Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Ranni skrivet 22 jan-12 kl 12:33
-
Nu måste jag få "bolla" lite mer er som kan och har bra ideér och synpunkter. Låter det här vettigt?
Jag vill och ska skaffa mig fjällnära, kanske 4-5 styckna kor/kviga. Jag tänker ha dem på äng/skogen på vår/sommar/höst. Vintertid har de en ligghall(halmad) i en lada(ca 30 m2), och fodret består av rundbalat hösilage. Har ingen foderhäck idag, utan räknar med att det kommer att bli spill. Jag tänkte ställa ut balen bara, som jag gör idag till mina får. Det kanske kan bli en häck framöver. Hösilagebalen kommer att stå ca 100m från ligghallen. Jag ska ha dem för att göra marken fin, plus att få gott kött. Jag tänkte spara kalvarna i 2 år och slakta dem sen. Jag "stutar" dem vid 4-5 månader, så kan de gå ihop med "tjejerna" tiden ut. Jag kommer inte mjölka korna i den bemärkelsen. Ibland kanske "för skoj skull och husbehovet skull". Jag bor i Jämtland och har mkt snö och kan vara kallt, men jag tror att djuren klarar även det. Vatten har jag i en Thermobar på vintern. Sommartid har de bäck och åar.
Jag tänkte stänga med par-tre eltrådar i skogen/ängen, och låta även fåren(30-tal) gå med dem under sommaren i perioder. Vi har ju lite vilda djur som kan riva sönder stängslet, men eftersom hagen kommer bli runt 8 ha så lär de inte gå och "leta upp hålen", utan jag räknar med att man får gå runt och kolla då och då.
Nå, vad tror ni? Kan det här fungera? Har ni frågor så berättar jag gärna mer(om jag kan..) om mina tankar som ko-ägare. :)
-
Hej
Många frågor, först vill jag råda dig att kontakta avelsrådet på www.boskap.nu (http://www.boskap.nu) för hjälp med att hitta renrasiga djur en betydande det av alla dom djur som kallas för fjällnära har SKB inkorsat. Utrymme per djur är väll ca 3,5 m2 per vuxen och äldre ungdjur samt några kvadrat för årskalven.
Använd en enkel tredelad foderhäck från Kellfrie som du kan flytta utan traktor så minskar du spillet och ökar foderkvaliten.
Jag skulle räkna med längre uppfödningstid än två år 3 är mer realistiskt om dom bara skall ha grovfoder på vintern och skog ängsbete under sommaren.
En bra lösning för isfritt vatten är bra. bor du i Jämtland skulle jag sattsa på ett rovdjurssäkrare stängsel som du även kan få bidrag för, att ha dom med fåren skulle inte innebära några problem
-
Tack för ditt svar Johan. :D
Är det svårt att sätta upp rovdjursstängslet? Jag får för mig det... Och det är väl inte alltid man får stöd/bidrag till ett sånt?
-
Det beror nog på hur man vill ha sina stängsel, dom som jag känner som har fått bidrag har inte varit några experter men ändå fått ut sina slantar, inget hindrar tillräckligt motiverade rovdjur men det hjälper, jag får för mig att du kan höra med SJV och Länstyrelsen ang bidrag
-
Johan,
du får gärna förklara lite mer vad du menar med att "en betydande del av alla dom djur som kallas för fjällnära har SKB inkorsat".
-
Precis det jag skriver, inom bägge dom föreningarna som arbetar med fjällnära djur finns det ett antal semineringar som är "historiska" och godkända efter som dom inträffade innan bevarande startade, Dom flesta Fjällnära djuren som har dessa semineringar i sitt stamträd har dom mycket långt bak.
Förutom dessa har det under dom sista året blivit kartlagt att flera korsningsdjur har tagits in i den fjällnära gruppen och godkänts som Fjällnära, dessa djur är korsningar och bannlysta från genbanksarbetet! Även flera semineringar har blivit kända i den sk Funäsdalsbesättingen och det är en av anledningarna till att dessa djur begränsas till ett maximum på 12,5% i genbanksdjur, min personliga åsikt är att det helst inte skulle tillåtas alls men man skulle utesluta för många djur från genbanken om man valde den vägen och i stället så har Föreningen för äldre svensk boskap valt denna nivån.
Bara för att nämna någon som får det att svarta för ögonen när det gäller inkorsningar har vi tjuren Migge 10 mor Fjällnära far Fjäll/SKB 1,56% RK 9,38% VF 1,56% SRB Han är farmors far till semintjuren Lukas 1.
Tilllägg 27/1
Jag läste på fel rad när jag kollade på Migges härstamning Mor Fjällnära Far 2 Sigge Farfar 950 Risto det är han som är 87,5% Fjäll 1,56 RK, 9,38% VF och 1,56% SRB, Ytterligare ett frågetecken är Migges farmor 67 Krita, råker du LGL veta vad hon har för härstamning? Fjäll, SKB eller Fjällnära?
Eftersom jag inte känner till vem denna Krita är landar Migge på endast 37,5% fjällnära.
-
Tack för svaret Johan!
Det är sant att Migge hade ett korningsinslag med 6,25% främmande ras. Han föddes dock 1990, långt innan Fjällrasföreningens listor över SKB tjurarnas rasinnehåll var kända, så det är svårt att klandra någon enskild för att han använts. Även 1 Lukas far 1034 Linus är samlad som semintjur. Biellojaurekon 99 Pricka är mormor till Linus och 17 Lisa, till hälften Fattmomakke och till hälften Biellojaure, är mor till Lukas. Det finns inte så många kor efter Pricka och Lisa är enda kon med Fattmomakkeblod så det finns en viss förklaring till att de samlades. Ska man se det krasst så tycker jag inte att Linus och Lukas arv från Migge med 1,56 respektive 0,78 % inslag av främmande ras är så mycket att förfäras över utan dom procenten kan i praktiken vara nere i noll. Om inte så halveras de för varje parning.
De rasprocentlistor av SKB-tjurar som Fjällrasföreningen tagit fram visar att det finns västfinskt blod även i semintjuren Bass som använts på en ko i Funäsdalen. Annars är det kända inslaget av semintjurar inte större i Funäsdalen än på Lillhärjåbygget. På Lillhärjåbygget har flera tjurar och en av två kofamiljer kommit utifrån sedan 1950, vilket man kan läsa mer om på www.fjallko.se (http://www.fjallko.se) under Fjällnära och Ursprungsbesättningar.
Det är också lite märkligt att ni endast betraktar semintjurar som ”förädlad” fjällras. För mig är alla kor och tjurar som kommit in till ursprungsbesättningarna utifrån att betrakta som förädlad fjällras. De är lika mycket värda för det även om man inte vet något om deras härstamning. Utan att ha räknat på procenten skulle rena Lillhärjåbyggetdjur grovt uppskattat ha ca 75 % inslag av fjällras som kommit utifrån. Det kan man dock utreda mer exakt.
-
Man kan ju se bohuskulla och fjällnära boskap som delar av ett större begrepp, nämligen fjällrasen. En del ser rödkullan och fjällrasen i ett vidare begrepp, nämligen SKB. Vi har valt strängare krav på de fjällnära djurens härstamningen i genbanken än vad man tidigare har gjort. Jag kan bara se fördelar ur bevarandesynpunkt för alla inblandade parter (inte minst för den fjällnära boskapen) i existensen av en genbank. Djur från genbanken kan ju gå ut i det vidare rasbegreppet - inte tvärtom. Det kan väl räcka med att konstatera i ett sånt här forum - tycker jag i alla fall.