men nödvändigtvis inte sämre totalutbyte. Vid försök har det tagit ett par år att selektera fram stammar som kan jobba i det lägre tempereturintervallet. Anledningen till att mesophila kulturer startar snabbt, tror jag helt beror på att däggdjurens och fåglarnas kroppstemperatur ligger ungefär där dessa kulturer är aktivast. De har helt enkelt acklimatiserat sig till den temperaturen, och då gödsel används som substrat, finns redan dessa där.
Många experiment har varit ganska kortvariga, där man då haft lägre temperatur, man har avslutat då resultatet inte varit det bästa och anpassningen/selektionen har inte fått uppkomma.
Man skulle kunna okulera med gödsel, som legat fruset eller kallt en tid, och även oklulera med slam från kärr och sjöar, där "gastabloss" förekommer.
-
Biogas produceras av metanogener, som inte själv kan bryta ner substratet. Det är en hel del olika bakterier, som i olika steg sköter arbetet. Dessa konkurrerar också, stabiliteten är svår att bibehålla. Jag funderar på om man inte skulle kunna optimera/stabilisera kulturen, genom att minska konkurrensen dem emellan.
Seriekopplad tank, tänker jag att de bakterier som gör de första nedbrytningsstegen, skulle dominera den första tanken, och metanogenerna i den andra. Jag tänker mig att de själva hittar sina nischer, och man kan optimera sådant som ph. En del väte skulle produceras i den första tanken där lite metan produceras, och i den andra tanken mest metan och koldioxid.
Möjligen skulle man dessutom få gas med mer väte och mindre koldioxid på detta sätt.
Någon gång i april sätter jag igång ett försök, vill vänta till långvarig frost inte blir ett problem, och fixa under sommaren beredskap för nästa vinter.
-
Hur många kubik räknar du med att du behöver för att värma din bostad?
eller är tanken att driva en motor?
Om man nu ska ge sig på att spara gas i tryckbehållare.. finns ju bränsletankar till gasbilar. De borde ju vara ganska bra att lagra i. Kostar visserligen en del, men man kunde eventuellt ha cykliskt system där man producerar under sommaren för att använda under vintern. Eller finns det billigare tuber som håller måttet?
-
Jag kommer att prova, mest för att kanske kunna lösa avloppsrening, och få gas. Vet ännu inte hur mycket gas jag kan få ut, eller om det är möjligt att framställa tillräckligt för att värma huset. Jag vet inte heller om jag får lov att göra det, eller om tillståndsbyrokratin med höga avgifter kan stoppa projektet. Känner till fall där tillstånden kostade en halv million.
En mindre provtanläggning, kan jag utan vidare bygga.
Kan man få ett hyfsat gasutbud, på en liten och billig anläggning, där temperaturen är låg, blir driften enkel. Behöver jag mer insatsvaror, så finns det mycket material häromkring, som är ett kvittblivningsproblem, och troligen får man tom betalt för att ta det.
Uppvärmning av en liten anläggning, ökar produktionen, men det blir kanske inget extra netto, ökningen kan gå till att hålla igång tanken.
Jag tror nog att jag knappast kan lagra under högtryck, går ej att få ekonomi på. Relativt stora gårdsanläggningar lagrar med lågtryck i stora korv- ballonger, eller ett tak av gummi över reaktorn.
Har ännu inte sett om det finns något lätt sätt att oxidera metan till metanol, ett annars bra sätt att lagra, och koncentrera energin.
-
Hittat ytterligare länk som kan vara av intresse http://www.ashden.org/biogas (http://www.ashden.org/biogas)
När det gäller lagring av gas såg jag ett TV program för en herrans massa år sedan.
Det var en fransman som producerade sin egen biogas för att driva sin bil med.
Han fyllde traktorslangar med gas och surrade dem sedan på taket till sin gamla Renault och kopplade in en slang till motorn.
Kanske inget som bilprovningen hade varit helt nöjd med, men funkade för honom.
-
Traktorslangar är vanligt i t.ex. Indien. På små ovanjordanläggningar av oljefat, men det används där till matlagning och lyse. Har sett en informationsfilm om biogas från Indien, där den stolte ägaren till anläggningen läste i lampans sken på dasset, samtidigt som han levererade till reaktorn som var kopplat till biogasanläggningen.
Rå biogas är inte lämpligt för en bilmotor.
-
http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/Recycle/biodig/manual.htm#Back (http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/Recycle/biodig/manual.htm#Back) to contents
http://www.organicfarmermagazine.org/category/environment/energy/ (http://www.organicfarmermagazine.org/category/environment/energy/)
http://www.completebiogas.com/index.html (http://www.completebiogas.com/index.html)
Är några länkar, dock avser de varmare klimat. Men, om man hittar mer kryofila bakterier, så kanske det kan fungera.
För att trycka ut luften i rötkammaren (anaerob miljö) så kan man använda avgaser från bilen. De är nästan syrefria.
-
För att trycka ut luften i rötkammaren (anaerob miljö) så kan man använda avgaser från bilen. De är nästan syrefria.
Åtminstone avgaser från en ottomotor som går lambdareglerat eller på fet bränsleblandning. Men så snart blandningen är magrare än lambda = 1 stiger syrehalten i avgaserna.
Dieslar har alltid, och i synnerhet på tomgång, mycket syre i avgaserna.
-
Gasen bildar tryck i tanken, så den driver upp vattnet. Trycket i jäsningen kan ju inte understiga trycket i gastanken.
Tankarna klarar utan problem ett tryck motsvarande 1200 kg/m2.
Luften i tanken finns bara vid start, och drivs ut när processen börjar. Det bildas faktiskt nästan ingen metan vid starten, utan koldioxid. Man får provtända genom att fylla en ballong, för att se om det är syrefri gas. Är man väldigt försiktigt lagd är koldioxid lätt att tränga ut luft med.
Att det är luft i starten över ytan gör inget för jäsningen, som pågår under ytan.
-
Jag har hittat en våt plats där det verkar ha legat gödsel i många år, jag tog ett prov under ytan och lade i en petflaska, och så får vi se om det jäser i 15 graders värme.
Matade med lite socker och ströbröd plus lite olja som start. Kommer det igång ska jag finfördela köksavfall.
Ska försöka hitta naturligt slam också.
-
Principiellt resonemang utan speciell hänsyftning till projektet. En del anaeroba bakterier kan vara känsliga för syre, kanske tom dö.
Kanske det finns lämpliga bakterier ute i kärr och sumpmarker? (eller var det det du menade?)
-
Jo speciellt metanogener, för dem är syre livsfarligt. (obliganta anaeroba). Vi kallar dem till vardags bakterier, fast de egentligen inte är det, ska man vara petig heter de arkeer, en mycket gammal livsform som fanns redan när det inte fanns syre i atmosfären. De trängdes undan av phototropher när de bildade atmosfärens syre, och flyttade då in i syrefria miljöer, sjöbottnar, underjord, kontinentalsprickor och inuti främst matsmältningsorganen på djur och människor.
Metanjäsningen kommer igång när koldioxid trängt ut syret i tanken. Dessa "bakterier" lever på nedbrytningar från andra som bryter ner cellulosa, andra kolhydrater, fett, och en hel del annat. På något sätt kan de ta H2 och Co2 och bildar metan.
Man får söka dem i syrefria miljöer, sjöbottnar, men vanligast är gödsel.
-
Första bubblorna idag i provflaskan, förmodligen ännu inte metan. Jag väntar lite till innan jag kollar gasen.
-
Hej!
Så om jag vill starta metanavgivande rötning är det inte bara att kasta ned diverse organiskt material i en tank, röra om, sätta på ett lock och vänta på att gasen kommer? Om jag förstår tidigare inlägg rätt måste jag tillsätta rätt arkeer också (de dyker alltså inte upp spontant som mögel gör) för att få det att funka. Är det rätt uppfattat?
Sen fanns det ju olika stammar för olika temperaturer, hur vet jag att jag hittat kalla arkeer, de som funkade vid 10 - 25 grader?
Om jag inte bryr mig om nedbrytningshastigheten speciellt mycket, är det då något problem att ha en kall rötning och köra med bara kalla arkeer?
Om jag gräver ned min tank till frostfritt djup, isolerar den och kör med de kalla arkeerna, kommer jag då ändå inte att få någon gas alls? Vad händer i så fall med det jag dumpar i tanken?
Om man likt mig bara är ute efter enklast möjliga gasproduktion utan större krav på mängd - "jag tar vad jag får" - utan mest ser gasen som ett tillskott och rötningen som ett bra sätt att ta hand om organiskt avfall, duger då den ovan beskrivna isolerade tanken tro?
Förutsatt att man inte äter antibiotika, p-piller eller andra läskiga mediciner, är det då ok att låta urin och/eller avföring gå ned i tanken? Vad händer om jag får salmonella eller annan vidrig magsjuka? Hur länge måste man låta tanken vara ifred innan det kan anses säkert att sprida det toaavfall jag släppt ned i den?
Är det bättre att separera ut urinen och sprida den för sig över odlingarna? Vilka är farorna med det?
Kan man låta toapapper gå ned i rötkammaren?
Miljömärkt tvättmedelsvatten?
Duschvatten?
Etc. etc.?
Vänligen
Jens
-
Det finns redan bakterier i det mesta man lägger i röttanken. Vill man optimera för vissa förhållanden, som t.ex. låg temperatur bör man ju se till att man får en flora som jobbar någorlunda i den temperaturen. Det finns mikroorganismer som kan producera metan från 5-90 C. Varje septitank eller trekammarbrunn har en blandning av såväl syrekrävande som i bottenslammet en del syreskyende bakterier. I gödsel eller vår egen skit finns det fullt med lämpliga kandidater i temperatur omkr 37 grader. Dessa kan efter längre tid anpassas till allt lägre temperaturer. Det kan då vara lämpligt att odla dem i en mindre behållare tills man ser att man har fått en kultur som fungerar som man vill, innan man börjar köra en större tank. Slam från sjöar och kärr bör rimligen ha bra kulturer, då de ju har jäst där i kanske tusentals år.
Man har noterat att bakterier som jobbar bäst vid 37 grader, kan "vänjas" vid lägre temperaturer, och ändå klara sitt gamla optimum, medan en del kulturer från alltid kalla miljöer, ibland inte kan jobba om det blir över 15 C.
Arkeer finns det så många sorter av och de flesta är knappast ens kända och studerade. Det vi kan säga är att det är den livsform som klarar de mest extrema miljöer, och hittar vi liv på någon plats utanför Jorden är dessa högoddsare.
Urinen bidrager med näring, näringsämnena kommer inte att försvinna i tanken, men risken för patogena bakterier minskar, så du gödslar med urinens näringsämnen vare sig du låter det gå igenom rötningen eller ej.
Vill man inte gödsla på ätbara ting, kan man cirkulera näringen i en gröda som kan rötas, och ständigt cirkulera näringen, utvinna metanet.
-
Nu har provflaskan, som stått i ett utrymme där temperaturen varit mellan 8 och 16 grader bubblat ett par dagar. I dag testade jag genom att hålla ett tänt stearinljus nära korken, och lossade lite på korken. Trycksänkningen ökade bubbelmängden, och jag kände värmen från den brinnande gasen. Då det var i dagsljus, såg jag knappt lågan. Testar i mörker nästa gång. Jag hade matat den med finfördelade gamla morötter för några dagar sen.
Jag kommer nu att fixa en plastdunk på 25 liter, sätta en slang som utlopp för gas, och skala upp kulturen, i samma temperatur som nu.
-
Coolt!
Gör en slinga på slangen och låt vatten vara i den så att det inte kan brinna baklänges. Jag misstänker att 10-20 l. metangas kan ge en rätt obehaglig smäll...
Vänligen
/Jens
-
Om tillstånd för småskaliga bioagasanläggningar. www.bioenergiportalen.se/?p=1965&m=1633Cachad (http://www.bioenergiportalen.se/?p=1965&m=1633Cachad)
-
Hejja Skytten!
Jag har tänkt på liknande system av och till i över 20 år, men inte "kommit till skott", delvis för att jag bor i lägenhet.
Vad jag har läst så blir även totalutbytet av gas lägre ju lägre temperatur man har, om jag mot förmodan hittar pdf-en som det var mest tydligt redovisat i inom rimlig framtid ska jag delge den. Jag har för mig att den finns länkad i tråden om rötning av "dass-produkter", som var aktiv för några år sedan.
Förutom att utbytet per tidsenhet blir väldigt väldigt mycket större och utbytet per råvara blir större finns även andra fördelar med att använda sig av hög temperatur, det blir lägre konkurrens från andra mikroorganismer och man får en "hygienisering". Mängden rötslam blir också mindre, vilket också påvisar att total-gasutbytet är större per mängd biomassa. Rötslammet efter termofil rötning blir betydligt renare och mer hygiensk, på flera sätt bättre för gödsling, och rötnings-processen blir betydligt mer stabil/pålitlig.
Förutom temperaturen du tänkt röta i tror jag du är inne på helt rätt spår.
Svavelföreningarna som finns i den råa biogasen ska man återigen enligt vad jag läst kunna få hjälp att bryta ner av bakterier (arkéer?) om man ger dom trä att bosätta sig på i rötningstanken.
Tyvärr för oss utan stora ekonomiska resurser blir biogasframställnig väldigt mycket mer kostnadseffektivt ju större anläggning man gör det i, att elda rå biogas ger värme, vilket ur ett rpaktiskt perspektiv kan konkurrera med ved, solfångare, värmepumpar och dylikt. Att rena gasen till fordonsbränsle gör den praktiskt konkurrenskraftig med (med all rätt) hårt beskattade fossila bränslen.
Det ska enligt vad jag läst, (förlåt om jag är tjatig med det, men jag vill påpeka att jag inte har kommit fram till det själv eller har väldigt omfattande källhänvisningar) vara möjligt att anpassa en enkel stationär ottomotor för att drivas med relativt orenad rå biogas, svavelföreningarna måste naturligtvis åtgärdas, men höga halter av CO2 ska kunna vara kvar. Spillvärmen från en sådan motor som kan driva en generator borde man både kunna värma hus/vatten med, och rötningsprocessen.
Min idé som borde lämpa sig för mindre lantbrukare med ett ekonomiutrymme över som kan isoleras lite använder man sig av minst 4 farmartankar i serie, (farmartankarna kan hittas på blocket för några hundralappar/st, går även under namnet IBC-tankar) Gasen leds mer eller mindre direkt till ett litet bensin-elverk, man borde få el, och värme till både rötningsprocessen och att värma huset/varmvattnet.
-
@torpjens:
Sjukdomar kan vara ett problem vid kall rötning ja.
Du vill inte späda ut biomassan med för mycket vatten, som i spolvattnet till exempel. Lite vatten kan man tillsätta, men det blir oerhört ineffektivt att koppla toaletten direkt till rötningskammaren, men annars kan man röta i princip allt organiskt som är giftfritt, inklusive toalettpapper till exempel.
Rötgasen är praktiskt taget syrefri, så du har ingen explosionsrisk i rötningskammaren när den puttrar på som den ska.
-
Till och med de allra primitivaste rötkammare har ett vattenlås för att förebygga bakflammor, även om risken är praktiskt taget 0 vid övertryck.
Ska man spara gasen, är det inte fel att rena. De system som man använder idag är komplicerade och dyra, då de arbetar under tryck.
Ofta är det vatten som man bubblar gasen igenom under tryck, och när sedan trycket sänks frigörs koldioxid till luften. Annat än vatten brukas också, men högt tryck ska till.
Jag kommer att prova andra metoder, använda något som under atmosfäriskt tryck löser mycket koldioxid vid normal temperatur, och kan regenereas vid liten temperaturhöjning, och varken är giftigt eller dyrt.
Det pågår en hel del forskning, och gamla sanningar omprövas. Detta gäller skalan på anläggningen, temperaturen mm.
Att lägga energi på att värma en liten anläggning, kan kosta betydligt mer än att köra vid låg temperatur, förutom solvärme.
Att späda ut i röttanken , och finfördela kan vara fördelaktigt, när biogasproduktionen visserligen är viktig, men reningen av det som rötas (hushållsavfall, avloppsvatten) är en lika viktig del. Thermofila jäsningar är helt enkelt inte ekonomiskt fördelaktigt utan i mycket stor skala. Mesofila kräver en anläggning på ca 100 kors gödsel, för att vara ekonomisk att köra mesofil hela året i vårt land.
En mindre anläggning (så liten att den knappast förekommer i Sverige) kräver annat upplägg. Mycket mer matavfall, mer finfördelat, lång genomloppstid, för att förstöra patogener. Slutsteget i systemet är mer eller mindre förvaring tills det är tid att sprida det som gödsel.
Ett relativt nytt koncept är att separera de olika stegen då de första nedbrytningarna är ganska lätta att hålla igång, medan just metanogesen är ett känsligare kapitel. Det blir lätt fel ph för dessa arkeer då de första nedbrytarna producerar i för snabb takt. Alltså seriekopplad tank, med den huvudsakliga metanjäsningen i den andra tanken, och ph-koll.
Svavelväte går att ta bort med biologiska metoder, men dessa kräver syre och måste bearbetas i separat tank, syrehalten måste hållas under antändningspunkten.
Det är knappas ett enkelt system för en liten anläggning. En 200 liters skrubber med järnoxid renar effektivt tusentals kubikmeter gas från svavelväte.
Metan kan inte lätt lagras mycket kompakt, det vill helt enkelt inte bli flytande utan extraordinära metoder. Man kan lagra i gastub vid 8 atm tryck, och i så fall måste det ju renas.
Anläggningar för stora djurgårdar finns det teknik att köpa, och förmodligen får vi se fler sådana.
Jag skulle vilja få fram ett betydligt mindre system 6-20 m3, som förutom fixa gasen, ska fungera som enskilt avlopp, och uppfylla dagen krav. Systemet bör då fånga upp bad och tvättvatten, använda detta vatten i toaspolning, före det går till rötkammaren. Med redan skitigt vatten, kan toaspolning motiveras, om det sedan går till rötning.
-
Gasen kommer stadigt ur petflaskan. Idag brann det ur flaskan en bra stund, plasten smälte.
Jäsningen har aldrig varit i temperatur över 18 grader, och den har varierat under dygnet flera grader.
Dags för att skala upp till 25 liter, ska fixa grejor idag.
Jag kommer också att börja fundera på solfångaren, som jag ämnar prova för att kunna hålla en större tank varm.
Det blir förmodligen ett radiatorelement för adsorptionen, bygger in den i ett fönster, som isoleras på baksidan.
-
Intressant tråd! Det här vill jag fortsätta att läsa om! Och eventuellt göra. Fast där jag bor är myndigheterna "bäst i klassen", så det blir nog att kolla alla tillståndskrav en vända extra ...
-
Jag har nu flyttat över till en 25-litersdunk. Jag satte ett rör i hålet, som går under vattenytan, så jag kan mata dunken utan att gasen kommer ut.
Dunken har även ett utlopp för gas, som kan stängas. Ska när det kommer igång sätta en ballong för att fånga upp gas.
-
Tack för att du testar!
Du skulle inte kunna tänka dig att försöka isolera dunken, värma upp den, och sen stänga av värmaren när det börjat komma mycket gas och se om temperaturen faller snabbt eller långsamt för att försöka se om processen i sig självt kan ge ett nämnvärt värmetillskott i så liten skala med måttlig isolering?
-
Anaeroba jäsningsprocesser, ger inte ifrån sig mycket värme. Att jag skulle få en temperaturhöjning med att isolera en 25-liters dunk är inte att räkna med. En isolering skulle givetvis fördröja nedkylning, men att jäsningen skulle bidra med något att räkna med är inte möjligt. I en anläggning utomhus på några kubik, kommer isoleringen att ha större betydelse, svalna långsammare, men även svara långsammare på en daglig temperaturvariation, det är därför jag har en solslinga i åtanke, för att just värma när det finns chans att göra detta utan att behöva ta nästan all gas för ändamålet. Här kan man på sätt och vis säga att jag använder solenergi för att få mer gas. Temperaturen kommer givetvis att vara svår att hålla konstant.
I dunken testar jag jäsning vid lägre temperatur, vilket skulle vid acceptabelt utbyte, göra det möjligt att producera året runt, i en liten anläggning.
Det verkar som om temperaturen inte får variera mycket, ju högre den är, en termophil reaktor försöker man hålla en grads tolerans, och i större mesophila är en jämn temperaturn (helst då optimal) för att inte få reaktorn att stanna av.
Det har inte lagts ner så mycket försök med stammar som kan jobba i lägre temperaturintervall, men det verkar som de klarar svängningar mycket bättre.
Ska man använda ett hushålls avfall, kan reaktorn aldrig bli stor, och den förväntade gasmängden kan räcka till att hålla en gasspis, varmvatten eller köra en mindre motor ett par timmar om dan. Det är ganska säkert att det kommer att kosta mer att försöka hålla den på 37 grader året runt, än att jäsa vid lägre temperatur.
Det är bland annat detta som nuvarande tester är till för, att se om det går att få fram ett konsortium av mikroorganismer som fungerar i lägre och fluktuerande temperatur. Inte ens en solfångare kan garantera jämn hög temperatur året om.
Mesofila "småskalig" biogasproduktion i Sverige är hittills anläggningar där man har investerat flera millioner, och är då större djurhållare, som kan tänkas driva en sådan. Deras enda mål är inte bara gas, utan att få en bra hantering av ett problem(att kor skiter). Medan det finns hundratusentals om inte millioner små anläggningar i sydligare länder, en del av dem har pga hög höjd, liknande problem som vi i norr.
Hushållsavfall, dvs matrester, innehåller mycket mer kol än dynga, som ju redan blivit av med en del av sitt kol, 2 kg rikt avfall från ett hushåll är mer än flera spannar koskit.
-
Jag tycker det är intressant att du är så nära, men missar på grund av lösa antaganden.
Jag vet att när man jäser mäsk kan man få problem med kylningen på grund av egengenererad värme om man gör lite för stora satser, från ca 200 liter och uppåt. Det är anaerob jäsning utan isolering och från rumstemp. Man kan få en högre mikrobiologisk aktivitet ju varmare det är så länge man håller sig inom organismernas optimalområde.
Jag tror du gör en tanke-vurpa och missar poängen, termofil rötning går MÅNGA gånger snabbare än rötning runt 20 grader, vilket gör att du kan ha mycket mindre behållare om du isolerar den och termostatstryr temperaturen. Att total-gasutbytet blir bättre, och rötningen mer fullständig med termofil än med psykrofil rötning är ytterligare fördelar. Att hålla på och svänga mellan olika organismers optimalområden kan ge rejäla produktionssvackor. Då de bakterier som gynnas av rådande tempretur kommer att konkurrera ut de som trivdes i den förra temperaturen, och man får extrema populationsminskningar i processen.
Här är en länk till dig: www.jti.se/uploads/jti/JTIinfo107.pdf (http://www.jti.se/uploads/jti/JTIinfo107.pdf)
Jag hade en gång en cirkulationspump på 3 watt i en EPS-back på 50 liter, väggarna i backen var ca 30mm, omgivande temp var under rumstemp, men det var riktigt varmt vatten i backen, så där att det var obehagligt att stoppa ner handen på grund av det var så varmt.
Det kostar dig inte många tior att få tag på en sån back jag hade på 40-50 liter för att se om jag har rätt i att termofil rötning kan ge användbar värme av sig självt.
Som bekant får man bättre förhållande mellan yta och volym ju större behållare man gör, materialet till att bygga en låda för fyra farmartankar i 100mm EPS kostar inte många tusenlappar. Eller, om du tänkt klara dg på 4st 1000liters farmartankar med växlande temperatur, så klarar du dig definitivt på 4st 200 liters plastfat om de är ordentligt isolerade och konstant har termofil rötning, en EPS-låda som det ryms i kostar någon tusenlapp i material, och behöver inte många watt för att hållas varm, jag tippar att värmen från rötningen fixar lejonparten av den uppvärmningen.
-
http://www.wcasfmra.org/biogas_docs/Small%20Scale%20Biogas%20Plans.pdf (http://www.wcasfmra.org/biogas_docs/Small%20Scale%20Biogas%20Plans.pdf)
En länk jag hittat. När vi bodde på gården, var en liten "ovärmd" rötkammare något som verkade högintressant tyckte jag då (och nu). Var inne på att göra den av ett PE-rör, med diam 40 - 50 cm och 2 - 3 m längd.
Heja Skytten
-
Jag tycker det är intressant att du är så nära, men missar på grund av lösa antaganden.
Jag vet att när man jäser mäsk kan man få problem med kylningen på grund av egengenererad värme om man gör lite för stora satser, från ca 200 liter och uppåt. Det är anaerob jäsning utan isolering och från rumstemp. Man kan få en högre mikrobiologisk aktivitet ju varmare det är så länge man håller sig inom organismernas optimalområde.
Jag tror du gör en tanke-vurpa och missar poängen, termofil rötning går MÅNGA gånger snabbare än rötning runt 20 grader, vilket gör att du kan ha mycket mindre behållare om du isolerar den och termostatstryr temperaturen. Att total-gasutbytet blir bättre, och rötningen mer fullständig med termofil än med psykrofil rötning är ytterligare fördelar. Att hålla på och svänga mellan olika organismers optimalområden kan ge rejäla produktionssvackor. Då de bakterier som gynnas av rådande tempretur kommer att konkurrera ut de som trivdes i den förra temperaturen, och man får extrema populationsminskningar i processen.
Här är en länk till dig: [url=http://www.jti.se/uploads/jti/JTIinfo107.pdf]www.jti.se/uploads/jti/JTIinfo107.pdf[/url] ([url]http://www.jti.se/uploads/jti/JTIinfo107.pdf[/url])
Jag hade en gång en cirkulationspump på 3 watt i en EPS-back på 50 liter, väggarna i backen var ca 30mm, omgivande temp var under rumstemp, men det var riktigt varmt vatten i backen, så där att det var obehagligt att stoppa ner handen på grund av det var så varmt.
Det kostar dig inte många tior att få tag på en sån back jag hade på 40-50 liter för att se om jag har rätt i att termofil rötning kan ge användbar värme av sig självt.
Som bekant får man bättre förhållande mellan yta och volym ju större behållare man gör, materialet till att bygga en låda för fyra farmartankar i 100mm EPS kostar inte många tusenlappar. Eller, om du tänkt klara dg på 4st 1000liters farmartankar med växlande temperatur, så klarar du dig definitivt på 4st 200 liters plastfat om de är ordentligt isolerade och konstant har termofil rötning, en EPS-låda som det ryms i kostar någon tusenlapp i material, och behöver inte många watt för att hållas varm, jag tippar att värmen från rötningen fixar lejonparten av den uppvärmningen.
Det finns nära nog ingen termophil rötninganläggning, förutom att man i Japan använder det. En termophil jäsning kräver främst storlek och hightech om det inte är ett labförsök. Att det jäser snabbt betyder inte att man får metan i stor mängd. Det som ibland kallas termophil jäsning, som dock inte är metanjäsning, är att man förberarbetar och steriliserar främst cellulosarika substrat, för att göra det lättsmält senaret, för att i en mesophil efterprocess tillverka gasen(eller spriten). Ibland används renodlade enzymer. Värmekontrollen i termophila och mesophila anläggningar är en av de större tekniska problemen, och det påverkar lönsamheten. Jäst är en svamp och en eukaryot organism, med helt andra förutsättningar till hög ämnesomsättning, kräver dessutom främst höganrikad näring, som socker. Metanogener har en ämnesomsättning på promille av vad en eukaryot cell kan ådstadkomma. Extremophiler som arkeer kan vara, kan jobba i höga temperaturer, viket inte en eukaryot kan. Arkeer kan leva på nästan vad som helst, järnföreningar, svavelföreningar tom arsenikföreningar eller organiska syror.
För att få ekonomi har man gjort försök med att ha värme i mitten på reaktorn, och kunna styra en termophil process där, låta sedan en mesophil process fungera i ett isolerande lager ytterst. Nu händer det mycket, då biogas har fått stor spridning, och många olika projekt är igång, så kanske kan man hitta lönsam termophil teknik, men en sådan är ännu inte etablerad och vanlig. Jag bor inte långt ifrån en anläggning, som uteslutande forskar på biogas.
Varför finns det inte idag mycket små biogasanläggningar i kalla klimat? Svaret ligger just i temperaturen.
Förr och då länge sen förekom rötning med låg temperatur, man grävde en grop, fyllde med dynga och täckte den, stack ner ett rör, och fick gas, något som man i viss mån tagit upp när man utvinner gas från soptippar. Soptippen finns och är ett miljöproblem, så då kan tekniken användas.
-
Jobbar på detta, 25-litersdunken gav givetvis mer gas, men inte mer kunskap. Ska fortsätta med denna, då jag vill försöka klara ut vad en större apparat kan ge innan uppskalning (krävs sen tillstånd, som bekant kan kosta multum). 200 liter blir det nästa gång, och då blir det inte lab-försök. Vi får se men det bör bli motsvarande en liter olja/dag, på köksavfall. Kanske testar utan att fixat tillstånd. Kommunpampar och deras rådgivande tjänstemän är ju utbildade för en tid sen, och tror inte på småskalighet, utan på storskakighet.
-
Hej!
Tillstånd? Från vilken storlek eller produktion krävs tillstånd? Vad krävs tillståndet för; explosiv gas, tanken, eller vad, jag fattar inte?
Hittade 1 m3 plasttankar på blocket för 800 kr/st. En eller ett par såna vore ju helt ok. Skulle jag behöva tillstånd för att hälla lite kompost i en sån och leda av gasen - upprörande! ;D Det ingen vet har ingen ont av - så länge man inte skadar någon.
Det fanns även plasttunnor för ett par hundringar, kan användas till gaslager.
/Jens
-
Tillstånd ja, jag kan ju tycka att det kan vara rimligt med tillståndskrav för storskalig hantering av explosiva gaser så länge alla är med och betalar kostnaderna vid eventuell olycka. Däremot anser jag att det ska vara relativt enkelt att få tillstånd när det är rimliga mängder som hanteras och av en person som har någorlunda koll på vad han/hon sysslar med.
Skytten, hur stor behållare tror du behövs för att konstant hålla en liten låga vid liv vid på rumstemp, lite grovt gissat så där, utan att behöva lämna några garantier?
För att få ut energi motsvarande en liter olja per dag måste man tillsätta något mer energi, grönsaksrester/spill är 90-95%+ vatten så på enbart grönsaker skulle man behöva tillsätta mer än 40kg våtvikt per dag, eftersom det som inte är vatten inte är så energirikt som olja.
Räknar man torrvikt så borde man med spannmål och kött kunna komma ner i nära två kg per dag. Så om det är ett normalhushåll tror jag man sparar mer på att se över sin mathantering än vad man kan få ut från gas motsvarande en liter olja om dagen.
-
Hej!
Tillstånd? Från vilken storlek eller produktion krävs tillstånd? Vad krävs tillståndet för; explosiv gas, tanken, eller vad, jag fattar inte?
Hittade 1 m3 plasttankar på blocket för 800 kr/st. En eller ett par såna vore ju helt ok. Skulle jag behöva tillstånd för att hälla lite kompost i en sån och leda av gasen - upprörande! ;D Det ingen vet har ingen ont av - så länge man inte skadar någon.
Det fanns även plasttunnor för ett par hundringar, kan användas till gaslager.
/Jens
Jag vet inte från vilken storlek det krävs tillstånd.
800:-/st är det högsta priset jag sett på länge för IBC-tankar, beroende var man bor kan man komma ner i 2-600:- eller, med rätt kontakter få dom gratis.
-
Hej!
Har någon något tips var man kan hitta såna plasttankar kring 500 kr inom 10 mil från Nyköping får du gärna säga till! Samma sak med blå plasttunnor med stort och tätt lock.
Vad gäller gasen så kan jag tycka att om man får ha en bil med kvarts tank stående eller en husvagn med en gasoltub stående så borde det inte vara något bekymmer (det borde inte behövas tillstånd) för en kubikmeter gas vid normaltryck. Jag förstår vad ni skriver men jag tycker att det inte borde behövas. Något ogenomtänkt kanske men min magkänsla är att det finns lite för mycket intresse av att registrera, kontrollera och utfärda tillstånd för småsaker.
Vänligen
Jens
-
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1965&m=1633 (http://www.bioenergiportalen.se/?p=1965&m=1633)
Att få tillstånd för explosiva varor är inte särskilt krångligt och kostar några 100.
-
På blocket brukar det vara fullt med annonser för 1000-liters tankar. Jag kan få dem för 200-till trehundra. Åkaren levererar den när en bil med plats kör förbi för 200:-.
Min 25-liters apparat var inte helt tät, jag får göra en ny.
-
Jäshinkar på 32 liter brukar man kunna hitta för typ en hundring, tätt lock med färdigt hål för jäsrör, och packning till det som även en jäshävert brukar passa bra för. Dock klarar väl inte plasten extrema temperaturer och locket lossnar vid övertryck, jag har testat med ca 100millibar, och då lossnade locket direkt.
-
Jag skulle inte oroa mig för en jäshink, den tål "extrema" temperaturer, som bekant utgör den en del av de sk "spiralbrännaren" som går upp mot 90 grader i timmar. Jag missade i tätningen på det rör som jag skulle fylla material i.
-
vad ska ni göra med afvallet?
-
Det blir inget avfall efter det att allt rötats, avfall in gödsel ut.
Den nya jäsflaskan är ännu inte klar, har haft fullt upp med att få träkolsprojektet/gengasen att fungera.
Egentligen behövs bara en tät behållare, ett rör som går under vätskeytan, för påfyllning, en gasledning ut. Gärna ett system för att förhindra bakfyr och kan göras som ett vattenlås. Vill man ta bort svavelvätet, är det inte svårt. Ibland kan det vara ide att ha det kvar, då det skvallrar om läckor. En del gastuber med propan har det tillsatt av den anledningen.
-
Träkol/gengas? Har du en tråd om det? Om du har det har jag missat det.
Träkolsframställning känns som en annan sak som traditionellt är för de med lite mer investeringskapital och inte alltid görs särskilt optimalt heller.
Jag vet inte om det går till så överallt, men på "dirty jobs" fyllde de en container med trä, tände på den och lät det bli kol. Vad jag kunde se utan att ta hand om vare sig gengas eller värme.
Om du lyckas få till småskalig biogasframställning och träkol/gengasframställning som är rimlig så är du tidernas miljöhjälte.
Det var just den kombinationen jag tänkte mig i min idé fast för tropiskt klimat, i stor skala, och odla biogas-biomassan. Med helt andra "grödor" som växer väldigt många gånger fortare än grödor/träd här. I min tankebana var jag inne på biochar-framställning, men utgår man från ved i gengas-framställningen så lär grillkol betala mycket bättre, särskilt på kort sikt.
Spillvärme från gengasproduktionen kan du utöver att värma huset använda för att höja tempen på rötningen, och få de fördelar som termofil rötning ger, men det har du väl redan tänkt ut?
Träkol kan man väl sälja för mer än vad veden kostade, jag vet inte hur mycket det krymper, men träkol i påse brukar väl kosta mer än en krona litern i konsumentled.
-
Jo jag har en tråd om kolningen, den finns under uppvärmning i bygga & bo.
-
Hur går det?
Kolningen var inte riktigt så som jag tänkt det, men jag har kollat lite löst på biogasproduktionen.
Att isolera en kubikmeter plus lite spillutrymme till ett U-värde på ca 0,1 kostar i material under 3000:- Om man köper nytt material.
Står tanken i oisolerat utrymme kan vi räkna på att vi vill ha 60 grader varmare i tanken än i omgivningen i genomsnitt över året för att hålla termofil rötning.
Om isolerade ytan beräknas till 7m2 behöver vi i snitt 420 watt för att hålla den varm. Eller ca 10 kWh per dygn, vilket om jag minns rätt motsvarar ca en fjärdedel av möjlig produktion från en rötgaskammare på en kubikmeter. Då har vi inte tagit hänsyn till bakteriernas egna värmealstring som visserligen ska vara relativt låg. Vilken storleksordning "relativt låg" handlar om i det här fallet vet jag ännu inte.
Om man använder stor del av biogasen för att omvandla till el räcker spillvärmen mer än väl till för att värma upp rötgasbehållaren med sådan isolering. Ska man köra upp all biogas i bil eller traktor finns det massor med billiga sätt att minska uppvärmningskostnaderna för rötgastanken.
Ett av de mer intressanta vore väl om man hade utrymme inomhus, så att man får tillbaka spillvärmen som lämnar rötgaskammaren vintertid.
Sen finns ju solfångare, eller alternativet att frysa biomassan så länge det är minusgrader ute, grundvattenvärme osv.
-
Pga yta och volym kvoten, blir det aldrig billigt att köra på termofil nivå, i kallt klimat. Termofila anläggningar är stora, och kräver stora mängder insatsvaror, långt mer än ett hushåll nånsin kan ha. De flesta anläggningar i Sverige är inte heller termofila, utan mesofila.
Vad är inom eller utomhus? Isolering med ditledd värme, eller i ett utrymme som kostar en del att hålla varmt. Vet ännu inte hur jag ska tackla detta, men är säker på att termofil nivå inte är genomförbart i liten skala, då det dessutom krävs avancerad styrteknik.
Jag har haft ont om tid att gå vidare, det ligger fortfarande på "dunknivå". Då jag ska prova en del andra ideer om hur energi kan utvinnas från varor som har lågt värde. Jag har idag beställt en brikettpressanläggning, med kapacitet som räcker till en eller två villors behov av fastbränsle för uppvärmning. Detta har för närvarande större prioritet.
-
Jag vill inte verka tjatig Skytten, jag vet att du har högre prioriteringar just nu, men här är en länk som jag ramlade på igen som kan vara av nytta:
www.slf.fi/Filer/Biogas_webb.pdf (http://www.slf.fi/Filer/Biogas_webb.pdf)
Där kan man bland mycket annat utläsa ur tabeller att termofil rötning ger ca 20% mer gas, vilket ger en betydligt mindre rest, och så står det att läsa att termofil nedbrytning går dubbelt så fort som mesofil nedbrytning. Info finns också om svavelväte-rening.
-
Jag har redan läst detta, och mycket mer än så. Du har rätt att det ger högre utbyte, men det är mycket dyrare att genomföra, ej ekonomiskt utan i mycket stor skala. Räkna upp alla termofila anläggningar i Sverige? Riktiga sådana inte de som upphettar till 70-80 en stund före laddning för hygenisering.
-
Jag har inte stenkoll på alla biogasanläggningar i Sverige, jag kollade upp den som ligger närmast mig, dvs Uppsala, och den är termofil, på riktigt, de kör rötningen på 52 grader:
http://www.uppsalavatten.se/Documents/Gemensam/Milj%c3%b6rapporter/Milj%c3%b6rapport%202010%20Biogas.pdf (http://www.uppsalavatten.se/Documents/Gemensam/Milj%c3%b6rapporter/Milj%c3%b6rapport%202010%20Biogas.pdf)
-
Jo det finns allt fler, men bara de allra största anläggningar, ofta då kopplade till en större stads reningsverk, gårdsanläggningar finns inte.
-
Intressant tråd!
Har lite frågor... som ja hoppas nån vill svara på :)
Hur länge tar det innan all gas är utvunnen ur materialet i tanken?
om man lägger till varje dag borde inte det få både temperaturen och ph värdet att flacka?
Samt att material som ej är färdigrötat rinner vidare??
nån som har lite koll på hur mycket gas det går åt att driva en motor för elproduktion?
förstår att det är mycket som spelar in men på ett ungefär..
Mvh Cees
-
nån som har lite koll på hur mycket gas det går åt att driva en motor för elproduktion?
förstår att det är mycket som spelar in men på ett ungefär..
Mvh Cees
Om man antar praktiskt koldioxidfri biogas och att elverkets verkningsgrad är 20 %, så kan man räkna med att det går åt 0,5 Nm³ per kWh elektrisk energi. Rör det sig däremot om "rågas" med stort innehåll av koldioxid, så kan förbrukningen bli dubbelt så hög eller ännu mer.
-
Ja det beror väldigt mycket på, ska man ha löpande tillförsel av biomassa är väl ett system av tankar att föredra, så att man inte "sköljer ut" obehandlad biomassa när man stoppar i ny, utan det bara förs vidare till nästa tank där processen kommit lite längre.
Ju mer finfördelad biomassan är desto snabbare kan rötningen gå.
Ett par tre veckor på 53-55 grader är praktiskt att röta.
100,0% utrötning är kostsamt i form av utrymme/tid att uppnå.
Biogasen innehåller runt 60-70% metan, det kan vara lite mer eller lite mindre, en m3 metan innehåller lite mer energi än en liter bensin. Sen är det bara att räkna på "din" motors bensinförbrukning om det är en bensinmotor du utgår från.
En m3 rötgaskammare kan ge runt 1,5 m3 metan per dygn på 55 grader om du låter den röta ut långt. Ska du bara ta hand om elen i ett litet bensin-elverk räcker det till ca 1kWh el eftersom det mesta blir värme, särskilt i en liten billig bensinmotor. I en mer effektiv motor kan du komma upp i ett par kWh från den mängden metan. Drygt 10 kWh värme blir det, och det räcker för att hålla rötningsprocessen på rätt temp även med marginell isolering.
-
Okej tack för dem svaren!
Så ca 1m3 per liter bensin.. rätt mycket ändå..
Mycket funderingar kring detta med biogas, väldigt intressant iaf!
Blir rätt mycket att hålla varmt med flera rötkammare kan ja tro..
Men om man skulle ladda en och låta vara hur länge är optimalt att den står tills man tömmer den?
Då tänker ja mest på när gasproduktionen minskar kraftigt.. förstår att man bör låta rötmaterialet ligga ytterligare innan man gödslar med det..
Mvh Cees
-
En kubikmeter gas är ca 0,6 liter diesel, om den är rå, då koldioxiden rensas blir det mer, men till kostnad.
Märk att en kubikmeter gas är lite, i trycktank är det naturligtvis ett tätare bränsle. Ett normalhushålls rötavfall ger ca 4 kubikmeter gas om dagen, räcker till matlagning, men en djurgård eller vissa odlingar kan ge ganska mycket gas.
-
Vi har länkat en del i den här tråden tidigare, den här PFD:en tycker jag är ganska bra: www.slf.fi/Filer/Biogas_webb.pdf (http://www.slf.fi/Filer/Biogas_webb.pdf)
På uppslag 7 finns ett litet diagram som visar att det är en väldig topp tidigt i rötningen, för att sedan klinga av i hastighet.
Hur ett normalhushålls rötavfall ska kunna ge 4 kubikmeter gas har jag ingen aning om, det får stå för Skytten. Vårt hushåll kanske inte är representativt, men här blir det inte många hekto torrsubstans biomassa i avfall om dagen på 4 pers, det skulle inte bli mycket gas av det.
-
Tack för den länken! Hade missat den :)
-
Vad jag fundera mest på är hur stor risk eller liten kanske man ska säga att skiten explodera rent ut sagt. Om risken är noll skulle ju även en hel bostadsförening kunna gå ihop och på så sätt bli gaslevrantörer
-
Hur mycket gas man får från hushållsavfallet beror på hur mycket man rötar. Det är inte bara matavfall, utan en del ogräs, blast från grönsakslandet, även gödsel. Finns det fyra hästar på en gård, kan man nästan värma ett hus.
-
Definiera noll risk, i rötgastanken är risken för explosion obefintlig om man har ett vattenlås, gaserna som lämnar rötningen är i princip syrefria, i princip så länge du inte tillför syre kan det inte explodera, faktiskt inte ens brinna. Problemen kan uppstå när man blandar biogasen med luft.
En förening kan gå ihop, visst, men har man inte stora djur och eller mark/vatten blir det väldigt lite gas. Hästbajs går bra att röta, gräsklipp likaså. Kvistar kan man ju stoppa i tanken om man vill bromsa processen.
Om man ska samarbeta många hushåll så måste alla förstå att systemet inte är okänsligt för vad som helst, jag kan tänka mig att till exempel en stor andel väldigt hårt saltade matrester kan ställa till problem.
När jag skrev att vi på fyra personer inte genererar mer än några hekto torrsubstans per dygn räknade jag även in det som går ut via toaletten, utan det skulle vi aldrig komma i biomassa som ger gas motsvarande en deciliter bensin per dygn.
Gräsklipp ja, i PDF:en står det att varje ton åkerbiomassa, vilket kommer närmast gräsklipp i tabellen kan ge 50-250 m3 biogas, alltså 50-250 liter biogas per kilo gräsklipp, med en metanhalt på ca 55% ger 27,5-137,5 liter metan per kilo gräsklipp. Dock skulle jag tro att gräsklipp hamnar i de nedre regionerna av det området, och skulle kräva runt 30kg för att ge gas motsvarande energin i en liter bensin.
-
Drar lite liv i denna tråd igen då jag funderat på att göra detta till huset jag och min flickvän bor i. Detta i kombination med en moddad ved panna som ska driva med spillolja ska ge värme tänkte jag.
har ingen av er kollat youtube?
https://www.youtube.com/results?search_query=biogas+digester&oq=biogas+digester (https://www.youtube.com/results?search_query=biogas+digester&oq=biogas+digester)
INtressantast är detta klipp även om det är ltie bokstavkombinations varning på killen.
https://www.youtube.com/watch?v=3AZv6MjZylo (https://www.youtube.com/watch?v=3AZv6MjZylo)
Dom kör med IBC/Seepac(stavning?) som rötkammare och en vanlig avfallskvanr vid påfyllningen.
-
youtube är väl kul att kolla för att få uppslag på möjliga praktiska lösningar, det känns dock som man får gå igenom en hel del klipp för att hitta användbara data.
Beg IBC-tankar är väldigt mycket valuta för pengarna.
Men för att få bra utbyte tillkommer en massa merkostnder, kan man för resten av anläggningen få lika bra valuta för pengarna som när man köper billiga beg IBC kan det helt klart vara värt att bygga en anläggning. Det behövs en massa tillägg till grundprincipen för att få ett bra utbyte.
Oisolerat utomhus har man ingen nämnvärd effektivitet alls vintertid, och rätt dålig även sommartid, särskilt om man inte ställer tankarna i solen och målar dom svarta, (eller skaffar svarta tankar från början). Med fyra billiga IBC-tankar och kopplingar kan man antagligen komma under 2000:- materialkostnad och få ut energi för ett värde av flera hundra kronor om året, koncentrerat till sommaren. Malda äpplen som han använde i klippet, och annat sockerrikt som han pratade om kan mycket enkelt omvandlas till ett annat biobränsle, nämligen etanol. Vin får man göra, och elda upp etanolen och få ut värmeenergin kan man göra om man värmer upp vinet.
Isolerat och uppvärmt till strax över 30 grader får man ut runt 5 gånger så mycket gas som vid runt 20 grader. 200-liters plastfat som är lite uppvärmda jämfört med vanlig inomhustemp ersätter då alltså IBC-tankar utomhus sommartid. Dessutom kan man få energin när man behöver den som bäst, på vintern. Biomassan blir dessutom bättre utrötad, mindre och "renare" restprodukt. Kanske du har utrymme att klämma in 4 st 200liters fat i pannrummet?
Klarar du att få in några centimeter cellplastisolering kring faten och kan ta lite lite värme från pannan till att hålla strax över 50 grader kan du omsätta uppemot 80 kilo biomassa om dagen, och biogas motsvarande en konstant effekt på 1kW.