Alternativ.nu
Djur => Får => Klippning & ullhantering => Ämnet startat av: Yogatjej skrivet 17 nov-11 kl 20:58
-
Hej alla får-älskare!
Jag har några frågor som jag undrar över eftersom jag är nybörjare på får. Ska förhoppningsvis hämta hem tre Helsingetackor och en bagge under nästa vecka om jag har hunnit inreda klart våran får-lada.
Men nu undrar jag, i botten på får-ladan har jag lagt tjockt, grovt plankgolv. Jag vill ha en djup ströbädd i vinter, men behöver jag förbehandla träet på något vis? Är det någon av er som har trägolv underst? Hur påverkas det av gödselbädden?
Sedan undrar jag en sak till. Tackorna och baggen är ännu oklippta. Är det inte lite väl sent på året att klippa nu? Det blir ju så kallt för dem liksom... :-\ Kanske skulle jag vänta till mars, innan de lammar? Vad tycker ni?
Tack på förhand!
-
Nu svarar jag häst ::) lägg på ett rejält lager foder kalk på golvet innan du börjar ströa då blir stallmiljön bättre och golvet håller bättre
-
Mina är klippta för 2 veckor sedan,de blev sååå lyckliga att bli av med den tunga ullen.Även att de klipptes i April har det hunnit bli riktig ragg ;D Nu har de börjat få ny päls och den är mkt tät,så det blir nog bra vinterkläder. De fryser inte,bara de har foder o torrt att ligga.
Men alla här gör olika.Så antar att det är en smaksak :D
-
Skall du ha djupströbädd så tror jag inte det är så bra med plankbotten, den ruttnar nog för snabbt. Vi gjorde tvärtom på ett ställe, vi tog bort plankorna och lade dit stenmjöl. Det blev en väldigt hård och bra botten.
-
Trägolv under djur fungerar bra, men det ruttnar som sagt, förr eller senare måste det bytas... Men om det nu ligger där så låt det ligga, det är ju bara att kasta pengarna i sjön att riva ut det igen. Behandla det med Cuprinol flera gånger innan du strörar upp för djuren så kommer det hålla betdligt fler år än det skulle göra annars...
Sen när golvet är slut så kan du ju riva ut det i framtiden och gjuta eller singla underlaget istället...
Och KLIPP dom.... Absolut och utan att tveka, Dom har en päls för att klara sig ute dygnet runt i -30 gradet och snöstorm... att ha pälsen kvar inomhus är betydligt besvärligare för dem än att dom blir av med den nu...
Har dom bara mat att äta kommer dom inte frysa.. På sin höjd att dom tycker det är lite svalt ett par dagar innan dom vant sig.
-
Jag vet inte riktigt hur stora Hälsingetackorna är, jag har Åsenfår och de är ganska små. Kalle Hammarberg förklarade för mig att de små fåren fryser mera än de stora p g a att de har små kroppar och därför inte kan hålla värmen lika bra. Jag har några gånger klippt någon tacka, som blivit efter vid klippningen, på vintern. Då har jag låtit ett par centimeter vara kvar och de har aldrig sett ut att frysa. Har de möjlighet att få vara inne några dagar efter klippningen så brukar det inte heller vara någon fara. Klipp dem och se till att de har att äta hela tiden och gärna får stanna inne så kommer det att bli jättebra.
-
Klippa eller inte klippa beror på om du har djuren ute eller ej, vi har en helt öppen lagård där djuren kan gå in och ut själva (rastgård utanför) och vi brukar försöka att få dom att lamma i April, då klipper vi dom en månad innan lamning. Där vi bor kan det under dec-feb gå ner mot -30 så då vill dom ha lite ull över ryggen, med tanke på all rimfrost som dom brukar få i ullen så torde den ju isolera rejält eftersom frosten annars hade smält av kroppsvärmen ;D .
Fåren producerar som bäst vid -12 till skillnad från kor som mjölkar som allra bäst vid -4, så att ha varmt i lagårn är bara för oss mjäkiga människor.
-
Klippa eller inte klippa beror på om du har djuren ute eller ej, vi har en helt öppen lagård där djuren kan gå in och ut själva (rastgård utanför) och vi brukar försöka att få dom att lamma i April, då klipper vi dom en månad innan lamning. Där vi bor kan det under dec-feb gå ner mot -30 så då vill dom ha lite ull över ryggen, med tanke på all rimfrost som dom brukar få i ullen så torde den ju isolera rejält eftersom frosten annars hade smält av kroppsvärmen ;D .
Fåren producerar som bäst vid -12 till skillnad från kor som mjölkar som allra bäst vid -4, så att ha varmt i lagårn är bara för oss mjäkiga människor.
Kring noll är rätt praktiskt ändå så fryser inte vattnet o:)
-
Kring noll är rätt praktiskt ändå så fryser inte vattnet o:)
Vattnet behöver inte frysa fast det är under nollan. Det är stor skillnad på var man placerar vattenkaret. Förra vintern fick jag ha värmelampa ovanför tackornas vatten (utmed ytterväggen i det öppna fårskjulet, medan baggarnas vatten höll sig isfritt nästan hela vintern (trots måånga minusgrader), detta tack vare att deras vatten stod mitt i rummet.
-
Vattnet behöver inte frysa fast det är under nollan. Det är stor skillnad på var man placerar vattenkaret. Förra vintern fick jag ha värmelampa ovanför tackornas vatten (utmed ytterväggen i det öppna fårskjulet, medan baggarnas vatten höll sig isfritt nästan hela vintern (trots måånga minusgrader), detta tack vare att deras vatten stod mitt i rummet.
Tack :) :D ;D o:) att jag inte tänkt på värmelampa, då behöver jag ju inte stänga fönstret i vinter ;D ;D ;D
-
Tack :) :D ;D o:) att jag inte tänkt på värmelampa, då behöver jag ju inte stänga fönstret i vinter ;D ;D ;D
Ja, grisalampor är en bra uppfinning! Med en lågenergimodell hängande en bit ovanför kan det bli hur kallt som helst utan att det fryser! Fast, se till att trippelsäkra upphängningen.. Inte så kul ifall den druttar ner i baljan kanske.. Och kanske man inte ska informera sitt försäkringsbolag heller. (Eller duger inte IP44 i fårstall? Det tror jag nog förresten! Jag vet en som säkert vet råd)
-
Värmekabel är i särklass bäst, värmekabel som går på klenspänning (24 volt) med temperaturbegränsare är hur säkert som helst jämfört med "grislampa".
Ska man ha grislampa så måste man ha ett eluttag som är riktat nedåt direkt ovanför grislampan och sladden ska vara så kort att den dras ur av lampans vikt om lampan skulle falla ner, annars riskerar man att lagårn brinner ner och försäkringsbolaget vill inte betala ett öre i ersättning.
Vi har dragit rör med invändig värmekabel och på dessa sitter det eluppvärmda vattenkoppar, om tempen går under -23 - -25 flera dygn på rad så fryser ventilen på vattenkoppen men om man värmer just denna 1-2 ggr per dag så har vi fungerande vattenkoppar ner till -30.
Har man möjlighet att dra vintervatten in i fårhuset så bör man göra det, att slippa kånka vatten flera ggr per dag är värt massor.
Likaså med trägolv... med betonggolv så kan man ta in en minigrävmaskin eller bobcat/mikrolastare när ströbädden ska ut, ett diskbråck är betydligt mer kostsamt än lite betong + maskinhyra och diskbråcket gör att dessutom att du får svårt med vedhanteringen eller att jobba ihop pengar utanför gården.
Så ur det perspektivet så kan det bli väldigt dyrt att behålla trägolvet. Skulle du dessutom ha nått tyngre djur som tex hästar eller nöt så kommer det ju dessutom in djurskyddsaspekter i det hela - går ett djur igenom golvet och skadar sig så är det ju en katastrof, djuren ska ha det bra helt enkelt.
Det är ändå begränsade summor det handlar om att lägga ett betonggolv och dra in vintervatten men det ger otroligt mycket tillbaka i tid, hälsa och ren allmäntrivsel när man slipper att kånka runt på hur mycket som helst med handkraft.
-
Jag har vattenbaljor som jag fyller upp en gång om dagen. Slår hål på isen på morgonen. Ett islock isolerar bra det med!!! ;D ;D
Sen har jag en vattenslang som jag tar ut och fyller baljorna med. Tar in slangen efteråt in i frostfritt utrymme.
-
Jag vet inte riktigt hur stora Hälsingetackorna är, jag har Åsenfår och de är ganska små.
Hälsingetackorna varierar mellan 35-50kg.
-
Vi har Åsenfår och vi klippte dem för ca 2 veckor sen. De valde själva att vara ute större delen av dagarna ändå, iofs har vi helt galet väder här med plusgrader i november ??? Men om du ser till att de har bra foder och halm att värma sig i så är det inga problem skulle jag vilja säga.
-
Många har i andra trådar skrivit om att får med för mycket päls som tovar sig får sämre värmehållande förmåga, något som bl a visar sig på att snön smälter på fåren. Medan att får med nyutväxt ull håller värmen, så att snön inte smälter på ryggen.
Detta stämmer även med hur man ser på isolering i hus. Det är den stillastående luften som isolerar, inte materialet i sig. Så om man liknar det vid fåren, tjock kompakt ull innehåller lite luft och isolerar dåligt. Kortare, ren och luftig ull innehåller mer stillastående luft och isolerar bättre.
-
Många har i andra trådar skrivit om att får med för mycket päls som tovar sig får sämre värmehållande förmåga, något som bl a visar sig på att snön smälter på fåren. Medan att får med nyutväxt ull håller värmen, så att snön inte smälter på ryggen.
Detta stämmer även med hur man ser på isolering i hus. Det är den stillastående luften som isolerar, inte materialet i sig. Så om man liknar det vid fåren, tjock kompakt ull innehåller lite luft och isolerar dåligt. Kortare, ren och luftig ull innehåller mer stillastående luft och isolerar bättre.
Glasklar förklaring, stort tack!! Visste att det var så, men inte riktigt varför...
-
Jag gick en beteskurs där vi hade en mycket kunnig man angående får delen. Han sa att det inte var några problem att klippa tackorna under den kalla årstiden men man skulle passa sig för att klippa för sent, dvs framåt våren sommaren. Han hade gjort det ett år och det hade varit mycket varmt på sommaren och tackorna hade fått ganska svåra brännskador på ryggen eftersom pälsen inte kunde skydda mot solen strålar. Men som sagt, vintern klarade de utan problem, man måste ju han skydd då så blåser det och snöar kraftigt så kan ju bara djuren gå in. På sommaren är de ju ute på bete och har de inte tillräckligt skydd då hamnar de ju i solen :-\ Och äta måste det ju.
-
Oj! :o
Tusen tack för alla era tips och svar! :D
Nu har jag mättat trägolvet några gånger med tjärolja som jag fick tipset var lite mera "naturligt" än Cuprinol. Så nu ska det väl hålla några år iallafall med tanke på att det är ca 4 cm tjocklek på planken, rejäla grejer! >:D
Nu väntar jag bara på att den lokala brädgården ska få in stor träpall. Dessa är gratis och de ska jag ha som grindar till fållan. Lätt att flytta runt dem också! 8)
Tack också för tipset med att ha vattnet mitt i ladan! Blir det ändå så att det fryser så får sambon lösa det med nån värmelanpa (han är elektriker!) :P
Det blir så som ni har sagt att jag klipper dem så snart de har kommit hit. De har ju den skyddade ladan att krypa in i om de skulle frysa, men instämmer i att vädret varit märkligt hittills i år! Men vi tackar för det, annars hade vi aldrig hunnit få upp får-stängslet! ::)
Så nu håller vi tummarna för att allt hinner bli klart så att vi kan ta hem ull-tottarna i nästa vecka! o:)
En fråga till bara!!!!
Kan jag ha baggen gå med "flocken" hela tiden? Hur många år kan jag ha honom där innan jag måste byta bagge? ???
Tack o hej! :D
-
Tja redan första hösten året då lammen efter din bagge fötts, kommer han att betäcka sina egna döttrar.. Så du kan ha honom där drygt ett halvår..
-
Tja redan första hösten året då lammen efter din bagge fötts, kommer han att betäcka sina egna döttrar.. Så du kan ha honom där drygt ett halvår..
Ett alternativ är ju att ordna köpare på tacklammen...
-
Det är ju olika hur man ser på inavel. Om du vill behålla tacklamm under ett år eller två, men ändå behålla baggen, så tycker jag att man kan göra det, så länge som man bara behåller lamm från de ursprungliga tackorna. Alla lamm som är inavlade ska enligt min mening gå till slakt. Det blir sällan eller aldrig några problem i första generationen vid inavel, lammen kommer sannolikt att växa helt normalt och bli utmärkta att slakta.
-
Alla lamm som är inavlade ska enligt min mening gå till slakt.
Finns ingen anledning att slakta lamm bara för att dom är inavlade, och vilken def. av inavel syftar du på då?
-
Jag syftade på den form av inavel som vi pratade om, dvs far-dotter-inavel. Skulle man behålla den avkomman och korsa en gång till med samma bagge, då riskerar man problem.
Visst har man inavlat mycket förr, men att behålla dessa avkommor för vidare avel bygger på att man har väldigt goda kunskaper och bra mätutrustning för att kunna kolla så att tillväxt och andra produktionsegenskaper inte försämras och att man har stenkoll på härstammningarna om någon form av genetisk defekt skulle uppkomma.
-
Man ska alltid ha stenkoll på härstamningar och man ska inte hålla på med genetiskt dåliga djur,
det gäller alltid oavsett linjeavel eller inte.
Har man bra djur kan man linjeavla hårt och få fram superbra djur.
Har man dåliga djur kan man linjeavla och få fram superskit.
Defekter uppkommer ju inte av inavel i sig själv
utan av att två anlagsbärare har kombineras med varandra.
Anlagsbärare finns överallt och man kan köpa sig en dyr bagge som är anlagsbärare och sen kommer att ge defekter på lammen utan att de är släkt, det talas det mycket sällan om..
-
Givetvis har du rätt, men de flesta har inte kunskap att kunna bedöma sådant. Därför är det säkrast att inte behålla inavlade djur i flera generationer, om man inte har kunskapen och ett specifikt mål med att avla så.
Det jag menade med mitt inlägg var att man inte behöver vara rädd för att göra en far-dotterparning i en generation. Och skickar man dem till slakt får man inte problem med andras åsikter, ens om man håller på med genbanksdjur eller liknande.
-
Han hade gjort det ett år och det hade varit mycket varmt på sommaren och tackorna hade fått ganska svåra brännskador på ryggen eftersom pälsen inte kunde skydda mot solen strålar. Men som sagt, vintern klarade de utan problem, man måste ju han skydd då så blåser det och snöar kraftigt så kan ju bara djuren gå in. På sommaren är de ju ute på bete och har de inte tillräckligt skydd då hamnar de ju i solen :-\ Och äta måste det ju.
Jag hade en tacka i våras som vart sjuk, veterinär o allt det, det hela medförde att hon tappade päls på ryggen, och usch vad hon brände sej av vårsolen! Smörjde henne flera gånger om dagen med Helosan sol, men det hjälpte inte mycket, fick sätta henne i en hage med mycket skugga så att ullen skulle växa ut!