Alternativ.nu
Djur => Får => Fårsjukdomar & skador => Ämnet startat av: Hippievagnen skrivet 21 feb-12 kl 15:18
-
Jag har kämpat mot envis klövröta på en av mina getter sedan förra vintern.
Det har blossat upp igen nu trots behandling förra vintern, med fotbad i kopparsulfatlösning varje vecka. Troligen så är det pga en "kronisk smittbärare" som aldrig blev frisk från fotrötan utan återsmittade den andra geten som jag nu försöker behandla. Den "kroniska smittbäraren" är avlivad sedan några månader tillbaka, så denna behandlingsomgången borde gå lite bättre. Konstigt nog så sitter inte fotrötan enbart på insidan av klövarna, utan runt hornväggen både på utsidan och insidan av klöven. Men det kan väl knappast vara något annat än fotröta när sulan svartnar och ruttnar bort fläckvis? (speciellt gräver den ner sig längs klövväggen - man kan se genom det ljusa hornet på klöven att svarta fläckar sprider sig uppåt i klöven.
Kopparsulfatlösningen var irriterande för huden mellan klövarna men ska vara effektiv sägs det. Har dock läst att zinksulfatlösning ska vara ännu bättre enligt denna pdf: http://www.svdhv.org/Artiklar/070911Fotr%C3%B6taflygblad.pdf (http://www.svdhv.org/Artiklar/070911Fotr%C3%B6taflygblad.pdf) - (utgiven av svenska djurhälsovården)
Den kan dock bara köpas som 25-kilos säckar på Granngården och eftersom man dessutom kan återanvända zinksulfatlösning så känns det onödigt att köpa på sig så stora mängder till 1-2 getter! Vet ni var man köper zinksulfat på annat håll??
Jag fick rådet från en expedit på Granngården att istället testa något som hovslagare ofta använder till hästar med strålröta: "ThrushBuster" (http://www.jeffersequine.com/thrush-buster/camid/equ/cp/3A-T1/ (http://www.jeffersequine.com/thrush-buster/camid/equ/cp/3A-T1/)) Det innehåller formalin, och är cancerframkallande vid kontakt och inandning, så man får vara försiktig när man använder det. Jag har påbörjat behandling med detta, men har ingen aning om det kommer hjälpa. Nån som vet om det är bra eller onödigt? Det verkar som om det svider ganska mycket mot huden på geten så jag försöker att bara behandla sulan.
Jag borde ju också byta hage i samband med behandling det har jag förstått. Men fan vet hur jag ska göra för att byta hage nu i vintern när jag bara har en hage... Hade tänkt vänta till våren med att stängsla ju. :( Får väl kanske bli att stänga in getterna i en kätte i ladan och låta dem stå inne till våren.
-
Formalin? Låter läbbigt. Det har gett mig en permanent skada, troligen en nervskada, på huden.
-
I vinter har jag haft ordentliga problem med röta i mina hästars hovar. När det var riktigt illa badade jag hoven i .... ja, vad heter det nurå.... måste gå till stallet å kolla. Finns på granngården i tablettform och används till att decifisera stövlar och ägg och stallar med. Det är ordentligt starkt och tar död på allt, så man får vara lite försiktig. Jag lät hoven stå i lösningen 10 min. En gång i veckan i tre - fyra veckor. Då tog det skruv ;)
Lycka till.
-
Tillbaka.... VIRKON-S!!!! Finns som sagt även i tablettform så att man kan blanda en halvliter åt gången ;)
-
I vinter har jag haft ordentliga problem med röta i mina hästars hovar. När det var riktigt illa badade jag hoven i .... ja, vad heter det nurå.....
Virkon? Små rosa tabletter som löser sig i vatten. Desinfektionsmedel som dödar "alla" bakterier".
I länken från fårhälsovården i mitt första inlägg kan man bl.a läsa att de som testat olika preparat inte uppnått särskilt hög effektivitet i Virkon, jämfört med Zinksulfat och Kopparsulfat. Det lindrade symptomen en stund, men sedan kom det snabbt tillbaka igen. Jag har också provat Virkon mot strålröta på häst, och det har fungerat ganska okej, genom att det höll hoven fräsch! Slutade man behandla kom dock problemen tillbaka strax beroende på hur lerig miljö hästen trampade i.
-
Ja, vi skrev samtidigt där tror jag :)
Det som är bra med Virkon är att det går att hälla ut i avloppet. Medan zinksulfat och kopparsulfat måste in på deponi el liknande. Men jag tror ändå att Virkon är lite för mesigt för klövröta. Strålröta på häst upplever jag som betydligt mindre aggressivt och mer lättbehandlat. Här behövs nog starka grejjer... ::)
-
Formalin? Låter läbbigt. Det har gett mig en permanent skada, troligen en nervskada, på huden.
Ja, det är inte några roliga ingredienser... Jag använde skyddshandskar och skyddglasögon när jag höll på med skiten! ;D
-
Lite svårt att sätta skydd på geten ...
-
Lite svårt att sätta skydd på geten ...
Det är sant. Det verkar vara svårt att hitta preparat som är effektiva OCH skonsamma mot djuret på samma gång. Många preparat som är bra mot parasiter, virus och bakterier innehåller ofta väldigt giftiga/skadliga ämen. Man får helt enkelt överväga vilket som är bäst för djuret och prova sig fram.
-
Jag borde ju också byta hage i samband med behandling det har jag förstått. Men fan vet hur jag ska göra för att byta hage nu i vintern när jag bara har en hage... Hade tänkt vänta till våren med att stängsla ju. :( Får väl kanske bli att stänga in getterna i en kätte i ladan och låta dem stå inne till våren.
Bakterien överlever inte längre än två veckor i ströbädden, då om du gör några fållor inne i fårhuset, så kan du flytta runt dom där inne! Vikitgt dock att du är noga med hygienen när du flyttar mellan fållorna och tänker på dina egna skor också!!!
-
Bakterien överlever inte längre än två veckor i ströbädden, då om du gör några fållor inne i fårhuset, så kan du flytta runt dom där inne! Vikitgt dock att du är noga med hygienen när du flyttar mellan fållorna och tänker på dina egna skor också!!!
Oj, dör de så snabbt? Det är ju bra. Men man kanske ska göra iordning en ströbädd av spån som "karantänsbox". Har att välja mellan spån, och halm, och spån blir väl torrare förmodar jag? och bakterierna dör väl fortare om det är torrt=?
-
Tanken är att du fotbadar och sedan ska djuret stå torrt på typ ett cementgolv i en halvtimme och torka innan du flyttar till nya boxen. Eller så sätter du djuret på rumpan i en halvtimme och "välter in" djuret i den rena boxen. Sen ska boxen vara torr, ja, men typ som alla boxar ska vara torra och behagliga. Det vikitga är att ingen bakterie följer med in i den nya boxen!!! Inte med dina skor, heller... :o Om du ska gå in till djuren, så måste du tänka "Hygien"!! Annars drar du runt bakterien överallt!!!
-
Nu kanske jag slår in öppna dörrar här men har du ringt och pratat med Svenska djurhälsovården? De svarar gärna på frågor även om man inte är "registrerad kund" (kan ju vara idé att göra det så det verkligen är rätt medel du använder). Mejla dom ifall telefontiden inte passar.
Jag var på ett seminarium om klövröta som Ulrika Köning från Svdh höll i och det var jättebra, en riktig eldsjäl verkar hon vara (det var fårägare och veterinärer i publiken). Det är ju en del av Svdh:s uppdrag att kartlägga våra klövdjurs klövhälsa och bidra till att utrota sjukdomen, eftersom Sverige liksom Australien har nolltolerans mot klövröta. Stora som små besättningar är lika viktiga! ;)
-
Röta på klövar och hovar beror på låg ämnesomsättning i klöven/hoven. Det i sin tur beror på flera saker. Dålig hov/klövvård (för mycket horn på fel ställe), mjukt underlag, för lite rörelse.
När ämnesomsättningen är låg blir tillväxten av nya hornceller lägre än nedbrytningstakten. Det relativt mjuka hornet i lamellerna/strålen drabbas först. Bakterier o svampar finns ALLTID och är en del i naturens sätt att bryta ned organiskt material. Att behandla mot bakterier utan att också ta bort orsaken till den låga ämnesomsättningen ger bara tillfällig lindring.
Med god hov/klövvård, rörelse på fast underlag, ta bort ammoniakfyllda bäddar- så behövs inte en massa giftiga preparat som dessutom skadar vävnaden i hoven/klöven , utöver naturen. Möjligen att man kan sänka ph-värdet genom ofarlig vinäger om man har ett större angrepp. Bakterier frodas i basisk miljö (ammoniak är starkt basiskt och bryter dessutom ned horn).
-
Röta på klövar och hovar beror på låg ämnesomsättning i klöven/hoven. Det i sin tur beror på flera saker. Dålig hov/klövvård (för mycket horn på fel ställe), mjukt underlag, för lite rörelse.
I det här fallet är det nog underlag som är problemet. Det har varit en mycket blöt och lång höst och jag har inga hårdgjorda ytor till getterna. Det enda torra utrymmet för dem har varit deras halmade gethus. Men problemet med mjukt och blött underlag är jag inte ensam om. I takt med att vårt klimat dessutom blir mer och mer fuktigt och varmt, även vintertid, så kommer problem som dessa bara att öka med tiden. Tyvärr är det svårt att ordna otpimalt för djuren med hårdgjorda ytor som de kan stå torrt utomhus. Alternativet för att förebygga är då att ha djuren inomhus på torra ströbäddar och se till god hygien.
Sen måste jag inflika att du glömde nämna den viktigaste orsaken: Själva klövrötebakterien. Utan Dichelobacter
nodosus, ingen klövröta! Sen kan jag hålla med dig i princip, att mottagligheten för att bli smittad av denna bakterie i stort sett kan vara beroende av ämnesomsättningen i klöven. Alla djur i en besättning drabbas ju inte av klövrötan, utan en del går friska alldeles oavsett, och det kan nog ha att göra med immunförsvar och ämnesomsättning som kan variera mellan olika individer.
-
Jag tackar för era tips! :) Om någon har några mer tas det tacksamt emot.
Men jag vill också gärna höra om någon vet var man får tag på zinksulfat i mindre portioner?
Annars lutar det åt att jag provar med kopparsulfat igen för där vet jag ett ställe man kan köpa i 1-kilospåsar, och flyttar getterna till en ny, rengjord getbox under några veckor.
Hur länge överlever bakterierna i gethagen?? För jag kan väl inte använda samma hage igen även om den får vila några veckor?
-
Jag tror att bakterien överlever i en vecka till 10 dagar i hagen...
Jag vet inte hur du ska få tag i zinksulfat - om du bor i närheten av mig, så kan då få av mig....
-
I det här fallet är det nog underlag som är problemet... problemet med mjukt och blött underlag ..det svårt att ordna otpimalt för djuren med hårdgjorda ytor som de kan stå torrt utomhus. Alternativet för att förebygga är då att ha djuren inomhus på torra ströbäddar och se till god hygien.
Sen måste jag inflika att du glömde nämna den viktigaste orsaken: Själva klövrötebakterien. Utan Dichelobacter
nodosus, ingen klövröta! Sen kan jag hålla med dig i princip, att mottagligheten för att bli smittad av denna bakterie i stort sett kan vara beroende av ämnesomsättningen i klöven. Alla djur i en besättning drabbas ju inte av klövrötan, utan en del går friska alldeles oavsett, och det kan nog ha att göra med immunförsvar och ämnesomsättning som kan variera mellan olika individer.
nå vissa saker kan man göra. Bättre göra så mycket rätt som det går än allt fel. Sköt klövvården ofta. klipp en gång i månaden. Ge djuren en yta utan strö, med naket betonggolv. Lägg in ngr större stenar el byggblock att ställa sig på. Får- valla på dem så de rör sig. Mjuka bäddar även om de är "rena" hämmar blodcirkulationen/hov-klövmekanismen.
Jag glömde inte bakterier- Om du läser en gång till så skriver jag att bakterier finns alltid. "röta" är symptom - inte på att det finns bakterier (de är där alltid och på alla marker/djur- tack o lov för annars skulle vi vada omkring i tånaglar upp över örona)- utan på att blodcirkulationen/ämnesomsättningen och därmed cellproduktionen är för låg i förhållande till de nedbrytande organismerna. (Nu bortser jag från sådan störd ämnesomsättnign som blir följden av t ex fång, lamellinflamation. Jag har inte sett fång på get ngn gång (har nästan inga getter i bekantskapskretsen) men på får är det vanligt-om än odiagnosticerat. )
Tror säkert att rötproblemen har med geggig höst/vinter att göra. Jag ville visa på alternativ och faktiskt mer relevant problemlösning än att hålla på att behandla med mer el mindre giftiga preparat. Det är mer långsiktigt att ta bort orsaken än att hålla på med symtomdämpning.
-
nå vissa saker kan man göra. Bättre göra så mycket rätt som det går än allt fel. Sköt klövvården ofta. klipp en gång i månaden. Ge djuren en yta utan strö, med naket betonggolv. Lägg in ngr större stenar el byggblock att ställa sig på. Får- valla på dem så de rör sig. Mjuka bäddar även om de är "rena" hämmar blodcirkulationen/hov-klövmekanismen.
Jag glömde inte bakterier- Om du läser en gång till så skriver jag att bakterier finns alltid. "röta" är symptom - inte på att det finns bakterier (de är där alltid och på alla marker/djur- tack o lov för annars skulle vi vada omkring i tånaglar upp över örona)- utan på att blodcirkulationen/ämnesomsättningen och därmed cellproduktionen är för låg i förhållande till de nedbrytande organismerna. (Nu bortser jag från sådan störd ämnesomsättnign som blir följden av t ex fång, lamellinflamation. Jag har inte sett fång på get ngn gång (har nästan inga getter i bekantskapskretsen) men på får är det vanligt-om än odiagnosticerat. )
Tror säkert att rötproblemen har med geggig höst/vinter att göra. Jag ville visa på alternativ och faktiskt mer relevant problemlösning än att hålla på att behandla med mer el mindre giftiga preparat. Det är mer långsiktigt att ta bort orsaken än att hålla på med symtomdämpning.
Jag undrar lite vad du har för bakgrund för att skriva så här? När först den elaka fotrötebakterie har fått fäste så går det inte att få bort den utan giftiga medel. Det är vad jag har lärt mig. Det du pratar om måste vara förebyggande syfte.
-
Jag undrar lite vad du har för bakgrund för att skriva så här? När först den elaka fotrötebakterie har fått fäste så går det inte att få bort den utan giftiga medel. Det är vad jag har lärt mig. Det du pratar om måste vara förebyggande syfte.
Jag skulle gärna se de studier som visar på att det är "elaka fotrötebakterier" som är orsaken.
erkänner att jag är ute på lite på hal is när det gäller får o getter- jag är hovvårdsspecialist i första hand, men även fårägare och nämrare samarbete med större fårgård. Veterinärmedicin har märkliga teorier om orsaken till röta på häst (och på fårbesättningar) och att säga att de är belagda el har evidens är att gå för långt. Finns det ngr studier som visar på att dessa "elaka bakterier" inte finns i princip överallt i hagar o på djur? Nej, inte vad jag hittat. Sv vet gick så långt som att föreslå hästägare i vissa regiponar att ta bort hela matjordslagret på sina marker för att bli av med röta! miljontals ton jord skulle det handla om....utan att slå en blick på hur hästarnas hovar såg ut och fungerade.
Jag har många synpunkter på den generellt bedrövliga hovstatusen i det här landet, tyvärr är det nog ännu vanligare med dålig klövvård. Där är nog den viktigaste förebyggande åtgärden för att komma till rätta med många "sjukdomar".
Självklart är förebyggande alltid bättre och det handlar om samma slags "åtgärder" som vid rehabilitering. I förebyggande syfte är det väl fel att kalla det åtgärder då det snarare handlar om att tillgodose djurens behov av miljö i deras vardag- varje dag.
-
Ondartet klovsyge - inte vanlig klovsyge - skyldes en bakterie. I Danmark er der nu vaccination programme.
http://www.landbrugsinfo.dk/Faar-og-geder/Filer/Ondartet_Klovsyge_Internorden.pdf (http://www.landbrugsinfo.dk/Faar-og-geder/Filer/Ondartet_Klovsyge_Internorden.pdf)
-
Jag skulle gärna se de studier som visar på att det är "elaka fotrötebakterier" som är orsaken.
erkänner att jag är ute på lite på hal is när det gäller får o getter- jag är hovvårdsspecialist i första hand, men även fårägare och nämrare samarbete med större fårgård. Veterinärmedicin har märkliga teorier om orsaken till röta på häst (och på fårbesättningar) och att säga att de är belagda el har evidens är att gå för långt. Finns det ngr studier som visar på att dessa "elaka bakterier" inte finns i princip överallt i hagar o på djur? Nej, inte vad jag hittat. Sv vet gick så långt som att föreslå hästägare i vissa regiponar att ta bort hela matjordslagret på sina marker för att bli av med röta! miljontals ton jord skulle det handla om....utan att slå en blick på hur hästarnas hovar såg ut och fungerade.
Jag har många synpunkter på den generellt bedrövliga hovstatusen i det här landet, tyvärr är det nog ännu vanligare med dålig klövvård. Där är nog den viktigaste förebyggande åtgärden för att komma till rätta med många "sjukdomar".
Självklart är förebyggande alltid bättre och det handlar om samma slags "åtgärder" som vid rehabilitering. I förebyggande syfte är det väl fel att kalla det åtgärder då det snarare handlar om att tillgodose djurens behov av miljö i deras vardag- varje dag.
Jag har grusat bort bärandsröta på mina hästar, jag har alltså lagt på grus och sett till att miljön för hovarna är torrare och hårdare....fåren har jag ännu inte haft några problem hos
-
Jag har grusat bort bärandsröta på mina hästar, jag har alltså lagt på grus och sett till att miljön för hovarna är torrare och hårdare....fåren har jag ännu inte haft några problem hos
Ja grus ger ju fastare underlag och därmed bättre hovmekansim.
-
Ondartet klovsyge - inte vanlig klovsyge - skyldes en bakterie. I Danmark er der nu vaccination programme.
[url]http://www.landbrugsinfo.dk/Faar-og-geder/Filer/Ondartet_Klovsyge_Internorden.pdf[/url] ([url]http://www.landbrugsinfo.dk/Faar-og-geder/Filer/Ondartet_Klovsyge_Internorden.pdf[/url])
Nå det var ju en studie i ungefär samma kvalitet som den sv vet stud åstadkom om sk WLD på häst...Den ger inte belägg för någonting.
Om man vill att det ska vara bakterier som är orsaken, o gift o vaccinationer som lösningen så är det ok för mig.
Själv är jag nöjd med att kunna slippa rötproblem på mina djur utan dessa preparat, jobbet och kostnaden.
-
Själv är jag nöjd med att kunna slippa rötproblem på mina djur utan dessa preparat, jobbet och kostnaden.
Vad jag har lite svårt för är denna typ av "von oben" attityd, där ovanstående koncept utmålas som en jävligt enkelt "quick fix", och att all annan typ av symptombehandling är onödig, ja rentav idiotisk. Som om det bara fanns svart eller vitt och inga gråskalor. Sånt där gör mig skeptisk nuförtiden. Och det luktar Strasser-metoden lång väg om det. Jag är väl bekant med konceptet.
Jag tackar ändå för dina tips. Det är bra tips alltihop! Jag har inga större svårigheter med att erbjuda mina getter en hårdgjord yta av betong att stå på varje dag. Det kanske gör susen, tillsammans med de dagliga promenader och den regelbundna klövvård de faktiskt redan får. Eller så behövs det också någon slags behandling i tillägg. Jag tror mest på det senare.
Sen kan jag tillägga att även om det är mycket jobb och kostnader förknippat med att behandla klövröta och stå och fotbada djuren, så är det ganska mycket jobb och kostnader förknippat också med att försöka hålla sina djur på ett "naturligt" sätt med hårdgjorda rasthagar, rensopade betonggolv, insläpande av klippblock i hagen, dagliga promenader eller vallhundsmotion, samt klövklippning med tätare mellanrum. Att gräva, gjuta och dränera är inte billigt inte.. det är fantastiskt mycket enklare att låta bli, i alla fall för stunden - och många fårägare har väl klarat sig bra ändå?`(frågan är ärligt menad. Kanske är fotröta hos utegångsdjur utan tillgång till hårdgjorda ytor en självklarhet? I mitt fall är det dock inte så. Jag har ändå klarat mig utan denna bakterie i åtminstone fem-sex år tidigare, utan hårdgjorda ytor för getterna att stå på)
-
att det är en bakterie är helt klart, vad jag menade när jag skrev att jag grusat bort problemet var att man inte behöver ta bort jord man kan kapsla in problemet och göra marken torrare där djuren är mycket (nu pratar jag utifrån häst då jag haft häst betydligt längre)
Har man problemet så tar det tid och mycket arbete att bli av med det, det är bara att jobba på en dag så är man fri och man arbetar för att så bort fukten så försvinner också problemet efter ett tag. Nu har sensommaren/hösten där jag bor varit regnig och så har det väll varit i flera delar av landet vilket gynnar många problem i jorden tyvärr. Så det är bara att kämpa på och hoppas den dagen kommer snart då problemet är löst.
-
...Den ger inte belägg för någonting.
Om man vill att det ska vara bakterier som är orsaken, .
Ursäkta . Jag forstår inte. Tror jag tager fel av sygdom :-\
Ondartet klovsyg er et enormt problem i denmark . Bacteria finnes i magen. Min veninde importeret mjölkfår fran hooland sen 15 år med problemet. Hon solgte aldrig mere levende djur. Har nu vacciniret och er sykdoms frit. Kan väre sygdom finnes inte i Sverige :-\
-
Ursäkta . Jag forstår inte. Tror jag tager fel av sygdom :-\
Ondartet klovsyg er et enormt problem i denmark . Bacteria finnes i magen. Min veninde importeret mjölkfår fran hooland sen 15 år med problemet. Hon solgte aldrig mere levende djur. Har nu vacciniret och er sykdoms frit. Kan väre sygdom finnes inte i Sverige :-\
Jo Renee. Den finns vist i Sverige. I 2009 gjordes en undersökning i S och jag tror att det var så många som 1/3 av Sveriges besättningar som bar på bakterien. Tyvärr gjorde min lilla besättning om 5 får det också o efter en långdragen kamp med detta valde jag att ta bort mina får. Nu har jag nya får o tänker mycket på detta med våta marker för det var ju just att dom fick gå alldeles för blött att det bröt ut. Hade jag inte haft bakterien i besättningen så hade det aldrig hänt eller hade jag haft torra marker som där fåren kom ifrån då hade det nog inte hänt heller.
Jag lärde mig att bakterien överlevar max 14 dagar i marken där fåren har gått, att den överlever 6 veckor i klövklipp, att man kan ta smittan med sig på stövlarna om man vistas i hagar där fåren bär på bakterien och mycket mer.
-
Ursäkta . Jag forstår inte. Tror jag tager fel av sygdom :-\
Ondartet klovsyg er et enormt problem i denmark . Bacteria finnes i magen. Min veninde importeret mjölkfår fran hooland sen 15 år med problemet. Hon solgte aldrig mere levende djur. Har nu vacciniret och er sykdoms frit. Kan väre sygdom finnes inte i Sverige :-\
Hmm, det är ju märkligt att detta i så fall i sv ska behandlas med Virkon S el kopparsulfat enl traditionen? Så din fråga är ju relevant oavsett vilken inställing man har till orsaken till klövrötan som hippietypen har problem med på sina getter. Det är knappast bakterier i magen som man skulle behandla med fotbad.
-
att det är en bakterie är helt klart, vad jag menade när jag skrev att jag grusat bort problemet var att man inte behöver ta bort jord man kan kapsla in problemet och göra marken torrare där djuren är mycket (nu pratar jag utifrån häst då jag haft häst betydligt längre)
Har man problemet så tar det tid och mycket arbete att bli av med det, det är bara att jobba på en dag så är man fri och man arbetar för att så bort fukten så försvinner också problemet efter ett tag. Nu har sensommaren/hösten där jag bor varit regnig och så har det väll varit i flera delar av landet vilket gynnar många problem i jorden tyvärr. Så det är bara att kämpa på och hoppas den dagen kommer snart då problemet är löst.
Hur vet du att bakterierna är "inkapslade" , är prover och analyser gjorda? - och är du 100:a på att det är denna "inkapsling" som är orsaken till att du är av med problemet?
Hur vet du att det inte beror på att djuren rör sig på ett fastare underlag?
Och hur förklarar du att problemet med röta försvinner med korrekt verkning utan att man ändrar miljön? Det borde inte vara möjligt om grundorsaken är bakterier. (notera att jag inte förnekar förekomsten av bakterier. Det jag inte instämmer med är att det är bakterier som är grundorsaken. Grundorsaken är nedsatt ämnesomsättning som i sin tur ger bakterier möjlighet att få försprång.)
-
Nu får vi skilja lite på saker och ting...!! (:)
Klövspaltsinflammation behandlas med Kopparsulfat och torrt underlag.
Fotröta (riktig sådan) beror på en bakterie som i kombination med en mag/tarmbakterie (som tillhör normalfloran hos får) ger fotröta. Fotröta påvisas med bakterieprov, eller klinisk undersökning av veterinär.
Jag har haft fotröta på mina djur (påvisades med bakterieprov) Jag sanerade i besättningen med bl a Zinksulfat (som är det preparatet som rekommenderas mot just fotröta). Efter en lyckad sanering gjordes ett bakterieprov ett år senare på tackor i besättningen - bakterien var borta. (Liksom symtomen)
Visst är det viktigt att fåren inte står eller går blött. Likaså att de verkas regelbundet och sliter ner sina klövar rätt. Men detta har ingen effekt för att bli av med fotrötebakterien. Finns den där, så finns den där... Då måste djuren behandlas för att bli av med den!
-
Tack Vallhunden :)
-
Nu får vi skilja lite på saker och ting...!! (:)
Klövspaltsinflammation behandlas med Kopparsulfat och torrt underlag.
Fotröta (riktig sådan) beror på en bakterie som i kombination med en mag/tarmbakterie (som tillhör normalfloran hos får) ger fotröta. Fotröta påvisas med bakterieprov, eller klinisk undersökning av veterinär.
Jag har haft fotröta på mina djur (påvisades med bakterieprov) Jag sanerade i besättningen med bl a Zinksulfat (som är det preparatet som rekommenderas mot just fotröta). Efter en lyckad sanering gjordes ett bakterieprov ett år senare på tackor i besättningen - bakterien var borta. (Liksom symtomen)
Visst är det viktigt att fåren inte står eller går blött. Likaså att de verkas regelbundet och sliter ner sina klövar rätt. Men detta har ingen effekt för att bli av med fotrötebakterien. Finns den där, så finns den där... Då måste djuren behandlas för att bli av med den!
o:)
Ja ok det vara alla ggr zinksulfat som fixade bakterierna. Och jag har INTE påstått att man blir av med bakterier genom klövvård el fast miljö. Hur läser ni egentligen? Jag har sagt att med normalt frisk ämnesomsättning så kommer inte bakterierna att orsaka klövproblem/röta. ::)
-
Jag har många synpunkter på den generellt bedrövliga hovstatusen i det här landet, tyvärr är det nog ännu vanligare med dålig klövvård.
..vilka fakta ligger till grund för detta påstående.?????
-
..vilka fakta ligger till grund för detta påstående.?????
De flesta får har tur om de får klövarna klippta i samband med klippning av ull, max 2 ggr per år. Samtidigt går de oftast i mjuka bäddar och kan på intet sätt själva slita tillräckligt på hornet. Särskilt vintertid. Samtidigt är det många besättningar som har "sjukdomar" som är relaterade till klövarna.
Vad tycker du är god klövvård?
-
Jag är bara intresserad av fakta. Du skriver att många besättningar har sjukdomar relaterade till klövarna. Intressant- jag vill gärna ta del av den statistiken - hur många besättningar och vilka sjukdomar. Är fårhälsovården involverade i detta?
-
Jag är bara intresserad av fakta. Du skriver att många besättningar har sjukdomar relaterade till klövarna. Intressant- jag vill gärna ta del av den statistiken - hur många besättningar och vilka sjukdomar. Är fårhälsovården involverade i detta?
Nej- du får läsa igen- det står "sjukdomar". Citationstecken kallas det.Jag skriver så eftersom det är min åsikt och erfarenhet- take it or leave it- att det inte är en sjukdom utan ett symptom. Ett symtom som försvinner om man åtgärdar grundorsaken.
Du är "bara intresserad av fakta"- nej det tycker jag inte det verkar som.
Fakta i sammanhanget "röta" är inte fakta. Det finns en massa olika (icke bevisade) teorier och man behandlar oftast utifrån ngn slags skrock- alltså långt ifrån vetenskapligt belagd kunskap. Som studien som länkades till i tråden- den är ju långt ifrån fakta. Samma visa som inom sk WLD på häst.
Än är det kopparsulfat, än zink, än antibiotika, än vaccinering, än avmaskningsprogram, än "inkapsling" av bakterier i backen....Skrock.
Det mest "smittsamma" när det gäller röta, är hur djuren hålls och hur de sköts/hur ofta klövar klipps (läs; vilken klippare som anlitas). 8)
-
http://www.svdhv.org/nyhemsida/Far/aktuella_sjukdomar_fotrota.html (http://www.svdhv.org/nyhemsida/Far/aktuella_sjukdomar_fotrota.html)
-
Uppdatering av läget!
Nu var det ju ett tag sen jag startade den här tråden, men jag tänkte i alla fall berätta hur det gått.
Jag gjorde i stort sett den behandlingen som Kavat förespråkade, med naket betonggolv, mera motion på hårt underlag och tätare klövverkningsintervall. Klövarna har succesivt blivit bättre och bättre, men jag har också regelbundet använt Trhush Buster, ett giftigt preparat ofta använt av hovslagare mot röta. det har effektivt hjälpt till att torka ur klövarna.
Däremot har jag under senare tid fått reda på att det inte är klövröta som getterna haft, utan i själva verket WLD, white line disease. Alla symptom tyder på det, eftersom rötan bara har varit i den vita linjen och liksom "klättrat" djupare och djupare. Fick redan på via bekanta med erfarenhet från får att sådan röta är aggressiv i sin framfart och att man därför måste ta bort ALLT hornmaterial som är infekterat av rötan, dvs klippa bort all klövvägg som ser brun ut. Och som tur var så hade inte rötan klättrat djupare ner i klöven än att jag kunde klippa och slipa bort det hornmaterial som hade angripits av rötan, utan att för den skull göra allvarlig skada på klöven.
Nu är all röta borta från hornet, men en av klövarna på getterna har blivit lite missbildad och sned. Jag har lärt mig att snedväxande klövar och hovar behöver mottryck och belastning för att växa rätt, samt tät verkning, så det är vad jag försöker göra just nu: verka klövarna ofta, ge getterna hårt och fast underlag och mycket klövmotion. Det verkar funka!
Har inte behövt använda fotbad i form av zinksulfat. Men jag har det i beredskap utifall att klövröta eller WLD symptom kommer tillbaka. Jag tror dock mer på Kavats linje om regelbunden verkning och hårt och torrt underlag som en form av förebyggande behandling.
Håller tummarna för att skiten inte kommer tillbaka nästa höst och vinter...
-
Om vi håller oss till just Elakartad Klövröta så VET vi att det finns minst en bakterie med i sjukdomsorsakerna. Vi vet att det förekommer även på kor och getter om dessa går på våt/fuktigt underlag eller skitigt golv. Bakterien är normalflora i tarmen hos idislare men patogen i klöven. Vi vet att överutfodring med kraftfoder är en av orsakerna till att sjukdomen bryter ut. Vi vet att brist på D-vitamin, fosfor troligen, och kalcium säkert, är andra orsaker till att sjukdomen flammar upp. Vi vet att djur som har fri tillgång på bete och stora och varrierade hagar sällan angrips av sjukdomen men att den ökade på vintern. Det var på den tiden då korna fick vara på sommarbete och mjölkningsrobbotar inte fanns. Det talar för att torrt underlag, gärna varierat i hårdhet, och mycket motion an ha motverkande/läkande effekt. Vi vet att väl omskötta klövar minskar sjukdommen drastiskt. Vi vet att bakterien dör av Virkon-S, men även Zink och koppar-preparat har antingen bakteriedödande eller bakteriehämmande effekt. (Jag har inte Biblioteket till hands just nu - och kan därför inte kolla upp vilket som ger vad.)
Jag tror att man inte kan se en effekt, eller en orsak, eller ett botemedel till denna sjukdom! Vi talar inte om Malaria där vi vet att det är allenast EN sjukdoms- framkallande orsak dvs parasiten.
Men som med Malaria kan vi också tänka för att bota/rensa ut sjukdommen. Med malaria vet vi att den sprids via myggor ett sätt är alltså att hålla nere antalet mygg i området [ i detta fallet hålla betonggolvet rent och stensätta vid vattningsplatserna. ] För att överleva trotts Malaria behöver barnen en allsidig och väl sammansatt kost. [ Här lagom mängd kraftfoder och tillräckligt med vitamin och mineral och motion, för att ge en god klövhälsa.] Mot Malaria kan vi ge Kinin [och mot Elakartad Klövröta kan vi ge antbiotika eller döda bakterierna lokalt med ofta förekommande fotbad.]
Vi kan vaccinera mot klövröta men utan att göra allt det andra rätt först, främst då kost/foder - motion/bete, tycker jag att det liknar att Vaccinera sig mot Hepatit-B och sedan fara runt och utan skydd leva ut sina lustar med många olika partners.
Elakartad Klövröta är oftast mycket elakare, än vad den skulle behöva vara om, man tänkte på djurets helhetsmiljö och vidtog rätt åtgärder utifrån det. Kanske man kan säga t o m att elakheten sitter inte främst i bakterien eller i dyngan, utan i den ände av grepen som brukar vara vänd uppåt! ::)
Även om bakterien är med i spelet och vaccin kan vara bra att ta till i vissa fall (t ex för founders till genbanker) så kommer djuren att få andra lidanden om inte allt det andra kommer till rätt utförande. Risken är att vaccinet blir till en ursäkt för ett ännu sämre "djuröga" hos flera djurägare.
H/Tt