Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: Haglund skrivet 06 dec-11 kl 21:50
-
Hej!!
Har läst tråden "Hur nedärvs färgen?" med stort intresse. och instället för att "sno" tråden skapar jag en egen.
Till mina Svarta, bruna och beiga tackor skaffade jag en svart bagge med en liten antydan till vit stjärna i pannan.
Alla lammen blev helsvarta utom en som fick en stor vit panna. Räknade med att få några fler färger med ack. Använt samma bagge till samma tackor iår så kommer jag att få samma resultat iår? svarta lamm? Eller kan arvsanlagen på fåren hitta på någon annan trevlig kombination? Om jag inte minns fel så var varken mor eller far till min bagge svart, deras mor farföräldrar minns jag inte riktigt utan att kolla i genbanksintygen
-
Nu har inte jag jättebra koll på färgerna på just får, men som jag har förstått det:
Svart är en så kallad recessiv gen, dvs det behövs två uppsättningar av genen för att fåret ska bli svart. Så om du har en svart bagge så kommer han i sin tur bara att kunna ge sina lamm den "svarta färg-genen". Om du då också har svarta tackor så blir det bara svarta lamm. Hur de vita fläckarna nedärvs vet jag inte. Färgen vit är dominant, vilket betyder att du kan ha vita får som bär på svart, där du alltså kan få svarta lamm efter två vita föräldrar. Men man kan aldrig bära på vitt och du kan aldrig få vita lamm efter två svarta föräldrar. Sen finns det ju visserligen fler färger som finns också, tex brun. Jag vet inte säkert, men jag tror att svarta får kan bära på brunt som i sin tur alltså är en recessiv gen också. Det innebär att du måste ha två djur som bär på brunt för att kunna få bruna lamm.
Men som sagt, jag hoppas att någon som kan bättre kan svara. (jag har inte riktigt satt mig in i färggenetiken för får ännu. kan däremot desto mer om katters färggenetik, men det hjälper ju bara lite här ;) )
-
Nej, och mina getkunskaper är kanske inte heller helt tillämpliga: Färger på getter styrs av FEM gener, inte EN som t ex ögonfärg hos oss människor.
Tumregel, som stämde bra hos mig: Korsa brunt får med vitt får, så blir avkomman OFTA(st) ett svart och ett vitt lamm. Tydligen är den bruna färgen mera recessiv än den svarta. Hos get är det en hel serie, med viltfärg som mest recessiv och vitt som mest dominant.
-
Aha, bökigt det här. Planen är att nästa år skaffa en vit bagge, då borde väll det hända nått med färgerna eller? De som skall betäckas nästa år är är alla svarta efter svarta föräldrar (och en kaffebrun).. mycket svart här. Så då borde möjligheterna att få annat än svart öka?. Gillar mina får lika mycket oavsett färg, men lite variation vore ju kul o:)
Lite kul iår var att baggens lilla lilla lilla vita stjärna blev en stor blaffa i ett av tacklammens panna. ;D
-
Nej, och mina getkunskaper är kanske inte heller helt tillämpliga: Färger på getter styrs av FEM gener, inte EN som t ex ögonfärg hos oss människor.
Tumregel, som stämde bra hos mig: Korsa brunt får med vitt får, så blir avkomman OFTA(st) ett svart och ett vitt lamm. Tydligen är den bruna färgen mera recessiv än den svarta. Hos get är det en hel serie, med viltfärg som mest recessiv och vitt som mest dominant.
Så är det på alla djur (även våran hårfärg) det är en hel uppsjö gener som styr färgen och troligen finns det flera gener som ger vitt men olika vitt
-
Måste bara få sno tråden, det är en sak jag har funderat på... Hur är det med tex Suffolk, som har svart huvud och ben men beige kropp? Är den genetiskt svart eller?
Har en tacka som är 50% Suffolk (pappan är renrasig) och hon är kolsvart över hela kroppen.
-
Gillar mina får lika mycket oavsett färg, men lite variation vore ju kul o:)
Ja, en bra häst har ingen färg som det så vist är sagt... För mig är färg helt oväsentligt, både vad gäller får, höns, kaniner och hästar. Och vad gäller just allmogefår som snudd på aldrig avlats för färg (undantag finns) så är det nog mer slumpen som avgör vilken färg det blir. Även om mamma, mormor och mormorsmor resp. far, farfar osv.. var vita kan de alla ha burit på en massa andra färggener som åkt med i nästa generation!
-
Mina värmlandstackor blev betäckta med en vit bagge ifjol och det blev väldigt stor färgvariation även bland tvillingar.
Så här blev det:
Svart tacka- Vitt tacklamm
Svart tacka- Svart bagge, grå/vit baggge
Brun tacka med vita tecken- Chokladbrun tacklamm med stjärn, svart tacklamm
Brun tacka med stora vita tecken- Svart/grå tacklamm med stjärn, svart/grå bagge med stjärn
Brun tacka med vita tecken- Vitt tacklamm, vitt bagglamm
Brun tacka- Chockladbrun bagglamm, vitt med bruna inslag bagglamm.
Iår är de betäckta med en svart bagge så det ska bli intressant vad det blir för färg på lammen.
-
Intressant!! ska bli mycket kul att se vad en vit bagge kan ställa till med för oreda i färgerna :) Kanske kan du Lina, bara får svarta lamm då de anländer.
-
Haha ja nog kan det bli lite oreda i färgerna alltid, det måste spela stor roll vad djuren har för färg bakåt inte bara den färgen de har på ullen.
Häftigast var att tvillingarna kunde bli så olika. Och den svarta tackan med sitt vita lamm ;D
Jag tror det blir många svarta nu eftersom jag sparade två svarta tacklamm och ett mörkt brunt förutom de tackorna jag hade sen tidigare.
Spännande att se ;)
-
Om du använder en vit bagge till dina färgade tackor så kommer med all säkerhet samtliga lamm bli vita.
Däremot om den vite baggen har en färgad förälder så blir bara hälften (statistiskt sett) av lammen vita. Den andra hälften blir troligen svarta. För att få bruna lamm krävs det ett anlag för brunt på båda sidor.
En vit eller en svart bagge kan alltså ha ett anlag för brunt som inte syns. Svart är mycket vanligare än brunt.
Vill du ha stor färgvariation så skaffa en brun bagge och några vita tackor om du vill ha vitt också.
-
Aha, men då kommer ju genast en fundering upp Mman ser ibland fläckiga får som har 2 färger kanske 50% av vardera färg?. Är det naturen som gör ett snedtramp där så dessa sötsaker dyker upp?
Sedan kanske man kan fundera på om man ska hålla sig till ursprungsfärger av Värmlandsfår (vilka de nu är) för dess bevarande?
-
jag tro inte man ville ha skäck på ursprungsfåren utan enfärgat vitt/svart/brunt för att få bra homozygot ull att spinna.
-
Luppa
När det gäller suffolk så är de säkerligen genetiskt vita, precis som oxford down och shropshire som ju också har svart huvud och svarta ben. De har alltså den gen som vetenskapligt betecknas Awt (ibland skrivs den som Awh), dvs samma vita färg som finns på andra "helvita" raser, t.ex. finull och roslagsfår.
Men, sedan har de andra arvsanlag som ökar på pigment på huvud och ben. Jag har sett många korsningar mellan oxford down och texel, och de blir vita med svarta stänk runt mule och ögon och längst ner på benen. Om sådan korsningar betäcks med texel får nästa generationer mindre svart i ansiktet, men betäcks de med oxford down så får de mer svart i ansiktet.
-
Inte riktigt applicerbart på får men när jag bestämmer vilka Ölandstuppar som skall få vara kvar väljer jag alltid en väldigt fin, en mittimellan och den som jag tycker är "fulast", just för att inte skönheten ska få vara det som avgör vem som ska få föra generna vidare. I möjligaste mån ska man bortse från djurens färg. Åtminstone ska man inte avla efter färg, och verkligen inte om man är genbank. Det är andra egenskaper som är viktiga när man ska bevara raser.
-
Det är säkerligen så att tidigare har det varit betydligt större variation i våra lantraser än det är nu. Vissa raser, som t.ex. finullsfåret blev mer eller mindre standardiserad som vit utställningsras. Andra har blivit räddade från besättningar med ett mycket litet antal djur, säkerligen slumpen gjort att många anlag inte längre funnits kvar (s.k. genetisk drift).
Jag vet att det ofta kommer upp till diskussion att man inte skall avla för färg alls i lantraser, alternativt avla på "ursprungsfärger". Jag håller dock inte med.
För det första: så finns det knappast aldrig någon dokumentation om vilka arvsanlag som fanns i en ras för länge sedan. Det kan visserligen finnas några noteringar om hur någon person upplevde att djuren såg ut, det kanske finns något foto från 1920- talet. Men det är ju i allmänhet ett litet antal djur som är dokumenterade, eller någon enstaka persons uppfattning om hur de djur sett ut som han/hon sett. Några avelsförsök där man testparat djur för att se vilka gener som dyker upp har inte skett. Även om en grupp får under många år varit enbart vita och grå, så betyder inte det att brunt och svart saknats, det kan vara så att de anlagen funnits där, men de har varit lite mer ovanliga och därför inte gett sig till känna. Recessiva anlag kan finnas i många generationer och de syns inte förrän en tacka med ett sådant anlag paras med en bagge med samma anlag. Och det är då bara 25% chans att lammet visar färgen.
För det andra: så är det viktigt att bevara variationen som finns i raserna. Om man hävdar att man skall avla på något speciellt "ursprungsutseende" så riskerar man att mer ovanliga utseenden försvinner (genom genetisk drift). Exempel på ovanliga utseenden som man aktivt lägger kraft att bevara, är skäck hos gotlandsrussen , och konstatskimmel hos islandshästarna på Island.
Det viktigaste är att bevara hela variationen i rasen som helhet. Om det finns många genbanksbesättningar så spelar det ingen roll om vissa helst behåller svarta får, andra vill bara ha vita och någon köper bara bruna avelsbaggar. Ytterligare andra bryr sig inte om färgen alls, och några vill ha alla tänkbara färger i sin besättning. Totalt sett bevaras variationen inom hela genbanken, även om varje djurägare inte har all variation.
-
Det viktigaste är att bevara hela variationen i rasen som helhet. Om det finns många genbanksbesättningar så spelar det ingen roll om vissa helst behåller svarta får, andra vill bara ha vita och någon köper bara bruna avelsbaggar. Ytterligare andra bryr sig inte om färgen alls, och några vill ha alla tänkbara färger i sin besättning. Totalt sett bevaras variationen inom hela genbanken, även om varje djurägare inte har all variation.
Detta håller jag med om, men det får ju inte bli så att vissa vill ha alla färger/teckningar representerade i sin flock. Ibland känns det som om folk gärna vill komplettera sin flock med de färger som saknas, som ett slags frimärkssamlande. (Obs, jag menar inte att någon i denna tråd tycker så! )Det är en säkerhet att variationen bibehålls iom att vi är många olika bevarare, som alla givetvis har favoriter bland sina djur (av olika anledningar) Det viktigaste är att man har fungerande djur, sen är färgen sekundär.
-
Detta håller jag med om, men det får ju inte bli så att vissa vill ha alla färger/teckningar representerade i sin flock. Ibland känns det som om folk gärna vill komplettera sin flock med de färger som saknas, som ett slags frimärkssamlande. (Obs, jag menar inte att någon i denna tråd tycker så! )Det är en säkerhet att variationen bibehålls iom att vi är många olika bevarare, som alla givetvis har favoriter bland sina djur (av olika anledningar) Det viktigaste är att man har fungerande djur, sen är färgen sekundär.
Nu använder jag ullen också på mina så jag vill så klart ha olika färger i mina flock, just nu har jag svarta och vita men får jag tag på en brun då kommer inte tveka att köpa den, det känns dumt att färga vit ull brun, bär man kan skörda önskad färg direkt o:)
-
Nu använder jag ullen också på mina så jag vill så klart ha olika färger i mina flock, just nu har jag svarta och vita men får jag tag på en brun då kommer inte tveka att köpa den, det känns dumt att färga vit ull brun, bär man kan skörda önskad färg direkt o:)
Ja, och inget fel i det! Det jag är rädd för är som jag skrev ovan, att folk vill byta/köpa/avla enkom för att få fram vissa färger, teckningar..
-
Luppa
När det gäller suffolk så är de säkerligen genetiskt vita, precis som oxford down och shropshire som ju också har svart huvud och svarta ben. De har alltså den gen som vetenskapligt betecknas Awt (ibland skrivs den som Awh), dvs samma vita färg som finns på andra "helvita" raser, t.ex. finull och roslagsfår.
Men, sedan har de andra arvsanlag som ökar på pigment på huvud och ben. Jag har sett många korsningar mellan oxford down och texel, och de blir vita med svarta stänk runt mule och ögon och längst ner på benen. Om sådan korsningar betäcks med texel får nästa generationer mindre svart i ansiktet, men betäcks de med oxford down så får de mer svart i ansiktet.
Oki, intressant :)
Vi har också ett gäng korsningar, 50% Suffolk, resten Texel/Dorset/päls. 9 av 10 är ljusa med mörkt (ej svart) huvud och ben, men en är som sagt kolsvart.