Alternativ.nu

Allmänt => Boktips => Ämnet startat av: Catarina skrivet 28 sep-06 kl 10:20

Titel: The Continuum Concept(Jean Liedloff)
Skrivet av: Catarina skrivet 28 sep-06 kl 10:20
Hej Hej,

jag vill bara ge ett boktipps att jag tror är en ma°ste för alla som har barn!

"The Continuum Concept".
Ni kan ocksa° titta pa° www.continuum-concept.org

Där finns ocksa° manga svenska  med pa° adresslistan.

Den där boken har ändrat min hela förha°llande till mina barn.
Jag kann bara rekomendera det!!!
Catarina
Titel: Re:The Continuum Concept(Jean Liedloff)
Skrivet av: Wynja skrivet 24 jan-07 kl 11:08
Det här är min absoluta favorit. Jean är en kvinna som levt med olika naturfolk (indianer) och studerat deras glädje till livet och varandra. Continuum begreppet som hon skriver om handlar om att leva som det var tänkt att vi skulle leva och därigenom följa vårat "continuum" och vara lyckliga. I allt från arbete, hur vi förhåller oss till varandra och våra barn exempelvis. Det här är absolut en ögonöppnande bok!
Titel: SV: The Continuum Concept(Jean Liedloff)
Skrivet av: robert_digital skrivet 22 okt-14 kl 22:50
Vet inte när jag loggade in och skrev ett inlägg på alternativ sist. Men den här boken är så himla bra och det vill jag också få säga!

Läste den i somras och den växer bara på mig sen dess. Den inger hopp, befriar, stärker! (visst, jag känner mig fortfarande lite frälst) Mycket fint med fokus på ett positivt exempel av mänskligt liv, inte bara ett ältande av civilisationens dysfunktion. Mycket bra i självterapi-syfte också. Den tydliggör förutsättningarna barn i västvärlden egentligen har för att få sina naturliga behov tillgodosedda.
Författarinnan Jean Liedloff berättar mycket fint om sina erfarenheter och innehållet i boken i det här klippet:
 
https://www.youtube.com/watch?v=yff0eL74tGE (https://www.youtube.com/watch?v=yff0eL74tGE)
Ge henne ett försök!

Det vore kul att höra erfarenheter från er som läst den och har barn, eller bara om nån vill diskutera boken alls. Jag känner ingen annan som läst boken. När jag ser barn som verkar oroliga, osedda, oförstådda, skrikandes och gråtandes för jämnan, så känner man sig ibland ganska plågad och hjälplös inuti.

Allt gott!
Robert