Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Loki skrivet 19 jan-12 kl 08:00
-
Hej.
Vi har ett två plans timmerhus från mitten av 1800-talet som står på en torpargrund, golven är isolerade på 70-talet med sågspån (vilket har sjunkit ihop till ca 10-15 cm). Väggarna på plan 1 är oisolerade och har tretex invändigt och ytterpanel (kanske vindpapp) utvändigt. Plan 2 är ett tomt vindsutrymme med endast timmer väggar och oisolerat tak (halvvalmat).
Vi har tänkt värma huset genom att använda oss av eldning, huset har en mycket fin och renoverad mur stock med tre öppna spisar. Vi har tänkt använda 2 av dem, men primärt 1 med en spiskassett. Eventuellt köpa en till. Vi har tänkt att försöka leva så "off the grid" som möjligt.
Då vi kommer att flytta in där senare det här året och har inte råd att isolera båda golven och taket på en gång, så har vi tänkt så här:
1. Vi börjar med att isolera vindsgolvet med 195 mm mineralull (lambda 37) efter att ha tagit bort allt gammalt sågspån (som sannolikt är fullt med mus avföring eftersom det är lite möss i huset efter att det har stått tomt ett tag). Vinden får stå tom så länge.
2. Senare göra samma sak med golvet på plan 1.
3. Innerväggarna på plan 1, där vi skall bo, har vi planerat att riva ner tretexen så att timret kommer fram i huset. Men då kolla alla springor osv. och dreva om mellan timmer + knutar med lindrev. Som jag har förstått det så har timret en mycket bra isoleringsförmåga i sig självt. Senare tilläggsisolera utvändigt med asfaboard eller något liknande.
Tänker vi galet här? Hur skulle ni göra med våra förutsättningar och i vilken ordning borde vi renovera?
Uppskattar alla svar!
-
De här svaren skall jag kolla på. Vi har också timmerhus. Men bra isolerade golv. Fulla med torv som ser ut som den är ditlagd förra veckan trots att den legat där sedan 1899 typ :).
-
Jag skulle föredra ekofiber istället för mineralull i bjälklagen. Ekofiber har ungefär samma isoleringsvärde som mineralull men är fukttekniskt mycket bättre och är lättare att få tätt mot gamla ojämna bjälkar och väggar. Dessutom trivs inte möss i den. Ekofiber fungerar bra utan fuktspärr (plast) men jag förestår att ni lägger tjärpapper på insidan för det bromsar fuktvandringen litet. Tvärt imot fabrikantens anvisningar tycker jag att man skall packa ekofibern en aning så att den inte sättnar och det blir glipor. Isoleringsvärdet i början blir visserligen en aning sämre men ändå inte så mycket sämre som det blir på lång sikt med sättnad isolering.
Öppna spisar av svensk modell är vedervärdigt ineffektiva. Personligen skulle jag föredra såkallade "plåtugnar", det vill säga plåtklädda murade rörspisar av den typ som var vanliga här kring sekelskiftet 1900......men man får ta vad man har......
Personligen skulle jag driva om ytterväggarna med lindrev och sedan lägga på antingen ett tjockare lager träfiberskivor (tex. 30mm Runkoleijona eller motsvarande) eller en tunn tilläggsisolering+asfaboard på utsidan.
TW
byggnadsingenjör och timmerman
-
håller med TW. undvik mineralull,använd endast naturmaterial i timmerhus.
Timmerväggar behöver inte isoleras,men använd vindpapp eller dyl. på utsida. det räcker i allmänhet.
se till att fönster o dörrar är täta i första hand samt att tak/vindsgolv är riktigt isolerat,det är där värmen sticker.
Ulf
-
Håller med ovanstående skribent.
-
Tack för era råd, mycket uppskattat!
Har bara hunnit titta lite snabbt på ekofiber på nätet, men jag skall nu undersöka detta mer.
En fråga då, var köper jag ekofiber? Jag hittar bara ett fåtal företag som handlar med ekofiber och de verkar vilja komma och göra jobbet åt mig. Men jag vill göra jobbet själv, då jag vill undvika extra kostnader.
-
Tack för era råd, mycket uppskattat!
Har bara hunnit titta lite snabbt på ekofiber på nätet, men jag skall nu undersöka detta mer.
En fråga då, var köper jag ekofiber? Jag hittar bara ett fåtal företag som handlar med ekofiber och de verkar vilja komma och göra jobbet åt mig. Men jag vill göra jobbet själv, då jag vill undvika extra kostnader.
Det ligger packat i balar och behöver gå genom deras maskin för att fluffas upp. Kolla om de kan köra i det i vanliga säckar till dig. Så gör de här nere om man vill. Eller om det går att hyra en maskin någonstans? Jämför allt med kostnaden om en firma skulle göra hela jobbet.
Det går att fluffa upp balarna manuellt, men det är ett djävulskt terapijobb om det är större mängder.
-
Ok, tack för infon. Jag skall ringa runt och kolla på priser och alternativ.
-
Det finns ekofiber på skivor som man hanterar själv, fungerar på samma sätt som skivor av mineralull. T ex Bauhaus säljer ett finskt fabrikat.
-
Tack för tipset! Ska kolla upp det.
-
Absolut ingen mineralull. Har man inte haft möss innan så får man det.....
Vill man inte ha sågspån så är Ekofibern helt klart bäst.
Tänkt på att firmorna som sprutar ekofibern har erfarenheten att pumpa in rätt mängd och fylla upp alla utrymmen.
Och det som du kanske kommer lägga 2 dagar på fixar dom på en förmiddag. Dessutom så kan du säkerligen räkna hem rotavdrag vilket gör det lite billigare i slutändan.
-
Hej.
Vi har ett två plans timmerhus från mitten av 1800-talet som står på en torpargrund, golven är isolerade på 70-talet med sågspån (vilket har sjunkit ihop till ca 10-15 cm). Väggarna på plan 1 är oisolerade och har tretex invändigt och ytterpanel (kanske vindpapp) utvändigt. Plan 2 är ett tomt vindsutrymme med endast timmer väggar och oisolerat tak (halvvalmat).
Vi har tänkt värma huset genom att använda oss av eldning, huset har en mycket fin och renoverad mur stock med tre öppna spisar. Vi har tänkt använda 2 av dem, men primärt 1 med en spiskassett. Eventuellt köpa en till. Vi har tänkt att försöka leva så "off the grid" som möjligt.
Då vi kommer att flytta in där senare det här året och har inte råd att isolera båda golven och taket på en gång, så har vi tänkt så här:
1. Vi börjar med att isolera vindsgolvet med 195 mm mineralull (lambda 37) efter att ha tagit bort allt gammalt sågspån (som sannolikt är fullt med mus avföring eftersom det är lite möss i huset efter att det har stått tomt ett tag). Vinden får stå tom så länge.
2. Senare göra samma sak med golvet på plan 1.
3. Innerväggarna på plan 1, där vi skall bo, har vi planerat att riva ner tretexen så att timret kommer fram i huset. Men då kolla alla springor osv. och dreva om mellan timmer + knutar med lindrev. Som jag har förstått det så har timret en mycket bra isoleringsförmåga i sig självt. Senare tilläggsisolera utvändigt med asfaboard eller något liknande.
Tänker vi galet här? Hur skulle ni göra med våra förutsättningar och i vilken ordning borde vi renovera?
Uppskattar alla svar!
3. Innerväggarna på plan 1, där vi skall bo, har vi planerat att riva ner tretexen så att timret kommer fram i huset. Men då kolla alla springor osv. och dreva om mellan timmer + knutar med lindrev. Som jag har förstått det så har timret en mycket bra isoleringsförmåga i sig självt. Senare tilläggsisolera utvändigt med asfaboard eller något liknande.
Hej
Om du har möjlighet och tid så prova att isolera med väggmossa/husmossa kan tyvärr inte latinska namnet. Jag har själv isolerat ett antal timmerstommar med denna mossa. Även om stommen får stå flera år så drar mossan inte in fukt i långdraget som sten och mineralull gör. Med följden att det möglar i långdraget...
Om mossan blir blöt torkar den ganska omgående när vädret blir torrt.
Hittar du bra ställen i äldre granskog kan du plocka säckvis med denna mossa. Vill man räkna på arbetet med detta kan man ju jämföra med priset på lindrev.
Vill du ha bild på en vägg som är drevad med mossa så säg till så ska jag fota huset vi håller på att bygga.
Hare gott och lycka till med bygget.
Getar´n
-
Det finns ekofiber på skivor som man hanterar själv, fungerar på samma sätt som skivor av mineralull. T ex Bauhaus säljer ett finskt fabrikat.
Såna använde vi när vi renoverade barnens rum. Det var mellan innertak och vindsgolv den användes och i snedtaket. det blev lite över som precis räckte till att isolera vinden på tillbyggnaden med. Trevligt material att jobba med.
-
Såna använde vi när vi renoverade barnens rum. Det var mellan innertak och vindsgolv den användes och i snedtaket. det blev lite över som precis räckte till att isolera vinden på tillbyggnaden med. Trevligt material att jobba med.
Ja, visst är det ett trevligt material, inte kliigt som annat isolermaterial är. Har själv använt det till snedtaket i mitt hus, är mycket nöjd.
-
Att timmer skulle ha någon mirakulöst bra isolerande egenskap är en gammal sanning. Den var bra i jämförelse med mycket annat förr i tiden.
En åttatums timmervägg släpper genom ungefär lika mycket värme som en 6 centimeters mineralullsisolerad regelvägg. Tror man idag brukar bygga med 30cm mineralull vid nybyggen. Har man möjlighet att isolera stommen utanpå med tex. 70mm ull så mer än fördubblar det husets effektiva isolering. Det kan man göra snyggt utan djupa fönstergluggar och annat om man renoverar grundligt.
Därmed inte sagt att timmer är kass, den har många andra fina kvalitéer..
-
8-tumstimmer vilken lyx. En annan har 3-tums liggande plank, 28 mm panel på utsidan och pappspänning på insidan. Jag fryser inte och ingen fukt eller tillfälliga vattenläckor gör att jag behöver riva en massa för att det ska torka heller.
-
Visst är åtta tum tjockt som fan. Men gamla metoder trots alla sina kvalitéer är inte så energieffektiva. Tänker ibland på om man kunde hittat nåt bra sätt att kombinera traditionella lokala byggmaterial, byggteknik som andas och är sund men ändå få till hygglig energieffektivitet. Kollegans passivhus har en totalt förbrukning på 3000kWh för värmen per år, vad är det, två kubikmeter ved om året? Nu är det visserligen en ganska ocharmig frigolitlåda men tanken på att gå ner från 15-20 kubikmeter per år till 2 är förståss oerhört lockande. Passivhus med ekomaterial. hmm.. Det tristaste är förståss om man måste börja med FTX och sånt skit. :P
Ursäkta trådurspårningen ;)
-
8-tumstimmer vilken lyx. En annan har 3-tums liggande plank, 28 mm panel på utsidan och pappspänning på insidan. Jag fryser inte och ingen fukt eller tillfälliga vattenläckor gör att jag behöver riva en massa för att det ska torka heller.
Precis. Man ska nog tänka sig för ganska så noga innan man tilläggsisolerar timmerkåkar... Fukten ska kunna vandra, och inte hållas kvar så det ruttnar och möglar..
Vår timmerkåk är varm och go med lite eldning, trots att det är så gott som oisolerat. Den mineralull som fanns i köket är utriven (inklusive allt musbajs däri), och där är stommen bar invändigt. Köksfönstret har tidigare ägare bytt till ett smalare, och bara satt dit lite grovt plank i glipan som blev, så man ser faktiskt ut genom springorna (ska leta rätt på originalfönstret och sätta tillbaks tänkte jag..). Trots att förutsättningarna låter rätt kassa så håller huset värmen nåt otroligt, och fukten som var efter att huset stått tomt nåt par år har försvunnit sen vi kunde börja elda.. Timmer må kanske inte ha nån fantastisk isoleringsförmåga, men man ska definitivt inte underskatta en timmerkåk!
Mitt råd är alltså. Flytta in i huset. Skaffa ordentligt med ved, och bo en vinter och se hur huset uppför sig när ni värmer murstocken.. Besluta sen om vad ni ska göra.
-
Rådet att bo i huset en vinter innan ni gör något är klokt!
Men det är inte säkert att det är historiskt korrekt att ha timmerstommen bar inne i huset. Jag har oxå en 1800-talstimmerkåk, och där är det först timmerstommen, sedan ett lager lerklining av något slag (som bl.a. innehåller koskit!) och sedan ett antal lager tjocka och färgsprakande tapeter. Sen på 60-talet slog någon på tretex ovanpå hela rasket, precis som på ert hus, och så ytterligare mera tapetlager. Vi har skruvat upp gips (inte så gammeldags, feståss)på tretexen och sedan kommer vi fylla på med tapeter i gammal stil...flera lager blir det nog så småningom :P .
-
ett tips på bra litteratur är den nyligen utgivna boken "Energiboken" utgiven av Svenska Byggnadsvårdsföreningen i samarbete med Energimyndigheten.Där beskrivs hur man energieffektiviserar gamla hus med rätt metoder för att undvika framtida problem.författare är olika experter inom sina områden.
Boken kan köpas genom www.byggnadsvard.se (http://www.byggnadsvard.se) Har den själv o är lite husbibel just nu,tänk vad enkelt det är att slå ner mineralullstalibanerna när man har ny fakta om hur dåligt det systemet är. Ulf
-
Men det är inte säkert att det är historiskt korrekt att ha timmerstommen bar inne i huset.
Med nästan all säkerhet inte.
Och ska man inte ha bara timmerstommar så gör treetexen inte någon skada där den sitter heller. Om den sitter dikt an timret vill säga, så det inte är någon uppreglad historia.
-
Men det är inte säkert att det är historiskt korrekt att ha timmerstommen bar inne i huset.
Nix. I vårt fall så är det enbart köket som är så. Det är utan golv också. Båda delar pga tidigare ägares pyssel (ja, den där mineralullen, och fuktskadad parkett och lite annat okul)i just det rummet. Resten av nedervåningen är lerklinad. Finfint som tätning, dock lite överkurs för att göra om.. Köket kommer istället att få pärlspontpanel. För egen del är det dock inte nödvändigt att det blir helt historiskt korrekt, bara det passar huset..
ett tips på bra litteratur är den nyligen utgivna boken "Energiboken" utgiven av Svenska Byggnadsvårdsföreningen i samarbete med Energimyndigheten.Där beskrivs hur man energieffektiviserar gamla hus med rätt metoder för att undvika framtida problem.författare är olika experter inom sina områden.
Boken kan köpas genom [url=http://www.byggnadsvard.se]www.byggnadsvard.se[/url] ([url]http://www.byggnadsvard.se[/url]) Har den själv o är lite husbibel just nu,tänk vad enkelt det är att slå ner mineralullstalibanerna när man har ny fakta om hur dåligt det systemet är. Ulf
Låter helt klart som en bok att införskaffa!
-
Det är inte svårt att lerklina, här i Skåne så har regionmuseet haft gratis kurser i detta, kolla med ert länsmuseum, så kanske det finns kurser i er närhet också.
-
Rådet att bo i huset en vinter innan ni gör något är klokt!
Men det är inte säkert att det är historiskt korrekt att ha timmerstommen bar inne i huset. Jag har oxå en 1800-talstimmerkåk, och där är det först timmerstommen, sedan ett lager lerklining av något slag (som bl.a. innehåller koskit!) och sedan ett antal lager tjocka och färgsprakande tapeter. Sen på 60-talet slog någon på tretex ovanpå hela rasket, precis som på ert hus, och så ytterligare mera tapetlager. Vi har skruvat upp gips (inte så gammeldags, feståss)på tretexen och sedan kommer vi fylla på med tapeter i gammal stil...flera lager blir det nog så småningom :P .
det historiskt korrekta,i allfall 1800-tal o framåt är lerklining alt pappspända väggar,trävirke direkt var ett fattigdomstecken o förekom bara i sådana stugor.har också sett exempel där man klistrat papper direkt på stockarna o målat,i drängstugor hittar man ofta tidningspapper direkt på stocken,men förutom dekorationsvärdet var det nog mest för att förhindra att vägglössen skulle ha springor att gömma sig i. ulf
-
TACK ALLA för bra info och tips!
Vi får helt enkelt leva in huset och se hur det uppför sig :) Men ett lager med ekofiber i golvet på plan 2 är nog ett måste då huset är i dalarna, kalla vintrar. Just nu är det mest mössen på vinden som har glädje av alla värme...
Tips om VAR jag kan köpa ekofiber vore mycket uppskattat! Jag kollade upp Bauhaus, men jag såg inget sådant på deras hemsida, men jag skall ringa dem och kolla. Har väl också tänkt att ringa en bunt företag som sysslar med detta nästa vecka för att komma fram till hur jag skall göra.
-
TACK ALLA för bra info och tips!
Vi får helt enkelt leva in huset och se hur det uppför sig :) Men ett lager med ekofiber i golvet på plan 2 är nog ett måste då huset är i dalarna, kalla vintrar. Just nu är det mest mössen på vinden som har glädje av alla värme...
Ge sig sedan på det ihopsjunkna sågspånet i plan ett. Om vinden kommer in och får fritt spelrum precis under golvbrädorna känns det inget vidare.
Själv hade jag nog faktiskt föredragit att fixa med det först, fast bara för att det är luft under golvet behöver det inte betyda att det är drag in i utrymmet. Bo in och känn...
-
T
Tips om VAR jag kan köpa ekofiber vore mycket uppskattat! Jag kollade upp Bauhaus, men jag såg inget sådant på deras hemsida, men jag skall ringa dem och kolla. Har väl också tänkt att ringa en bunt företag som sysslar med detta nästa vecka för att komma fram till hur jag skall göra.
http://www.bauhaus.se/webshop/bygg/isolering/trafiberisolering.html (http://www.bauhaus.se/webshop/bygg/isolering/trafiberisolering.html)
-
Tack för länken! Det tråkiga är ju att det är dubbelt så dyrt än vanligt isolerings material.
-
Ja, naturliga isoleringsmaterial är dyrare, men träull är mycket billigare än t ex lin eller hampa. Och om man får en fuktskada slipper man byta allt material, som man får om man har stenull. Man hittar skadan snabbare, och riskerar inte följdskador på andra delar av byggnaden. Så ser man det så är naturliga isolermaterial en ganska billig försäkring mot framtida skador på byggnaden och därpå följande stora kostnader.
-
Tack för länken! Det tråkiga är ju att det är dubbelt så dyrt än vanligt isolerings material.
Jag har kört med Bauhaus Vital-isolering på ett rum och det är en dröm att jobba med, men som du säger skiter man blod efter att man betalt fakturan..
En bekant skulle isolera hela huset med hampa-lösull, vet ej var han hittade det men detta googlade jag snabbt fram. Kanske kan vara nåt att räkna på.
http://www.hampvaruhuset.se/bygga-och-bo-med-hampa/svensk-losull/hampaisolering-svensk-langfibrig.html (http://www.hampvaruhuset.se/bygga-och-bo-med-hampa/svensk-losull/hampaisolering-svensk-langfibrig.html)
Ps. Bauhas säljer bara träfiber på skiva. Skulle nog rekommendera lösull hellre, särskilt när det gäller gamla hus. Det tar mycket tid att klippa till bitar, få skarvar överlappande och annat när man jobbar med skivor. Allt sånt slipper man med lösull, fyll facken och försegla.
-
Tack för länken! Det tråkiga är ju att det är dubbelt så dyrt än vanligt isolerings material.
du kan kolla www.cremab.se (http://www.cremab.se) Man kan tycka att kostnaden är stor jämfört med billig mineralull (lambda 37 är dåligt värde,byggmax kvalite) men om du tänker på vad det kan kosta att byta stockar o sanera efter mögel efter en felaktig materialanvändning så är i längden det alternativet billigt.Mååånga timmerhus har rötat ner efter mineralullsisoleringar.
Ulf
-
Tack igen för era tankar och tips!
Ja, det är helt klart värt den extra pengen. Få se om jag köper skivor eller om någon får komma med en maskin...
-
Då har jag en till fråga som verkar vara svårbesvarad.
Det gamla sågspånet som ligger som isolering i golvet på plan 2 är full av gammal och ny musskit, möss bor där uppe. Är det ofarligt att låta det ligga kvar eller måste jag ta bort det?
Jag kommer inte ha råd med att hyra in en sanerare som suger upp "skiten", så vad gör man?
Min ursprungliga plan är att ha mask och gummihandskar, öppna fönstren på båda sidorna av huset, och skotta försiktigt i allt spån och skit i svarta sopsäckar och begrava spånet i skogen på tomten. Är detta vansinne eller en hållbar lösning? :D
Uppskattar alla inlägg!
-
Klart att du kan sopa upp sågspånet själv, det behöver inte ens grävas ner, det kan användas i komposten.
Är det en massa möss och musskit i isoleringen så bör man ju se till att få bort det, och att täta med mussäkert nät så att de inte kan ta sig in i isoleringen igen. Isolering med musgångar isolerar dåligt.
-
Min ursprungliga plan är att ha mask och gummihandskar, öppna fönstren på båda sidorna av huset, och skotta försiktigt i allt spån och skit i svarta sopsäckar och begrava spånet i skogen på tomten. Är detta vansinne eller en hållbar lösning? :D
Uppskattar alla inlägg!
Så hade jag gjort, typ och fixat musproblemet.
-
Det ska ju va farligt att andas in dammet, men med mask så ska det funka :)
-
Då har jag en till fråga som verkar vara svårbesvarad.
Det gamla sågspånet som ligger som isolering i golvet på plan 2 är full av gammal och ny musskit, möss bor där uppe. Är det ofarligt att låta det ligga kvar eller måste jag ta bort det?
Jag kommer inte ha råd med att hyra in en sanerare som suger upp "skiten", så vad gör man?
Min ursprungliga plan är att ha mask och gummihandskar, öppna fönstren på båda sidorna av huset, och skotta försiktigt i allt spån och skit i svarta sopsäckar och begrava spånet i skogen på tomten. Är detta vansinne eller en hållbar lösning? :D
Uppskattar alla inlägg!
Nja... Jag skulle köra spånet till återvinningen då det förekom att man blandade kalk och annat otäckt i det för att hålla det friskt och musfritt.
Tänk sanering så har du dina säkerhetsåtgärder klara..
-
Nja... Jag skulle köra spånet till återvinningen då det förekom att man blandade kalk och annat otäckt i det för att hålla det friskt och musfritt.
Tänk sanering så har du dina säkerhetsåtgärder klara..
Är det bara kalk i sågspånet så är det knappast något problem efter all denna tid. Den lär vara släckt och ofarlig. Och utmärkt att använda på försurad odlingsmark. Men visst, man ska ta det säkra före det osäkra, man hade en annan inställning till farliga kemikalier förr. Men då är det inte ev kalk man ska vara rädd för, snarare insektsmedel och liknande.
-
Jag håller med. Skotta ut det själv men köp en bra skyddsmask och inte de där aldra billigaste som släpper igenom allt. Själv använder jag en halvmask av gummi med utbytbara filter av fabrikat 3M. En bättre sortens pappersmask med ventil kan väl duga men de måste bytas ofta.
För att effektivisera kan man låna en traktorkärra och bygga en enkel ränna av byggplast en bit ned från ett fönster och skyffla ut fyllningen genom fönstret direkt på kärran. Man kan använda skottkärra uppe på vinden och tippa ut genom fönstret. Kalkblandat sågspån är ganska ofarligt för miljön om du dumpar det på något vettigt ställe.
Jag tycker att du skall använda lösull i bjälklagen. Vital är både dyrare och vedervärdig att skära till. Här i trakten är det problem med oseriösa entreprenörer så jag skulle absolut göra det arbetet själv. Entreprenörerna vill ju använda minsta möjliga mängd råvara så de gör isoleringen så lös som möjligt och efter en tid sjunker den ihop och det blir en glipa under golvet. Vissa järnhandlar har små blåsmaskiner som man får låna om man köper ullen där. Det är två personers arbete. En fyller i tratten och den andra sköter slangen och så kör man. En annan metod är att röra upp den hårdpackade ullen med en bruksvisp i en stor borrmaskin.
-
En annan metod är att röra upp den hårdpackade ullen med en bruksvisp i en stor borrmaskin.
Provade det på Termoträ. Gick inte alls bra.
-
Tack, bra råd! Det blir helt enkelt att skotta upp spånet.
Får se om jag kan få tag i lösull + maskin i närheten, det hade ju helt klart varit det bästa :)
-
Personligen skulle jag ha valt träull. Det är ett naturmatrial och den är även komposterbar. Den är lite dyrare men den är gjord av gran och tall + brandskydd. Träullen är överlägsen på att hantera fukten och risk för mögel minskar. Börjar huset brinna så stoppas branden upp och du får längre tid att ta dej ut ur huset. Det blir heller inte lika giftig rök vilket gör att du inte blir lika rökförgiftad vid brand.
Ekofiber skulle jag inte vilja ha i mitt hus då det är gjort av returpapper och innehåller massor med gifter med färger och trycksvärta. Ekofiber innehåller 15% borsalter det är giftigt.
-
Det finns ingen giftig trycksvärta i svenska/nordiska/nordeuropeiska trycksaker. Det är en gammal fördom och bygger på okunskap. Tryckeriarbetarnas fackförbund såg till att gifterna försvann redan i början av förra seklet.
Träull = cellulosafibrer+ brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter
Ekofibrer= oftast cellulosafibrer+brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter. Ekofibrer kan även vara baserat på annat än cellulosa, men det är ovanligt.
Returpapper=cellulosa som kommer från i huvudsak gran.
-
Det finns ingen giftig trycksvärta i svenska/nordiska/nordeuropeiska trycksaker. Det är en gammal fördom och bygger på okunskap. Tryckeriarbetarnas fackförbund såg till att gifterna försvann redan i början av förra seklet.
Träull = cellulosafibrer+ brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter
Ekofibrer= oftast cellulosafibrer+brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter. Ekofibrer kan även vara baserat på annat än cellulosa, men det är ovanligt.
Returpapper=cellulosa som kommer från i huvudsak gran.
Helt rätt.
Termex använder ett borpreparat som heter Tetrapolat 10.
-
Hej.
Vi har ett två plans timmerhus från mitten av 1800-talet som står på en torpargrund, golven är isolerade på 70-talet med sågspån (vilket har sjunkit ihop till ca 10-15 cm). Väggarna på plan 1 är oisolerade och har tretex invändigt och ytterpanel (kanske vindpapp) utvändigt. Plan 2 är ett tomt vindsutrymme med endast timmer väggar och oisolerat tak (halvvalmat).
Vi har tänkt värma huset genom att använda oss av eldning, huset har en mycket fin och renoverad mur stock med tre öppna spisar. Vi har tänkt använda 2 av dem, men primärt 1 med en spiskassett. Eventuellt köpa en till. Vi har tänkt att försöka leva så "off the grid" som möjligt.
Då vi kommer att flytta in där senare det här året och har inte råd att isolera båda golven och taket på en gång, så har vi tänkt så här:
1. Vi börjar med att isolera vindsgolvet med 195 mm mineralull (lambda 37) efter att ha tagit bort allt gammalt sågspån (som sannolikt är fullt med mus avföring eftersom det är lite möss i huset efter att det har stått tomt ett tag). Vinden får stå tom så länge.
2. Senare göra samma sak med golvet på plan 1.
3. Innerväggarna på plan 1, där vi skall bo, har vi planerat att riva ner tretexen så att timret kommer fram i huset. Men då kolla alla springor osv. och dreva om mellan timmer + knutar med lindrev. Som jag har förstått det så har timret en mycket bra isoleringsförmåga i sig självt. Senare tilläggsisolera utvändigt med asfaboard eller något liknande.
Tänker vi galet här? Hur skulle ni göra med våra förutsättningar och i vilken ordning borde vi renovera?
Uppskattar alla svar!
1, Timmer har tyvärr inte alls någon bra isoleringförmåga - som sagts tidigare så isolerar 200 mm timmer lika bra som 60 mm gullfiber :-X
Spån isolerar även det pissdåligt på ren svenska...
2, Öppna spisar är riktigt dåliga för uppvärmning, dels har dom synnerligen dålig verkningsgrad och dels så kräver dom n rejäl stor portion med kunskap om dom ska användas på rätt sätt - i en öppen spis eller en spis med stor häll så är det en dödsynd att låta lågorna sticka iväg ut genom skorstenen, elden ska "ligga ner" så att den befinner sig i rummet och ha en stor andel glöd.
3, Timmerhus är fruktansvärt dragiga - det var därför man spikade upp massor av mattor, tretex eller vad man nu kom åt på väggarna och hade massiva lager med trasmattor på golven förr. Även om du drevar timmret så kommer du inte helt åt att få till timmerhusets riktigt stora akilleshäl, nämligen att det drar in i genom knutarna och mellan tak och vägg, med en alltför välventilerad grund får du även drag imellan golv-vägg.
Jag rekommendarar att du utvändigt reglar upp och islorerar med minst 100 mm isolering med u-värde 0.04 eller lägre och sedan sätter asfaboard utanpå detta. Se till att du får hyffsat tätt neråt och uppåt så att inte kall vind kan tränga in i isoleringen. Se även till att dreva ordentligt mellan fönstersmyg och timmer... där kan det dra snålt på vintern.
-
Tacitus brukar dyka upp i isoleringstrådar ;D. han snackar som vanligt i nattmössan då han är den typiske isoleringstalibanen.
finns numera mycket fakta om timmerhus o isolering och där råder de flesta att man skall undvika att isolera timmerväggar med täta material då det ofta leder till röta.Plast och timmerhus går helt enkelt inte ihop. Tacitus,läs Energiboken och inse att ett gammalt hus inte kan bli ett nytt.Vill man ha ett superisolerat hus så får man bygga nytt.
Det är ju också en fråga om byggnadsvård och kulturarv,en utvändig isolering förändrar husets utseende radikalt och drar med sig massor av merarbete,fönsterutflyttning med åtföljande arbete inomhus.
Jag förstår inte dina synpunkter då man mycket väl kan bo i ett gammalt hus med rimliga energikostnader genom att i första hand inrilta sig på de svaga punkterna,golv,tak,fönster,dörrar.en timmervägg är det sista man rör,det visar om inte annat erfarenheten. Negligera Tacitus!! Ulf
-
Tacitus har helt rätt gällande öppna spisar men hans isoleringsteorier brukar vara rena skrivbordsprodukter som inte alls beaktar normal fuktvandring. Sådana lösningar brukar bli mögelodlingar på litet längre sikt.
Det är enkelt för någon som sitter vid ett skrivbord och gör arbetsbeskrivningar att skriva till exempel "diffussionstätt skikt" på insidan av en vägg och därefter fundera ut resten av konstruktionen utgående från antagendet att skiktet verkligen är diffussionstätt. I verkligheten är det fullkomligt omöjligt att åstadkomma ett diffussionstätt skikt på insidan av ett gammalt timmerhus och därför måste man anpassa hela konstruktionen till det faktum att fuktvandring förekommer inifrån och utåt. Ett plastskikt som inte är fullkomligt diffussionstätt gör mer skada en nytta så halvmessyrer duger inte.
Jag skulle gärna lägga på 5 cm isolering och asfaboard på utsiden efter att ha drevat om huset. En sådan lösning förutsätter ett fuktgenomsläppligt isoleringsmaterial, baserat på cellulosa eller lin till exempel. Som fattigmans-nödlösning kan man spika på flera lagar träfiberskivor eller ett lager tjocka träfiberskivor typ Runkoleijona.
Glasull eller bergull är inte fuktgenomsläppliga och därför anser jag att de inte är lämpliga för tilläggsisolering av timmerhus. Ibland fungerar det och ibland inte men om huset vore mitt skulle jag inte ta risken.
TW
byggnadsingenjör och timmerman
-
Varför skulle det vara svårare att åstadkomma ett diffusionstätt på insidan av en timmervägg än på insidan av vilken vägg som helst?
-
Varför skulle det vara svårare att åstadkomma ett diffusionstätt på insidan av en timmervägg än på insidan av vilken vägg som helst?
Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.
-
Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.
Exakt.
-Dessutom rör sig timmerhus på ett vis som moderna resvirkeshus inte gör.
-Dessutom kan en gammal grund leda upp fukt i väggen på ett vis som en modern grund inte gör. Den fukten måste kunna torka ut så snabbt som möjligt.
Det finns många åsikter om det här men jag anser att det hala handlar om två olika byggtekniker som inte är kompatibla med varandra. Resvirke-plast-bergull och timmer-spån-träfiber-tjärpapper.
-
Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.
Jo, hur skulle man t.ex få till plasten där en innervägg möter en yttervägg? En innervägg som ofta är "inknutad" i ytterväggen?
Och sen sätter man upp grejer på väggen och drar spik och annat genom den täta plasten. Monteras den inte med häftklammrar också?
-
Jag tror ingen nubbar fast plasten direkt på timmerstommen. En invändig isolering brukar väl gå till ungefär så att man sätter upp stående reglar 45x45, isolering däremellan, sedan plast och någon sorts skivor. Jag kan inte se att den konstruktionen skulle vara besvärligare på en timmerstomme än någon annanstans.
-
Ulric. Jag vet att folk gör så men det är en lösning som bland annat vår lärare i fuktfysik brukade framhålla som riskabel. Han brukade extraknäcka som fuktskadeutredare. Jag har efteråt hört många andra i branchen säga det samma och själv sett hur svart glasull kan vara vid läckor i plasten då man river någonting som har stått 30 år eller så.
Hur tätar du mot timret i mellanväggarna och hur får du plasten tät och genomgående genom mellantaket?
Om man tilläggsisolerar ett timmerhus skall det om möjligt göras på utsidan.
Detta för att fukten som vandrar utåt inte får möta en kall tät yta någonstans. Om man har tilläggsisoleringen invändigt kommer fukten att vandra genom isoleringen och möta det flera grader kallare och relativt täta timret. Risken för kondens är med andra ord ganska stor i en dylik konstruktion.
Dessutom är det ju litet galet att stänga av timret från rumsluften. Då kan man inte längre utnyttja timrets förmåga att utjämna magasinera värme och därmed rumstemperaturen över tid.
Det har visat sig att det brukar kunna lyckas att tilläggsisolera med 5 cm bergull/glasull utvändigt utan mögelproblem trots att det delvis strider mot den teoretiska fuktfysiken. Troligen beror detta fenomen på att temperaturen i ullen är så pass hög att daggpunkten kommer utanpå väggen vid de flesta temperaturer. Jag vill inte rekommendera den lösningen men det brukar gå.
-
Det har visat sig att det brukar kunna lyckas att tilläggsisolera med 5 cm bergull/glasull utvändigt utan mögelproblem trots att det delvis strider mot den teoretiska fuktfysiken. Troligen beror detta fenomen på att temperaturen i ullen är så pass hög att daggpunkten kommer utanpå väggen vid de flesta temperaturer. Jag vill inte rekommendera den lösningen men det brukar gå.
Med tanke på hur mycket värme timmerstommen släpper igenom är min känsla av att man nog kan isolera med både 70 och 95mm ull utan att få in daggpunkten i väggen. Gör man detta med nån "ekofiber"-lösning, i samband med en genomgripande renovering så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint. Locklistpanel med ojämna bredder, järnvitriolbehandlad. Inte historiskt korrekt men rackarns snyggt.
Förstår inte varför så många i tråden hänger upp sig på mineralisolering. Finns goda naturalternativ.. kör på det.
-
så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint.
Hur flyttar man ut stengrunden så man inte får ett hus som ser ut som en svamp? Och så är det inget litet jobb att förstora hela taket så det blir rätt proportioner heller.
-
Vid utvändig isolering flyttas ju daggpunkten utåt.
-
Bra diskussioner! Jag lär mig jätte mycket. Tack.
Jag har pratat med både hfekoisolering.com och feab.se om att köpa lösull eller ekofiber. Jag funderar också på om det är bäst att dem kommer och gör jobbet åt mig, dem är ju ändå proffs och jag har aldrig tagit i lösull eller ekofiber :-\. Ca. 11000 för jobb och material efter ROT.
-
Med tanke på hur mycket värme timmerstommen släpper igenom är min känsla av att man nog kan isolera med både 70 och 95mm ull utan att få in daggpunkten i väggen. Gör man detta med nån "ekofiber"-lösning, i samband med en genomgripande renovering så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint. Locklistpanel med ojämna bredder, järnvitriolbehandlad. Inte historiskt korrekt men rackarns snyggt.
Förstår inte varför så många i tråden hänger upp sig på mineralisolering. Finns goda naturalternativ.. kör på det.
att mineralullsfrågan hela tiden dyker upp beror nog mest på att det är vad som erbjuds ute på byggshoparna/varuhusen,ekofiber har hittills stannat på specialfirmor och byggnadsvårdsbutikerna men jag tror att det kommer mer o mer då det börjar efterfrågas,givetvis är det också en prisfråga men om husägaren sätter sig in i problematiken med mineralull/timmerhus brukar merkostnaden vara överkomlig. tror också att priserna på ekofiber sjunker med att tillverkare och efterfrågan ökar hela tiden. Ulf
-
Sen är det faktiskt så att man inte behöver ha 20 grader varm innomhus. Sänker man temperaturen ner till 18 grader så är det fortfarande behagligt även om man måste ha en extra tröja på sig.
Korrigerat ;D
-
Sen är det faktiskt så att man inte behöver ha 20 grader varm innomhus. Sänker man temperaturen ner till 118 grader så är det fortfarande behagligt även om man måste ha en extra tröja på sig.
Låter svettigt.
-
Vad gäller isolering med plastmaterial i trähus finns det flera intressanta vetenskapligt underbyggda studier att ta del av... kontentan av dessa är att det inte är så fruktansvärt farligt så länge som trät alltid får möjlighet att torka ur åt något håll.
Tex om man sprutar polyuretanskum invändigt på trävägg så är detta ingen överhängande fara så länge som man då lämnar utsidan fri.
Det brukar även vara så att man kan lägga ca 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet vilket innebär att man som regel kan lägga ett diffusionstätt skikt utanpå ett timmerhus med isolering utanpå, men då ställs ju självklart kravet på en ordnad ventilation och timmerväggar som är öppna inåt så att fukten torkar ur den vägen - trämöbler i nya hus brukar ju inte mögla...
En timmervägg motsvarar som bäst 0,3-0,4 i u-värde efter att man har räknat med timmrets värmemagasinering, vilket inte är mycket att hurra för - de flesta timmerväggar kommer dock aldrig ner i så låga u-värden utan de allra flesta isolerar som en 45-75 mm gullfiberskiva ungefär. Då är det mao helt möjligt att lägga det diffusionsäta skiktet utanpå timmerväggen förutsatt att timmret är naket inåt, vilket gärna jag har då timmer är väldigt snyggt, och sedan lägger 95mm gullfiber + asfaboard + träfasad.
Självklart ska man undvika enstegstätade fasader, dvs man ska ett skikt som skyddar mot "väder" och ett annat skikt längre in som skyddar mot "vind" så att det blir två steg till skillnad från enstegstätade fasader som stoppar både "Väder" och "vind" på samma plats i konstruktionen. Alla enstegstätade konstruktioner är riskkonstruktioner så oavsett tilläggsisolering eller ej så ska timmerhuset ha en träfasad utanpå timmret.
Det finns väldigt många myter om timmerhus, många av dem stämmer inte riktigt.
Sen finns det ju plastmaterial som är diffusionsöppna också, det finns cellplast som har ungefär samma ånggenomsläpplighet som trä vad avser vattenånga trots att dom är täta mot vatten i vätskeform.
Det är nämligen inte så att allting blir frid och fröjd bara för att man använder byggmateriel som suger åt sig vatten som en tvättsvamp, det handlar om att transportera bort vatten (vilket ofta sker som gas) och om man inte lyckas ventilera bort vattnet tex pga av hög luftfuktghet så håller dessa "naturmaterial" kvar vattnet mot trät som ruttnar - träd som blir kvar i skogen ruttnar fortare med barken kvar, det är helt enkelt naturens sätt att städa.
Tex på kallvindar utan diffusiontätt skikt under så finns det risk för att isoleringsmaterialet aldrig kan torka ur pga av att ny fukt hela tiden tillförs samtidigt som luftfuktigheten hos ventilationsluften som kommer utifrån är så hög att vindsventilationen inte förmår att föra bort allt vatten - då får du fukt och mögelskador oavsett vilket isoleringsmaterial du än använder - det är en myt att äldre hus aldrig möglar.
Felaktigt använt är diffusionstäta material inget bra, men å andra sidan är alla material dåliga om man använder dom omdömeslöst.
-
varför skall man använda material som inte trivs ihop med trä,varför använda produkter tillverkade av petroleum som dessutom är energikrävande att framställa(plast,skumplast,frigolit m.m). vi har inom landet miljövänliga råvaror som förutom kan passas in i kretsloppstänkande även kan ge arbetstillfällen i tillverkningsindustrin.
Tro mig,mineralulls/petroleumeran går mot sitt slut,de miljövänliga alternativen kommer.
Du får mig att må illa varje gång du skriver om att skumma timmerhus.
Du får gärna ge tips på vetenskapliga undersökningar o forskning som ger stöd åt dina teorier.
att täta en timmervägg på utsidan som du föreslår då fukt vandrar inifrån och ut(detta beroende på att fukthalten oftast är högre inomhus)resulterar ju bara i fuktutfällning mot det täta skicktet,alltså i timret,det är därför diffusionsspärr skall sitta på insida.
Tills vidare litar jag mer på beprövad kunskap,nya rön avseende energi o timmerhus. de ger inte dina teorier någon substans. Ulf
-
Nu är det ju så att även om cellplast är energikrävande att framställa så är det ju så att energisbesparingen blir mångfalt större än vad som går åt vid tillverkningen, så det faller som argument tämligen omgående.
Det är för miljön bättre att bo i ett hus framställt av olja än att värma sitt hus med tysk brunkolsel när det är 25 minus ute.
Faktum är att om alla isolerade sina hus ordentligt så skulle energibesparingen vara ofantlig, så stor att vi alla kunde gå över till elbilar och skippa oljan rätt av.
Vi skulle då kunna fasa ut alla icke-förnybara energialternativ och då kan några droppar olja för tillverkning av isolering vara synnerligen miljövänligt.
Vad gäller fuktvandring sedan så handlar det helt om var daggpunkten hamnar, dvs var vattnet fälls ut som vätska. Det är inte ett dugg konstigare att ventilera bort inomhusfukt än att ventilera bort fukt ur krypgrunden - tvärtom är det enklare att ventilera bort fukten inne i huset än under huset.
Med en ventilation som ger ett visst undertryck i huset och en daggpunkt som ligger så till i konstruktionen att vatten inte fälls ut som vätska mot det diffusionstäta skiktet så är det inga problem öht. Då är det egentligen ingen skillnad på timmerväggen jämfört med träbyrån i sovrummet eller kökskåpet heller för den delen, dessa skulle ju enligt ditt resonemang ofelbart ruttna bort.
Idag läggs som regel inte det diffusionstäta skiktet direkt bakom väggbeklädnaden utan det läggs en bit in i konstruktionen för att detta skikt inte ska riskera att punkteras vid upphängning av tavlor eller av klåfingriga elektriker, som sagt var så är tumregeln max 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet men det kräver att man har koll på daggpunkten och ventilationen inne i huset.
Det går även att bygga med dubbla tätskikt men detta kräver väldigt mycket av utföraren och ska endast användas vid nybyggnation och med dokumentarat fuktsäker byggprocess, mao inga högar med byggmateriel under pressenening ute på gården.
Det diffusionstäta skiktet eller "byggplast" är där som det största tryckfallet sker vid tvåstegstätade väggkonstruktioner vilket inte ska förglömmas, förutom fuktvandring tvärs igenom konstruktionen så har helt diffusionsöppna lösningar som regel även den nackdelen att inta vara tillräckligt täta mot luftgenomströmning så mao går det inte att bygga lika energieffektivt om man bygger med en diffusionsöppen lösning pga av dels fuktvandring som leder bort värme och dels ökade luftströmmar.
Detta är vetenskap till skillnad från det skrock och vidskepelse som du ofta hänger dig åt.
-
Man blir allergisk och annat skit med av att bo i moderna hus. Helt täta och innehållande massa gifter. Och hur länge håller och fungerar dessa material? Är ju inte rimligt att det ska rivas och byggas nytt hela tiden. Hur återvinns dessa material utan att skit kommer ut?
-
Jaha ::). Om man då har en stockvägg och evt fukt skall kunna vandra i bägge riktningar då?
Vetenskaplig? Du lämnar inga källor som ger oss möjlighet att själva få bilda oss en egen uppfattning.
Olja eller brunkol är lika illa, vi värmer med ved och tar på oss en tröja.
Skall jag vara ärlig så skulle jag inte vilja bo i ett hus som byggts helt tätt med de tidsplaner som finns på byggena idag. Det är liksom bara att räkna med att huset är skadat redan innan man flyttar in.
Vad gäller isolering med plastmaterial i trähus finns det flera intressanta vetenskapligt underbyggda studier att ta del av... kontentan av dessa är att det inte är så fruktansvärt farligt så länge som trät alltid får möjlighet att torka ur åt något håll.
Tex om man sprutar polyuretanskum invändigt på trävägg så är detta ingen överhängande fara så länge som man då lämnar utsidan fri.
Det brukar även vara så att man kan lägga ca 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet vilket innebär att man som regel kan lägga ett diffusionstätt skikt utanpå ett timmerhus med isolering utanpå, men då ställs ju självklart kravet på en ordnad ventilation och timmerväggar som är öppna inåt så att fukten torkar ur den vägen - trämöbler i nya hus brukar ju inte mögla...
En timmervägg motsvarar som bäst 0,3-0,4 i u-värde efter att man har räknat med timmrets värmemagasinering, vilket inte är mycket att hurra för - de flesta timmerväggar kommer dock aldrig ner i så låga u-värden utan de allra flesta isolerar som en 45-75 mm gullfiberskiva ungefär. Då är det mao helt möjligt att lägga det diffusionsäta skiktet utanpå timmerväggen förutsatt att timmret är naket inåt, vilket gärna jag har då timmer är väldigt snyggt, och sedan lägger 95mm gullfiber + asfaboard + träfasad.
Självklart ska man undvika enstegstätade fasader, dvs man ska ett skikt som skyddar mot "väder" och ett annat skikt längre in som skyddar mot "vind" så att det blir två steg till skillnad från enstegstätade fasader som stoppar både "Väder" och "vind" på samma plats i konstruktionen. Alla enstegstätade konstruktioner är riskkonstruktioner så oavsett tilläggsisolering eller ej så ska timmerhuset ha en träfasad utanpå timmret.
Det finns väldigt många myter om timmerhus, många av dem stämmer inte riktigt.
Sen finns det ju plastmaterial som är diffusionsöppna också, det finns cellplast som har ungefär samma ånggenomsläpplighet som trä vad avser vattenånga trots att dom är täta mot vatten i vätskeform.
Det är nämligen inte så att allting blir frid och fröjd bara för att man använder byggmateriel som suger åt sig vatten som en tvättsvamp, det handlar om att transportera bort vatten (vilket ofta sker som gas) och om man inte lyckas ventilera bort vattnet tex pga av hög luftfuktghet så håller dessa "naturmaterial" kvar vattnet mot trät som ruttnar - träd som blir kvar i skogen ruttnar fortare med barken kvar, det är helt enkelt naturens sätt att städa.
Tex på kallvindar utan diffusiontätt skikt under så finns det risk för att isoleringsmaterialet aldrig kan torka ur pga av att ny fukt hela tiden tillförs samtidigt som luftfuktigheten hos ventilationsluften som kommer utifrån är så hög att vindsventilationen inte förmår att föra bort allt vatten - då får du fukt och mögelskador oavsett vilket isoleringsmaterial du än använder - det är en myt att äldre hus aldrig möglar.
Felaktigt använt är diffusionstäta material inget bra, men å andra sidan är alla material dåliga om man använder dom omdömeslöst.
-
några citat ur energimyndighetens o byggnadsvårdsföreningens bok Energiboken:
" två energisparprylar som det sällan talas om är filttofflorna och ullkoftan,trots att de ger snabbaste pay-offtiden av alla saker vi kan köpa för att spara kilowatt."
"istället för att investera i en tillägsisolering av fasaden kan samma summa investeras i att köpa andelar i ett vindkraftverk"
" tillägsisolering av fasaderna är ett energimässigt bra alternativ,men det är också dyrbart och bör vara en av de sista åtgärderna man överväger för att minska energiförbrukningen i en gammal välbevarad byggnad"
" att byta väl fungerande fönster till energiglasfönster betalar sig i stockholmsområdet först efter 40 år"
Bokens olika författare är erfarna byggmästare,byggnadsvårdare och forskare inom energi,ventilation o byggteknik.
De hänger sig säkert åt skrock o vidskepelse som undertecknad. Ulf
-
några citat ur energimyndighetens o byggnadsvårdsföreningens bok Energiboken:
" två energisparprylar som det sällan talas om är filttofflorna och ullkoftan,trots att de ger snabbaste pay-offtiden av alla saker vi kan köpa för att spara kilowatt."
"istället för att investera i en tillägsisolering av fasaden kan samma summa investeras i att köpa andelar i ett vindkraftverk"
" tillägsisolering av fasaderna är ett energimässigt bra alternativ,men det är också dyrbart och bör vara en av de sista åtgärderna man överväger för att minska energiförbrukningen i en gammal välbevarad byggnad"
" att byta väl fungerande fönster till energiglasfönster betalar sig i stockholmsområdet först efter 40 år"
Bokens olika författare är erfarna byggmästare,byggnadsvårdare och forskare inom energi,ventilation o byggteknik.
De hänger sig säkert åt skrock o vidskepelse som undertecknad. Ulf
Sådana modernitétsfönster håller väl inte i 40 år?
-
nä,trävirket är uppruttet efter 15 år (tacka de fina plastfärgerna,en petroleumprodukt för det) och glaskassetterna börjar läcka efter 10-15 år,kanske bättre kvalitet numera då de ger iallafall 10 års garanti.men i vilket fall så blir det i praktiken en förlust att byta fönster. om de gamla går att renovera istället är det betydligt mer lönsamt särskilt om man sätter ett lågemissionsglas i innerbågen. det betalar sig efter 15 år och sköter man fönstrena under tiden håller de lika länge som resten av byggnaden.förra sommaren renoverade jag en herrgård,orginalfönster från 1804 still going strong,mina egna är 150 år gamla . Ulf
-
nä,trävirket är uppruttet efter 15 år (tacka de fina plastfärgerna,en petroleumprodukt för det) och glaskassetterna börjar läcka efter 10-15 år,kanske bättre kvalitet numera då de ger iallafall 10 års garanti.men i vilket fall så blir det i praktiken en förlust att byta fönster. om de gamla går att renovera istället är det betydligt mer lönsamt särskilt om man sätter ett lågemissionsglas i innerbågen. det betalar sig efter 15 år och sköter man fönstrena under tiden håller de lika länge som resten av byggnaden.förra sommaren renoverade jag en herrgård,orginalfönster från 1804 still going strong,mina egna är 150 år gamla . Ulf
Mina 101 år. Har bytt fyra bågunderdelar och två karmunderdelar, fast de hade inte fått någon omsorg sedan mitten av 40-talet heller.
-
Man blir allergisk och annat skit med av att bo i moderna hus. Helt täta och innehållande massa gifter. Och hur länge håller och fungerar dessa material? Är ju inte rimligt att det ska rivas och byggas nytt hela tiden. Hur återvinns dessa material utan att skit kommer ut?
Ja men just!! Har en gosse med allergier och luftvägsproblem. Och... han har betydligt mindre problem sen vi flyttade ut till vårt gamla skrutthus! Visst, det märks när han blir förkyld, och om han har gosat med katter, eller varit i gräsklipp.. I päronens superisolerade rätt så nybyggda hus reagerar han mycket mer. I betongbunkern till lägenhet jag hade så gick det skapligt, men där fanns heller inga djur i närheten. Allra värst var det när han varit hos far sin. Fadern bor i ett snitsigt tätt radhus från åttitalet.. Dvs "modärn" teknik med några år på nacken...
Alltså, timmerhus ska vara lite dragiga! Lagom dragiga. Tätas med papp, och inte plast! Innanfönster innanför de vackra munblåsta enkelglasen.
Som sagt. Vårt kök som är naket till stommen invändigt, och där förra ägaren bytt ut ett brett fönster mot ett smalare, och bara byggt igen glipan med stående plank. Så pass otätt att man faktiskt ser ut genom springorna just där. Dessutom ett hål ner i grunden för att kunna inspektera. Skulle timmerhus vara så fruktansvärt kalla skulle vi inte kunna bo här! Men grejjen är ju att... visst. Ligger vinden på från nordväst så märker man otätheterna i köket. Men, eftersom köket inte används för tillfället, så är det bara att slänga in ett par vedträn i pannan och stänga dörren om sig. Resten av huset är varmt och gott! Och.. så länge elden är vid liv så är det faktiskt inte överdrivet kallt ens i köket.
Jag kan säga som så att... Efter att ha provat bo i huset och elda, så känner jag inget överdrivet behov att isolera. Köket, där tidigare ägare knackat bort lerklining lär få ett lager ekofiber (redan reglat, då det satt rejält musäten gullfiber som vi rev bort), i övrigt anser jag det vara bättre att behålla lerkliningen, och satsa på att leva och trivas!
-
Jo, jag var allergisk mot diverse förr. Det försvann efterhand när jag flyttade till första "rucklet". Är jävligt känslig mot moderna eller moderniserade hus. Känns som om man inte kan andas riktigt när man kommer in i dem. Det är värre på vintrarna också och det har inte med värmen att göra. Har haft upp mot 30 här många gånger.
-
Det jag spontant känner när jag läser i alla de här isoleringstrådarna, är att, det Tacticus skriver är ren skrämselpropaganda! Jag har ingen erfarenhet av gamla hus förrän nu sista halvåret. Och, många är de gånger jag läst, och funderat på om man kommer att frysa ihjäl om man skaffar ett äldre hus. Samtidigt har jag instinktivt kännt att det är ett sånt hus jag vill ha..
Nu, när jag äntligen bor i mitt gamla hus så tänker jag ibland att... "tänk om jag låtit mig skrämmas till att skaffa ett annat hus" Det hade ju varit jättedumt (jag menar, vår kåk borde, enligt teorin i så fall vara värsta skräcken med tanke på otätheten i utrivna köket, men det är det inte)! Och, ännu dummare är det när folk skräms till att fördärva fullt fungerande gamla kåkar! Med tilltag som trots allt kostar mer än de ger... Visst finns det bra och vettiga åtgärder, men tänk hellre bevarande än förändrande! Tänk funktion. Ett hus som byggts för vedeldning ska vedeldas för att må riktigt bra!
-
du har fattat ;D ulf
-
Denna tråd behöver väckas;)
Jag har ett hus med stående timmer där det på många håll är springor ända in till "innerväggen" dessa tänker jag dreva för att få luften där att så still. Fasaden har varit pustat och den kommer att oputsads igen men först tänkte jag lägga dit ett lager träullit 100mm som ny putsbärare/tilläggsisolering. Min bedömning är att detta kommer kunna göras utan att skämma utseendet då putsen återställs likt originalet än om lite tunnare då det var tjockt ca 70mm (ink spritpust) och nya blir ca 30mm så totalt blir väggen "bara" 60mm tjockare . synpunkter och åsikter är både bra och berikande så fyll på;)
-
Denna tråd behöver väckas;)
Jag har ett hus med stående timmer där det på många håll är springor ända in till "innerväggen" dessa tänker jag dreva för att få luften där att så still. Fasaden har varit pustat och den kommer att oputsads igen men först tänkte jag lägga dit ett lager träullit 100mm som ny putsbärare/tilläggsisolering. Min bedömning är att detta kommer kunna göras utan att skämma utseendet då putsen återställs likt originalet än om lite tunnare då det var tjockt ca 70mm (ink spritpust) och nya blir ca 30mm så totalt blir väggen "bara" 60mm tjockare . synpunkter och åsikter är både bra och berikande så fyll på;)
Ser inte att det skall bli något konstigt med det.
Om du drevar och gör det jobbet inifrån så är dock min rekomendation att du delar upp de olika delarna under något/några års tid. Då jag är ganska säker på att du kommer att göra huset tillräckligt tätt och och varmt att du anser att det kan räcka.
-
det gör från utsidan, total fasad yta ca 300m2 och sker under 4år/ etapper
-
det gör från utsidan, total fasad yta ca 300m2 och sker under 4år/ etapper
Ok...
Då har du inga genvägar att ta.
Du lär inte få några större problem och slipper känna en tung tidspress på det viset. Klokt att lägga upp det under en lång tidsperiod.