Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Mata skrivet 31 okt-11 kl 04:54
-
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.761217-lat-korna-komma-in-fran-leran-och-rusket (http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.761217-lat-korna-komma-in-fran-leran-och-rusket)
Vad säger ni? Blir det så vansinnigt lerigt i exempelvis Halland? Kan det inte bero på att hagarna är för små helt enkelt? Hos oss kan det bli lite blött ibland och just runt vattentråget kan det bli upptrampat och lerigt om det varit mycket regn, men jag tror helt klart inte det varit så mycket att korna hellre skulle varit inne. Även när det varit mycket regnigt så blir det inte lerigt hos oss och jag antar att det beror på att våra kor har väldigt stora hagar(?).
Men om man har så vansinnigt lerigt att man känner att korna bör vara inne tills det torkat upp lite, blir man verkligen straffad då? Har det hänt någon?
Jag bara undrar om detta verkligen är ett stort problem (att lagarna ser ut som de gör och om det verkligen blir så förskräckligt lerigt) att man måste reglera detta i lagen?
-
Nu hann jag i denna tidiga stund bara ögna igenom debattartikeln, men vi har ju en djurskyddslag som säger att marktypen måste vara lämplig för den belastning djurhållningen innebär (vid lösdrift i alla fall). Tro >:D att djuren trampar upp kring grind och vattenkar. Speciellt nöt som ju är stora djur och oftast hålls på åkerbete. Är det till på köpet mjölkkor så står de ju och hänger vid grinden en bra stund varje dag och väntar på insläpp....
Så spontant säger jag; nej, jag tycker att det fungerar ganska bra, men jag har också sett motsatsen!
//JBF
-
Generellt beror det som TSskrev att det är för små ytor + åker som lättare blir upptrampad. Problemet har ju funnits en stor del av denna sommar. Vad LRF lobbar för är väl snarast att kravet på utegång ska hävas.
Däremot finns de som inte verkar bry sig.
Har man exempelvis utfodring ute av nöt, så är det ju lämpligt att ha en "hårdgjord" yta som går att skrapa av med traktor, alternativt att man flyttar ätplatserna ofta.
Kan man påvisa att marken tillfälligt är olämplig att hålla djur på är det tillåtet att ta in dem tillfälligt. Däremot tror jag alltid det är bättre att lösa problemen och låta korna vara ute. Det mår de generellt bättre av.
Däremot verkar ju flera få dispens från utegången ganska lättvindigt. Lite konstigt i ett land som har problem med minskat antal betesdjur. Det inkluderar även KRAV-godkända gårdar.
-
Enligt reglerna ska korna få gå ute på bete 2-4 månader beroende på landsdel mellan den 1 maj och den 15 oktober.
Men ingen måste ju ha djur ute i ett regnigt o blött September o Oktober om dom släpps ut tidigt på våren.
Om jag fattat inslaget rätt så handlar den mest om nyttan av utevistelse på hösten i regn, kyla o lera för småkvigor..?
-
Värst är inte leran tycker jag. Dom djur som far mest illa är ju kalvar av mjölkras som inte har några mammor, som går runt och är blöta vecka ut och vecka in och dessutom ofta har parasiter, dom magrar ju snarare än växer. Men som grimla skriver, släpper man bara ut djuren i tid så kan man ju ta in dom i tid.
Och skulle någon inspektör undra varför kalvarna är inne i september så är det ju bara att säga att man släppte ut dom första maj...
-
Det är olika från hage till hage, fall till fall vad som passar sig bäst... vad det är för marktyp, areal, djurslag och antal dkjur, väder...
MEN Från den 15:e Oktober är betessäsongen slut, Det är fortfarande fullt tillåtet att ha dom ute, men då räknas de som utegångsdjur och inte betesdjur och ska då ha tillgång till bland annat torra liggytor (ligghall)
Men för att enkelt svara på dn fråga, JAAAAA!!! Det är absolut så att beteskraven MÅSTE reglerass i lagen. Det sköts fruktansvärt illa på så otroligt måga ställen i hela landet...
-
Finns det ett bestämt datum? Aldrig hört talas om, det måste väl variera både geografiskt och emellan olika år.... I år är det ju så himla varmt (10-15 grader) så mina får går fortfarande ute på bete. De har att äta än och eftersom det är vare sig kallt eller regnigt behöver de inte något annat än skogen som skydd.
-
Finns det ett bestämt datum? Aldrig hört talas om, det måste väl variera både geografiskt och emellan olika år.... I år är det ju så himla varmt (10-15 grader) så mina får går fortfarande ute på bete. De har att äta än och eftersom det är vare sig kallt eller regnigt behöver de inte något annat än skogen som skydd.
Man skulle kunna tro att det är så ;D
36 § Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.
Varje Länsstyrelse har en tid för när det anses vara slut på betestillväxten och då skall djuren ha tillgång till ligghall. Tiden varierar inte år från år.
-
Heh. Idag den 2/11 är det tio grader ute. Jag var ut och plockade en gurka i växthuset för en stund sedan. Samma datum förra året var det vinter sedan flera veckor tillbaka.
-
Norrbottens länsstyrelses handläggare Jaana Malmberg berättade på vår kurs att sålänge dagstemperaturen är över 4 grader så växer betet fortfarande. I Luleå blommar fortfarande rödklöver, rölleka, lejongap mfl.
Det finns inget bestämt datum, det styrs av temperaturen.
Man kan INTE släppa ut korna här 1 maj och hävda att betet är igång. Det ligger ofta snö kvar.
Djuren på bete ska ju kunna beta. Står dom till knäna i lervälling kan man inte direkt kalla det för betesgång. Är bara ytorna runt grinden leriga så är det inget att bekymra sig om, djuren behöver ju inte stå i lera om dom inte vill då.
-
Är bara ytorna runt grinden leriga så är det inget att bekymra sig om, djuren behöver ju inte stå i lera om dom inte vill då.
Min Länsstyrelses kontrollanter anser att leriga partier ska "stängas bort" så djuren inte kan gå i kladdet.
Grannen hade tjurar som frivilligt gick och lade sig ute vid foderhäckarna och inte i ligghallen.
De blev smutsiga under magen, då fick han en anmodan att rengöra djuren och ta bort kladdet.
-
Min Länsstyrelses kontrollanter anser att leriga partier ska "stängas bort" så djuren inte kan gå i kladdet.
Snacka om moment 22: Det blir lerigt vid grindhålet = stängsla bort=blir lerigt vid det "nya" grindhålet=stängsla bort osv osv osv i evigheters evighet.. ;D
-
Jag tycker att när du måste stödfodra ska djuren ha tillgång till ligghall, annars fins alla regler här
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/notkreatur/utevistelseochbetesgang.4.4b00b7db11efe58e66b8000308.html (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/notkreatur/utevistelseochbetesgang.4.4b00b7db11efe58e66b8000308.html)
-
Vi med hästar har samma problem .
Visst blir det moment 22 när man stängslar bort bit efter bit.
Vi har löst det så att vi flyttar våra djur runt mellan hagarna varje vecka nu så det inte ska bli lerigt .
Det har varit en underbart lång betes sessong i år .
Men jag tycker inte heller att det är okej med lera i hagarna oavsett djurslag.
Varför har inte kofolk generellt flera matplattser och ingångar så djuren inte vet vart dom ska hänga.
-
Vi med hästar har samma problem .
Visst blir det moment 22 när man stängslar bort bit efter bit.
Vi har löst det så att vi flyttar våra djur runt mellan hagarna varje vecka nu så det inte ska bli lerigt .
Det har varit en underbart lång betes sessong i år .
Men jag tycker inte heller att det är okej med lera i hagarna oavsett djurslag.
Varför har inte kofolk generellt flera matplattser och ingångar så djuren inte vet vart dom ska hänga.
Bra fråga där.. Visst vore det bra... Mjölkobönder generellt har ofta betet till de producerande korna uppdelat på flera fållor som i många fall dessutom gödslas, putsas och vattnas. men det är inte alltid genomförbart... och speciellt inte till sinkor och ungdjur som ofta får hålla till godo med de "sämre" betena.. Det är oftast där problemen hopar sig...
Samma gäller köttrasbesättningar, jordtörsten blir större altefter som tidenrna blir kärvare och produktionskraven stiger, man har helt enkelt sällan tillräckligt med bete för de dur man har...
-
Går ju dock att grusa fast det är ju en kostnads fråga gör många ett bil lass det räcker inte så långt så det blir snabbt många tusen lappar.
-
Vi med hästar har samma problem .
Visst blir det moment 22 när man stängslar bort bit efter bit.
Vi har löst det så att vi flyttar våra djur runt mellan hagarna varje vecka nu så det inte ska bli lerigt .
Det har varit en underbart lång betes sessong i år .
Men jag tycker inte heller att det är okej med lera i hagarna oavsett djurslag.
Varför har inte kofolk generellt flera matplattser och ingångar så djuren inte vet vart dom ska hänga.
Tycker inte det är riktigt det går att jämföra hästar och kor vad gäller upptrampning. Det är ganska få som har mer än tio hästar i en hage men många har tio gånger så många mjölkkor, med följden att marken trampas upp tio gånger fortare.
Vi som har få mjölkkor brukar uppskatta och utnyttja bete men jag kan förstå de stora hallänska bönderna som tycker det är orättvist att deras grannar i småland kommer undan med en månad kortare utevistelse, särskild denna regniga sommar.
-
Norrbottens länsstyrelses handläggare Jaana Malmberg berättade på vår kurs att så länge dagstemperaturen är över 4 grader så växer betet fortfarande.
Den ”termiska växtperioden”
pågår så länge dygnets medeltemperatur är över +5 C.
Är det frostkallt på nätterna och så krävs det väldigt varma dagar ca +11 C för att medeltemperaturen ska vara över +5 C
-
Tycker inte det är riktigt det går att jämföra hästar och kor vad gäller upptrampning. Det är ganska få som har mer än tio hästar i en hage men många har tio gånger så många mjölkkor, med följden att marken trampas upp tio gånger fortare.
Sant som du säjer om antalet hästar men i hästlagarna finns det en klasul som säjer 1häst per hektar bete eller nåt liknande .
Dom har ändrat lite fram o tillbaka formuleringen men andemeningen är det samma.
Vi har haft 17 hästar samtidigt o då var dom uppdelade på tre hagar o sen hade vi tre hagar oanvända som vilade , dom bytte sen tre ggr under en sommar .
Våra hästar delade då på 20hkt .
Nu har våra 4 hästar ca 8hkt att dela på i tre hagar .
Det vi gör för att undvika lervällingen hos kalvar o kor här är just att aldrig fodra på samma ställe .
Visst har det blivit lera på kanten i kalvhagen men det löste bonden med att just fodra längre bort .
Precis runt vattenkopparna blev det oxå lerigt som bara den men då fyllde vi badkaret på andra sidan hagen så dom började gå dit oxå.
-
Lera i hagen gör väl inte så mkt om det är fläckvis... Så länge de kan gå ifrån det och gå på torr mark tycker jag väl inte att det är ngt problem.
-
I lagtexten står det att djuren skall HA TILLGÅNG till "bete" (80% växttäcke) , inte att dom ska vara på bete... Detta innebär att det räcker med att öppna dörren. Går kossan ut? ja, första veckan. Ska tillägga att vi har våra mjölkkor på bete, hela sommaren.
-
Många gånger spelar det inge roll om större delen av hagen är fast och gräsbelagd. Kor och stutar tenderar att ligga och vila i den leriga delen ändå med påföljd att de ser riktigt skitiga ut. Och ang. utfodringen för utegångsdjur så är det svårt att få till helt lerfri plats (om man inte flyttar var och varannan dag...) innan marken fryser.
-
I lagtexten står det att djuren skall HA TILLGÅNG till "bete" (80% växttäcke) , inte att dom ska vara på bete... Detta innebär att det räcker med att öppna dörren. Går kossan ut? ja, första veckan. Ska tillägga att vi har våra mjölkkor på bete, hela sommaren.
Det räcker INTE med att öppna dörren!
I Djurskyddsbestämmelser 2011 står det så här:
För mjölkkor gäller att du ska se till att varje djur kommer ut på bete varje dygn och de ska ha tillgång till betesmarken under minst 6 timmar.
I lagtexten dvs. Djurskyddslagen (förordningen 2006) står det så här:
10 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete.
-
Ja du har rätt... Kossan måste tvingas ut. Sen helvänder hon och går in efter 1 meter, så har man följt lagen... Känns inte så kul att tvinga ut djur som lider av värmestress vid 18+ eller i spöregn, med sjukdomar som följd.
Att tänka på när man bygger ny lagård är att ha en utgång och en ingång med några meters mellanrum, med anslutning till betet. Då kan djuren välja själva, vilket naturligtvis måste vara det mest djurvänliga.. Fullständigt lagligt,godkänt av länsstyrelsen. Vi har denna lösning i vårat nya stall, ska bli intressant att se hur det funkar till våren.
Synd att svensk mjölks förslag om 90 dagars betesdrift under sommarhalvåret, med journalföring "försvann"
Man har rätt att hålla mjölkkorna inne vid extremt väder, 18+ ÄR extremt för en ko.
-
Sant som du säjer om antalet hästar men i hästlagarna finns det en klasul som säjer 1häst per hektar bete eller nåt liknande .
Nej. Det finns rekommendationer, men ingen form av lag som reglerar storleken på hagar/bete. Tyvärr.