Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: louise skrivet 11 sep-06 kl 22:12
-
Sitter här och räknar på mitt nya drömliv och vad mina får kan tänkas ge. Har fått en kalkyl av en getbonde och den säger att en get (det är ju nästan ett får..) kostar 6000 om året i drift! Bara maten kostar 1500-2000.
Ni som har får, vad kostar det? Särskilt fodret undrar jag över, går det inte att få tag på nåt billigt? Och nödvändig vetrinär går väl inte att smita ifrån..
Suck.. Men gården är inhandlad å klar! Hurra!
-
Billigt foder kan i slutänden bli väldigt dyrt :-\
-
Ok, har du koll? Har du lite priser också?
-
Skulle vara intressant att få ta del av den kalkylen. Det beror ju väldigt mkt. på vilken typ av drift man har, fårens ras, tillgång till foder och beten och allt möjligt annat. Efter en snabb uträkning ur minnet får jag min kostnad per övervintrat får till 663:-. Och då har jag inte räknat bort det jag får tillbaka i form av kött, ull och skinn.
Grannen som har 30 får säger, att fåren bara kostar pengar. Men då har han dyrt köpefoder, kör hit och dit med traktorn och vattnar och skickar iväg lammen till slakteri.
Jag har 6 får. Och nog tycker jag att man får tillbaka mer än vad man betalat i alla fall. Men då slaktar jag hemma och slöjdar med ull och skinn.
Så det är helt olika.....vad man sätter värde på och hur man gör det.
-
Ni som har får, vad kostar det?
I senaste seriösa kalkylen jag såg så låg kostnaden på drygt 1000 kr per tacka/år (70 kg ras).
I den ingår då:
Hö,bete,säd,koncentrat,betfor,mineralfoder,bagge,strö,klippning,försäkring,veterinär.
Kalkylenexemplet är på en Ekologisk tacka för alla Alternativare kör väl Ekologiskt eller hur...
Mvh Rosa(http://www.lunarstorm.se/_gfx/pro/icon/ros.gif)
-
Har man en besättning med mjölkgetter så får man klart vara beredd att betala extra för allt det kraftfoder som går åt för att få geten att ge mycket mjölk men 6000:- låter jättemycket. Jag skulle tro att våra getter kostar runt 2000:- per år. Jämför inte det med sällskapsgetter eller med får. För får tror jag att Rosas kalkyl är ganska rättvisande . Vill du ha getter för sällskaps skull så blir det ännu billigare.
Hälsn Ninna B.
-
Jag kommer inte att kunna göra eget foder. Vad kan kostnaden bli då?
Mina får kommer inte att vara för sällskap, utan ge mat till mig och en och annan kund som vill köpa. Mjölk dröjer i och för sig, det orkar jag inte dra igång just nu.
-
Mer än 1000 kr per tacka... ;D
-Du kan ju inte få ett exakt svar i förväg på vad det kostar, då höet kostar olika olika år, liksom kraftfodret.
Om djuren blir sjuka eller inte vet man heller inte i förväg.
Det kan bli hur dyrt som hellst om man har otur...
-
Frågan blir också vad man skall lägga på "fårkontot"?
Det finns massor med kostnader man har oavsett om man har djur på gården eller inte!
Skall man t.ex. räkna marknadspris på eget hö? Skall maskinavskrivningar vara med? Hur stor del i maskinerna har i så fall djuren? Hur mycket körning måste/bör man leja in? ...
-Stängselkostnaden är i början närmast hysterisk! Men sätt riktiga stängsel, det lönar sig!
-Om du nu måste köpa foder: Leta fint fjolårshö! Det duger gott till får. Vissa år kan säkert halm med tillskott av betfor vara att föredra...
//Mikael
-
Skall man t.ex. räkna marknadspris på eget hö?
Enda vettiga sättet att räkna är att gå efter sin egen alternativintäkt, dvs kan jag sälja höet för en krona kilot så kostar det en krona kilot att låta djuren äta upp det.
-
Håller med Gruff
Jag fattar inte var ni alla får såna extrema summor från??
Denna budget hade jag per får när jag slog ut det. Har dock haft en flock på mellan 10-13 djur.
Summan jag kommer upp i är mellan 690-750 kr / djur.
Hö +
Köper jag hos bonde korn för ca 50 kr / 40 kg, blandar med melass (40 kg) samt fårfoder 30 kg, till det har jag en saltsten och mineralbalja.
Sen älskar jag mina får men snuttinuttar inte om de blir sjuka.
VAD har ni för försäkring??
Har ALDRIG betalat mer än 300 kronor för ett får och skulle ALDRIG betala det i veterinärkostnad, jag slaktar direkt ett djur skulle blir sjukt. VILKET det aldrig blivit. Finns ingen anledning att kosta på det tycker jag, då är lönsamheten i självhushållet borta.
MEN kosta på att betala in avgift till svenska fårföreningen.
tar man bort de djur som rymmer, som är rädda, som har svåra förlossningar, dåliga egenskaper, småväxta, defekta direkt, så har man en stark flock och slipper trubbel. Jag har haft tur.
Lycka till
-
Jag fattar inte var ni alla får såna extrema summor från??
Drygt 1000 kr per tacka är ingen extrem summa!
Alla har inte möjligheteten att köpa hö för ca1,25 som du verkar ha ;D
(T.ex 2,50 är mera troligt för ett bra hö efter en sommar med torka/regn..)
Har du ingen kostnad för strö, saltstenar, klippning, avmaskning, FLUSA, öronmärken och inköp av bagge ???
Det har då jag till mina får...
Rosa
-
om jag inte har kostnader för strö, klippning, avmaskning, flusa!!
öronmärkning, bagge saltsten.
Strö= halm, inräknat, ströbädd utomhus under tak, utegångsfår= friska får
klippning endast 1 ggr när jag var gravid, annars kan du det inte själv är det väl inte självhushåll, men det kostar annars ca 25 kronor per får att få det klippt, avmaskning har jag endast gjort vid behov, precis som veterinärerna säger, vid behov vilket varit när jag en gång inte satte de nya djuren i karantän direkt för att se om de hade parasiter. Gör det och använd inte andras beteshagar så håller du parasiter borta.
Flusa har jag endast använt samma gång, läs ovan när jag inte satte samma djur i karantän. Om du använder detta hela tiden så undrar jag hur djuren har det??
Bagge ´har jag fått gratis, som jag sa, jag betalar max 300 kr per djur, och det är så många som inte orkar ha dom över vintern. saltsten är inräknat, 40 kr per sten delat med alla mina djur som äter den sitter alltså utomhus.
Slaktar själv.
JA, min kalkyl håller.
-
Jag har inte räknat på det men jag tror att jag ligger kostnadsmässsigt någonstans i närheten av de siffror goldqueen anger. Håller mig inte uteslutande med rasrena djur och har betalat i snitt 250 kr per djur. Den stora kostnaden är initialt stängsel, och det är väl investerade pengar att satsa på bra stängsel.
Vintertid skall man alltid passa på att fälla lite barrträn i närheten av fåren så att de ständigt har något att sysselsätta sig med. Bra vitaminer och helt ok grovfoder (barret + barken) som agrarhistoriskt sett alltid utnyttjats som foder. Minskar behovet av hö också. Tall verkar vara mer uppskattat än gran.
-
Flusa har jag endast använt samma gång, läs ovan när jag inte satte samma djur i karantän. Om du använder detta hela tiden så undrar jag hur djuren har det ??
Varför är du oförskämd ? >:(
Flusa är bra för djuren anser jag, det håller knott o sve borta från dem och ger också lite skydd mot fästingar.
Rosa
-
Lollo - Grattis till gårdsköpet! Berätta gärna mer om gården!
Jag håller själv på att planera för hur vår gård ska se ut och vilka djur vi ska ha.
Får är jag inne på oxå.. får läsa lite fler trådar så jag lär mig mer.
Hälsningar
Anna
-
Men visst kan man få eu-bidrag för tackorna? har för mig att det ligger på nån eller några tusenlappar per år. jag kan inte reglerna närmare då jag inte har några får själv, ännu. men jag har gårdsstöd å då får man ju papper om andra bidrag åxå.
-
Tackbidragen försvann väl i och med de nya gårdsstöden...
(de var ju inte så bra heller, man skulle ju ha var det över 9-10 tackor för att få något etc etc.. reserverar mig för minnesfel :-[ )
Idag kan man ju få bidrag (150 kr styck) för vissa fårraser om man:
har minst 7st får.
och dom är genbanksdjur.
och man har genbank själv.
Djuren ska användas i renrasig avel (betäcks o får lamm).
-
Ja då är det jag som missförstått. Jag tyckte mig läsa om bidraget för tackor i samband med att jag sökte gårdsstöd. Jag får väl surfa in på länsstyrelsen.
-
I vissa områden är miljöstöden kopplade till att man ska ha djur.
Tex. "stödet öppet odlingslandskap", då får man en viss summa per djurenhet (ca 6,5 tackor) som täcker in ett hektar. Alltså kan man få bidrag för djuren, men bara genom att man har mark. Olika för olika områden, kolla på Länsstyrelsens, eller jordbruksverkets hemsida.
-
Mmm... men till saken hör också att:
Den 1 januari 2007 inleds ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden.
Vilka stöd finns då i det nya programmet?
Exakt vilka stödformer som kommer att gälla från 2007 är inte bestämt än.
-
Mmm... men till saken hör också att:
Den 1 januari 2007 inleds ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden.
Vilka stöd finns då i det nya programmet?
Exakt vilka stödformer som kommer att gälla från 2007 är inte bestämt än.
Är det någon som vet något mer om det här?
-
Hej
Jag har haft får i ca ett år.
Jag är inte så kunnig,men jag vet vad det kostar.Mina utgifter för det första året har varit.
Stolpar,nät,2 elaggregat ,eltråd (har 3 trådar ) ,herdestav från Knarrhult (en helt suveränpryl) lössmedel 200 kr för en liten burk,avmaskmedel 500 kr för en liten flaska.
Märken ,jag köpte 20 st dubbla märken de kostade 515 kr med alla avgifter ,stalljournalen kostar 100 kr.
Jag har köpt en del fårgrindar från Knarrhult de är smidiga och funkar väldigt bra .Men de är dyra ,ca 400 kr för 1,2m.
Mat köper jag av grannen som har mjölk kor.
Jag ger fåren en ensilage säck i veckan den kostar 250 kr.
Kraftfoder ger jag vid betäckning några hekto och vid lamningen ca 0,5 kg.Det kostar ca 1,75 kr i lösvikt.
Jag har 22st tackor.
Jag har köpt utrustning som förhoppningsvis skall hålla länge för ca 20 000kr, och då har jag ännu inte köpt en sax den kostar ca 4000kr tror jag.
Maten kostar ca 1300 kr per månad i 6 månader,och extra pellets i 2månade ca 1300 kr.
Matkostanad per år 10000 kr inkl några saltstenar och sröhalm ,för 22 tackor och 39 lamm.
Man måste vara noga med skötseln så de inte blir sjuka ,fårdoktorn är väldigt dyr.
Mvh Magnus J
-
Hej Grimla !
Det är intressant att läsa hur andra gör med sina får.
Jag läste lite om koppar .
Där fanns ett inlägg om att Texel inte tålde koppar. Stämmer det så får jag vara glad att mina får fortfarande lever.
Jag köpte mina får av en stor uppfödare och han sa till mig att använda nötkraftfoder och det innehåller koppar .Det har jag gjort och det har detta första år funkat kanon bra.
Det är inte alltid det dyraste som är bäst,billigare alternativ kan vara lika bra.
Nu till frågan.
Jag sågade upp 9 fastmeter stock (ca 2000 kr i sågning och 3500 kr i virke).
Köpte cement 8 säckar 350 kr.
Köpte takplåt 75m2 5000 kr.
Kom över billiga rör som stallinredning (jobbar på en smidesfirma).
Falurödfärg 600 kr.
Snickrade på 2 av semesterveckorna (kostade inget var enbart roligt)
.Huset byggdes som ett vedskjul med tätribb sista metern ner mot marken och en pappersmaskinfilt ner mot marken för att motverka drag.
Luftigt uppe och ganska tätt nere.
Huset är på 70 m2 och indelat i fyra sektioner.Vid lamningen och vägning använder jag knarrhultsgrindar .
Mvh Magnus
-
Mmm... men till saken hör också att:
Den 1 januari 2007 inleds ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden.
Vilka stöd finns då i det nya programmet?
Exakt vilka stödformer som kommer att gälla från 2007 är inte bestämt än.
Är det någon som vet något mer om det här?
Häromdan (Nov 2006) damp Jordbruksverkets "första utkast" till Reglerna ner i brevlådan...
OBS bara utkast.. inte de definitiva reglerna om någon trodde det :-X
Såg att på hotade husdjursraser är föreslaget
att man ska få 1000Kr per vuxet djur men då skall
-besättningen vara ansluten till maedi-Visna programmet
-djuren får inte vara kastrerade
Bara att vänta tills de slutliga reglerna kommer.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
OBS! OBS! Den här tråden är över 2 år gammal nu.....
-
Mmm... men till saken hör också att:
Den 1 januari 2007 inleds ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden.
Vilka stöd finns då i det nya programmet?
Exakt vilka stödformer som kommer att gälla från 2007 är inte bestämt än.
Tjena..
Detta nya landsbygdsprogrammet som du menar ligger till hälften på eu o hälften på lansstyrelsen går man in på länsstyrelsen kan man bestalla alla blanketter o informations häffte med mera. Sitter i dagarna just o går igenom hela detta med tanke på att vi ska söka startstödet som dom har. Man kan i praktiken söka både om man ska starta eller om man ska utöka eller anställa ja vad som helst. Det ska givetvis motiveras om hur du kan bli konkuranskraftig med mera " bara o läsa" man kan söka endast en gång och upp till 250 000 kanske lägre beroende på länets egna begränsningar. Vi håller på o ska söka för alla stängsel och allt vad det hör till, maskiner till underhåll "och har jag inte fel för mig så har eu tagit bort kavet på att det måste vara en ny maskin, en bättre begagnad går också bra" håller också på att göra en ritning för ett stall/lösdrift på 120 m2, och man behöver inte ha stödrätter för att söka detta utan som vi ska söka pengar för stödrätter också. Rätta mig om någon har erfarenhet av detta vi håller på o skriver ihopa allting nu och ska skicka in allt enligt deras krav som man kan läsa i deras häffte.. Givetvis e det ju krav på det om man söker. uppföljning så att man följer sina planer, och sen som vi ska söka utbildning också då ska man ju kunna visa upp o redovisa allting annars kan man bli återbetalningsskyldig...
när vårat e skrivet o ihopa klistrat :) så kommer jag gjärna dela med mig av det o vad det gav i resultat..
Mvh jimi
www.englagarden-dalshult.se
-
Tacka med 1,8 lamm till slakt
Intäkter 1309 kr
Särkostnader 1663 (bla rekrytering 140 kr, grovfoder 720 kr, kraftfoder 225 kr)
Ränta rörelsekaptial och djur 100 kr
OBS ej kostnad för byggnad inräknat
Resultat innan ev lön vid större besättning -454 kr
+ ev EU bidrag
Enligt LST
/Stormulen
-
1000:-/vuxet djur är beräknat på nöt = en djurenhet alltså. Ett får är 0,15 djurenheter.
Sedan finns det ju som skrivets miljöstöd, gårdsstöd m.m.
Det bästa är att skissa vad man tänkt sig för djur, antal + användandet av marken och kontakta sin länsstyrelse för besked om vad man kan söka för.
-
Ursåkta mig, men jag är frustrerad av allt tänkande ang. EU bridrag. Jag vilI inte "belasta" mitt liv med Sk. EU bidrag. jag vill leva mitt liv utan sånt. Är jag fel ?
-
Ursåkta mig, men jag är frustrerad av allt tänkande ang. EU bridrag. Jag vilI inte "belasta" mitt liv med Sk. EU bidrag. jag vill leva mitt liv utan sånt. Är jag fel ?
Ett litet bidrag till att kunna leva som man vill är väl inte fel? Måste ju inte söka. Men pengarna finns ju för att delas ut, annars hamnar de ändå hos någon annan.
-
hustran, alla gör ju som de vill, men att söka bidrag för att man faktiskt gör en insats för den svenska landsbygden, när nu folk inte är beredda att betala för det öppna landskapet, miljövänligare lantbruk osv. utan bara letar billiga varor i butik, tycker jag inte är fel.
Sedan skulle man ju önska att man kunde försörja sig på verksamheten i sig, men vi har mycket här i landet som är dyrare/högre än i flera av de övriga EU-länderna (utom löner). Vi kan inte konkurrera på samma vilkor t.ex.
Flera av bidragen är ju styrda så att de gynnar miljön, mångfalden osv. Bidrag för hotad ras, bidrag för naturbeten m.m. Stöden till intensivproduktion minskar ju successivt.
Sverige är en av de EU-länder som lägger minst pengar på mat/person, läste jag i Land för något halvår sedan. >:(
Våran insats på landsbygden är inte bara för oss själva, utan kommer även allmänheten till nytta.
-
Klart att alla gör som de vill. Men man skall vara medveten om att allt krångel och tid det tar att fylla i blanketter. Desutom så blir man hela tiden betraktad som en skurk som försöker lura jordbruksverket. (Vi hade ngn. form av gårdsstöd innan.) Färgglada brosyrer damp ned hela tiden, till vilken kostnad? kan man undra. Tonen i dessa var bara otrevlig. Hot om sanktioner om man mätte fel osv. Man var livrädd att göra fel helt enkelt, kanske är det meningen att man inte skall söka.
-
Hustran, psykologiskt förstår jag dig fullständigt. Att söka och ta emot bidrag innebär att man ger sig in i ett system som därefter har koll på en och tvingar in en i en mall. Man blir en klient och utvecklar efterhand ett slags bidragsberoende som man till slut kanske inte ens reflekterar över. Gårdsstöd, betesbidrag, A-kassa, sjukpenning, you name it....
Tyvärr är det hopplöst att komma undan, det är samtidigt precis som Birgit skriver. Man får tycka att man gör nån slags insats för landsbygden och stå ut med kontrollerna. Stöd för ekologisk djurhållning hoppade jag dock ur, det var helt enkelt för mycket och blev ett nollsummespel med risk för minus.
-
Jag försöker fundera i banor så att man i slutändan INTE ska bli beroende av bidragen...
Lite lån och förhoppningar att kunna producera och få betalt för produkterna.
För vem vet hur länge jordbrukspolitiken ser ut som den gör idag?
Mvh
Charlotte
-
Jag försöker fundera i banor så att man i slutändan INTE ska bli beroende av bidragen...
Lite lån och förhoppningar att kunna producera och få betalt för produkterna.
För vem vet hur länge jordbrukspolitiken ser ut som den gör idag?
Mvh
Charlotte
Det där är sunt. Jag söker EU-bidrag för varför skulle jag inte söka bidrag jag är berättigad till? Det är dessutom pengar som jag själv betalat in i skatt som kommer tillbaka i form av bidrag. Sen försöker jag inte att vara helt beroende av bidragen men, de är ett välkommet tillskott när man ska köpa en ny röjsåg eller stängselstolpar.
-
Problemet uppstår när man inte kan köpa röjsågen eller stängselstolparna för bidraget kom helt plötsligt inte av den ena eller andra orsaken det här året. Då har man problem. Gärna bidrag, men ändå inte helt beroende av det, är nog en vettig regel för en. Inte så lätt dock. Det roligaste som finns är att göra något och sedan faktiskt kunna tjäna pengar på det så att man kan leva och utvecklas i egen regi. Kommersialismens positiva verkningar...
-
Fårkkalkylen vi gjorde för ett år sedan är helt beroende på att våra får arbetar som landskapsvårdare i samhällets tjänst. Med det menar jag att de betar hagar som vi har tilläggsersättning på. Det är ett bete som, i många"vanliga" människors ögon, och biologers ögon, är mycket vackert, men som kräver fårbetning för att vara fint. Sedan går det inte att vara en dålig fårhållare för det, vi gör vad vi kan för att aldrig skicka icke-slaktfärdiga lamm till slakt, slakta så lite som möjligt på hösten, ha rationell skötsel etc. Den som inte vill att fåren ska "ta jobbet" som naturvårdare är förstås fri att låta bli, men då blir kalkylen svårare. Och vad menas med "att bidraget plötsligt inte kommer av den ena eller den andra anledningen"? Tvärbidrag och regler ingår i "kitet" i naturvårdarjobbet men är alls inte omöjligt - det finns t om gratis rådgivning i ämnet.
-
- det finns t om gratis rådgivning i ämnet.
Var hittar man det någonstans ?
-
Vill gå tillbaka till Rosas inlägg om maskmedel och Flusa!
Hur kan man vara ekologisk och använda flusa permanent???? Detta kan inte vara tillåtet i eko-produktion? Flusa är ett gift, varken mer eller mindre. Man kan faktiskt använda naturliga preparat om man anser det nödvändigt.
Avmaskning görs bara efter analys isamråd med fårhälsovet. Innebär i gång på 10 år. Vi jobbar förebyggande.
Vi har i stort sett noll-kostnad för vet. trots 20-tal nöt och tre hästar också. Vi producerar allt foder själva, har inga nya maskiner, men funktionella (inköptes då vi bedrev mjölkproduktion på 80-talet.) Inredningen till fåren, byggdes i bef. kolagård av kasserat virke från närliggande såg. Kostnad 500:- + vår svett då. Stängsel kostar en del, men räcker då i flera generationer med väldigt måttligt underhåll. (fårgenerationer alltså). Vi klipper själva och sparar alltså minst 25:-/djur gånger 2/år.
Vi har lantraser, extensiv produktion (inga kostnader för kraftfoder osv) Vi producerar allt grovfoder själva, gör som Leifh, ger dem både löv och barr att gnaga på vintern. Ger dem sysselsättning, mineraler och vitaminer, vilket minskar behovet av inköpt sådant markant. De vill inte ha knappt alls. Dessutom verkar det minska saltsuget också.
Till vår gutetackflock på 50 individer går det max 2 saltstenar på en vinter. Då har de konstant tillgång. Utöver gutarna har vi 15 roslagstackor, samt en gutetacklammsflock på 25, som vi inte betäckt till i år. (De föddes vid midsommar.)
Skulle något får bli sjukt eller skadat, så slaktar vi hemma och ger rubbet till hundarna (inklusive skallben). Lönspinner ull och bereder en del skinn, vilket ger både nyttoprylar i familjen + en bra extraförtjänst.
Är naturligtvis eko och söker stöd för hotade raser, miljöstöd, gårdsstöd m.m.
Anser absolut att det är lönsamt och vårt lantbruk går rätt bra på +, samtidigt som vi har bra kött att äta, fina marker, varma tröjor, härliga fällar osv. Ett nyttigt och varierat liv också, som förhoppningsvis håller mig friskare än många stadsbor som häckar på kontor dagarna i ända. (Angående vad som ska räknas in)
-
Jag har aldrig använt Flusa på mina får men antagligen skulle jag göra det om jag bodde där det finns fästingar. Behöver man inte skydda får från fästingburna sjukdomar?
Mvh
Charlotte
-
Vi har gott om fästingar vissa år, men har aldrig haft problem med fåren. Varför ska alllt förebyggas? Man kan också använda naturliga preparat.
Precis som vi avmaskning, varför avmaska innan du får problem? Dessutom är det skillnad på vilka får man har. Vissa har uppenbarligen ullfett som skrämmer bort fästingar od. Då kanske man ska anpassa sig till sådant istället för gift?
Dessutom, om du haft huvudvärk vid ett specifikt tillfälle, skulle du alltid använda värktabletter vid motsvarande tillfälle, för säkerhets skull?
Giftet som vi då häller på djuren, för att skada, skrämma och döda ohyra, skulle det vara helt ofarligt för våra husdjur? De bär det i ullfällen konstant, märkligt om det inte trängde genom huden också.
-
Jag vet bara att Åsenfåren fick fästingar runt hela "klövfästena",oavsett ullfett, dom har ju ingen ull där.
Självklart får man göra som man vill...
Jag förebygger inte huvudvärk med värktabletter, men jag skulle vaccinera mig mot fästingburna sjukdomar om jag vistades i sån natur... Och för mig är det en viss skillnad på boreila och spänningshuvudvärk.
Kanske några av fåren ni slaktat hemma har fått fästingburna sjukdomar som en veterinär hade konstaterat om h*h kommit till er? Om man inte kollar sånt vet man ju egentligen inte vad felet på de slaktade fåren var...
Avmaskning utan problem är väl ett minne blott med recepttvång, så det är väl inget att diskutera längre egentligen? Särskilt inte med mig som aldrig avmaskat nåt i "onödan" utom inköpta djur med "okänd" parasitstatus.
Flusa och övriga fästing/lusmedel ska inte vara i ullfällen utan spridas via huden.
Mvh
Charlotte
-
Tvärvillkorsrådgivning som är finansierad av EU brukare finnas på hushållningssällskap, länsstyrelse eller husdjursförening (även om de mest har nötrådgivning är ju tvärvillkoren samma)
Flusa i förebyggande syfte är inte en bra idé för beten, eller för djur. Men självklart när det behövs. Avmaskning och förebygga mot fästingar har båda sin grund i annat än preparat och mediciner - bra beten med lämpliga skydd/möjlighet att gå upp på en höjd t ex när knotten kommer etc.
En sak om kalkylen, för att återgå till det. Riktigt, riktigt bra ensilage - oavsett om det är egenproducerat eller köpt och oavsett om det är lantraser eller texel, är en viktig förutsättning. Bra ensilage kan dock betyda olika värden, men avpassat till de olika djurkategorierna. Gör man det själv är det kort sagt a)intresse för vallfrö och vallodling b)bra maskiner, eller maskinstation c) bra utfodringssystem
-
Jag använde Flusa till mina får förra sommaren mot knotten, som verkligen var besvärande. Jag har försökt med hemtillverkade medel (ogiftiga) mot knott men inte tyckt att de hjälpt så bra. Det känns ju inte bra att hälla gift på fåren men knott är så jobbiga och kan t o m ta död på dem. Jag har funderat att ta Flusa på mig själv mot knotten men vet inte om man måste ha päls för att det ska fungera.
Kanske någon har recept på något bra knottmedel?
-
Jag har aldrig använt Flusa på mina får men antagligen skulle jag göra det om jag bodde där det finns fästingar. Behöver man inte skydda får från fästingburna sjukdomar?
Mvh
Charlotte
Jag använder Flytix till våra får. Det är framförallt mot fästingar som jag använder det. Bor i otroligt fästingrikt område. Plockar lätt uppåt 50 fästingar om dagen per får samma med hästarna. Med flytix blir det bara någon nu och då. Men, försöker anpassa så att jag använder medlet när det är som mest fästingar och inte på slentrian. Har en häst som blivit dålig i erlichios och både maken och sonen har haft Borrelia. Anser det vara djurplågeri att inte behandla mot fästingar här där vi bor.
-
Precis som javill bor jag i ett fästingrikt område - här i våta, varma och rådjursrika Halland exploderar fästingarna i antal på för- och sensommar. Har ni sett utmärglade får på skärgårdsöar utefter västkusten med mer fästingar på kroppen än ull så skall det till ganska starka argument för att inte använda flytix eller flusa vid behov. Sverige är ett stort land - vi snackar fårhållning från Skåne till Lappland så skillnaderna blir ganska stora och det får man ha respekt för. Fästingar är ett jätteproblem i Syd- och Mellansverige under sommaren.
Finns det "giftfria" alternativ till preparaten är det naturligtvis jättebra - men huvudsaken är att plågan försvinner från djuren, med eller utan gift.
-
Vi har jäkligt med fästingar vissa tider, både jag och hunden har haft borelia. Använder inte flusa eller ngt. men borde nog göra det. Vi har haft lamm med ledinflammationer ett par ggr. och enligt vet. beror det på just fästingar. Det är jättebesvärligt för dem och gör ONT, länge. Dessutom har ett och annat lamm strukit med under åren i ngn. sorts fästingsjukdom. Fast jag är en lat typ och hoppas på det bästa. Men blir de sjuka är det besvärligt, penicillin och elände och det vill man ju inte använda så ofta.
-
. . .det är väl lite synn om dem ocskå om de blir sjuka?
Det gäller väl att spara in pengar och arbete på rätt saker,
tycker jag.
-
Har man ett så hårt fästingtryck kan det förstås vara befogat att använda Flusa förebyggande. När det gäller avmaskning däremot, håller jag fast vid att det inte är nödvändigt i förebyggande syfte, och inte är "snällt mot djuren". Att ta till andra förebyggane metoder istället för avmaskning fungerar och är bra för djuren och naturen. Och för kalkylen.
-
citat:
När det gäller avmaskning däremot, håller jag fast vid att det inte är nödvändigt i förebyggande syfte, och inte är "snällt mot djuren".
Självklart ska man inte överarbeta, det finns något som heter "lagom"! tror inte djuren far illa av att
avmaskas för ofta, på kort sikt, men det är ju andra långsiktiga problem.
Jag reagerade nog lite på:
hustrans uttryck:
Fast jag är en lat typ och hoppas på det bästa. Men blir de sjuka är det besvärligt, penicillin och elände och det vill man ju inte använda så ofta.
Med en klok icke-lat attityd till djurhållning tror jag att man kommer längst på alla plan!
Tycker inte att det skulle vara farligt att använda medel (Flusa m fl) för att slippa att djuren får det "jättebesvärligt och ONT länge, samt att en del lamm dör!!!
Tror inte på produktionsmodellen "hoppas på det bästa" !!!
Men nu har jag varit nog irriterad på det här, nu ska jag ut och ge mina härliga högdräktiga tackor lite lagom med kraftfoder så de får i sej näring till sej själva och sina små lamm de bär på. Så i kväll stänger jag in dem för att jag vill inte bara hoppas på det bästa. . . Jag anser att man ska ta sitt ansvar om man skaffar djur: de tar tid, de kräver engagemang och de kostar pengar. Vill man få lönsamhet så krävs det kunskap och pengar och. . . ? Vi har våra får mest för eget nöje, men får också egenproducerat kött, ull och skinn.
Tack och hej, nu slutar jag och går ut i solen!
-
Men att ta sitt ansvar???? Är det att fortsätta utsätta våra djur och vår natur för gift och kemikalier? Att man ser annorlunda på gifthantering innebär inte att man bryr sig mindre om sina djur, snarare mer och dessutom andra djur, växter och medmänniskor.
Sedan undrar jag vad Charlotte menar med att djur som "vi" slaktar hemma kanske hade fästingproblem?????
Har haft det en gång, då var "Henning" hemma o kollade på tackan. Han ville inte ge henne något, utan tyckte vi skulle avvakta och se. Efter två månader var hon normal igen. Lammade även året efter. Hur många hade lyft upp en tacka på 6 år flera månader, gett henne toppen gräs, pysslat och donat, masserat m.m? Lagt all den tid på ett "värdelöst djur".
Alla problem som drabbar fåren kan man inte skylla på parasiter, fästingar och brist på kraftfoder, tyvärr!!!! Så enkelt livet vore då 8)
Fästingar gillar fuktiga marker, högt gräs osv. Får gillar det inte. Sedan finns det undantag, naturligtvis. Men om man nu tror att kemikalier behövs, varför då inte ge sig på tillverkarna och kräva ett ofarligt preparat?
Varför accepterar man bara att: så är det? Giftet behövs?
-
Birgit, vad finns det för möjliga medel jag kan använda mot fästingar? Testar gärna alternativ till Flusa och Flytix.
Bästa hälsning,
Jonas
-
Jag menar att man om man som du skrev tidigare i samma tråd inte tar hem veterinär utan avlivar djuren och matar hundarna med dom så är det kanske inte helt lätt att sanningsenligt säga att man inte har problem med fästingburna sjukdomar... Det är absolut inte fel att avliva sjuka djur om man väljer att inte lägga pengar på veterinärbesök, som du skriver. Huvudsaken är ju att djuren inte lider, och döda djur lider inte. Och dina hundar ska ju ändå ha mat. Men om man avlivar ett sjukt djur utan provtagningar osv, är det ganska svårt att säga exakt vad det har för sjukdom. Dessutom är väl symptomen på fästingsjukdomarna oftast ganska diffusa?
Alla problem i en fårbesättning kan naturligtvis inte skyllas på felutfodring (för lite eller för mycket av något) eller parasiter, men nog är det väl något av de vanligaste som man dessutom kan gör något åt alldeles själv 8)
Bra betesplanering och rätt ufodring tex är väl det första som tas upp på varenda fårutbildning? Vore parasiter och utfodring en bagatell så är det ju konstigt att man gör detta...
Mvh Charlotte
-
citat:
Men att ta sitt ansvar? Är det att fortsätta utsätta våra djur och vår natur för gift och kemikalier? Att man ser annorlunda på gifthantering innebär inte att man bryr sig mindre om sina djur, snarare mer och dessutom andra djur, växter och medmänniskor.
Birgit: Jag talar inte för överdrifter åt något håll, och som sagt vissa alternativ finns, som t ex
örtmedicin, minska parasiter via klokt sätt att använda sina marker mm.
Jag tror du är en av de kunnigaste här i alternativs fårtråd, så jag tror inte du heller har djur under något slags låt-gå modell. Det gäller att hitta bra alternativ!
När jag menar ta sitt ansvar så menar jag att det handlar om att skaffa sej kunskap, ha bra marker och
ha pengar till det som djuren behöver. Jag kan få fnatt ibland på att det ska sparas och drygas ut på allt
och sen kräver man att djuren ska försörja en! MEN bra saker behöver inte alltid vara dyra, det menar jag inte heller, det är där kunskapen sätter in.
Jag är rätt så nybörjare och känner mej trygg när jag vet att de får i sej bra och tillräckligt med mat och så. . . Jag tror däremot inte på att det är en djurägares uppgift och springa omkring och bara "hoppas på det bästa" (Hälsningar till hustran: Det kanske du inte menade???!!!)
-
Självklart menar jag inte Bara att hoppas på det bästa, men jag är väldigt restriktiv med användande av antibiotika. Oftast så klarar sig får utan (med självklart god omvårdnad). Tycker nog att det "pytsas" lite väl ofta med medicenering av vet. Men om man springer och glor på sina får i tid o otid så finner nog alla små sjukdoms"ungar" som man oroas av. Ledinflammationer är väldigt smärtsamt och långvarit så där får man verkligen "ställa upp". Frågan var ju kostnader per får, och att "ropa" på vet. innebär snabbt att kostnaden stiger drastiskt. Jag beundrar verkligen fåren för att de har mycket gott läkkött. ;)
-
Finns det något man kan göra för att minska fästingpopulationen? Har det någon effekt att bränna gräset på våren? Jag är inte särskilt förtjust i att hälla gift vare sig i eller på djuren. Fästingar har vi dock gott om, som man får plocka på både folk och fä.
-
Finns det något man kan göra för att minska fästingpopulationen?
Man kan skaffa en flock pärlhöns!
-
Eftersom fästingar inte gillar fett och fåren har mindre ullfett där fästingarna angriper, kan man spraya, eller på annat sätt tillföra fett på ben o.d. Exempelvis olivolja, som ju luktar starkt också, men även andra oljor funkar säkert.
Weasel har ett annat bra råd: höns i betesmarkerna. De käkar olika parasiter. Sådant använde man sig av tidigare.
Naturliga metoder. Man måste bara ha lite fantasi.
-
men hur håller man kvar hönsen på betet? ska man hägna in betesmarken med både hönsnät och fårstängsel?
-
men hur håller man kvar hönsen på betet? ska man hägna in betesmarken med både hönsnät och fårstängsel?
Pärlhöns går iaf inte att hägna in! De går i skogen och på åkern, där det finns mest gott för tillfället. Plockar odjur överallt, perfekt!
-
Exakt Weasel, hönsen hittar käket själva! Kommer ihåg att Ronny Olsson (lanthönsklubben) tipsade mig om att gäss var bra att efterbeta, för de betade verkligen bra och höll efter det mesta på så sätt.
Folk har ju inte historiskt sett hållit djuren åtskiljda som vi gör idag, djuren har samsats om betesmarken. Det är ju monokultur som skapar problemen, precis som med granbarkborren. Den trivs inte i blandskog.
Framförallt är det ju den minskade användningen av fjäderfä ute i markerna som i mina ögon är en grov missbedömmning.
Vid storproduktion på 30-talet t.ex använde de transportabla hönshus för framförallt slaktkyckling uppfödning. De kördes ut i betesmarkerna och flyttades vartefter.
-
Pärlhöns går iaf inte att hägna in! De går i skogen och på åkern, där det finns mest gott för tillfället. Plockar odjur överallt, perfekt!
jag förstår. men hur får man tag i dem sen när de är utspridda? eller håller de sig någorlunda när i alla fall?
-
jag förstår. men hur får man tag i dem sen när de är utspridda? eller håller de sig någorlunda när i alla fall?
Det funkar ju kanske inte om man inte har betena runt gården. Men här är de ute överallt på dagarna, och går in i stallet och sover på natten.
-
Det funkar ju kanske inte om man inte har betena runt gården. Men här är de ute överallt på dagarna, och går in i stallet och sover på natten.
Så har vi våra höns också. Så förhoppningsvis hjälper de till att hålla efter fästingarna i alla fall runt gården. Men, de går inte så långt. Vi har ett par beten längre bort och det är så klart där det är hårdast betestryck.
Som svar till Ulric så är min erfarenhet att det blir bättre om man bränner betet på vårkanten. Vi har gjort det med en hage som ligger lite för sig själv och där minskade antalet fästingar helt klart. Ett problem vi har när det gäller att elda är att vi har mycket träd, buskar och sten på våra beten som ligger mellan själva vallen så det är lite svåreldat. Vi försöker dock hålla efter det långa gräset så gott det går manuellt, allt för att göra det så otrevligt som möjligt för fästinguslingarna.