Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Intricate skrivet 03 aug-11 kl 07:35
-
Någon här som har englasfönster? Hur funkar det? Kallt som satan eller?
Kollar på ett hus nu med englasfönster, byggt 1900 med två kakelugnar o en vedspis, 75 kvm. Timmerstomme med någon typ av isolering.
Mäkalaren tyckte att man kan ju byta ut fönstrena men det tycker jag är att ta bort själen helt och fullt.
Kan man ha englasfönstrena kvar och ändå bo permanent? Hur kallt blir det? Kan man på något sätt sätt aine tt glas till eller fixa så att man kan behålla de gamla fina fönstrena?
Tacksam för svar
-
Jag har englasfönster med lösa innanfönster som jag sätter dit på vintern. Utan innanfönster blir det kallt, gissar att vintrarna skulle bli hemsak + mycket eldning "för kråkorna". Jag skulle inte byta till moderna fönster utan skaffa innanfönster itället. Går också att sätta upp plast med fönsterremsor, inte snyggt men kn vara ett alternativ medan man letr innanfönster som passar.
-
Vi har englas i tre rum på bottenvåningen. Det går åt en del värme, men kostnaden för det uppväger inte kostnaden att byta ens under nya fönstrens hela livslängd. Sammanlagt några tusen kr om året i ökade uppvärmningskostnader för oss med vedpanna. Komfortmässigt är det inga problem alls hos oss, tvärtom älskar jag kontakten med utomhus där man hör fågelkvitter etc. Det finns faktiskt lösa innerfönster som följde med huset, men de passar inte och måste hyvlas ner. De kommer vi nog att sätta på plats så småningom. Det blir is på fönstrens insida när det går neråt -10C så man ser inte ut så bra då.
-
Jo, det är väl många faktorer som spelar in. Jag eldar i vedspis och kamin och har vintertid oftast 12 grader på morgonen när jag vaknar, trots innanfönster - vill inte vakna med isskorpa på vattenhinken. Har man däremot system med värmeackumelering så blir det inte så stora temperaturvariationer. Håller med om att det är underbart med enkelfönster och fågelsång men tycker att det är mysigt att "bädda in" huset inför vintern och sen härligt när jag öppnar upp igen på våren.
-
Då den varma fuktiga inomhusluften möter det kalla fönstret bildas kondens på insidan av fönstret, hur mycket problem du får med detta beror på flera olika faktorer. Finns det element under fönstret torkar det bort en del av kondensen, dock blir det nog is om det är mycket kallt ute. Djupet på fönstersmygen påverkar också hur den varma luften kommer till.
Har själv bott i ett hus med enkelglas fönster under några år och tro mig det kan bli mycket fukt/is utan innerfönster (kan orsaka fuktskador). Kolla med lokalt snickeri om hur mycket de tar för att snickra ihop innerfönster, alternativt kan du annonsera efter begagnade, kanske har du tur och hittar någon lämplig storlek.
-
Jag har englasfönster med lösa innanfönster som jag sätter dit på vintern. Utan innanfönster blir det kallt, gissar att vintrarna skulle bli hemsak + mycket eldning "för kråkorna". Jag skulle inte byta till moderna fönster utan skaffa innanfönster itället.
Jag har hittat innanfönster till mitt torp som jag tänker prova till hösten när kylan kommer. Jag undrar vad ni har mellan fönstren för att suga upp kondensvatten?
-
Jag har hittat innanfönster till mitt torp som jag tänker prova till hösten när kylan kommer. Jag undrar vad ni har mellan fönstren för att suga upp kondensvatten?
Jag ska sätta fönsterlav (vitmossa) i fönstret i vinter.
-
Jag har hittat innanfönster till mitt torp som jag tänker prova till hösten när kylan kommer. Jag undrar vad ni har mellan fönstren för att suga upp kondensvatten?
Det blir inte kondens på det viset när du har innerfönster. "Vitmossa" dvs fönsterlav, bomull med små tomtar eller eterneller är gångbart. Plastsoldater som går i snön(bomull) ser piffigt ut.
-
Jag köpte vadd, typ sån man har under hästbandage, och gjorde böljande snöiga landskap med tomtar och annat pynt i. Man kan också lägga i eterneller. Om man får kondens bildad den emellan fönstren om det läcker in för mycket av varm rumsluft.
-
Jag har hittat innanfönster till mitt torp som jag tänker prova till hösten när kylan kommer. Jag undrar vad ni har mellan fönstren för att suga upp kondensvatten?
Man sätter en klisterremsa av papper med vattenlösligt lim på insidan av innanfönstret. Då blir det tätt för den varma fuktiga rumsluften och man får ingen kondens på ytterfönstret.
-
Med enkelglas så förlorar du ca 4,5 kilowattimmar per dygn för varje kvadratmeter ruta om det är sådär -10 ute jämfört med ett modernt fönster.
Med elvärme och 10 m2 fönster på stugan så kommer det att kosta dig 45 kr per dag som det är - 10... vid - 20 kostar fönstren bortåt 60 kr per dygn.
Har du elvärme så kostar det dig alltså ett antal tiotusenlappar per år att ha englasfönster, så att det inte skulle betala sig nånsin att byta ut englasfönster är rent nonsens - med elvärme är nya fönstren betalda på 5 år och med pelletspanna betalar sig nya fönstren på 10 år, ungefär.
Sen är det ju även en miljöfråga, vi har inte råd att slösa med elen under vintern för då blir det tysk brunkol som du värmer stugan med :-X
För elvärme blir det om du jobbar på dagarna och bara har kakelugn och vedspis att elda i, är det -20 ute så tar det inte mer än ett par timmar innan huset är utkylt så nån form av stödvärme kommer du med all sannolikhet att behöva.
Fixa minst innanfönster, och om du ska byta så sätt in fönster med maximalt 1,2 i u-värde.
Om du ändå ska fixa innanfönster så kan du tillverka dessa i lågenergiglas, vilket gör lite grann skillnad.
Det är ju även en fråga om boendekomfort - att elda på som satan för att inte känna av kallraset från fönstren är ju rent vansinne.... för att inte tala om åtgången på ved och el vilket ställer till det för ryggen, plånboken och miljön.
-
du gör klokt i att behålla fönstren,alltför många hus förvanskas vid fönsterbyte.jag skulle satsa på att tillverka nya innerfönster( vad har hänt med de gamla?).du kan tillomed satsa på energikassetter(tvåglas) som innerfönster.när du monterar dem tänk på att det skall vara tätt in mot rummet o ventilation i ytterrutan.det räcker oftast med den ordinarie springan men kolla så att det inte sitter tätningslist eller dyligt där.då funkar de som moderna tvåglasfönster.tänk också på vid ommålning av fönstrena att använda linoljefärg,moderna färger är döden för gamla fönster.
skulle du mot förmodan andå vilja byta ut fönstren tänk på att de trots allt är värda pengar o lättsålda till byggnadsvårdare.det virke som finns i bågar o karmar finns inte längre att få tag på o är eftertraktat.har själv ett lager av gamla bågar som används till reparationer. ulf
-
Enkelglas med innanfönster funkar utmärkt, så självklart ska du behålla dem. Riktiga fönster håller med underhåll lätt ett par hundra år, så även det ska vägas in när man jämför med modernitétsfönster. De får man byta efter 20-30. Inte miljövänligt det inte.
-
Billig variant på innerfönster: beställ glasrutor i rätt storlek och tejpa kanterna.
-
Skulle det vara rickigt illa så går det med bygg plast med att sätta upp men vist lite sämre sikt men i brist på brö får man äta limpa
-
Skulle det vara rickigt illa så går det med bygg plast med att sätta upp men vist lite sämre sikt men i brist på brö får man äta limpa
Ja och då behöver man inte fixa alla innanfönster på en gång.
-
Vart det riktigt kallt förr stängde man av kammaren och bodde i köket istället. Varmt och gott med vedspisen och hönsen springande runt fötterna i höet (taget från en inspelad intervju av min morfar, om hur det var förrförra sekelskiftet i Sverige). Själv byggde han hus med extra isolering i sovkammaren och luftspalter upp till taket. Köket hade vedspis och fönstren var dubbla, alltså ett FÖNSTER påskruvat utifrån ovanpå det andra. I andra rum fanns bara enkla. ;D I ett av dessa hus bor jag och när fönstret går sönder skruvar jag på en drivbänk istället o:)
-
Jag har innanfönster Emellan fönstren lägger jag vadd lindat kring pappersrullar o tätar sedan med klisterremsor i skarvarna på insidan
Om du inte tätar, möts den varma luften inifrån o den kalla utifrån o bildar kondens På mina ytterfönster finns dessutom ett litet hål borrat i nedersta karmen, vilket jag fått för mig bidrar till ventilationen=motverkar kondens
Förra vintern, när det var så satans kallt (7grader i sovrummet), hängde jag dessutom upp fördragsgardiner för att minska värmeförlusten, men det blev väldigt mörkt o trist, så till vintern satsar jag nog på att ragga upp en sambo/sängvärmare
Vadd o klisterremsor köper jag på ICA, men det kanske inte hör till standardsortimentet Hör med färgaffärer annars
-
På mina ytterfönster finns dessutom ett litet hål borrat i nedersta karmen, vilket jag fått för mig bidrar till ventilationen=motverkar kondens
På mina fönster är det hålet där jag ska låsa fönsterluckorna.
-
Tack för alla svar!
Fick en liten chock när jag skulle kolla om någon svarat =)
Det blir nog (om vi köper huset) till att specialbeställa innanfönster som går att ta i och ur under vinter/sommar.
Är dock rätt orolig för inomhusmiljön i ett sådant gammalt hus. Känns som att det är kallras överallt och jag har svårt med kyla. Mår bäst när jag sitter vid kaminen =) Men i vårt nuvarande hus som är modernt blir det fort varmt men i ett äldre hus med springor måste man väl elda järnet och då blir det väl torrt i luften och problem med luftvägarna i halsen på en?
-
Tack för alla svar!
Fick en liten chock när jag skulle kolla om någon svarat =)
Det blir nog (om vi köper huset) till att specialbeställa innanfönster som går att ta i och ur under vinter/sommar.
Är dock rätt orolig för inomhusmiljön i ett sådant gammalt hus. Känns som att det är kallras överallt och jag har svårt med kyla. Mår bäst när jag sitter vid kaminen =) Men i vårt nuvarande hus som är modernt blir det fort varmt men i ett äldre hus med springor måste man väl elda järnet och då blir det väl torrt i luften och problem med luftvägarna i halsen på en?
Springor med drag går att täta.
-
Tack för alla svar!
Fick en liten chock när jag skulle kolla om någon svarat =)
Det blir nog (om vi köper huset) till att specialbeställa innanfönster som går att ta i och ur under vinter/sommar.
Är dock rätt orolig för inomhusmiljön i ett sådant gammalt hus. Känns som att det är kallras överallt och jag har svårt med kyla. Mår bäst när jag sitter vid kaminen =) Men i vårt nuvarande hus som är modernt blir det fort varmt men i ett äldre hus med springor måste man väl elda järnet och då blir det väl torrt i luften och problem med luftvägarna i halsen på en?
Jag har sett innerfönster som satt på gångjärn och öppnades inåt. Det är ju både för- & nack-delar med det.
Springor tätades med tjärdrev eller tyg. Det går väl att förbättra?
Enligt min granne, som eldar järnet i kulvertpanna och ett antal rörspisar har han mindre problem med både hud och luftvägar. Det är ett gammalt plankhus från förra sekelskiftet så gardinerna hänger vågrätt när nordan friskar i.
Sköter du spjällen rätt, så du varken blir kolos-förgiftad eller vädrar ut värmen så överlever du.
-
Men i vårt nuvarande hus som är modernt blir det fort varmt men i ett äldre hus med springor måste man väl elda järnet och då blir det väl torrt i luften och problem med luftvägarna i halsen på en?
I gamla torp är torr luft vid eldning inget problem. Det är normalt väldigt fuktigt och när man eldar blir luftfuktigheten lite mer normal. Springorna kan säkert göra lite nytta också, genom att det blir luftcirkulation. Det finns ju också andra värmekällor om du är frusen av dig. Ved och gas värmer fort, jag tycker mest att det är elvärme som värmer upp långsamt. En kombination kanske behövs för att få bra och jämn temperatur.
-
tvärtom,eldar man med ved får man ett mjukt inneklimat,värre med direktel som ger torr luft.som komplement till veden skulle jag rekommendera en luftvärmepump som ger behaglig värme o släng ut alla elelement.sedan får man acceptera att hus o isolering är av annan standard o därmed inte dragfritt. ulf
-
Gammla hus är så otäta att dom inte blir "torra" särskilt lätt ;D
Om du börjar att elda i ett gammalt hus som har stått ett tag så kan du ofta märka efter sådär en timmes idogt eldande att det nästan känns kallare än innan du började att elda, detta inträffar när fukten börjar gå ur väggarna - ofta kan man då om det inte är svinkallt eller dimma ute öppna fönstren och vädra.
Eftersom huset med all sannolikhet inte är diffusionstätt så kommer det även in fukt utifrån under viss väderlek - och man fölorar även en del energi när fukt vandrar ut genom väggarna och lyfter med sig energi - diffusionsöppna lösningar blir aldrig lika energieffektiva.
Det kan också vara läge att ta bort ytterpanelen och slå på ett lager isolering + vindpapp alt asfaboard innanför ytterpanelen eller om du ändå ska måla eller tapetsera invändigt så kan du isolera invändigt.
Även om du inte får dit några våldsamma mängder isolering så gör ändå 45-50 mm med u-värde 0,04 eller bättre stor skillnad på ett gammalt hus.
I värsta fall är det en gammal plank-kåk med två lager plank med i bästa fall lite spån emellan - där gör 45 mm modern isolering att väggen isolerar minst 3 ggr bättre än innan, förr i tiden byggde dom inte särskilt energisnålt... man bodde istället i köket med hönsen under vintern vilket kanske inte känns så lockande idag ;D
-
Gammla hus är så otäta att dom inte blir "torra" särskilt lätt ;D
Om du börjar att elda i ett gammalt hus som har stått ett tag så kan du ofta märka efter sådär en timmes idogt eldande att det nästan känns kallare än innan du började att elda, detta inträffar när fukten börjar gå ur väggarna - ofta kan man då om det inte är svinkallt eller dimma ute öppna fönstren och vädra.
Eftersom huset med all sannolikhet inte är diffusionstätt så kommer det även in fukt utifrån under viss väderlek - och man fölorar även en del energi när fukt vandrar ut genom väggarna och lyfter med sig energi - diffusionsöppna lösningar blir aldrig lika energieffektiva.
Det kan också vara läge att ta bort ytterpanelen och slå på ett lager isolering + vindpapp alt asfaboard innanför ytterpanelen eller om du ändå ska måla eller tapetsera invändigt så kan du isolera invändigt.
Även om du inte får dit några våldsamma mängder isolering så gör ändå 45-50 mm med u-värde 0,04 eller bättre stor skillnad på ett gammalt hus.
I värsta fall är det en gammal plank-kåk med två lager plank med i bästa fall lite spån emellan - där gör 45 mm modern isolering att väggen isolerar minst 3 ggr bättre än innan, förr i tiden byggde dom inte särskilt energisnålt... man bodde istället i köket med hönsen under vintern vilket kanske inte känns så lockande idag ;D
Här blev det inte kallare. Vi bor inte i köket med hönsen, men i vintras gick det visserligen åt ström för säkert en tre-fyra tusen spänn för att vi inte var här och eldade hela tiden. Strömvärmen görs av en luft-luftpump som står på 16 grader.
-
Enkelglas med innanfönster funkar utmärkt, så självklart ska du behålla dem. Riktiga fönster håller med underhåll lätt ett par hundra år, så även det ska vägas in när man jämför med modernitétsfönster. De får man byta efter 20-30. Inte miljövänligt det inte.
Och ju längre dom sitter där desto mer energi hinner dom läcka ut...
Energin för tillverkning av fönster, förresten för att bygga hela huset för den delen, är väldigt liten del av hur mycket energi ett hus gör av med under sin "livstid" - den enskilt största faktorn är istället hur välisolerat huset är.
Ska det byggas miljövänligt så ska det vara hus med passivstandard - även om de byggs med mängder av cellplast och med pvc-fönster så blir miljöpåverkan mindre än ett handbilat timmerhus som lyser som en julgran i värmekameran.
Som sagt var så om man ska bo i oisolerade gammhus så ska det eldas med egenhändigt handhuggen ved och man dår bo i köket under värsta vintermånaderna, annars är man mer eller mindre miljöbov.
-
Och ju längre dom sitter där desto mer energi hinner dom läcka ut...
Energin för tillverkning av fönster, förresten för att bygga hela huset för den delen, är väldigt liten del av hur mycket energi ett hus gör av med under sin "livstid" - den enskilt största faktorn är istället hur välisolerat huset är.
Ska det byggas miljövänligt så ska det vara hus med passivstandard - även om de byggs med mängder av cellplast och med pvc-fönster så blir miljöpåverkan mindre än ett handbilat timmerhus som lyser som en julgran i värmekameran.
Som sagt var så om man ska bo i oisolerade gammhus så ska det eldas med egenhändigt handhuggen ved och man dår bo i köket under värsta vintermånaderna, annars är man mer eller mindre miljöbov.
Du äger ett modernt byggvaruhus va?
-
Du äger ett modernt byggvaruhus va?
han är i vilket fall varken kulturintresserad eller byggnadsvårdare ;D ulf
-
Det blir vedeldning i de tre kaminerna som gäller som uppvärmning. Har lite av en princip av aldrig använda el-element och luftvärmepumpar har jag inte mycket till övers för. Men om jag ska vara ärlig så använde jag el-element inne i hönsens lekstuga. Såg ingen annan lösning på hur de skulle få det varmt. Lekstugan läckte värme och det var väl inte så effektiv uppvärmning men hönsen var lyckliga iaf.
Jag kanske ska titta på ett mer modernt hus ändå. Det är ju så mysigt att elda men man måste ju kunna bo och leva också. Är dessutom rädd för att det kan finans mögel i någon vägg det vore ju inte helt otroligt. Jag är så känslig för kyla, mögel och liknande. Mår skitdåligt av det. Förstå mig rätt...det kan vara kallt på morgonen och så men jag kan inte sitta och jobba vid datorn om det är under 21 grader =)
-
Min upplevelse är att det aldrig blir så torr luft när man eldar som när man har element.
Vintertid sveper jag in ben och fötter i en filt när jag sitter till lägre stunder eftersom golven känns kalla. Tycker inte att det blir kallras från fönstrena och inte heller dragit (drag=värk för mig) även om mitt hus är dåligt isolerat, det är nog olika från hus till hus.
-
Jag bor i torp från 1800-talet året om. På under våningen har jag enkelglas med ett innerfönster jag sätter in på vintern. Har vadd mellan rutorna. Isolerade nyligen övervåningen och har även där enkelglas (små fönster) men där fanns inga innerfönster att sätta in. Funderade på att beställa men faktum är att när värmen stiger från undervåningen till den välisolerade övervåningen behövs det inte ens när temperaturen ligger på stdaiga -20 grader.
-
Jag bor i torp från 1800-talet året om. På under våningen har jag enkelglas med ett innerfönster jag sätter in på vintern. Har vadd mellan rutorna. Isolerade nyligen övervåningen och har även där enkelglas (små fönster) men där fanns inga innerfönster att sätta in. Funderade på att beställa men faktum är att när värmen stiger från undervåningen till den välisolerade övervåningen behövs det inte ens när temperaturen ligger på stdaiga -20 grader.
Får du inte kondens på insidan av enkelglasen på övervåningen?
-
Det blir vedeldning i de tre kaminerna som gäller som uppvärmning. Har lite av en princip av aldrig använda el-element och luftvärmepumpar har jag inte mycket till övers för.
Om du bara ska elda i kaminer kan det vara bra att ha en alternativ värmekälla, det finns oljefyllda element med fläkt i som kan användas för att hålla en grundtemperatur på kanske 16grader så där då du inte är hemma. Jag tycker du ska fundera om angående luft-luft pumpen, de är energisnåla och bidrar till att cirkulera luften.
Jag kanske ska titta på ett mer modernt hus ändå. Det är ju så mysigt att elda men man måste ju kunna bo och leva också. Är dessutom rädd för att det kan finans mögel i någon vägg det vore ju inte helt otroligt. Jag är så känslig för kyla, mögel och liknande. Mår skitdåligt av det. Förstå mig rätt...det kan vara kallt på morgonen och så men jag kan inte sitta och jobba vid datorn om det är under 21 grader =)
Vedeldning ger den goaste värmen, bäst värmekomfort hade jag i ett tidigare hus med vattenburet system och oljebrännare 8). Där jag bor nu eldar vi med ved i ett vattenburet system med ackumulatortank (det går åt mycket ved, huset är inte särskilt välisolerat. Men efter allt rivande och renoverande har jag konstaterat att gamla och dragiga hus drabbas nästan aldrig av mögel, det mesta våta som kommer in torkar upp :) Jag skulle vara mest orolig för att köpa ett gammalt hus där man tätat och isolerat för mycket, då kan det bli mögelproblem om det inte är gjort på rätt sätt. Själv skulle jag inte satsa på ett hus som saknar centralvärme (vattenelement-system) där man kan komplettera med en elpatron i pannan eller en luft-vattenpump för uppvärmning då man är på jobbet. Tänk också på att du kan få merkostnader för reparation av skorstenen. Om det inte eldats kontinuerligt tidigare uppstår det kanske sprickor inne i skorstenen, vi fick sätta rör i vår skorsten för att få den tät.
-
Får du inte kondens på insidan av enkelglasen på övervåningen?
Nej faktiskt inte. Jag får faktiskt en känsla av att jag skulle få värmeslag om jag satte in en ruta till. Man får anta att själv draget gör att jag slpper kondensen? Men då borde det å andra sidan dra eb del vilket det inte gör på övervåningen iaf. På vintern har jag ett litet element för underhållsvärme på övervåningen.
-
Men i vårt nuvarande hus som är modernt blir det fort varmt men i ett äldre hus med springor måste man väl elda järnet och då blir det väl torrt i luften och problem med luftvägarna i halsen på en?
O nej. Tvärt om. Man har gjort mätningar på partikeltätheter och hur partiklarna svävar runt, runt i moderna ventilationsförsedda lägenheter och detta har ansetts vara betydligt sämre för hälsan. Och mina luftrör håller med. Jag upplever också att jag får städa och torka damm mycket oftare i en lägenhet än i stugan. Enorm skillnad!
-
I ett gammalt timmerhus i gott skick brukar det faktiskt vara mycket bättre chans att få bra inomhusluft än i ett modernt hus. Jag skriver "chans" för att det finns så många undantag beroende på dåligt utredda faktorer att jag föredrar att inte generalisera alltför mycket.
Hur som helst så är moderna hus med plast och bergull och maskinell ventilation väldigt känsliga för minsta lilla skada eller driftsstörning. Som jag ser det så står vi precis på det möjligas gräns vad det gäller fuktegenskaperna i nya hus och alltid när man pressar teknikens gränser löper man en stor risk att misslyckas.
Min personliga åsikt är att eventuell tilläggsisolering skall läggas på utsidan av timmerhus. Då kan man fortfarande utnyttja timrets förmåga att jämna ut temperatur och fuktförhållandena inomhus. Samtidigt undviker man att fukt som är på väg ut genom väggen möter en kall stockyta mitt inne i väggen och kondenseras där.
Det är den rent fysikaliska sidan av saken.
Byggnadsantikvarierna må skälla på mig men jag tycker att man gott kan tilläggsisolera om man gör det med måtta och förnuft. Om man driver upp timran ordentligt med lindrev och lägger till 5cm isolering på utsidan har man en fukttekniskt väl fungerande konstruktion som visserligen inte uppfyller isoleringsnormen men normen gäller ju inte för gamla hus.
Gamla enkelglasfönster kan få förvänansvärt goda tekniska egenskaper om man sätter in innerfönster på traditionellt vis. Det är ett vetenskapligt faktum. Det gäller bara att sätta ned litet arbete så innerbågarna verkligen blir täta.
-
http://www.energimagasinet.com/EM98/05_aldre_fonster.html (http://www.energimagasinet.com/EM98/05_aldre_fonster.html)
Jag har tidigare sett rapporten men hittade den inte denna gång.
-
http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/gamla-f%C3%B6nster-kan-bli-b%C3%A4ttre-%C3%A4n-nya (http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/gamla-f%C3%B6nster-kan-bli-b%C3%A4ttre-%C3%A4n-nya)
-
10 % procent är rena glädjesiffror...
Det man ska titta på är hur stor del av ytterväggen som är fönster, denna andel kan variera högst avsevärt - på huset vi bor i är det ca 15% av väggarean som då ligger på runt 3 i u-värde jmf med 0,3 som är ganska normalt för en vägg i befintliga byggnader.
I det här huset handlar det om förluster på ca 2000 watt under riktiga vintern med 1880-tals fönster jmf med nya fönster, det gör alltså nästan 50 kwh per dygn eller i runda slängar 30-50 liter ved beroende på verkningsgraden på det man eldar i - 1,5 kubikmeter i månaden vilket är en väsentlig skillnad.
Eller 1500 kr i el per månad... för häruppe förslår inte luftvärmepumpar under midvintern.
Det är fantastiskt snyggt med gammla fönster, men dom är inte bra - tyvärr säger jag då jag gärna skulle se att de gammla fönstren var precis så bra som fanatikerna påstår.
-
[url]http://www.energimagasinet.com/EM98/05_aldre_fonster.html[/url] ([url]http://www.energimagasinet.com/EM98/05_aldre_fonster.html[/url])
Jag har tidigare sett rapporten men hittade den inte denna gång.
Denna?
http://www.allbackpaint.com/sv/pdf/Bok3055-%20Rapport%20LTH.pdf (http://www.allbackpaint.com/sv/pdf/Bok3055-%20Rapport%20LTH.pdf)
-
Jag skulle vilja se en rapport som visar att nya fönster är så bra som fanatikerna påstår. Också efter 20 års användning.
Då man tittar noga på hur ett nytt fönster är gjort så kan man inte låta bli att tvivla på hållbarheten. Är det rentav så att efter 20 år är ett nytt fönster glesare än ett gammalt väl underhållet? Jag har ingen aning men vill gärna veta om mina misstankar har någon grund.
-
Statens provningsanstalt har gjort mycket prov på detta...
Och även om all argon eller krypton skulle läcka ut och ersättas med luft så skulle dom ändå vara bättre än tradionella fönster - tyvärr är det så illa.
Den dan dom lyckas att lösa att få fram aerogel som inte blir "mjölkig" eller blå när ljuset träffar den så kan vi se fram emot fönster som har u-värden på sådär 0,3 - vill man bara ha "fönster" för ljusinsläpp utan att kunna se igenom så kan man idag med hjälp av aerogel göra "fönster" med 0,28 i u-värde 8)
-
Statens provningsanstalt har gjort mycket prov på detta...
Och även om all argon eller krypton skulle läcka ut och ersättas med luft så skulle dom ändå vara bättre än tradionella fönster - tyvärr är det så illa.
Den dan dom lyckas att lösa att få fram aerogel som inte blir "mjölkig" eller blå när ljuset träffar den så kan vi se fram emot fönster som har u-värden på sådär 0,3 - vill man bara ha "fönster" för ljusinsläpp utan att kunna se igenom så kan man idag med hjälp av aerogel göra "fönster" med 0,28 i u-värde 8)
Och de håller i flera hundra år med underhåll? Annars vill man ju inte ha besvär med att sätta in dem.
Fönster ska hålla lika länge som huset i övrigt, annars har de ingen vidare kvalité.
-
Statens provningsanstalt har gjort mycket prov på detta...
Och även om all argon eller krypton skulle läcka ut och ersättas med luft så skulle dom ändå vara bättre än tradionella fönster - tyvärr är det så illa.
Den dan dom lyckas att lösa att få fram aerogel som inte blir "mjölkig" eller blå när ljuset träffar den så kan vi se fram emot fönster som har u-värden på sådär 0,3 - vill man bara ha "fönster" för ljusinsläpp utan att kunna se igenom så kan man idag med hjälp av aerogel göra "fönster" med 0,28 i u-värde 8)
Hur som helst så verkar många moderna fönster vara ganska glesa efter 20 år. Jag talar inte om värmeglasen utan om tätningslister som inte går att byta och bågar av dåligt virke som inte håller. Aluminiumfönster har en massa små plastknäppen och plastdelar och vi vet ju hur plast smulas sönder med åren och jag tvivlar på att man kan få reservdelar. Många lister och delar verkar också bli omöjliga att få tag i redan efter 20-30 år. De flesta "långtidstester" som görs på moderna material handlar om högst 10 år och jag anser att det perspektivet är för kort.
Ingen människa har råd eller ork att renovera med så täta intervaller som många moderna material förutsätter. De nya fönstren är väldigt bra då de är nya men sanningen är att vi vet ganska litet om hur de åldras.
Å andra sidan är gammaldags tvåglasfönster litet halvdåliga från början men de håller i 40-150 år och går att reparera i det oändliga och blir inte sämre med åren. Rerservdelar växer i skogen.
Spekulationer:
Personligen tror jag att en möjlig framtidslösning skulle vara treglasfönster med tre separata fönsterbågar enligt gammaldags princip. Det är det enda sätter jag kan komma på att göra välisolerade fönster som går att underhålla och reparera under en rimligt lång livscykel utan att vara uppbunden vid någon tillverkare som knappast bryr sig om att tillverka reservdelar. Tillverkarspecifika delar borde inte få förekomma i hus.
Tillverkare kommer och går och oftast skiter de blankt i gamla kunder. Det vet ju var och en som äger en litet äldre bil och har jagat delar kring hela Europa och pusslat ihop reparationer med udda delar. En bil har ju en rimlig livslängd på 20-35 år och det är ju bara en bråkdel av vad ett hus skall hålla.
-
håller med tw,min erfarenhet som målare/byggnadsvårdare är att moderna fönster har låg medellivslängd,moderna träfönster visar rötskador redan efter 10-15 år,alufönster ser skit ut efter samma tidsrymd o där finns inga färger som fäster på det o lika illa är det med den senaste flugan,"underhållsfria" plastfönster.snacka med en tysk t.ex om vad han tycker om det,bytesintervall 10-20 år beroende på kvalitet.. energikassetterna håller inte längre de heller o är det meningen att de skall bytas säg vart 15:de år blir det en dyr affär,möjligt att du under de åren sparat en del energi men de pengarna får du lägga på nya kassetter/fönster.Hur folk kan gå på försäljningssnacket o slänga ut fullt funktionsdugliga äldre fönster med en kvalitet som vida överstiger nya är för mig en gåta.Förstår att en del tycker målning o underhåll är tråkigt men med nytt köper de sig bara ett uppskov o nya bekymmer. det finns tester gamla fönster versus nya o skillnaderna är marginella särskilt om man skall ta med ALLA miljöaspekter,alu o plast är riktiga miljöbovar. Ulf
-
Håller med om den intressanta och mycket tilltalande ljudeffekten av att ha englasfönster med lösa innerfönster som sätts in på hösten och tas ur på våren. (Inte lika tilltalande när alla ens grannar envisas med att konstant genom hela sommaren köra en eller annan form av motordriven gräsklippare/trimmer/lövblåsare osv...men ändå ;D)
Vi tog faktiskt bort ett "nytt" (80-tals) fönster för att sätta in ett hundra år gammalt krysspostfönster med enkelglas. Har inte ångrat mig en sekund! Men så är vi mer intresserade av byggnadsvård än medelsvensson också...
-
Och de håller i flera hundra år med underhåll? Annars vill man ju inte ha besvär med att sätta in dem.
Fönster ska hålla lika länge som huset i övrigt, annars har de ingen vidare kvalité.
Jag har några fönsterglas kvar som är från 1740-1750 ungefär. Likaså glas som sitter i några äldre vitrinskåp. Dessa glas är tjockare nedtill än upptill (glas är ju flytande fast man inte tänker på det) och de håller än!
Hur som helst så verkar många moderna fönster vara ganska glesa efter 20 år. Jag talar inte om värmeglasen utan om tätningslister som inte går att byta och bågar av dåligt virke som inte håller. Aluminiumfönster har en massa små plastknäppen och plastdelar och vi vet ju hur plast smulas sönder med åren och jag tvivlar på att man kan få reservdelar. Många lister och delar verkar också bli omöjliga att få tag i redan efter 20-30 år. De flesta "långtidstester" som görs på moderna material handlar om högst 10 år och jag anser att det perspektivet är för kort.
Instämmer.
Å andra sidan är gammaldags tvåglasfönster litet halvdåliga från början men de håller i 40-150 år och går att reparera i det oändliga och blir inte sämre med åren. Rerservdelar växer i skogen.
Exakt
Spekulationer:
Personligen tror jag att en möjlig framtidslösning skulle vara treglasfönster med tre separata fönsterbågar enligt gammaldags princip. Det är det enda sätter jag kan komma på att göra välisolerade fönster som går att underhålla och reparera under en rimligt lång livscykel utan att vara uppbunden vid någon tillverkare som knappast bryr sig om att tillverka reservdelar. Tillverkarspecifika delar borde inte få förekomma i hus.
Instämmer!
håller med tw,min erfarenhet som målare/byggnadsvårdare är att moderna fönster har låg medellivslängd,moderna träfönster visar rötskador redan efter 10-15 år,alufönster ser skit ut efter samma tidsrymd o där finns inga färger som fäster på det o lika illa är det med den senaste flugan,"underhållsfria" plastfönster.snacka med en tysk t.ex om vad han tycker om det,bytesintervall 10-20 år beroende på kvalitet.
Precis så är det. I en lägenhet jag haft i 38 år byttes det fönster inklusive karmar inte mindre än tre ggr hittills. Och gissa vad? Idag ramlar glasen ur nedåt pga att ramen släpper ... Det är inte riktigt klokt? Är det ekonomi det?
Hur folk kan gå på försäljningssnacket o slänga ut fullt funktionsdugliga äldre fönster med en kvalitet som vida överstiger nya är för mig en gåta.
Jag begriper det inte heller. I stugan har jag dessutom så fiffigt att om något fönster går sönder (går ju inte att få tag på, det måste man mått-tillverka isåfall) så har jag drivbänksfönster i samma kaliber. Och litet snickrar jag själv också, och målar och kittar förståss. Det är inte världens bästa klimat med tidvis 30-40 grader kallt på vintern, så karmar och ramar tar ju litet stryk också, men håller, det gör dom!
-
Läste också att 3glas fönstrenas gas efter 10 år kan missfärga glaset. ???
Då har jag hellre tvåglas som håller livet ut.
Det blev dock inget köp av huset med englasfönster på grund av att vi istället tittar på moderna hus. -70 och senare på grund av att jag är rädd för minsta mögel i huset.
När vi ändå talar energi och fönster. Hur gör ni som har kattluckor? det blåser ju rakt in. Tillverkade en isolerad låda och hade utanför luckan. Då blev det lite bättre.
-
Om man är rädd för mögel kan det vara bra att veta att på 70-talet började man försöka spara energi (oljekrisen, för den som glömt), med stundtals ganska misslyckat resultat.
-
hus byggda på 70-talet o framåt är de som man absolut skall söka efter mögel i då det är de som är mest drabbade.kolla kallvindar m.m. Våtrummen är ju också en svag punkt med framförallt felgjorda badrum med kakel/klinker.här är plastmatta att föredra då det för det mesta är trästommar i husen.äldre hus kan också ha mögel men oftast som en effekt av senare tilläggsisoleringar o fel materialval. Kolla noga o anlita expertis när du hittat ett hus du ev. kan tänkas vilja köpa. Ulf
-
Det blev dock inget köp av huset med englasfönster på grund av att vi istället tittar på moderna hus. -70 och senare på grund av att jag är rädd för minsta mögel i huset.
:o Är du rädd för mögel så är det ju sjuttital och frammåt som du verkligen ska undvika! Tänk bara på hur frukt blir om den får ligga i en plastpåse ett tag... Jag vill då rakt inte bo i en plastpåse! Gamla timmerhus där luften byts, och som inte innehåller en massa täta material, det är friska hus! (fast det finns ju ett och annat sånt som nån dåre fått för sig att plasta in, och som då ruttnar bort på ett par decennier...)
-
Kanske skulle skriva varför jag var mer rädd för mögel i äldre hus...
Det handlar förstås inte om konstruktionen men jag förstår att det framstod så.
Det handlar bara helt enkelt om att jag är mycket mer bekant med modernare konstruktioner och där kan jag avgöra vad som är en riskkonstruktion eller inte och jag kan avgöra om ett badrum är bra eller dåligt byggt, om en kallvind ser bra eller dålig ut, om en plintgrund ser bra ut.
Men jag kan ytterst lite om torpargrunder och konstruktionen i allmänhet i äldre hus.
Det är alltså bara en fråga om vad man känner till och inte och känner sig trygg med.
-
Jag har 7 st fina handblåsta fönster med karmar som är englas med innerfönster Kan fås mot hämtning. 08 55174426 070 7640712
-
Det handlar bara helt enkelt om att jag är mycket mer bekant med modernare konstruktioner och där kan jag avgöra vad som är en riskkonstruktion eller inte och jag kan avgöra om ett badrum är bra eller dåligt byggt, om en kallvind ser bra eller dålig ut, om en plintgrund ser bra ut.
Men jag kan ytterst lite om torpargrunder och konstruktionen i allmänhet i äldre hus.
Du kan väl lära dig? Tar du med dig näsan på en husvisning är mycket vunnet ;) , mögel luktar mögel oavsett husets ålder, är du själv inte en sån som kan känna sånt så har du säkert någon vän/släkting som kan.
Själv hade jag aldrig betalat pengar för ett smäckbygge från 70-talet...snart ska vi flytta in i ett härligt hus vars största del byggdes på 1850-talet. Vi har fått riva en hel del ytskikt eftersom de som bott där på 2000-talet låtit sina förgjordade hundar pissa inne >:( , men alla gamla byggnadsdelar som kommer fram är friska :) !
-
Vad kostar det att hyra en mögelhund? Jag har träffat en sådan en gång. Hon var jätteproffsig :D Men det lär finnas litet tveksamma företagare också i den branschen. Länge man hörde talas om sådana förresten.
-
Min granne har en mögelhund =)
Har varit på visning på en hel del hus och de äldre husen "BÅ 1909" har varit skiftande. Vissa har varit fräscha men i andra fall har det faktiskt varit så att i bilen på väg hem har jag fått ont i halsen och svårt att andas. Så om det är mycket mögel så känner jag av det.
Är väl därför jag är rädd också att man ska råka köpa ett hus som jag inte sen kan leva i.
har dock aldrig fått den känslan av nyare hus. Men de kanske har varit i gott skick.
Det kanske beror på vart i landet man bor också. Kan tänka mig att i övrig landsbyggd så bor folk i de äldre husen men här i Stockholm finns det en tendens till att äldre hus bara står som sommarstugor och får fuktproblem därav.
-
Min granne har en mögelhund =)
Har varit på visning på en hel del hus och de äldre husen "BÅ 1909" har varit skiftande. Vissa har varit fräscha men i andra fall har det faktiskt varit så att i bilen på väg hem har jag fått ont i halsen och svårt att andas. Så om det är mycket mögel så känner jag av det.
Är väl därför jag är rädd också att man ska råka köpa ett hus som jag inte sen kan leva i.
har dock aldrig fått den känslan av nyare hus. Men de kanske har varit i gott skick.
Det kanske beror på vart i landet man bor också. Kan tänka mig att i övrig landsbyggd så bor folk i de äldre husen men här i Stockholm finns det en tendens till att äldre hus bara står som sommarstugor och får fuktproblem därav.
Problemen brukar uppstå när folk har moderniserat lite för flitigt, det är då husen inte tål att stå ouppvärmda.
-
Jag har bara sett mögel i "moderna" hus och lägenheter. Den enda gång jag sett mögel i ett äldre hus, var när det hade underhållits dåligt och det blivit kondensfukt under långa tider som inte åtgärdats. Det var en modern inredning som gjorde detta.
Kanske inget att ta efter, men just det här speciella fallet hade aldrig uppkommit om det hade funnits den i äldre tider vanliga jordmetoden. I riktigt äldre hus, från den tiden man som sittande, så hade de väggfasta lådor med jord längs väggarna i rummen (mera sällan köks- eller andra allmäna utrymmen). Litet finare bönder alltså, kanske inte torpare eller herrgårdstyper av byggnader. Där fanns jord som drog åt sig fukten och det var mycket bra miljö i rummet av detta, ingen kondens på väggarna. Man kan se detta i museala byggnader, tex i gården på Vallby friluftsmuseum i Västerås.
-
christinag
Menar du mullbänkar? De brukar vara den svaga punkten i gamla hus. Här i Österbotten byggde man allmänt med mullbänkar eller plankgolv på nedgrävda bjälkar ända fram till 1930-talet. Torpargrunderna slog inte igenom som i Sverige.
Här i trakten var det vanligt med väggfasta bänkar längs alla ytterväggarna i storstugan. Eftersom storstugan ofta var det enda varma rummet ville man ju isolera ordentligt så man lät golvplankorna sluta vid framkanten på bänken och mullbänken (jordvallen) mot insidan på stenfoten och väggen gick upp 20 eller 30 cm över golvnivå inne i bänken.
I rum där man inte hade väggfasta bänkar och på 1900-talet då bänkarna hade gått ur mode fanns mullbänkarna under govnivå. Man fyllde helt enkelt upp en jordvall mot insidan på stenfoten och upp över nedersta stockvarvet. Mitt under golvet kunde det vara ett tomrum eller så fyllde man under hela golvet så att golvplankorna överallt låg direkt på jorden.
Visserligen brukade man lägga näver mellan mullbänken/jordfyllningen och stockväggen men i nästan alla gamla hus är syllvarvet totalt sönderruttnat från insidan på grund av mullbänkarna. Mullbänken ledde ju upp markfukt mot träväggen.
Alla tiders byggtekniker har någon svag punkt......fast å andra sidan brukar syllvarvet i hus med mullbänk hålla i 80-140 år medan den ingjutna syllen i moderna regelhus med betonggolv ofta håller bara 30 år.........
-
christinag
Menar du mullbänkar? De brukar vara den svaga punkten i gamla hus. Här i Österbotten byggde man allmänt med mullbänkar eller plankgolv på nedgrävda bjälkar ända fram till 1930-talet. Torpargrunderna slog inte igenom som i Sverige.
Här i trakten var det vanligt med väggfasta bänkar längs alla ytterväggarna i storstugan. Eftersom storstugan ofta var det enda varma rummet ville man ju isolera ordentligt så man lät golvplankorna sluta vid framkanten på bänken och mullbänken (jordvallen) mot insidan på stenfoten och väggen gick upp 20 eller 30 cm över golvnivå inne i bänken.
I rum där man inte hade väggfasta bänkar och på 1900-talet då bänkarna hade gått ur mode fanns mullbänkarna under govnivå. Man fyllde helt enkelt upp en jordvall mot insidan på stenfoten och upp över nedersta stockvarvet. Mitt under golvet kunde det vara ett tomrum eller så fyllde man under hela golvet så att golvplankorna överallt låg direkt på jorden.
Visserligen brukade man lägga näver mellan mullbänken/jordfyllningen och stockväggen men i nästan alla gamla hus är syllvarvet totalt sönderruttnat från insidan på grund av mullbänkarna. Mullbänken ledde ju upp markfukt mot träväggen.
Alla tiders byggtekniker har någon svag punkt......fast å andra sidan brukar syllvarvet i hus med mullbänk hålla i 80-140 år medan den ingjutna syllen i moderna regelhus med betonggolv ofta håller bara 30 år.........
så sant, men å andra sidan byggdes husen förr för att hålla en generation ,när husen blev för dåliga byggdes ett nytt bredvid o det gamla fick ruttna ner alternativt tog man tillvara de stockar som var okej o infogade dem i nybygget.egentligen inte förrän vi kommer in på 1800-talet som husen byggdes mer varaktigt.men frågan är om vi gått ett varv nu,de "nya" husen blir nog inte långvariga 60-70-talshusen kräver stora reparationer numera o har t.om sett några bliva rivna framförallt beroende på mögel/hussvamp.återigen slit o släng hus? Ulf
-
Det är väl ingen nuförtiden som gjuter in syllen ?
Den ligger ju "uppepå" platta/kantbalk med syllpapp eller syllisolering emellan för att stoppa fuktvandring.
Idag har man ju avsevärt mycket högre medvetenhet om mekanismer bakom fuktvandring så nog tror jag att ett hus som byggs idag står längre än 30 år.
Det brukar ju alltid bli några år med "barnsjukdomar" när man börjar bygga på nya sätt - dessa barnsjukdomar dök upp i tex 70-talshus när man började bygga isolerat och med plast och på 80-talet när det slog igenom med prefabhus... precis som när knuttimrade hus i stora delar av landet konkurerade ut skiftesverkshusen eller när man började bygga med takstolar istället för ryggåsar.
Idag har man ju gjort ändringar, som tex platta på mark som numera byggs som "varm" platta med cellplastisolering under plattan istället för dessa vedervärdiga konstruktioner som bygdes för några årtionden sedan med träreglar och mineralull ovanpå betongen vilket ofelbart leder till mögel.
På samma sätt var ju i mångt och mycket torpargrunderna beroende av varma murstockar och dåligt isolerade golv som höjde temperaturen där - att bygga torpargrund på ett nytt hus idag är ju däremot kvalificerat vansinne - på samma sätt som uteluftsventilerad kallvind är värdelöst som bör ersättas med oventilerat parallelltak.
Kraven på bostadshus förändras, och byggmaterial och byggmetoder måste ju förändras i takt med detta.
Fö är det ju en skröna att äldre hus aldrig drabbas av mögel - till att börja med är ju bara de allra mest välbyggda som står kvar idag för de andra har bränts upp när folk var less på dem och för det andra är det väldigt vanligt med mögel i spånisoleringen på kallvindar och i trossbottnar. Men till skillnad från svartfärgad gullfiber så syns inte dessa mögelsorter med blotta ögat på samma vis, men jag har rivit upp gammla spånfyllda trossbottnar och idag använder jag alltid mask vid såna jobb :-X
-
@TW:
Låter som något liknande det jag sett. Kanske finns regionala varianter på det där. Jag har sett sådana konstruktioner där det var mera som en balkonglåda i maghöjd ungefär och längs ytterväggarna. Kan ha varit markkontakt, det observerade jag inte.
Och Tacitus har naturligtvis helt rätt i att gamla hus möglar också. Men jag upplever inte att det var sådana fuskbyggen förr med svartmögel bakom nästan varenda duschvägg i vissa årgångar. Hussvamp hade man väl också problem med förr. Förresten så var man tvungen att riva ett vikingahus här häromåret så att det inte skulle smitta omkringliggande hus med hussvamp.
-
Tacitus
Oventilerade parallelltak är bevisat vansinne. Där finns inga osäkra faktorer såvitt jag vet. Vi vet ju alla att fukt vandrar utåt. Visst?
Eftersom ingen fuktspärr är 100%tät i verkliga livet kommer alltid en viss mängd fukt att vandra utåt. Efterom ventilation saknas kommer fukten att stängas inne under vattentakets tätskikt och ställa till elände där. Förutsatt att du inte tänker lägga nävertak på 1700-tals vis förståss ;D
För det andra är det fortfarande vanligt att man murar sockeln av Lecablock elkler gjuter den av betong och ställer de bärande träväggarna på en takfiltsremsa på sockeln. Sedan gjuter man betonggolv inne i huset med styrox/frigolit under betongen. För att undvika en köldbrygga från sockel till betonggolv lägger man golvet på en något högre nivå än sockelns överkant.
Jag vet inte vilket byggföretag du arbetar åt men på de byggen jag har sett och ibland arbetat på har det här tyvärr varit ganska vanligt.
Det enda jag håller med dig om är att gamla hus drabbas av mögel allt emellanåt. I de flesta fallen jag har sett så har fukten kommit från mullbänkarna och det har räckt med att byta ett par tre varv nedtill på huset. Resten har varit friskt.
-
I ett oventilerat parallelltak så lägger man ju lämpligen det översta skiktet under plåt/tegel diffusionsöppet men vattentätt, dvs stänger ute vatten som vätska men släpper ut vatten som gas. Det blir ju en viss ventilation mellan tegel/plåt och detta "halvgenomsläppliga" material till följd av läkten.
Att bygga heltätt, tom med dubbla tätskikt, går ju att göra men förutsätter vissa specifika betingelser och är ju inget för ROT-jobb.
Det är ju så gott som alltid fel att låta sten/betong ligga an mot oskyddat trä, så alltså ska syllen fuktisoleras från såväl betong som lecablock.
Gjuter man invändiga betonggolv så lägger man ju plast mellan betongen och trät, tom med EPS-cement som är själurtorkande så lägger man ju plast om man tex gjuter i träbjälklaget för att förstyva detta för att fuktisolera mellan "sten" och trä.
Trät får man ju sedan se till att det kan släppa ut vatten i gasform på andra sidan.
Att inte gjuta in trä i betong fick jag ju höra redan när jag var liten grabb för sådär en 30 år sen, dels för fukten och dels för att trät expanderar/krymper med fuktkvoten och dels för att det ruttnar...