Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: Webmaster skrivet 17 sep-06 kl 23:19
-
Hej!
Jag har precis gjort mitt köksland till 100m2. Kan jag få några tips om grönsaker som både jag och djuren kan avnjuta under en längre tid än just sommarmånaderna.
Gärna lite tips om hur jag bäst göder jorden. (Jag har fri tillgång till gödsel från fågel, lama, getter) Både halmblandat och rent.
-
Morötter, jordärtskockor, lök i alla former, potatis, kål och bönor är grönsaker som kan lagras och användas hela året. Det finns ju fler grönsaker som kan frysas för att användas senare.
Lycka till med ditt köksland! :)
-
Odla i våningar, så räcker ytan till mer. Och förläng säsongen "åt båda håll" med odlingsväv och någon drivbänk.
-
Glöm för all del inte att olda baljväxter. Proteinrik föda åt både människor och djur. Sockerärtor, gråärtor, bönor av alla olika slag. Blasten från morötter och ärtor går bra att ge till djuren. + alla andra grödor som är lite sämre.
-
skall du ha rådjursstängsel av två våningar fårstängsel i vilket störbönor får sno sig. Hos Runåbergs hittar du Prizewinner rosenböna som kan skördas späd för infrysning eller mogen då man tar vara på fröna. - Enorm skörd. - Eller Neckargold störböna som också ger väldig skörd av vaxbönor för infrysning.
-
Tack för alla idéer, men hur odlar man i olika våningar?
-
Du kan t ex ha uppstammade bärbuskar och odla annat under dessa, lågväxande mellan rader av högväxande, bär (smultron, jordgubbar) på höjden i tunnor,... Det finns massor av knep för att utnyttja tid och yta. Snabba rädisor mellan rader av långsam kål, tidiga sorter och sena sorter av de flesta grödor. Planera noga!
-
En annan dum fråga, när är det bäst att gödsla? Jag brukar gödsla tidig vår (Så fort tjälen gått ur) och sen gödslar jag på hösten efter jag tagit upp mina grödor.
Jag har gödsel från get, ko, lama, höns. Jag brukar blanda ihop dom olika sorterna.
-
Väl brunnen gödsel och kompost kan man lägga på på hösten, mer lättlöslig gödsel som hönsskit m.m. bör man inte lägga på förrän på våren för att minska urlakningen av näringsämnen. Ju bättre brunnen/komposterad gödseln är desto mindre näringsförluster får man när den ligger på jorden över vintern.
Krävande grönsaker mår också bra av extra gödsel under tillväxtsäsongen, antingen att man täcker marken med färskt gräsklipp eller annan grönsamassa eller att man vattnar med gödselvatten av t.ex. nässlor eller hönsskit.
Det är också bra om man kan täcka jorden över vintern, med löv, halm, torrt gräs m.m. som skyddar jordytan och stimulerar microlivet, maskar och andra småkryp jobbar på under täcket och hjälper till med grävandet och gödslandet.
-
Ska man inte så på hösten så är det generellt bättre att gödsla på våren. Vill man av någon anledning ändå gödsla på hösten är det som sagt bra att gödsla med mindre lättillgänglig näring. Frågan är om väl brunnen kompost eller stallgödsel inte är just lätttillgänglig näring och det som man i så fall skulle gödsla med på hösten är obrunnen gödsel, gärna med mycket halm? All gödsel (ja, inte täckmaterial förstås) ska myllas ner för att minska kväveförlusterna. Rätta mig om jag har fel. Lite info finns här:
http://www.greppa.nu/download/18.43ad4a101ebba75a6800032/PrR4_Hostgodsling.pdf
-
till morötter utan de får nöja sig med vad som finns kvar från förra året då där alltid växte något annat. Potatis skall ha snålt med gödsel annars blir det bara blast. Det är väl bara gurkväxter och kål som inte kan få för mycket utan att smak och kvalité försämras.
-
Om man nu är sugen på att plantera något vid den här tiden på året, vad kan man då tänka sig för att kunna skörda något tidigt på våren?
Det vore bra om man kunde förlänga grönsakssäsongen länge. Jag har idag kört på mycket plocksallad (Lång säsong) och morötter, samt baljväxter för näringens skull. Men skulle vilja så på samma ställe minst 2ggr per säsong.
Men jag blev mycket sugen på att i tidigare tips använda sig av olika våningar, skulle vara kul att se någon skiss på detta.
-
ljus, näring, fukt och helst lucker jord till rötterna. Ibland kan man vinna något genom att blanda olika grödor som inte konkurrerar om ovanstående lika mycket som med samma sort. T ex djuprotad gröda med sådan med ytliga rötter och kväveproducerande gröda med kvävekrävande.
Man kan odla spenatbeta i skuggan av andra grödor eftersom den trivs i halvskugga. Man kan ha störbönor intill andra grödor om fukten räcker till.
Med störbönestängsel runt grönsakslandet som lutar något utåt, blir skuggningen nära noll.
-
Hej!
Lite udda och utanför ämnet, men värt att nämna tycker jag.
Min bror berättade att han talat med en kille på Tjörn, som odlade potatis (Färsk tjörnpotatis är ett begrepp här i krokarna).
Han funderade på att gräva ner en slang i potatislandet. Denna slang skulle anslutas till en gammal värmepanna, genom att elda i den och pumpa runt varmt vatten i potatislandet, så skulle man kunna få fram färskpotatis före alla andra, och kunna ta bra betalt.
Någon som provat detta (även för annat än potatis)?
Edgar
-
mot utstrålningsfrost vilket är det som brukar sabba den alltför tidiga potatisen.
Men odla tidig potatis i växthus måste ju löna sig om man efter skörden kan ha gurka och annat där ändå. Då sätter man redan på hösten och skördar kanske i maj. - Har inte prövat själv.
-
Men jag känner en person som sätter potatis i halmströt från djuren och han brukar få nypotatis på julafton. Så jag tänkte testa detta i år på några kvm.
-
Men jag blev mycket sugen på att i tidigare tips använda sig av olika våningar, skulle vara kul att se någon skiss på detta.
Jag kan inte göra en rak streck ens med linjal, så skiss får du klara dig utan.
Det handlar bara om att odla lägre grödor under de som är högre. Om du ex har uppstammade bärbuskar, kan du under dessa odla kål. När grönkålen har stuckit iväg i höjden kan du så rädisor under. Svårare än så är det inte. Om du dessutom sår snabba grödor mellan de mer långsamväxande, kan du utnyttja odlingsytan ännu mer. Då hinner du skörda ex plocksallat innan de övriga grödorna har vuxit till sig och kräver mer plats.
-
Jag är tacksam för alla svar jag fått och jag har redan börjat planera inför nästa vår
-
Glöm inte rödbettor kålrötter palsternackor och rovor om du gillar det.
-
Du frågade om gödsling, gräsklipp är helt suveränt. Blanda gräsklipp med halm och annat tort organiskt material, detta täcker du runt plantorna med under själva odlingssäsongen, har självprovat det under en längre tid, blir då ganska oberoende av grundgödsling, tillsätter dock stora mängder komposterat stallströ. Täckodlining är dock det som ligger mig varmast om hjärtat.
-
Glöm för all del inte att olda baljväxter. Proteinrik föda åt både människor och djur. Sockerärtor, gråärtor, bönor av alla olika slag.
sockerbönor kan tyvärr knappast räknas till proteinrik föda, innehåller endast 3,4g protein/100g bönor.
Ibland kan man vinna något genom att blanda olika grödor som inte konkurrerar om ovanstående lika mycket som med samma sort. T ex djuprotad gröda med sådan med ytliga rötter och kväveproducerande gröda med kvävekrävande.
som jag har förstått det delar inte de kvävefixerande grödorna med sig av kvävet förrän de dött och förmultnat och gör kvävet tillgängligt i jorden på det sättet. och om man dessutom låter dem sätta frö så binds det mesta kvävet i bönorna/ärterna/frön och kväveinnehållet i resten av växten sjunker.
alltså kan inte kvävekrävande växter som samodlas med kvävefixerande dra nytta av deras kväve under samma säsong. därmot kan ju de kvävefixerande växterna ha en gröngödslande effekt inför nästa säsong.
läste detta i boken "Designing and Maintaining Your Edible Landscape Naturally" av Robert Kourik.
god jul
/martin
-
jag brukar bara ta ett gäng nässlor i en hink vatten och låta stå drygt en vecka.
-
Kom på en sak som nämndes längre upp i denna tråd - gödselvatten av nässlor!?
Min mamma brukade göra det när jag var liten minns jag, men hur går det till? Skall det stå länge? Hur mycket nässlor behövs? Känns ju som ett bra sätt att ta tillvara dem när de blivit för stora att ätas...
Låt det inte stå för länge bara, det luktar satan efter ett tag. Sedan ska du helst späda det med nio tiondelar vatten eller tills det ser ut som svagt te
-
Har du tillgång till färsk gödsel så måste du lägga varmbänk! Gräv ur en grop, gärna litet större än drivbänken, fyll med färsk stallgödsel varvat med halm eller torra löv, trampa ihop (förslagsvis ovanpå lövlagren...), lägg på glas och invänta att bänken börjar "brinna", det vill säga att nedbrytningen börjar och värme utvecklas. Så. Om du börjar väldigt tidigt måste du täcka glaset på natten med gamla mattor, täcken eller liknande.
Jag la varmbänk för första gången i fjol, runt första april, och kunde skörda golfbollstora rödbetor i början av juni! Det enda problemet var att köra gödsel utan släpkärra: i hopfällbara tunnor i bilen, med öppna fönster. I år ska jag försöka få någon bonde att tippa ett lass färsk gödsel på garageuppfarten. Grannarna betraktar mig ändå som litet konstig för mitt odlingsintresse.
Beträffande vad du ska odla så fundera på vad du/ni äter och vilka lagringsmöjligheterna är. Jag kokar grönsaksröror på mestadels squash, lök och tomat och lägger i frysen, kokar sylt och saft, gör chutneys och inläggningar samt lagrar rötter i lådor med sand i ett svalt men frostfritt förråd.
Runåbergs fröer har en inspirerande katalog och mycket eko-frö.
-
Jag är så tacksam för alla svar, jag sitter och skissar på hur landet ska se ut. Det är snart dags att börja förså lite fröer.