Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: sanya skrivet 19 okt-11 kl 23:31
-
Okej, alla säger jämt, "Nej, tidningspapper e inte giftigt längre, man har tagit bort bly i trycksvärtan så d e lungt att använd i odlingssammanhang"
Sen har jag ändå tänkt att fan, det måste ändå va nått skit i dommmadära...
Från en magisterexamen i växt- o miljövetenskap, "Gifter i papper"", juni 2011:
"Biocider är olika former av antibiotika samt bekämpningsmedel, d.v.s. som bekämpar eller dödar organismer av olika slag. Inom pappersindustrin används dessa för att bekämpa slembildande organismer vid tillverkning av massa och papper. En del biocider är svårnedbrytbara och kan påverka miljön negativt (Svan, 2003b)."
Vidare:
"Eftersom papper innehåller en del kemikalier så som tungmetaller och klororganiska ämnen har det varit av extra stor vikt att återvinna papper. Man vill inte att tungmetallerna eller de andra kemikalierna anrikas i miljön på något vis. Dock finns det nackdelar även med återvinningen. När man återvinner papper måste pappret ”renas” från all tryck och färg. Detta kräver i sin tur hjälp av andra kemikalier. Ändå kan man konstatera att återvinningen leder till mer energisnål process vid framställning av nytt papper samt att det är mer ekonomiskt att framställa nytt papper på detta vis."
Samt vidare:
I testet för akut toxicitet med D. magna som testorganism har det visat sig att den av de fyra
pappersgrupperna som visade högst toxicitet var gruppen Tidningar och reklamblad.
Hela: http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1337/1337546_meral-afradi.pdf (http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1337/1337546_meral-afradi.pdf)
Vad säger ni? Känns ju inte som att tidningar e ok? Hela processen e ju skit så även om det inte skulle finnas gifter just i tidningarna så släpper tillverkningsprocessen garanterat ut skit i naturen hur som haver...
-
Det är skillnad på papper och papper. Dagstidningspapper som framställs av s k termomekanisk massa har inte så mycket gemensamt med glättade eller vitgjorda papperskvaliteter som man hittar i tidskrifter och reklamblad.
Klorföreningar är i princip borta från pappersindustrin numera, men förr användes som bekant klor för blekning av pappersmassa.
-
Ja det där gör mig i allafall tveksam till att använda tidingspapper :-\
Tänk så mycket man inte vet någonting om ???
-
Liknande problem finns med att använda kartong för att täcka marken vid täckodling, där finns tydligen också en del otrevliga kemikalier i bl.a. limmet.
-
Torbjörn har du läst rapporten? Jag har bara skummat den, men jag uppfattade det som tvärtemot det du skriver. Speciellt när det i resultatet står: "I testet för akut toxicitet med D. magna som testorganism har det visat sig att den av de fyra
pappersgrupperna som visade högst toxicitet var gruppen Tidningar och reklamblad."
Vill väldigt gärna knäcka denna gåta!
Låt säga att det inte e så bra nu då att slänga ut tidningar, kartonger o marktäckväv som är gjord på en ändlig resurs... vad ska man då ha? Jag funderar på om kanske hampaväv kunde vara ett bra alternativ? Kanske med lite linolja på? Eller något annat? Jute, bomull o sisal etc känns inte hållbart...produceras långt borta o tär på andras bristande vattenresurser..
-
Halm!
-
Men inte halm va om man ska bryta ny mark på permakulturvis? Man täcker m nästintill heltäckande material (tidning, kartong el markväv är det jag hört) på hösten så att inte ogräsgrödor kan gro under våren. Sedan så vill jag göra en kompost av grenar o då måste jag ha väv igen mot grenarna... hmm....nån giftfri ullfilt skulle väl kanske va optimalt i komposten... men kanske lite dyrt o slöseri m resurser... fast hår är ju å andra sidan rätt så trög i förmultningsprocessen... ullfillt kanske finns billigt som nått byggnadsmtrl? Jaja... kul o hitta fler som ändå e lite skeptiska till tidningspapper etc.
-
Täck marken med ett tjockt lager löv på hösten. Framåt maj/juni har den mesta växtligheten dött. Fyll på nästa höst och låt ligga ytterligare en vinter så är garanterat alla gräs/ogräs borta. Funkar hos mig i alla fall.
-
TACK!
Odlar du efter första täckningen?
-
Brukar funka om det är gräsmatta under. Dock kör jag ett varv med stor jordfräs(beroende på jordtyp) innan odlingen tar vid. Fast jag håller inte på med riktig permakultur utan snarare täckodling i olika former.
-
Torbjörn har du läst rapporten? Jag har bara skummat den, men jag uppfattade det som tvärtemot det du skriver. Speciellt när det i resultatet står: "I testet för akut toxicitet med D. magna som testorganism har det visat sig att den av de fyra
pappersgrupperna som visade högst toxicitet var gruppen Tidningar och reklamblad."
Vill väldigt gärna knäcka denna gåta!
Låt säga att det inte e så bra nu då att slänga ut tidningar, kartonger o marktäckväv som är gjord på en ändlig resurs... vad ska man då ha? Jag funderar på om kanske hampaväv kunde vara ett bra alternativ? Kanske med lite linolja på? Eller något annat? Jute, bomull o sisal etc känns inte hållbart...produceras långt borta o tär på andras bristande vattenresurser..
Jag misstänker att det var ett misstag av rapportförfattarna att dra alla tidningar och reklamblad över en kam, med tanke på hur olika papperskvaliteter som förekommer inom den gruppen.
-
Jag misstänker att det var ett misstag av rapportförfattarna att dra alla tidningar och reklamblad över en kam, med tanke på hur olika papperskvaliteter som förekommer inom den gruppen.
Ja, det framgår inte vad "tidningar" är...
Jag har ju använt vanliga dagstidingar... Skånka Dagbladet, alltså.
-
Betänk att det ni refererar till är en student som har skrivit. Förvisso har säkert någon lärare läst å godkänt, men behöver inte vara helt korrekt allt ändå. :P
-
Betänk att det ni refererar till är en student som har skrivit. Förvisso har säkert någon lärare läst å godkänt, men behöver inte vara helt korrekt allt ändå. :P
Så sant så sant
-
Jo visst man kan förringa någons magisterarbete och man kan tro att peak oil inte existerar heller eftersom inte någon myndighet eller politiker talar om det... Skulle ju såklart va schysst om det fanns mer att referera till än till en studentuppsats... min näsa verkar ivf tycka att det luktar skumt när man öppnar alla typer av tidningar...
Kanske att det finns nån nisse i dom där insamlingsbehållarna som sitter o delar på de olika tidningspapprena, men jag tror inte det.. det mals ned o går igenom samma process...
Det där med att täcka med löv i stället verkar ju va ett finfint alternativ. Någon mer som kör så?
Sedan var det ju det där m att täcka insidan på komposten...
-
Nu har jag skummat igenom arbetet...Det är en rätt bra magisteruppsats som visar hur olika lakvätska från olika typer av papper påverkar en organism, Dafnia Magna. Olika typer av papper ha testats, bla kaffefilter, papperspåsar, tidningar och reklamblad. Författaren har angett vilka tidningar etc som använts, vilket efterlystes i tråden. Pappren har rivits sönder i en maskin (stod inte närmare hur) en bestämd mängd (vikt) papper har lakats med en bestämd mängd vatten under en bestämd tid. Därefter har 10 exemplar av den angivna organismen tillsats i lakvätskan. Efter 24 och 48 timmar har man tittat hur många exemplar av organismen som fortfarande rör på sig.
De lakvätskor där få eller inga organimsr röde på sig filtrerades genom olika filter så tre filtrat erhälls och sedan upprepades försöket i dessa som befriats från organiska ämen, negativa joner respektive positiva joner. När det gällde gruppen tidningar och reklamblad så visade sig giftigheten, mätt genom att räkna hur många organismer som rörde sig efter 24 respektie 40 timmar bero på negativa joner och opoläraorganiska (oladdade ) ämnen.
Försöket visar att vissa typer av papper är gör att dafnier under de omständigheter som rådde vid försöket blivit orörliga efter en viss tid. Det är inte samma sak som att papper är giftigt. Samma försök skulle kunna göras med tex löv. Eklöv jämfört med björköv och asplöv. I det fallet kan jag gissa på att garvsyran i eklöv skulle ge utslag i testet. Eklöv visst giftiga.
//edit skrivfel
"Eftersom papper innehåller en del kemikalier så som tungmetaller och klororganiska ämnen har det varit av extra stor vikt att återvinna papper. Man vill inte att tungmetallerna eller de andra kemikalierna anrikas i miljön på något vis. Dock finns det nackdelar även med återvinningen. När man återvinner papper måste pappret ”renas” från all tryck och färg. Detta kräver i sin tur hjälp av andra kemikalier. Ändå kan man konstatera att återvinningen leder till mer energisnål process vid framställning av nytt papper samt att det är mer ekonomiskt att framställa nytt papper på detta vis."
Saknar referns och får anses vara författarens påstående. Uttryck som innehåller en del...är mer debatt än fakta. Jämför "Dricksvatten innehåller en del metaller", vilket är korrekt jämföt med detillerat vatten.
Man skall vara försiktig att dra slutsatser av ett enstaka arbete. Denna magisteruppsats, ger uppslag till ytterligare arbeten som svarar på frågan varför immobiliseras Dafnina Magna av lakvatten från tidningar och reklambald.
-
När Jag först började fundera på att använda tidningar som täckmaterial vid marktäckning så läste Jag en hel del om att folk ansåg trycksvärtan och färgerna i dagstidningar vara giftigt etc så Jag ringde helt enkelt tryckeriet för bland annat Göteborgsposten och fick prata med deras miljöansvarige som blev riktigt riktigt glad över påringningen.
Nej. Det är inte giftigt på så sätt att tryckeriet numer inte behöver någon miljöcertifikat av länsstyrelsen vilket behövdes när de hade blysvärta. Nu är hela processen med pappershantering och trycksättning mycket skonsammare mot miljön än för bara några år sedan.
Jag fick också nummer och kontaktuppgifter till färgleverantören för tryckeriet för att verkligen kunna gå in i detalj vad som finns i färgen.
I vissa speciella färger är det vissa mineraloljor som används, men det är i så små mängder att om du försöker äta dagstidningar för att få en toxicitet så hinner du dö av cellulosaförgiftning innan det ens kommit upp i tillförlitligt mätbara mängder.
Och Jag ställde alltså frågorna enligt en odlares perspektiv hela tiden och fick svaren utifrån detta fallet.
Jag har tyvärr inte namnen i huvudet, men skall leta efter anteckningarna här.
Men är ni osäkra så leta upp numret i er dagstidning och ring dom direkt.
-
Tack för genomgången Tickelitack! Fö'låt om ja e trög men ja fattar ändå inte riktigt, vad tror du - bra el dåligt m tidningar? Behöver ju inte va utifrån denna uppsats. Kan nån hitta andra referenser så e d ju bra.
MarbleArch, jag tänker mer att det är mikroberna som ska festa på dom där mineraloljorna o deras size e ju lite mindre än vad vi är... tänker mao genast att det är giftigt för dom... dom små liven som vi måste börja värna mer om... O så tänker jag att GP är nästan som vilket företag som helst- dom vill sälja... litar inte på dessa... jobbar själv på ett företag som spyr ut skit i naturen men får d att låta bra utåt...
Haha, jag har ju bestämt mej för att tidningar inte e bra, det käns o luktar lixom inte bra helt enkelt. Vill bara ha fakta som bevisar det o att få höra att det finns fler skeptiska... så kanske jag kan få tyst på andra fina som tycker jag e fjompig :)
-
Det verkar komma en del diskutabla (täck)odlingsråd från permakulturhåll, som att täcka med ett tjockt lager färsk gödsel och även detta tycker jag låter sisådär. Likaså är en del extrema täckodlingsläror a la Ruth Stout diskutabla. Funkar nog ibland men är ingen universalmetod. Kan tvärtom ge stora problem med sniglar, sorkar, försumpning och mögel.
Om täckodling kräver för mycket resurser så kan man väl ifrågasätta täckodling? Eller snarare ifrågasätta de extrema formerna av täckodling där man etablerar odlingen enbart med täckning eller där man försöker kväva allt ogräs med täckning.
Jag tycker täckodling är bra, men då främst som ett sätt att skydda bar mark och dess organismer från allt för mycket sol och ljus, bevara fukt och i lagom takt mata mikroorganismer. Alltså inte som en metod att kväva allt ogräs, däremot reducera särskilt fröogräs. När man etablerar ny odling kan man klara sig med mycket mindre täckning om man kombinerar täckning med bearbetning. T ex fräs grovt en gång och täck sen måttligt tjockt under (helst) en växtsäsong. Täckning med halm är bra, särkilt hela strån. Även hela grässtrån är bra. Alltså (dåligt) hö eller m el m färskt gräs som man slagit med lie eller slåtterbalk. Gräsklipp packar ihop sig och förmultnar snabbare och täcker därmed sämre. I en etablerad odling räcker det att täcka med 5-10 cm stråmaterial (halm eller gräs). När man etablerar ny odling kan man behöva dubbelt så mycket, kombinerat med lite bearbetning.
Sen finns det ju plast att täcka med som ska funka bra men jag har inte lust med det.
-
En specialvariant på täckmaterial:
Om man varit lite lat med lien eller slåtterbalken under växtsäsongen och slagt för lite gräs att täcka odlingen med, så kan det oslagna gräs som finns kvar vara svårt att slå på senhösten eller kommande tidig vår, när man behöver mer täckmaterial. Det brukar ligga ner och vara för vått och sladdrigt för att gå bra att slå. Man kan då istället ta en kratta eller räfsa, helst en sån här typ:
http://www.gartentechnik24-online.de/Wolf-Garten-multi-star/Wolf-Garten-multi-star/Wolf-Garten-multi-star-Gartengeraete-Rasenrechen-UH-M-60::788.html
Sen räfsar man igenom det vissna gräset och får med sig en hel del. Det är urlakat på näring men har tydligne kvar mycket fiber. Det är lite åt träullshållet och är ett bra täckmaterial, främst för att det bryts ned så sakta. Ibland vill man ju bara täcka (och dessutom uthålligt) och inte samtidigt ge marken näring.
Ett annat täckodlingstips: Om ogräset växer igenom täckmaterialet så lyft upp täcket med en grep så att oräset hamnar under igen. Släpp sen ned täcket så täcker det igen.
-
Det verkar komma en del diskutabla (täck)odlingsråd från permakulturhåll, som att täcka med ett tjockt lager färsk gödsel och även detta tycker jag låter sisådär. Likaså är en del extrema täckodlingsläror a la Ruth Stout diskutabla. Funkar nog ibland men är ingen universalmetod. Kan tvärtom ge stora problem med sniglar, sorkar, försumpning och mögel.
Om täckodling kräver för mycket resurser så kan man väl ifrågasätta täckodling? Eller snarare ifrågasätta de extrema formerna av täckodling där man etablerar odlingen enbart med täckning eller där man försöker kväva allt ogräs med täckning.
Man kanske ska skilja på täckodling i en redan etablerad odlingsbädd, där man täcker för fukt, temeperaturutjämning, näring, visst skydd mot fröogräs och ibland gödning (färskt gräsklipp, t.ex.) och täckning för att skapa nya land.
Jag har jätteproblem med kvickrot, revsmörblomma, nässlor och en del andra envetna rotogräs och jag täcker ljustätt för att kväva det värsta innan jag gräver upp nytt, liksom i gångar mellan och runt landen. Då tror jag inte det räcker med löv eller gräsklipp, möjligen rejält tjockt med halm. Annars blir det kartong, tidningar eller sån där kraftig svart plast som kan återanvändas många säsonger. Och så envist rensande...
Har man massor med organiskt material så är det väl jättebra att bygga upp lasagnebäddar o.d. för att skapa nya land. Men ska man hämta en massa material långt ifrån - mindre bra. Sen kan man ju vrida det ett varv till och diskutera energiåtgången för att fräsa eller plöja jämfört med att marktäcka och handgräva. Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.
-
Man kanske ska skilja på täckodling i en redan etablerad odlingsbädd, där man täcker för fukt, temeperaturutjämning, näring, visst skydd mot fröogräs och ibland gödning (färskt gräsklipp, t.ex.) och täckning för att skapa nya land.
Det var bl.a. det jag försökte göra. Eller så här:
Skilja mellan marktäckning i etablerad odling och som metod att etablera ny odling.
I etablerad odling skilja mellan å ena sidan tunn täckning (5-10 cm) som skydd mot solljus (som många mikroorganismer inte tål) och uttorkning, partiellt skydd mot fröogräs och viss näringstillförsel (kan varieras med val av täckmaterial), å andra sidan tjock täckning (2-5 dm) som kväver allt ogräs
Vid etablering av ny odling ungefär samma åtskillnad men situationen är annorlunda. Se mitt förrförra inlägg.
Jag har jätteproblem med kvickrot, revsmörblomma, nässlor och en del andra envetna rotogräs och jag täcker ljustätt för att kväva det värsta innan jag gräver upp nytt, liksom i gångar mellan och runt landen. Då tror jag inte det räcker med löv eller gräsklipp, möjligen rejält tjockt med halm. Annars blir det kartong, tidningar eller sån där kraftig svart plast som kan återanvändas många säsonger. Och så envist rensande...
Detta tyder på grundläggande problem med odlingsplats och/eller odlingsmetod. Bör inte i första hand hanteras genom att bekämpa ogräs utan genom att försöka komma underfund med vad som är fel. Det kan t ex vara för blött i marken, och tjock täckning kan förvärra problemet. Har du upphöjd bäddar? Testa det annars.
Dessutom gör ogräs en del nytta också. Kvickrot lämnar en fin humus efter sig. Den kan vara väldigt uthålligt på utarmad jord (t ex där man bearbetat bort mull och jordstruktur) men den kan på lite bättre jord förändras: rottrådarna blir bruna istället för vita och mindre aggressiva. Det är då den gör nytta - tror jag. Revsmörblomma verkar ha en viss förmåga att återställa aggregatstruktur i jorden, men även den kan bita sig fast i evigheter utan att till synes förbättra något. Detta varierar.
Har man massor med organiskt material så är det väl jättebra att bygga upp lasagnebäddar o.d. för att skapa nya land. Men ska man hämta en massa material långt ifrån - mindre bra. Sen kan man ju vrida det ett varv till och diskutera energiåtgången för att fräsa eller plöja jämfört med att marktäcka och handgräva. Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.
Håller med om detta. Vad gäller permakultur så är det nog bra i grunden, men jag ifrågasätter hur mycket det har att ge här hos oss. Det är ju utvecklat för Australien. Jag ifrågasätter också att det lätt blir för mycket koncept som kommer litegranna von oben. Man måste nå till det konkreta och jag har inte sett eller hört särskilt mycket av att permakultur på svensk grund har gjort det på något sätt som tillför något nytt. Att man använder ordet "permakultur" tillför i varje fall inte ett skvatt.
-
Jag ifrågasätter också att det lätt blir för mycket koncept som kommer litegranna von oben. Man måste nå till det konkreta och jag har inte sett eller hört särskilt mycket av att permakultur på svensk grund har gjort det på något sätt som tillför något nytt.
Johodå! Hos Joel Holmdahl och hans familj på Rikkenstorp i Västmanland, till exempel, där kan man lära sej och och annat om hur dom har gjort.
http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100 (http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100)
Man behöver bara inte haka upp sej på termer som "design" och sånt, som kanske kan verka lite abstrakta...
... som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.
Ja, det är ju så det är. Hur klyftigt som helst, tycker jag. :D
-
Johodå! Hos Joel Holmdahl och hans familj på Rikkenstorp i Västmanland, till exempel, där kan man lära sej och och annat om hur dom har gjort.
[url]http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100[/url] ([url]http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100[/url])
Man behöver bara inte haka upp sej på termer som "design" och sånt, som kanske kan verka lite abstrakta...
Naturligtvis kan duktigt folk göra bra saker utifrån ett permakulturtänk, likaväl som de kan det utifrån något annat tänk som är någorlunda rätt. Jag åtar mig inte att försöka bedöma hur mycket det specifikt permakulturella kan ha tillfört på Rikkenstorp utifrån deras webbsidor. (Jag kan f ö inte se videos f n. Hårdvarufel på datorn eller nåt sånt.)
-
Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.
Annan reflektion kring detta: Om Sanya har mycket dagstidningspapper hemma så kanske det är en tänkbar variant att använda det. Jag har använt det men har slutat. Har väl ungefär samma känsla som Sanya. Annars så har jag, Evamarta och JOW kommit med en del praktiska tips på mer naturnära material som kanske finns till hands hemmavid eller kan införskaffas i grannskapet, samt alternativa metoder till tjock marktäckning.
Det där med att det skulle finnas ett sätt att bryta mark på permakulturvis som Sanya nämnde misstänker jag är en grov förenkling av vad permakultur egentligen har att säga i frågan. Jag tror citatet från ChristinaR ovan kommer närmare kärnan - förhoppningsvis (särskilt med tanke på dem som vill kalla det de gör hemmavid permakultur).
-
Detta tyder på grundläggande problem med odlingsplats och/eller odlingsmetod. Bör inte i första hand hanteras genom att bekämpa ogräs utan genom att försöka komma underfund med vad som är fel. Det kan t ex vara för blött i marken, och tjock täckning kan förvärra problemet. Har du upphöjd bäddar? Testa det annars.
Ett stycke igenvuxen gammal åkermark som inte är brukad på sådär en 30-40 år som jag sakta men säkert tar upp till odling igen. Jättefin jord bara man får väck ogräset, fluffig och lucker. Bra med daggmask. Ligger i en svag sluttning, lite fuktigt längst ned, men inte surt. Behöver inte vattna särskilt mycket, men jag bor förstås i Boråstrakten, där för lite regn sällan är något problem. ::)
Där marktäcker jag ljustätt en bit i taget 1-2 säsonger, gräver igenom, rensar bort så mycket rötter jag bara orkar och sätter potatis första året, squash/pumpa andra året. Sen kan man börja med lite ömtåligare saker. Nästa år kanske jag t.o.m. kan så morötter utan att de försvinner i ett ogräshav. :D
Upphöjda bäddar har jag i en annan del av trädgården, uppbyggda på gammal dålig gräsmatta. Fungerar bra, där är det mest problem med revsmörblomma som kryper in från gräsmattan runt om (trots grävda gångar runtom) och får hållas efter hela tiden.
Men jag får ju en massa mat från trädgården, trots ogräset, så helt hopplöst är det ju inte. :)
-
Heja ChristinaR! Ge inte upp!
Jag konstaterade just att där jag haft jordgubbar och rabarber (jag flyttade dem till ett annat land nu) fanns inte mycket ogräs kvar.
Men vid morötterna, rödbetorna och palsternackorna - prata inte om det! Typ tjocka mattor med ogräs. Nästa år måste jag vara snabbare med att lägga på nåt täckmaterial mellan plantorna! (Sen går det ju att rensa landen för hand också, har jag hört... ;))
-
Heja ChristinaR! Ge inte upp!
Nä, här ges inte upp i första taget *envis som en gammal åsna när det behövs*
Jag konstaterade just att där jag haft jordgubbar och rabarber (jag flyttade dem till ett annat land nu) fanns inte mycket ogräs kvar.
Men vid morötterna, rödbetorna och palsternackorna - prata inte om det! Typ tjocka mattor med ogräs. Nästa år måste jag vara snabbare med att lägga på nåt täckmaterial mellan plantorna! (Sen går det ju att rensa landen för hand också, har jag hört... ;))
Problemet med rotfrukter, tycker jag, är att de gror långsamt och att de stackars småplantorna växer mycket långsammare än ogräset. De har liksom inte en chans förrän kvickroten tagit över - swoosch! Så i rotfruktslandet är det rensa, rensa, rensa som gäller. :P Täcka mellan plantorna är ju förstås bra också, men man får ju ha koll på var raderna går så man inte kväver små fnuttiga morotsplantor.
Squash/pumpa är bra, stora snabbväxande saker som är lite mer i samma klass som ogräset. Och så är det ju himla gott. :D Annars är ju potatis en klassisk ogräsbekämpargröda,
-
Anteckar:
- Potatis
- Squash
:D
Hade ingetdera den här säsongen. Men nu har jag upplägget klart för våren!
-
Jag misstänker att det var ett misstag av rapportförfattarna att dra alla tidningar och reklamblad över en kam, med tanke på hur olika papperskvaliteter som förekommer inom den gruppen.
Den här mikroorganismen verkar vara nån slags plankton? Visst regnar det en del men hur stor är risken att den eller andra organismer skulle sluta röra sig om man täckodlar med tidningar/papper/papp? Urlakningen i en tidnings/pappertäckning sker ju över väldigt lång tid åtminstone om man har många lager.
Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån en enstaka undesökning som dessutom inte undersöker utifrån fenomenet täckodling.(?) Glättat papper och färgat papper innehåller säkert mer skadliga ämnen men det är ju lätt att sålla innan täckning. Jag är en hängiven täckodlare sedan 80-talet och de största morötterna jag skördar odlas under tidningstäcke.
-
Nu är det ett par dagar sedan jag läste, men en tanke som kom upp är om jag kommer ihåg rätt från arbetet var att trähaltiga papper var giftigare för D. Magna än kemiska massor. Trähaltiga papper består av mekanisk massa (får sämre styrka än kemisk) och innhåller trädets alla komponenter till skillnad från kemisk massa där processen tagit bort tex lignin. Det som är giftigt för D. Magna kan var en natrulig komponent i trä. Men det kan likväl vara något i trycksfärgen på reklambladen som inte fanns i tryckfärgen på de papperspåsar som också var med i studien och var "mindre" gitiga trotts att de var helt färgade. Eller något i bestrykningsmedlet, brukar bestå mest av lera som dafnierna inte tålde, kanske användes kalk i bestrykningen av pappret i reklambladet för att få vit färg vilket i försöket gjorde att pH väret blev för högt för dafnierna?.
Så det går inte att dra några som helst slutsatser om det skulle vara farligt att anväda tidningspapper i täckodling utifrån examensarbetet.
Författaren gjorde om försöket på några av proverna, dock ej de "giftigaste" som använts för andra anlyser, giftigheten var då lägre, kanske för att "giftet" brutits ned (eller om kalkhypotesen är rätt, provet reagerat med koldioxiden i luften och pH värdet blivit lägre igen).
Det behövs en student till som försöker besvara frågan varför dessa papper påverakr dafnier....och en till som svarar på om samms påverkan sker på maskar osv....
-
Jag är en hängiven täckodlare sedan 80-talet och de största morötterna jag skördar odlas under tidningstäcke.
Och du lever fortfarande, av allt att döma...
-
Och du lever fortfarande, av allt att döma...
;D
-
Ett stycke igenvuxen gammal åkermark som inte är brukad på sådär en 30-40 år som jag sakta men säkert tar upp till odling igen. Jättefin jord bara man får väck ogräset, fluffig och lucker. Bra med daggmask. Ligger i en svag sluttning, lite fuktigt längst ned, men inte surt. Behöver inte vattna särskilt mycket, men jag bor förstås i Boråstrakten, där för lite regn sällan är något problem. ::)
Där marktäcker jag ljustätt en bit i taget 1-2 säsonger, gräver igenom, rensar bort så mycket rötter jag bara orkar och sätter potatis första året, squash/pumpa andra året. Sen kan man börja med lite ömtåligare saker. Nästa år kanske jag t.o.m. kan så morötter utan att de försvinner i ett ogräshav. :D
Upphöjda bäddar har jag i en annan del av trädgården, uppbyggda på gammal dålig gräsmatta. Fungerar bra, där är det mest problem med revsmörblomma som kryper in från gräsmattan runt om (trots grävda gångar runtom) och får hållas efter hela tiden.
Men jag får ju en massa mat från trädgården, trots ogräset, så helt hopplöst är det ju inte. :)
Fluffig jord med mycket ogräs låter som du har en del kärrtorv i jorden, kan det stämma? Alltså att det är en gammal sankmark med torv av det mer näringsrika slaget, som ger hög mullhalt och får det mesta att växa, men kanske framför allt vissa ogräs.
Har du testat med upphöjda bäddar på åkern?