Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: ekobonde skrivet 06 aug-11 kl 23:44
-
En fårttant där jag växte upp sa att får kan äta ihäl sig på ekollon, har själv mark med ek på som jag skulle vilja beta. Hur är det med detta igentligen?
-
Det är njurarna som tar stryk när dom äter ek och vissa djur får smak på ek just
Här hittade jag om häst http://busenkelt.wordpress.com/2011/06/07/vanliga-vaxter-giftiga-for-djur/ (http://busenkelt.wordpress.com/2011/06/07/vanliga-vaxter-giftiga-for-djur/)
Många är mycket förvånade att jag väljer att ta bort alla ekar när jag nu gör om till betesmarken jag vill ha så lite ek som möjligt, till mina djur får och häst
-
Jag har en hel del ek i mina hagar och har inte upplevt några problem med fåren. De verkar inte bry sig så mycket om ekollon, i alla fall inte vad jag har märkt. Hästar är det väl värre med, en del blev ju som galna i ekollonen.
JBF
-
Jag vill inte ta bort några ekar,låter bra om det kan funka ändå. Har JBF några diken eller hålor i betet det var fårtantens andra käpphäst att fåren kunde bli liggande uppockner och dö. Har lite diken i ekhagen.
-
Vi har diken på knappt 1 m och inte varit med om att de ramlat i. De äldre tackorna går runt eller där det är smalare och hoppar över. Vi har även två ekar på våra betesmarker och inte råkat ut för några problem. Vissa av våra tackor har jag sett äta ekollon när de stöter på dem men inte så att de letar efter dem.
-
Jag har diken och hålor i hagarna men har inte lidit av att fåren ramlat på rygg där.. Det hänger ju på rasen, och jag har en liten smidig ras!
-
Här finns både ekar i mängder och rejält kuperad mark med diken, och gropar, utan att något hänt med fåren. Att de skulle bli liggande på rygg och dö verkar lika troligt som att de skulle träffas av ett fallande träd och inte tar man bort alla träd i hagen för att det finns en teoretisk risk för nåt sånt.
-
Vi har både diken och massor av ekar i våra hagar, och än så länge har fåren klarat sig bra... *peppar peppar*
Våra får verkar klara de mesta, de frossar i allt möjligt som är giftigt för människor, tex liljekonvaler och riddarsporre... Även björnloka tuggar de glatt i sig, utan att bli dåliga?
-
Jag tror att det mer beror på individen. Precis som inom människorasen så finns det bland fåren individer som är sällsynt klunsiga och som det alltid händer saker med vilket man tror det eller ej. Om man ska eliminera alla risker för fåren, eller för husdjuren öht, så får man nog inhägna en fotbollsplan och släppa dem där. Fast det skulle säkert dyka upp risker även vid så'na "säkerhetsåtgärder".
Det vore kanske bättre att hålla sig ifrån "sensationslystna" personer i omgivningen som vill berätta "allt" som kan inträffa oavsett om det kommer att göra det eller ej.
Jo, förvisso kan vad som helst hända.. Men jag har som sagt väldigt små smidiga får och skulle någon av dem ramla på rygg i ett dike så är det nog dags för bultpistolen på den individen ändå! Jag vet faktiskt inte hur stort problem just dikesramlingar är ute i landet men stora "klumpiga" raser torde väl lida större risk än små lantraser?
Som sagt kan vad som helst hända när man har djur, vilket alla djurägare förr eller senare blir varse.. ;D
-
Vi har VÄLDIGT mycket ekar i hagarna. Jag har också hört att ekollon skall vara giftiga. Det bryr sig inte mina får om .
De äter ekollon med mycket god aptit. Vinterfållan är ca 10 hektar ekblandskog och 2 hektar betesmark, där de utfodras med ensilage inne i ligghallen. Om det är barmark på vintern kan det dröja ända fram till jultid innan de lyckats tömma skogen på ekollon, och det är först då som de äter så mycket ensilage per dag som jag räknat med att de behöver.
Hittills har jag inte märkt några problem med detta.
-
Tack för alla bra svar!
Fårtanten hade haft får jättelänge och hade nog rätt bra koll hon var nog bara väldigt rädd om sina får. Sen hade hon ju inte Alternativ där man kan stöta och blöta frågor med andra.
Det får bli får i skogen men först ska det planteras lite hasslar och havtorn i åkerbrynet.
-
Får känner av det som är giftigt och äter det inte utan att allt annat är slut, eller för att kurera sig mot andra åkommor. (Husapotek)
Vad gäller benägenheten att tippa på rygg, hänger det främst samman med breda bogar och otymplig kropp. Alltså främst ett köttrasproblem, men även avlade raser som finull m.fl kan drabbas. Allt beror på hur de är konstruerade.