Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: pålle skrivet 15 aug-11 kl 10:06
-
Irriterar mig över att somliga kallar våra naskonalparker för urskog mig veterligen så finn det ingen rejäl urskog kvar bara riktig gammelskog när blir skogen urskog?
-
Skogen är urskog så länge ingen har rört den. Sedan blir den aldrig urskog igen.
-
Skogen är urskog så länge ingen har rört den. Sedan blir den aldrig urskog igen.
Ja där är vi överens :) så då ljuger dom då som påstår att det finns urskog i Sverige i alla fall på nationalparkerna för hur många träd per hektar som är över 500år finns det så att det skulle kunna kallas urskog ?
-
http://sv.wikipedia.org/wiki/Urskog (http://sv.wikipedia.org/wiki/Urskog)
-
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Urskog[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Urskog[/url])
Ja men tyresta skogen är ju inte orörd bönderna högg ju där och fjällskogen är ju natura område så där får man hugga om inte ja mins fel. således finns inge urskog .
-
Ja men tyresta skogen är ju inte orörd bönderna högg ju där och fjällskogen är ju natura område så där får man hugga om inte ja mins fel. således finns inge urskog .
Tydligen så är det någon liten plätt som är orörd där.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark (http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark)
-
Tydligen så är det någon liten plätt som är orörd där.
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark[/url])
Som ja tolkar det så var det efter att börderna inte ville sälja som det vart orört?.
-
Som ja tolkar det så var det efter att börderna inte ville sälja som det vart orört?.
Det var denna meningen jag såg. Läste inte resten så noga: "I Tyresta nationalpark samt i det intilliggande naturreservatet finns det en del orörd urskog, samt flera små sjöar."
Resten är väl naturskog vad jag förstod.
-
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark#Historik (http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark#Historik) .Läs det första stycket så står det att dom högg även där i alla fall så är det min tolkning.
-
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark#Historik[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyresta_nationalpark#Historik[/url]) .Läs det första stycket så står det att dom högg även där i alla fall så är det min tolkning.
Jo, men jag tänkte att det kunde finnas orörda delar ändå. Kanske går att hitta bättre fakta om platsen på andra ställen.
-
Jo, men jag tänkte att det kunde finnas orörda delar ändå. Kanske går att hitta bättre fakta om platsen på andra ställen.
Möjligt men ja är för dålig på att söka.
-
Kanske står något här: http://www.tyresta.se/?page_id=4 (http://www.tyresta.se/?page_id=4)
-
Kanske står något här: [url]http://www.tyresta.se/?page_id=4[/url] ([url]http://www.tyresta.se/?page_id=4[/url])
Nja det kan ja inte påstå gamla träd finns det lite var stans har tallari min när het som är över 200 år är det urskog då för några få sådana?:)
-
Nja det kan ja inte påstå gamla träd finns det lite var stans har tallari min när het som är över 200 år är det urskog då för några få sådana?:)
Isåfall har jag en urskogsstubbe hemma! Vilket vore fränt. Nej det är bara buffel & båg allting för att skogsbolag och den svenska staten ska framstå som miljövänner som värnar om mångfald och kulturvärden i skogslandskapet. :-X
-
Skogen är urskog så länge ingen har rört den. Sedan blir den aldrig urskog igen.
Hej!
Visst kallas skogen urskog även om den varit uppodlad en gång i tiden. Stora delar av Amazonas har varit uppodlade men när europeerna kom til Amerika så dog stora mängder indianer av sjukdomar. Odlingarna försvann och det blev ny urskog.
I Sverige brann urskogarna i genomsnitt var 70e år så särskilt gamla skogar har vi inte. Små områden brukade klara sig från bränderna och många tallar överlevde så det är kanske dem som vissa kallar urskog. Människan har alltid använt den så kallade urskogen så namnet urskog är tvivelaktigt.
MVH
Jan
-
I södra halvan av Sverige rekommenderar jag besök både i Dalby Söderskog (löv) och Norra Kvill (barr), det är platser som gjort ett djupt intryck på mig. De är båda naturskog, men när skogens ålder är sådan att en generation träd fallit och sedan naturlig föryngring skett ser man inte skillnaden mot urskog.
Dalby Söderskogs kännetecken är trädens dimensioner, frodigheten och mängden död ved. Norra Kvills är variationen från totalt ogenträngligt plockepinn till torr pelarsal.
-
Wikipedia är ingen bibel!
I södra halvan av Sverige rekommenderar jag besök både i Dalby Söderskog (löv) och Norra Kvill (barr), det är platser som gjort ett djupt intryck på mig. De är båda naturskog, men när skogens ålder är sådan att en generation träd fallit och sedan naturlig föryngring skett ser man inte skillnaden mot urskog.
Har du sett någon riktig urskog, olof?
-
Har du sett någon riktig urskog, olof?
Ja. Och jag borde varit tydligare och skrivit "när skogens ålder är sådan att en generation träd fallit och sedan naturlig föryngring skett ser jag inte skillnaden mot urskog."
-
Vilken urskog var det du såg, var det den i östra Polen med ett krångligt namn som börjar på "B"?
-
Vilken urskog var det du såg, var det den i östra Polen med ett krångligt namn som börjar på "B"?
Nej, fel kontinent. Säg mig BoN, vart vill du komma med dina frågor?
Wikipedia är ingen bibel!
Nej, och? Utveckla gärna.
-
Min erfarenhet av Wikipedia är att kvaliteten kan halta betänkligt och att Wikipedia därför inte alltid är att lita på. Man kan ju skriva nästan vad som helst där, bara man nämner en källa.
Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.
-
...Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.
Det är lite omtvistat om det finns någon "äkta" urskog kvar i Sverige, men det finns skogspartier som stått relativt orörda i några hundra år och dessa är väl värda ett besök. Flera av våra nationalparker har sådana inslag så det rekommenderar jag att börja med. En gång i tiden hade jag ambitionen att besöka en för mig ny svensk nationalpark om året, men jag har inte lyckats så bra. Borde kanske ta upp det igen, tror bara jag betat av 8 st.
-
Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.
Om du bor i Västergötland kan du åka till Verle gammelskog, som räddades av bl a
http://ettklickforskogen.se/index (http://ettklickforskogen.se/index)
http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60 (http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60)
-
Om du bor i Västergötland kan du åka till Verle gammelskog, som räddades av bl a
[url]http://ettklickforskogen.se/index[/url] ([url]http://ettklickforskogen.se/index[/url])
[url]http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60[/url] ([url]http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60[/url])
Skulle precis tippsa om Verle skog som är helt fantastisk!!!!! Finns inte ett spår av mänsklig åverkan på skogen, inte en stubbe som av människan huggen!!!!!
-
Tack alla, för tipsen!
Verleskogen hörde jag talas om för ett par år sen i samband hotet mot den och den efterföljande insamlingen. Får se till att ta mig dit vid tillfälle; i närheten, intill Grönån, skall det tydligen också finnas ett litet reservat.
Gamla lövskogar verkar vara en än större bristvara (än gamla barrskogar), trots att jag tycker det borde vara billigare för staten att köpa in sådana pga lägre virkespris. Före Dalby Söderskog, som olof nu nämnde, hade jag bara hört talas om en, tydligen Europas största lövurskog, i östra Polen. Men även den naggas tydligen i sina kanter.
-
Innan granen planterades in var bla. hela Halland täck av lövskog (och ljunghedar) och då främst av boken.
En rest finns kvar som heter Åkulla bokskogar ( www.akullabokskogar.nu (http://www.akullabokskogar.nu) ), min favorit är Hiaklitten och Torpet i Långanskogen.
Sandsjöbackas ljunghedar som det blev efter brand och avverkning ( lång länk... (http://www.molndal.se/innehall/naturparker/friluftslivmotionsspar/friluftsomraden/sandsjobacka.4.4e32c810bb3fbffc7800025772.htmlhttp://www.molndal.se/innehall/naturparker/friluftslivmotionsspar/friluftsomraden/sandsjobacka.4.4e32c810bb3fbffc7800025772.html))
Är ibland i Härjedalen och i år kollade vi in den sk. Stor Tallen som blåste ikull för länge sen.
Den var 700 år när den strök med... ( En ganska lång länk (http://www.gosa.info/bild/messlingen/html/messlingen_69.html) ).
-
50 kvadratkilometer bokskog var inte illa! Tänk om även de mindre kommersiella lövträden var lika omhuldade!
-
Tänk om även de mindre kommersiella lövträden var lika omhuldade!
Ja, det skulle vara intressant. Träden klassas efter någon form av hierarkisk rangordning och vissa träd anses närmast som "ohyra" och huggs ner innan de fått växa ut till full storlek.
Själva håller vi på att restaurera (inte urskog) gamla slåtterängar från 1700-talet, som under 1900-talet varit granplantering. Då vi ansökte om restaureringsstöd besöktes vi av en tjänstekvinna från Länsstyrelsen, även arkeolog. Hon såg värden vi inte själva upptäckt och var fascinerad av beståndet av stora, gamla solitär aspar. Själva har vi inte tänkt på dem tidigare, med faktum är att hur ofta ser man ett större antal riktigt stora utväxta aspar? Det är ju bara en notering, det finns mängder av arter vi inte ser som "värdefulla" utan rensar som ogräs, för att vi lägger en estetisk värdering i det hela.
Innan år 1000 fanns endast enstaka strö granar i södra Sverige. Har svårt att förstå dagens ensidiga fascination av dem.
-
Jo, jag kan bara instämma i det du skriver Birgit!
Av någon anledning har det gått status i ädellövträden, inte minst bok o ek. (Begreppet ”ädellövträd” skapades tydligen på 1950-t för att de var särskilt ekonomiskt värdefulla. Övriga lövträd benämns ”triviala”.) Bokskogslagen skapades i början av 70-t (för att avverkningen var större än tillväxten) och utökades tio år senare till Ädellövskogslagen, som numer ingår i Skogsvårdslagen. Ädellövskog åtnjuter ett speciellt statligt beskydd och som skogsägare får man statsbidrag för åter- eller nyplantering, stängsling mm.
Men asp och övriga triviala lövträd, är ju ur såväl estetisk som biologisk-mångfald-synpunkt minst lika intressanta, tycker jag. Vilka träd ”man” (myndigheter, skogsfolk?) ser upp till resp ner på framgår tydligt av benämningarna (”ädla” / ”triviala”).
-
Jämfört med tall, ek och eventuellt fler så har rönn, asp m.fl. en kort livscykel. Detta gör att äldre exemplar inte är lika värdefulla som äldre tallar och ekar för att ge ett exempel. Eller tänker jag fel? Hur gammal blir en stor asp? Den är kanske mest nyttig när den börjat dö och murkna upp som mat åt småkryp/microorganismer.
-
Hej Humle! Jag vet inte om långlivade trädslag betyder att dessa därför är mer värdefulla än de kortlivade, ur biologisk-mångfald-synpunkt. Många är de arter som drar nytta av träden, hela vägen från frö och planta till dess trädet övergått till mull.
Jag tycker att vi i alltför hög grad har påverkat skogarna genom:
a) utdikning av våtmarker, sjösänkningar, reglerade vattendrag, ”markberedning”, b) trädslagsfördelningen/-variationen, c) trädens åldersfördelning så att gamla, döende och döda träd blivit ovanligare, d) antagligen har även vår exploatering av betesdjur och rovdjur (uroxe, visent, vildren, varg etc) påverkat skogen.
-
Jo, jag kan bara instämma i det du skriver Birgit!
Av någon anledning har det gått status i ädellövträden, inte minst bok o ek. (Begreppet ”ädellövträd” skapades tydligen på 1950-t för att de var särskilt ekonomiskt värdefulla. Övriga lövträd benämns ”triviala”.) Bokskogslagen skapades i början av 70-t (för att avverkningen var större än tillväxten) och utökades tio år senare till Ädellövskogslagen, som numer ingår i Skogsvårdslagen. Ädellövskog åtnjuter ett speciellt statligt beskydd och som skogsägare får man statsbidrag för åter- eller nyplantering, stängsling mm.
Men asp och övriga triviala lövträd, är ju ur såväl estetisk som biologisk-mångfald-synpunkt minst lika intressanta, tycker jag. Vilka träd ”man” (myndigheter, skogsfolk?) ser upp till resp ner på framgår tydligt av benämningarna (”ädla” / ”triviala”).
Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?
Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.
-
Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?
Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.
Lind är bland de vanligaste hamlingsträden.
Hittade nån text också: http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258 (http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258)
-
Lind är bland de vanligaste hamlingsträden.
Hittade nån text också: [url]http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258[/url] ([url]http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258[/url])
Och hur mycket ekonomiskt värde gav det 1950?
Edit: Bra länk, där fanns en mer realistisk förklaring till varför det kallas "ädellövträd". Trä med bra egenskaper, exempelvis hårt ekvirke för båtbyggnad, ask för vapenskaft, avenbok för hjulaxlar och så vidare. Dessutom kräver ju många ädellövträd ganska bra mark för att växa, och inte tål de bister norrlandsklimat heller.
-
Och hur mycket ekonomiskt värde gav det 1950?
Har det begreppet med ekonomiskt värde att göra då?
-
Har det begreppet med ekonomiskt värde att göra då?
Det spekulerades i det ovan, men som sagt är jag skeptisk.
-
Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?
Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.
Asp har hu den nyttan att den ger mineraler och av maskning i alla fall på hästar sägs det och rönn ger ju bär till fåglarna björk var ju poppis att bygga möbler i samt ett bra träslag och att göra skidor av fast nu mera så är det ju ut tjänat som skidmaterial .
-
Asp har hu den nyttan att den ger mineraler och av maskning i alla fall på hästar sägs det och rönn ger ju bär till fåglarna björk var ju poppis att bygga möbler i samt ett bra träslag och att göra skidor av fast nu mera så är det ju ut tjänat som skidmaterial .
Visst, alla trädslag är betydelsefulla på massor av olika sätt. Det är därför det är viktigt med stor artrikedom i våra skogar.
-
Visst, alla trädslag är betydelsefulla på massor av olika sätt. Det är därför det är viktigt med stor artrikedom i våra skogar.
Så sant problemet är väll at få bolagen att in se det.
-
Det spekulerades i det ovan, men som sagt är jag skeptisk.
Jo, jag med. Därav inlägget.
-
På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd.
Jo, absolut, men begreppen "ädel" och "trivial" är kopplade till LÖVträd.
Så sant problemet är väll at få bolagen att in se det.
Jo, detta är verkligen ett Problem. Själv har jag - dessvärre - ingen som helst förhoppning eller förväntan att bolagen skulle överge sina företagsekonomiska strävanden till förmån för den biologiska mångfalden. En företagsekonomisk nisch kanske skulle kunna vara att locka köpstarka turister till "urskogar" eller annan rik natur.
-
Jo, absolut, men begreppen "ädel" och "trivial" är kopplade till LÖVträd.
Ändå långsökt, eftersom det ekonomiska värdet i samtliga svenska lövträd är i princip noll jämfört med barrträden. Och det lilla ekonomiska värde som ändå finns är väll kopplat till hur vanligt träden i fråga är, och då blir björk det "ädlaste". Nej, jag tror på det som står i länken som Lopt postade några inlägg upp.
-
björk var ju poppis att bygga möbler i samt ett bra träslag och att göra skidor av fast nu mera så är det ju ut tjänat som skidmaterial .
Ska vi va på det viset så har samer byggt skidor av alla träslag utom ene för olika tider på året/fören. Björk är nog främst klassat som ved idag.
-
Edit: Bra länk, där fanns en mer realistisk förklaring till varför det kallas "ädellövträd". Trä med bra egenskaper, exempelvis hårt ekvirke för båtbyggnad, ask för vapenskaft, avenbok för hjulaxlar och så vidare. Dessutom kräver ju många ädellövträd ganska bra mark för att växa, och inte tål de bister norrlandsklimat heller.
Ändå långsökt, eftersom det ekonomiska värdet i samtliga svenska lövträd är i princip noll jämfört med barrträden. Och det lilla ekonomiska värde som ändå finns är väll kopplat till hur vanligt träden i fråga är, och då blir björk det "ädlaste". Nej, jag tror på det som står i länken som Lopt postade några inlägg upp.
Jag vet inte om jag har förstått dig rätt, men menar du att länken och det du skriver motsäger påståendet att de ädla lövträdslagen ger ett bättre ekonomiskt utfall än de triviala? Eftertraktade egenskaper och begränsad tillgång - brukar inte det leda till bra priser?
Som jag förstått begreppet ”ädellövträd” syftar man på det ekonomiska utfallet i relation till antal kubikmeter, eller möjligen till antal individer. Dvs en vägledning i valet av vilket/vilka trädslag man som skogsägare skall satsa på för att få en bra lönsamhet.
-
Jag vet inte om jag har förstått dig rätt, men menar du att länken och det du skriver motsäger påståendet att de ädla lövträdslagen ger ett bättre ekonomiskt utfall än de triviala? Eftertraktade egenskaper och begränsad tillgång - brukar inte det leda till bra priser?
Som jag förstått begreppet ”ädellövträd” syftar man på det ekonomiska utfallet i relation till antal kubikmeter, eller möjligen till antal individer. Dvs en vägledning i valet av vilket/vilka trädslag man som skogsägare skall satsa på för att få en bra lönsamhet.
Okej, så sett stämmer det väll
-
Pionjärskogen vid kustremsorna i landhöjnings områden är urskog.