Alternativ.nu
Djur => Brukshästar => Ämnet startat av: gotthard skrivet 03 sep-06 kl 10:49
-
Hejsan!
Jag är intresserad av lösdrift (kallas det så?) -alltså att ha hästar ute med vindskydd året om. Finns det någon här med praktisk erferanhet av detta? Jag har massor med frågor tex;
Vid rykt, sadling, selning osv är ni ute, i vindskyddet eller var?
Hur fungerar det när det är kallt och hästen är varm efter användning?
Ska det vara gjutet golv i vindskyddet eller räcker väldränerad mark? Strör man i vindskyddet och mockar ni isåfall eller har någon slags djupströbädd?
Tar tacksamt emot alla svar och andra erfarenheter kring detta -har inte hittat mycket att läsa i ämnet -boktips kanske?
Tack och hej!
-
Har lite egen erfarenhet av lösdrift,har haft 3 st som förra året gick på det.
"stalldelen" eller boxarna är köpta av leverantör,det är som 3 boxar sammanhängande,där finns det eluppvärmda vattenkoppar så inget problem med fruset vatten ;) och taklampor.
Vi har stått i boxarna eller uppbundna ute vid pyssel och ridning,vi har väldränerad mark och har " bädd" av torv som vi mockar med jämna mellanrum.Vid svettigare ridturer har vi skrittat av ordentligt och sedan haft ett torkande täcke innan vi släppt ut,hästarna har gått utan täcke hela tiden så på vintern var det långhåriga ur-djur....
Tycker detta funkat jättebra,pigga glada och friska hästar! :D
-
Här finns lite regelverk om lösdrift (och hästhållning i allmänhet):
http://www.djurskyddsmyndigheten.se/Steria/templates/Page.aspx?id=286
Jag har lösdrift en stor del av året, men inte under nov-mars, av praktiska skäl. När de går på lösdriften är det djupströbädd, och det är gjutet golv under det. Jag tar oftast in dem i stallet vid hantering, även om de går på lösdrift måste man ju enligt lag ha tillgång till box/utrymme som går att värmas upp.
-
även om de går på lösdrift måste man ju enligt lag ha tillgång till box/utrymme som går att värmas upp.
-Var står det?Bara nyfiken för egen del då jag inte kunde se det under länken du skickade med,förutom att en viss del skulle vara uppvärmd i sjukbox...
-
Min lösdrift är som två uteboxar utan mellanvägg och dörrar på. Marken är utjämnad med grävmaskin och marken som grävdes fram var väldigt grusig och väldränerad av sig själv. Inte som vanlig årkermark. I vintras hade jag halmbädd därinne, men hästen bara skottade upp halmen i en jättestor hög mot väggen, så jag tänkte prova med vanlig sand nu i vinter. Sanden håller sig torr, och är lätt att mocka och hästar gillar att rulla sig i det.
Jag har inte tillgång till stall i nuläget vilket är väldigt förargligt både med tanke på reglerna, och med tanke på min egen bekvämlighet. ! ;)
Jag tycker inte om att stå i 25 minus och sadla en häst eller kratsa hovar med iskalla fingrar. Brukar göra det inne i ligghallen för jag har satt upp uppbindningsringar därinne och bra belysning, men det är kyyyyylan som stör mest.....
Utfodring och vattning sker inte i ligghallen, eftersom jag inte vill att det ska bli så mycket hästskit därinne. Jag sprider ut hö i smnå små högar över hela hagen för att stimulera att hästarna rör på sig i sitt matletande, vilket är mer naturligt. Strävar efter att få hästarna röra på sig så mycket det bara går.
Jag ger fri tillgång på havrehalm i två olika foderhäckar som står långt ifrån varandra. Hästarna vet aldrig vilken av foderhäckarna som är laddad med halm så det blir extra spring för dem om de går till en tom foderhäck, då får de gå och kolla den andra istället om den är fylld.
Vatten dricker dom i bäcken, och när det är fryst i bäcken så vattnar jag ur en gammal källa på det gamla hederliga sättet vattenhink i ett rep och doppa hinken. När det fryser i vattenhinken så blir det en del jobbig isknackning, men hästen sköter detta rätt bra själv. Hon tar sig stora hov och krafsar i vattenhinken för att få bort isskorpan själv. Jag skulle vilja ha en Thermobar - en vattenhink som håller vattnet varmt med hjälp av en elkabel till två hål i väggen.
När hästen är varm efter en ridtur så tar jag en extra lång skrittpromenad med henne så att hon får svetta av sig under rörelse. Inga täcken eller joxande, hennes tjocka vinterpäls torkar ändå väldigt fort bara hon får äta hö och dricka vatten när vi har kommit hem.
-
-Var står det?Bara nyfiken för egen del då jag inte kunde se det under länken du skickade med,förutom att en viss del skulle vara uppvärmd i sjukbox...
Det var så jag menade, men jag ser att jag skrev inte riktigt så.... ;) Det är denna delen jag tänker på:
"För hästar som hålls i icke värmeisolerade stallar och för utegångsdjur ska dock minst en tredjedel av behandlingsplatserna inrymmas i utrymme som kan värmas upp.
Djur som behöver särskild vård ska inhysas i boxar som minst håller föreskrivna mått, om inte veterinär föreskriver annat, och ska vid behov kunna hysas individuellt.
Allmänna råd: För grupphållna eller bundna hästar bör det särskilda utrymmet kunna hysa minst vart tionde djur."
-
Tack så jättemycket för att ni tar er tid att svara så utförligt och bra! Det är just sådana saker jag vill veta!
Finns det fler som vill dela med sig!?
-
Jag har mina på lösdrift men, har stall också. Först gjorde jag en lösdrift i gamla fårhuset som var lagom för två till tre hästar, i fårhuset finns också en box. Sen renoverade vi gamla kostallet, där är nu fem boxar, fyra uppbindningsplatser och en stor lösdriftsbox med två öppningar ut mot hagen, en mot gårdsplanen och en in mot stallgången. Den lösdriften är stor nog till 7-8 hästar. Jag har fem nu och det fungerar bra.
Jag har tidigare haft fri tillgång på hösilage till hästarna men, kommer att gå ifrån det i vinter. Hästarna har helt enkelt blivit för feta. I vinter har jag inte heller dräkiga eller digivande ston. Istället kommer de att ha fri tillgång på halm. Kanske att det blir fri tillgång på hösilage om det blir kallare än -10. Annars kommer hösilage att portioneras ut 2 ggr per dygn. Jag fodrar inte i lösdriften. De hästar som behöver kraftfoder tar jag in i box och fodrar. Detta för att de ska få äta upp i lugn och ro. När jag bara hade två hästar så gav jag även kraftfoder i hagen men, då var det stoet som behövde mer mat och det var även hon som bestämde så hon fick alltid äta upp i lugn och ro. Valacken åt upp sin lilla "sällskapsranson" på en mikrosekund och tittade sedan på när stoet åt upp sin mat. Förresten kom på att saltstenen har jag utanför lösdriften. Detta för att lille shettisen inte alltid går in i lösdriften.
Jag har en eluppvärmd vattenbalja med två hoar. Tanken är att denna ska serva tre hagar samtidigt. Dyrt var det men, detta är bästa investeringen till stallet någonsin! I lösdrifterna är det gjutet golv. Har inget strö där på sommaren men, strör upp med torv i botten och halm ovanpå på vintern. Brukar strö ganska sent på året. Detta för att undvika att de bara använder lösdriften som toalett.
I vinter kommer jag att ha får i lilla lösdriften. De kommer att hållas ungefär som hästarna men, de kommer att ha fri tillgång på hösilage.
Det jag märkt med lösdriften är att hästarna i princip aldrig är inne där på vintern men, är inne flera gånger per dygn i flera timmar sammanlagt på sommaren.
-
Jag har fyra hästar på lösdrift men håller ändå på att bygga isolerat stall. Man klarar sig inte helt utan stall- var ska t ex hovslagare och veterinär arbeta? I vinter har jag vackert fått låna grannens stall vid dessa tillfällen. Saknar även en box till varje häst vid sadling etc. Den som är lägst i rang blir ofta bortjagad från mig av svartsjuka kompisar ::) Så lösdrift fungerar oftast jättebra, men nog ska det bli skönt att även ha en uppvärmd stallgång!
Till det praktiska: jag har byggt om ett gammalt gödsellider till ligghall där jag har spånbädd direkt på grus. Hästarna dricker ur eluppvärmd balja. Äter fri tillgång på hö utanför ligghallen och har var sin krubba i ligghallen för kraftfoder.
Mina hästar använder bara ligghallen sommartid. På vintern sover dom hellre i sitt hö.
-
Vi har två stora, kuperade hagar med skogsmark där vi har lösdrift. Ligghallen i "vår" hage är gjord för 6 hästar och så stor att man kan köra in traktorn (skönt vid stormockningen vår-höst). Ligghallen är placerad på "naturmark", är full av halm och används frekvent av vissa hästar (min och unghästen) och aldrig av andra. Vi har uppvärmd elvattenkopp och fri tillgång på hösilage (hö när vädret blir för varmt).
Vi har även tillgång till en fint kallstall med boxar (värms upp med fläkt på vintern), varmt och kallt vatten, foderlada och uppvärmd sadelkammare.
Jag som tränar mycket, transporterar ofta och svettar upp hästen hade inte klarat mig utan stallet där hästen får stå och torka om han duschats eller blivit mycket svettig. Hade jag bara "skogsmullat" hade behovet minskat men man bör ha tillgång till ett torrt utrymme med god belysning där hovslagari och allmän visitering kan ske. Vi fodrar ev. kraftfoder inne i stallet också.
Med den fria tillgången på grovfoder krävs det att man motionerar en del om man har en häst som lätt lägger på sig.
-
Tack igen för era informativa svar!
Men ni är ju så positiva!!?? Är det verkligen så bra?? Finns det ingen som bara har en massa dåliga erfarenheter??
Vore intressant att höra sådant också!
Gotthard
-
Hej!
Min häst har stått på två olika lösdrifter och hon trivdes betydligt bättre på den ena. Jag tror att det, åtminstone till viss del, berodde på att där fanns det boxar som hon fick komma in och stå och äta lite för sig själv, fastän det bara var under den tid jag själv åt min min mat, ryktade henne o.s.v.
Nu när jag planerar min egen lösdrift är det väldigt viktigt för mig att jag har möjlighet att ta in, eller åtminstone ha hästarna åtskillt inne i lösdriften, några/någon timme per dag så att de får en chans att vila sig utan att mer eller mindre alltid behöva vara på sin vakt mot rovdjur, ranghöga hästar....
Detta är kanske inte lika stort problem om man har unghästar, men jag tror att hästar som ska prestera uppskattar en liten stunds vila.
Mvh Maria
-
Tack igen för era informativa svar!
Men ni är ju så positiva!!?? Är det verkligen så bra?? Finns det ingen som bara har en massa dåliga erfarenheter??
Vore intressant att höra sådant också!
Gotthard
Det som jag tycker är dåligt är denna ständiga täckeshantering vår och höst då temperaturerna ändrar sig så mycket. Det är också en hel del extrajobb när man har svettig häst på vintern (jag klipper inte en utegångshäst) vilket gör att man måste ha tillgång till att låta dem stå och torka inne/sova inne. Sedan har jag upplevt att hästen blivit mer bunden till flocken sedan de började gå ute året om vilket ibland kan visa sig i att vi måste bråka på hemvägen om han spänner upp sig för att takta då han längtar till de andra.
Annars är jag odelat positiv!
-
Tack igen för era informativa svar!
Men ni är ju så positiva!!?? Är det verkligen så bra?? Finns det ingen som bara har en massa dåliga erfarenheter??
Vore intressant att höra sådant också!
Gotthard
Läste idag i Kristianstadsbladet om en grupp hästar i lösdrift som ska auktioneras ut för att ägaren inte hade "följt reglerna". (Vet inte om det var annat bakom också,) Det var en så fin bild på ledarstoet, 21 år. Dom måste säljas i GRUPP, alltså kommer dom garanterat till en hästhandlare, och vad händer sen? Jag får så ont i själen när jag hör ordet "Hästhandlare" :'( :'( :'(
-
Läste idag i Kristianstadsbladet om en grupp hästar i lösdrift som ska auktioneras ut för att ägaren inte hade "följt reglerna". (Vet inte om det var annat bakom också,) Det var en så fin bild på ledarstoet, 21 år. Dom måste säljas i GRUPP, alltså kommer dom garanterat till en hästhandlare, och vad händer sen? Jag får så ont i själen när jag hör ordet "Hästhandlare" :'( :'( :'(
Länk till artikeln. (http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20061007/OSTRAGOINGE/110071050/1338/ABONNERA)
-
Tack för hjälpen Ulric, jag försökte få till det men kunde inte.
-
Läste idag i Kristianstadsbladet om en grupp hästar i lösdrift som ska auktioneras ut för att ägaren inte hade "följt reglerna".
Att inte ha en ligghall till hästar som går ute året om är mycket dåligt tycker jag.
För de minst 220 000 som ägaren nu är skyldig i vitesbelopp hade ägaren kunnat uppföra en ganska så flott ligghall istället :-X
-
Djurskyddsmyndigheten har fått kritik för sin något stelbenta syn på utegångsdjur. Nu utlyser man pengar för forskning i ämnet. Möjligen är det ett försök från myndigheten att trampa bakåt innan man läggs ner.
http://www.djurskyddsmyndigheten.se/Steria/templates/Page.aspx?id=3597 (http://www.djurskyddsmyndigheten.se/Steria/templates/Page.aspx?id=3597)
-
Bra att dom ska forska på vilken typ av utegångs skydd djuren föredrar att ligga i.
Men alternativet inget skydd finns säkerligen inte med. ;)
-
Bra att dom ska forska på vilken typ av utegångs skydd djuren föredrar att ligga i.
Men alternativet inget skydd finns säkerligen inte med. ;)
Jag känner inte till några sådana fall. När det blivit debatt har det rört sig om uppenbart välmående djur som haft tillgång till
naturligt skydd i form av växtlighet och terräng. Hur det förhåller sig med den här damens hästar framgår inte,
men eftersom de beskrivs som friska och starka ligger det nära till hands att tro att det är samma sak.
Vad forskningen får för inriktning beror på vem som söker och för vilket ändamål. Det skulle vara mycket intressant med mer kunskap om
vilken komfort naturliga skydd ger, eftersom meningarna går isär så mycket.
-
Läste idag i Kristianstadsbladet om en grupp hästar i lösdrift som ska auktioneras ut för att ägaren inte hade "följt reglerna". (Vet inte om det var annat bakom också,) Det var en så fin bild på ledarstoet, 21 år. Dom måste säljas i GRUPP, alltså kommer dom garanterat till en hästhandlare, och vad händer sen? Jag får så ont i själen när jag hör ordet "Hästhandlare" :'( :'( :'(
Jag har hört att det ligger annat bakom också, men vet inte hur mycket sanning det ligger i det.
-
Jag känner inte till några sådana fall. När det blivit debatt har det rört sig om uppenbart välmående djur som haft tillgång till naturligt skydd i form av växtlighet och terräng.
Djurskyddsmyndighetens ordlista:
Naturligt skydd = inget skydd
;D
-
Djurskyddsmyndighetens ordlista:
Naturligt skydd = inget skydd
;D
Mhm, jag vet. ;-) Men eftersom man efterfrågar forskning på
• Betingelser under vilka utegångsdjur söker skydd
• Skydd som prioriteras av utegångsdjur
• Fördelar och nackdelar med olika typer av skydd
så måste de ju rimligen syfta även på annat än ligghall med tre väggar och tak.
-
Men av vilken anledning låter man det gå så långt att man blir skyldig ett vite på 200.000 istället för att smacka upp en ligghall? Det är knappast så att hon inte fått någon verkställelsetid på sig? Och hur i all världen kunde det bli en så grotesk summa pengar?
Skulle inte vitesbeloppet kunna vara lika med 2 ligghallar som rymmer 6 häst vardera, uppsatt och monterat i hagen?
Då är ju problemet ur världen?!
-
Jag har fyra hästar på lösdrift men håller ändå på att bygga isolerat stall. Man klarar sig inte helt utan stall- var ska t ex hovslagare och veterinär arbeta? I vinter har jag vackert fått låna grannens stall vid dessa tillfällen. Saknar även en box till varje häst vid sadling etc. Den som är lägst i rang blir ofta bortjagad från mig av svartsjuka kompisar ::) Så lösdrift fungerar oftast jättebra, men nog ska det bli skönt att även ha en uppvärmd stallgång!
Till det praktiska: jag har byggt om ett gammalt gödsellider till ligghall där jag har spånbädd direkt på grus. Hästarna dricker ur eluppvärmd balja. Äter fri tillgång på hö utanför ligghallen och har var sin krubba i ligghallen för kraftfoder.
Mina hästar använder bara ligghallen sommartid. På vintern sover dom hellre i sitt hö.
hästarna ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!
-
hästarna ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!
Jag har provat barfotagång med dåligt resultat. Vi bor mitt i skogen med stenig mark och rider enbart i bergen. Det fanns ingenting kvar av hovarna till slut och hästarna hade jätteont. Det är inga islänningar vi har, jag tror förutsättningarna för barfotagång är bättre om du har en liten och lätt ras på starka hovar. Upplever också att barfotagång fungerar sämre om du har en häst med inkorrekt benställning som sliter hovarna felaktigt (två av hästarna är sådana)... :-\
-
Hej,
Det räcker inte bara med att ta av skorna, hästen måste verkas korrekt så att hovmekanism och därmed ämnesomsättningen blir bra och viktfördelningen i hovkapseln blir jämnt fördelad. Då växer hovarna som ogräs och slits inte ner av terräng. Tvärtom så växer de mer ju mer hästen rör sig. Vanligaste felen är för höga trakter och trakthörn.
Felbalanserade hovar och hästar som gått länge med felaktiga benställnignar tar det ett bra tag att balansera om med täta verkningar av någon som kan sin sak(varje vecka!). Här gäller även mycket rörelse på fast underlag för att ge lederna möjlighet att anpassa sig.
Billigare med barfota blir det i långa loppet för man kan räkna bort veterinärvård. Men framför allt främjas hästens hela hälsa av att blodcirkualtionen fungerar och man slipper skador av skorna (både på hästen själv och på mark och andra hästar). Annars är bra barfotavård lika kostsamt som vanlig hovslagare. När hoven är balanserad kan den händige, starka och intresserade hästägaren "underhållsverka" själv MED stöd av utbildad.
Ju mer oblanserad hov eller lång tid av skoning, desto längre rehabilitering innan läderhud och hornproduktion är i fullgod kvalitet och kvantitet- en hovkapsel tar ett år på sig OM läderhuden är frisk.
Tips för den som bygga lösdrift: www.krulligahasten.se
klicka på "lösdriftshandboken".
Jag skulle aldrig rekomendera ngt annat än lösdrift. Varför tolererar vi att hästar står i bur halva dygnet? Det är djur som är beroende av rörelse för sin biologiska funktion (hjärtat är litet i förhållande till kroppsvolym och de måste röra sig för att pumpa runt blodet) De är gjorda för att äta 18 av dygnets timmar i sällskap med artfränder. De har ingen dygnsrytm som vi utan vilar strövis under dygnet alla timmar. Deras syrebehov är stort och tillfredställs sällan i våra stall som är fulla med amonikagaser som förstör både slemhinnor och hornet i hovarna.... osv osv
På hemsidan nedan finns det också praktiska tips för att lösa sådant som frostfritt vatten t ex.
mvh
Ann Green
SHP
www.hovvardsforbundet.org
-
hästarna ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!
En sanning med modifikation.... Det beror på vad du ska använda hästen till, vad du har för ridvägar och hagbetingelser, vinterfören etc.
-
En sanning med modifikation.... Det beror på vad du ska använda hästen till, vad du har för ridvägar och hagbetingelser, vinterfören etc.
Som också är en "sanning" med modifikation. All skoning, även väl utförd, hämmar hovmekanismen och därmed ämnesomsättningen i hoven. Dålig skoning som är mycket vanlig är naturligtvis än värre. Det innebär förutom sämre kvalitet och kvantiet på produktion av horn, att nervernas funtion försämras. Ett tillstånd jämförbart med gangrän hos människa. Hästen har sämre läkförmåga och känsel i hoven vid hämmad hovmekansim/blodcirkualtion- Att sko kan därför betraktas som en form av dooping som gör det möjligt att använda hästen utöver dess fysiska kapacitet genom att hoven bedövas. Det är inte en halv cm järnbit upp från marken som gör att hästen inte känner underlaget, det är fixeringen av hovens rörelseförmåga som orsakar okänsligheten. Om hästen är så dålig i sina hovar att den inte kan gå utan järnbeslag är situationen än mer allvarlig i hoven. En försämrad ämnesomsättning kan ALDRIG befrämja läkning som kräver ökad syresättning och metabolism. Att sko en hovöm häst i tro att problemet försvinner är som att stoppa huvet i sanden. Hästen känner inte sin skadade hov men fortsätter att gå som om den var frisk.
Därav finns det de av oss som säger att sko hästen är aldrig för hästens bästa. Det må vara det bästa för de hästar där människan avser använda dem utöver deras fysiska tillstånd eller inte har för avsikt att ge hästen de levnadsbetingelser som de är beroende av för att bevara sin hälsa. DVS tvärtemot de vanliga hästhållningsmetoderna med långa instängda pass i stall, fastande, på bädd och isolerade från artfränder.
Har man hästen gåendes på mjuk betesmark större delen av dygnet kan man inte heller förvänta sig att hoven är anpassad för att gå på hård grusväg UTAN förberedelse för sådant underlag. Om förutsättningarna för denna tillvänjning inte finns, eller om hoven är kroniskt skadad, kan man använda sk boots. Dessa motverkar inte mekansimen lika allvarligt som en påspikad järnsko och framför allt kan hoven vara fysiologiskt korrektformad när hästen är "ledig" och fungera optimalt på alla de sätt som hoven är ämnad att göra.
Ann Green
SHP
www.hovvardsforbundet.org
-
Alltså, jag har inte kastat bort skorna på skodda hästar och sedan hoppats att dom ska klara sig utan ömma fossingar :P. Jag har en välutbildad hovslagare som är väl medveten om att en barfotahäst verkas helt annorlunda mot en skodd häst. Han verkar ett femtiotal barfotahästar med framgång, MEN är samtidigt av den åsikten att ALLA hästar passar inte för barfotagång.
Min ena häst har gått barfota i sex år, men när jag började rida in henne klarade hon inte av den bergiga terrängen barfota utan att ömma. Dessutom halkade hon fruktansvärt mycket vintertid trots tjockt snölager. Hon fick alltså på sig skor första gången som sexåring. En annan av hästarna var jag tvungen att sätta på skor pga felaktiga benvinklar för att skydda hovarna från detta extremt sneda slitage. I naturen hade nog naturen sållat bort henne helt enkelt. Detta går INTE att rätta till med verkning på en fullvuxen häst vars skelett växt färdigt!
Jag skulle jättegärna vilja ha våra hästar oskodda (fyra stycken lösdriftshästar), så jag är inte helt omöjlig att övertala om någon hovslagare/hovvårdare kunde bevisa att det går :). Men hitills har mina försök varit misslyckade!
-
..Detta går INTE att rätta till med verkning på en fullvuxen häst vars skelett växt färdigt! ..
Det är en vanlig missuppfattning. Det stämmer inte. Man accepterar att en felaktig benställning kan bli sämre. Den kan även bli bättre. Jag säger inte att det är lätt. Det kräver kompetent/tät verkning och mycket rörelse på fast underlag. Med kunskap i histologi vet man att ben som vävnad förändras snabbt både för tryck och drag däremot så tar ligament betydligt längre tid.
Ju längre en felaktig beställning har fått finnas desto längre tid får man räkna med att det tar för ledytor att ombildas till en korrekt ställning.
-
hästarna ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!
När det gäller hästar finns det inte så många SKA, det är farligt att vara så kategorisk och enögd. Åt vilket håll de månde vara.
-
Som också är en "sanning" med modifikation. All skoning, även väl utförd, hämmar hovmekanismen och därmed ämnesomsättningen i hoven. Dålig skoning som är mycket vanlig är naturligtvis än värre. Det innebär förutom sämre kvalitet och kvantiet på produktion av horn, att nervernas funtion försämras. Ett tillstånd jämförbart med gangrän hos människa. Hästen har sämre läkförmåga och känsel i hoven vid hämmad hovmekansim/blodcirkualtion- Att sko kan därför betraktas som en form av dooping som gör det möjligt att använda hästen utöver dess fysiska kapacitet genom att hoven bedövas. Det är inte en halv cm järnbit upp från marken som gör att hästen inte känner underlaget, det är fixeringen av hovens rörelseförmåga som orsakar okänsligheten. Om hästen är så dålig i sina hovar att den inte kan gå utan järnbeslag är situationen än mer allvarlig i hoven. En försämrad ämnesomsättning kan ALDRIG befrämja läkning som kräver ökad syresättning och metabolism. Att sko en hovöm häst i tro att problemet försvinner är som att stoppa huvet i sanden. Hästen känner inte sin skadade hov men fortsätter att gå som om den var frisk.
Därav finns det de av oss som säger att sko hästen är aldrig för hästens bästa. Det må vara det bästa för de hästar där människan avser använda dem utöver deras fysiska tillstånd eller inte har för avsikt att ge hästen de levnadsbetingelser som de är beroende av för att bevara sin hälsa. DVS tvärtemot de vanliga hästhållningsmetoderna med långa instängda pass i stall, fastande, på bädd och isolerade från artfränder.
Har man hästen gåendes på mjuk betesmark större delen av dygnet kan man inte heller förvänta sig att hoven är anpassad för att gå på hård grusväg UTAN förberedelse för sådant underlag. Om förutsättningarna för denna tillvänjning inte finns, eller om hoven är kroniskt skadad, kan man använda sk boots. Dessa motverkar inte mekansimen lika allvarligt som en påspikad järnsko och framför allt kan hoven vara fysiologiskt korrektformad när hästen är "ledig" och fungera optimalt på alla de sätt som hoven är ämnad att göra.
Ann Green
SHP
www.hovvardsforbundet.org
Jag håller inte alls med dig om att "Det beror på vad du ska använda hästen till, vad du har för ridvägar och hagbetingelser, vinterfören etc." skulle vara en sanning med modifikation.
Det är en ren fakta eftersom det vissa hästar går bättre barfota än andra beroende på vad de ska prestera, vad markbetingelserna är osv.
Personligen är jag inte alls intresserad av att använda boots då min bäst fungerar alldeles utmärkt med skor och definitivt är i behov av brodden nu i vinter (vilken är lång häruppe), både under ridning och på lösdriften. Jag har varit med om att sett en oskod häst skrena och det skriket hade jag kunna vara utan. Hästen också som var tvungen att tas bort......
Däremot finns det hästar som gott kan gå oskodda som kanske skos i onödan men det är en annan fråga.
Att uttrycka sig så att "ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!" är enligt mig både enögd och dumt. Det passar vissa men inte alla. Ägaren till hästen som skrenade skulle definitivt inte hålla med....
-
Jag håller inte alls med dig om att "Det beror på vad du ska använda hästen till, vad du har för ridvägar och hagbetingelser, vinterfören etc." skulle vara en sanning med modifikation.
Det är en ren fakta eftersom det vissa hästar går bättre barfota än andra beroende på vad de ska prestera, vad markbetingelserna är osv.
Personligen är jag inte alls intresserad av att använda boots då min bäst fungerar alldeles utmärkt med skor och definitivt är i behov av brodden nu i vinter (vilken är lång häruppe), både under ridning och på lösdriften. Jag har varit med om att sett en oskod häst skrena och det skriket hade jag kunna vara utan. Hästen också som var tvungen att tas bort......
Däremot finns det hästar som gott kan gå oskodda som kanske skos i onödan men det är en annan fråga.
Att uttrycka sig så att "ska vara barfota, du sparar pengar och hästana mår bättre!!" är enligt mig både enögd och dumt. Det passar vissa men inte alla. Ägaren till hästen som skrenade skulle definitivt inte hålla med....
Du kanske inte förstår betydelsen av ämnesomsättning? http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18401
Här finns artikel om nervssytemet (i o för sig på människa men det gäller även på häst) Ett sätt att hämma nervfuntionen är att sätta ned blodcirkulationen. De flesta kan känna igen detta när man tänker på vad som händer i en nedkyld kroppsdel där artärerna dras samman för att inte blodet ska nå hudytan och kyals ned, eller om man sätter ett gummiband om handleden och stryper tillförseln av blod. En järnsko både kyler och stryper cirkualtionen. Dessutom vibrerar de på hårt underlag motsvarande svängningar som på människa ger upphov till Raynauds syndrom- vita, okänsliga fingrar pga skador på artärerna.
Det finns INGEN hästhov som mår bra av hämmad blodcirkulation/ämnesomsättning. All skoning hämmar hovmekanismen. Det är oomtvistat. All form av läkning behöver ökad ämnesomsättning, inte minskad.
Att hovslagare utbildade i Sverige inte förstår konsekvenserna av skoning för hästens långsiktiga hälsa må vara omtvistat. Men det beror på att varken de, eller veterinärerna, kopplar ihop grundfakta om histologi med anatomin och funktionen hos hästens hovar. Det är mer anmärknignsvärt att veterinärer inte gör denna koppling.
När de dessutom utgår i sin utbildning från en bevisat felaktig modell av hovmekanism/blodflöde i hoven så förklarar det en del av feltolkningarna vad gäller orsak och verkan. Men det kan inte vara en ursäkt för att fortsätta när kunskap om detta numera finns.
Om du vill, trots insikt om att det är skadligt för hästen, fortsätta att spika på järnskor på den, så finns det en del man kan göra för att minimera skadeverkningarna.
Sko om OFTA- minst var 4-5:e vecka.
Verka med korrekta vinklar (det är "skitsnack" att varje hov är unik i denna bemärkelse- en framhovs hovben har en tåvinkel motsvarande 45-50 grader och en bakhov 50-60 grader OAVSETT ras detta framgår till o med i kurslitteraturen för Skarautbildningen.)- för att få en jämn viktfördelning i hovkapseln och inte störa hästens "ståapparat" (balans mellan sträck- o böjsena) mer än nödvändigt.
Ge hästen långa sammanhängande skolösa perioder varje år för att vävnaderna ska kunna återämta sig.
Mycket rörelse för att ge så mycket cirkulation det bara går till fixerad hovkapsel.
Och fukt varje dag för att hornet ska vara så elastiskt som möjligt.
Jag anser det vara stor skillnad på olycka och att medvetet orsaka skada. Olyckor händer oavsett hur man försöker skydda sig. Däremot är det tragiskt varje gång det händer. Jag är dock övertygad om att om hästen har känsel och funktion i behåll i sina extremeter att det minimerar risken för olyckor, jmf med att de inte känner sina ben nedanför karpalled/has och dessutom är belastade med en onaturlig vikt (en sko väger ungefär lika mycket som hovkapslen= konstant viktträning) och vävnadsskador.
Risken för stuk/frakturskador är naturligtvis mycket mindre om lederna är centrerade och viktfördelningen jämn och därmed också rörelsemönstret rakt och korrekt.
Ann Green
SHP
-
Att hovslagare utbildade i Sverige inte förstår konsekvenserna av skoning för hästens långsiktiga hälsa må vara omtvistat. Men det beror på att varken de, eller veterinärerna, kopplar ihop grundfakta om histologi med anatomin och funktionen hos hästens hovar. Det är mer anmärknignsvärt att veterinärer inte gör denna koppling.
Jag måste säga att jag är imponerad. Det inte Sveriges samlade veterinär och hovslagar-kår har fattat, trots åratals utbildning och erfarenhet, det har barfotarörelsens hovvårdare facit på. Och det redan efter några få helgkurser!
-
Jag måste säga att jag är imponerad. Det inte Sveriges samlade veterinär och hovslagar-kår har fattat, trots åratals utbildning och erfarenhet, det har barfotarörelsens hovvårdare facit på. Och det redan efter några få helgkurser!
Ja tänka sig vad de är efter i kunskapsinhämtningen! ;)
Veterinärmedicin är bedrövligt sen om man jämför med humanmedicin. Tänk bara på hur de standardmässigt använder sig av imobilisering, något som humanläkare för åratal sedan gick ifrån.
Dessutom har de väldigt lite kunskap om hovar specifikt. Jag tror det hämmar utvecklingen att det är så lätt att avliva sina patienter.
Faktum är ju att det är det de gör när de inte vet vad de ska ta sig till och försäkringssystemet underlättar ju inte heller. Att rehabilitera är ju inget som premieras.
Du har dock fel när du skriver: "barafotarörelsens hovvårdare efter några få helgkurser". Du måste skilja på hovvårdare och hovvårdare...En SHPare har världens grundligaste utbildning i hovar. Vi har mer kunskap om hovar än både hovslagare och veterinärer (även en veterinär med fördjupning på häst) tillsammans, utan att skryta. Dessutom har jag inte skrivit om något som inte är gammal erkänd kunskap egentligen, vävnadslära är liksom inget som barfotarörelsen har hittat på...Om hovslagarkåren applicerade vad som står i deras egen kurslitteratur Magnussons, då skulle vi inte heller ha så många hovrelaterade problem med våra hästar. Fast det finns ju en hel del tokigheter hos Magnussons förutom att den är väldigt ytlig förståss.
Ann
-
På SHP:s hemsida kan man läsa att Strassermetoden grundades av en veterinär, som blev rekommenderad av sin hovslagare att ha hästarna barfota.... Du tycker inte att du generaliserar om de här två kårerna?
När jag ringer en hovslagare vet jag precis vilken utbildning han eller hon har fått. Men när jag tittar på SHP:s hemsida (och några slumpmässiga länkar till hovvårdare) finns det inte någon information om utbildningens innehåll.
Jag struntar i om andras hästar går både nakna och barfota, men jag kommer aldrig att sluta tänka själv vad som är bäst för mina hästar. Jag blir dessutom väldigt misstänksam när folk rabiat påstår att det finns inga alternativ, utan att deras sak är den enda rätta. Jag förstår visst att man vill missionera om man har hittat något som fungerar jättebra för en själv, men man måste också vara öppen för andra åsikter och möjligheter.
För övrigt har jag tre hästar, en skodd och två barfota.
-
.. Du tycker inte att du generaliserar om de här två kårerna?
När jag ringer en hovslagare vet jag precis vilken utbildning han eller hon har fått. Men när jag tittar på SHP:s hemsida (och några slumpmässiga länkar till hovvårdare) finns det inte någon information om utbildningens innehåll.
Jag struntar i om andras hästar går både nakna och barfota, men jag kommer aldrig att sluta tänka själv vad som är bäst för mina hästar. Jag blir dessutom väldigt misstänksam när folk rabiat påstår att det finns inga alternativ, utan att deras sak är den enda rätta. Jag förstår visst att man vill missionera om man har hittat något som fungerar jättebra för en själv, men man måste också vara öppen för andra åsikter och möjligheter.
För övrigt har jag tre hästar, en skodd och två barfota.
Jo självklart generaliserar jag yrekskategorierna, som tur är finns det nyfikenhet och även de som har kunskap. Men tyvärr är den andra delen övervägande. Man vet oftast inte ens hur en frisk och funktionell (för hästen) hov ser ut- normen är en patologiskt trång hov med allför höga trakter/alternativt understuckna stakter- avvikelser från det betraktas som onormalt! Det är till exempel mer vanligt att hästar är verkade/skodda som om deras framhovar var bakhovar och tvärtom än att man ser det anatomiskt rätta. En veterinär har inte fått lära sig att se ens detta. De vet inte skillnaden på en låg trakt och en understucken på ATG-kliniken där jag bor....de ser inte en hovbenseparation utan röntgen, ett förhör om var hörnstöden har sin tillväxtzon skulle ställa dem svarslösa ..osv
Du får gärna beskriva exakt den utbildning som en utbildad hovslagare har eftersom du nu vet det. Saken är den att det finns ingen statlig kontroll på hovslagarutbildningarna, det finns ingen standard. Det är privata uppdragsutbildningar (ungefär som min faktiskt) Den litteratur som de hänvisar till som sin huvudlitteratur är skriven av hovslagare (med vilken bakgrund då? :-)) helt utan referenser. Representanter i hovslagarförbundet säger "-att de valt en teori om hovmekansim som kallas stråltryckarteorin.."....tyvärr har de då "valt" fel, men det är ändå den de väljer att lära ut och behandla efter. Hmmhm hur står det till med evidensen?
Det är ett felaktigt när du insinuerar att jag är rabiat och att jag säger att det inte finns alternativ. Jag har inte påstått något om skor som inte finns i hovslagarkursernas huvudlitteratur faktiskt- varför kallar du inte Magnusson för rabiat?...däremot så har jag kunskap om alternativ också, vilket hovslagarna saknar eftersom de inte får korrekt och fullödig utbildning. Kaxigt ja, men inte rabiat.
Dessutom har jag delat med mig av hur du kan göra för att minimera de skador som järnskor alltid innebär. Alltid- tragiskt nog. Det som saknas i konventionell behandling är att koppla ihop kunskap om vävnad och metabolsim med den verkan som skor ger. Man ägnar sig åt symptombehandling istället för att åtgärda problemen i grunden. (Som den den existerande teorin om att djupa böjsenan skulle dra hovbenet från hovväggen vid fång..läran om senorsvävnad säger att senor inte kan dras samman, endast sträckas ca 7%. Däremot så kan muskeln som senan fäste till dras samman. Men det blir så klart en felaktig behandling om man utgår från en galen teori. Evidens? Ingen!)Som sagt, ett slags doopning genom bedövning.
Jag tror däremot inte att man gör detta av illvilja, kanske av bekvämlighet och ekonomiska skäl, men framför allt av okunskap. Jag tror heller inte att hästägare skor sina hästar av illvilja, tvärtom så skor man för att man vill sin hästs bästa (oftst i alla fall).Då är det väl bättre att fatta beslutet om att sko utifrån kunskap om vad som åstadkoms än på falska premisser? Eller är det så svårt psykologiskt att erkänna att det jag som hästägare gör i god tro faktiskt åstadkommer skada på min häst? Jag kanske till o med har avlivat hästar som med nuvarande kunskap mycket väl och hyfsat lätt skulle kunnat gå att läka till full hälsa o funktionalitet. Hemska tanke!
Det är hög tid att hästägare börjar ställa större krav på kunskap av sina hovslagare och veterinärer. Till o med om man drar ut på resonemanget, att en veterinär som nekar beandling enligt en metod som "enligt beprövad, dokumenterad och klinisk erfarenhet" återställer hästen till full hälsa (Inte bara användbarhet ett par år till!) skulle vara ett fall för veterinära ansvarsnämnden. Det lär nog dröja innan vi är där- men hästägarna borde stå på sig mer. Det är väl detta hovslagarkåren befarar att döma av deras agerande och skräckpropaganda mot framförallt Strasserutövare...
-
Här finns en länk till hovslagarutbildningen, där det tydligt anges vilka moment som ingår, samt att det är på regeringens uppdrag (och om det inte är statligt vet jag inte vad) och därmed studiemedelsberättigad.
http://www.hovslagarskolan.se/hovslagarutbildningen.htm
Jag vill gärna se motsvarande information för hovvårdsutbildningen?
Självklart finns det mer eller mindre kompetenta veterinärer och hovslagare, likväl som det säkert finns sådana hovvårdare. Men hur kan du veta att övervägande delen inte vet hur en frisk och funktionell hov ser ut?
Jag ställer stora kunskapskrav både på veterinär och hovslagare, och är en ganska "besvärlig" hästägare på så sätt. Inte heller har jag problem med alternativa behandlingar eller andra okonventionella lösningar, tvärtom.
-
Du kanske inte förstår betydelsen av ämnesomsättning? [url]http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18401[/url]
Här finns artikel om nervssytemet (i o för sig på människa men det gäller även på häst) Ett sätt att hämma nervfuntionen är att sätta ned blodcirkulationen. De flesta kan känna igen detta när man tänker på vad som händer i en nedkyld kroppsdel där artärerna dras samman för att inte blodet ska nå hudytan och kyals ned, eller om man sätter ett gummiband om handleden och stryper tillförseln av blod. En järnsko både kyler och stryper cirkualtionen. Dessutom vibrerar de på hårt underlag motsvarande svängningar som på människa ger upphov till Raynauds syndrom- vita, okänsliga fingrar pga skador på artärerna.
Det finns INGEN hästhov som mår bra av hämmad blodcirkulation/ämnesomsättning. All skoning hämmar hovmekanismen. Det är oomtvistat. All form av läkning behöver ökad ämnesomsättning, inte minskad.
Att hovslagare utbildade i Sverige inte förstår konsekvenserna av skoning för hästens långsiktiga hälsa må vara omtvistat. Men det beror på att varken de, eller veterinärerna, kopplar ihop grundfakta om histologi med anatomin och funktionen hos hästens hovar. Det är mer anmärknignsvärt att veterinärer inte gör denna koppling.
När de dessutom utgår i sin utbildning från en bevisat felaktig modell av hovmekanism/blodflöde i hoven så förklarar det en del av feltolkningarna vad gäller orsak och verkan. Men det kan inte vara en ursäkt för att fortsätta när kunskap om detta numera finns.
Om du vill, trots insikt om att det är skadligt för hästen, fortsätta att spika på järnskor på den, så finns det en del man kan göra för att minimera skadeverkningarna.
Sko om OFTA- minst var 4-5:e vecka.
Verka med korrekta vinklar (det är "skitsnack" att varje hov är unik i denna bemärkelse- en framhovs hovben har en tåvinkel motsvarande 45-50 grader och en bakhov 50-60 grader OAVSETT ras detta framgår till o med i kurslitteraturen för Skarautbildningen.)- för att få en jämn viktfördelning i hovkapseln och inte störa hästens "ståapparat" (balans mellan sträck- o böjsena) mer än nödvändigt.
Ge hästen långa sammanhängande skolösa perioder varje år för att vävnaderna ska kunna återämta sig.
Mycket rörelse för att ge så mycket cirkulation det bara går till fixerad hovkapsel.
Och fukt varje dag för att hornet ska vara så elastiskt som möjligt.
Jag anser det vara stor skillnad på olycka och att medvetet orsaka skada. Olyckor händer oavsett hur man försöker skydda sig. Däremot är det tragiskt varje gång det händer. Jag är dock övertygad om att om hästen har känsel och funktion i behåll i sina extremeter att det minimerar risken för olyckor, jmf med att de inte känner sina ben nedanför karpalled/has och dessutom är belastade med en onaturlig vikt (en sko väger ungefär lika mycket som hovkapslen= konstant viktträning) och vävnadsskador.
Risken för stuk/frakturskador är naturligtvis mycket mindre om lederna är centrerade och viktfördelningen jämn och därmed också rörelsemönstret rakt och korrekt.
Ann Green
SHP
Jo, jag förstår betydelsen av ämnesomsättning och jag förstår också vikten av att använda brodd för att undvika skenolyckor eller att hästar står och spänner bakdelen och inte vågar ta ut steget vid halkigt underlag. Att en häst skrenar för att ägaren inte satt på brodd är ingen olycka, det är orsak och verkan.
Jag (till skillnad från dig?!) förstår också att olika hästar som rids med olika krav, går på marker och ridvägar med olika betingelser, har olika behov av beslag eller skolöst. Det är därför man inte rätt av kan påstå att det alltid är bättre med barfota. De som hävdar det är helt enkelt fel ute. Därmed inte sagt att inte barfota kan vara det bästa för vissa hästar.
Att envist hävda att det alltid är bäst för alla hästar att vara barfota är enligt mig ett tecken på en människa som inte ser några alternativ, ingen direkt önskvärd egenskap vare sig i människo- eller hästvärlden.
-
Här finns en länk till hovslagarutbildningen, där det tydligt anges vilka moment som ingår, samt att det är på regeringens uppdrag (och om det inte är statligt vet jag inte vad) och därmed studiemedelsberättigad.
[url]http://www.hovslagarskolan.se/hovslagarutbildningen.htm[/url]
Jag vill gärna se motsvarande information för hovvårdsutbildningen?
....
tyvärr betyder inte det att det finns någon kvalitetskontroll eller norm för utbildningen. Det är väl inte att sticka under stol med att även fd rektorn för Skarautbidlningen beklagar kvaliteten på utbildningen, bl a alldeles för lite veterinärledd. Att det är stor skillnad på Uppsalavarianten och SKara att det för hovslagare tycks utvecklas regionalt mode i verkning o skoning. Än ska det vara höga trakter än låga, än en tåkappa nästa ställe två osv...Allt detta talar ju för att de inte riktigt vet vad som är orsak o verkan...Någon form av statligt godkännande har 20-25 hovslagare som finns i rullorna på DSM. Vad det innebär i kvalitetskontroll eller standard är dock osäkert.
Exempel från kursplanen när jag gick:
Horse health & environment
hoof anatomy function
hoof anatomy and physiology
The sound hoof:Characteristics and trim
The effects of shoeing
Problems after de-shoeing
general anatomy &histology of the locomotorsystem of the horse
Conformation &and movement:sound state, Deviations &reahbilitation
Change in skeletal alignment
Hoof pathology (incl navicular, laminities, cofin bone rotation/drop, lost hoofcapsule club foot etc)
Contraction
Other common hoofproblems: poor horn quality, WLD,Cracks osifications etc
Holistic first aid (Recognizing pain& pathology)
Injury -related lameness : bones, ligaments, tendons, Muscle
Lamenesscategories
General rehabilitation considderations
.....
+ naturligtvis krav på dokumenterad hästerfarenhet av egna hästar i minst 5 år, lägst 19 år, högskolebehörighet...
(ingen arbetsmarknadsåtgärd direkt)
-
Jo, jag förstår betydelsen av ämnesomsättning och jag förstår också vikten av att använda brodd för att undvika skenolyckor eller att hästar står och spänner bakdelen och inte vågar ta ut steget vid halkigt underlag. Att en häst skrenar för att ägaren inte satt på brodd är ingen olycka, det är orsak och verkan.
Jag (till skillnad från dig?!) förstår också att olika hästar som rids med olika krav, går på marker och ridvägar med olika betingelser, har olika behov av beslag eller skolöst. Det är därför man inte rätt av kan påstå att det alltid är bättre med barfota. De som hävdar det är helt enkelt fel ute. Därmed inte sagt att inte barfota kan vara det bästa för vissa hästar.
Att envist hävda att det alltid är bäst för alla hästar att vara barfota är enligt mig ett tecken på en människa som inte ser några alternativ, ingen direkt önskvärd egenskap vare sig i människo- eller hästvärlden.
Du motsäger dig själv.
Antingen förstår man konsekvenserna av nedsatt ämnesomsättning och inser då att skor som hämmar hovmekanismen innebär en hälsoförsämring för hästen genom nedsatt ämnesomsättning, klämskador etc.
Eller så inser man inte detta och väljer att sko för att kunna använda hästen till vad man vill utan att behöva bry sig om hur hovarna och hela hästen påverkas av nedsatt hovmekansim. Det kan aldrig vara för hästens skull man gör det sistnämnda, det är för människans skull.
Sedan kan jag hålla med om att eftersom människan inte tar denna hänsyn så mår de hästarna bättre med skor än utan.
Det är inte konstigare att hoven ska vara fullt frisk o funktionsduglig för vad vi kräver att hästen ska prestera än att muskler, senor o ligament ska vara det. En distanssryttare är mycket medveten och lägger ned mycket tid på att förbereda hästens senor o ligament. Hovarna tycker dock de flesta att de ska väl inte behöva någon hänsyn innan hästen ska prestera. Om den markerar så finns det ju alltid "sjukbeslag" att ta till, sulor ,ringskor, kilar, plast o nitar osv osv. Varav samtliga har effekten att de ytterligare låser hovmekansimen (=ännu sämre nervfunktion och förutsättningar att producera frisk vävnad).
Du får gärna sko o göra vad du vill med dina hästar, till o med äta upp dem...Men du får mig inte att instämma i att det är för hästens hälsas skull du gör det. Du gör det för du inte ska behöva bry dig om att din häst inte har hovhälsa nog att ridas/köras över vilket underlag, hur hårt som helst utan att visa skada. OBS visa skada- vilket inte betyder att skadan inte finns.
-
Jag har mina hästar på lösdrift och det mår dom toppen av.Men jag har även ett stall,tycker det är viktigt då det kan hända så mycket man inte räknat med ibland.Sedan tar jag in dom där ganska regelbundet bara för att mysa och pyssla om dom,tycker man liksom tappar lite av kontakten annars.
Sedan ang skoning eller inte skoning så tycker jag så här.Den "vilda" hästen klarar sig utan skor,det är helt naturligt.Och om man kör på att inte sko så utvecklar sig ju hovarna till att tåla....men det kan ta tid för en häst som alltid varit skodd.Sedan kan ju det vara en fördel att sko vintertid iaf,då det är halt ute......eller man kan ju köpa "gummiskor" att dra på,om dom nu finns med brodd??En häst som man bara rider i skogen och på grusvägar med tycker jag borde klara sig bra att vara oskodd.....det är ju dock det naturliga!!!
Jag säger emot mig själv helt och hållet här för mina hästar är skodd....men nu när jag tänker efter.....så undrar jag av vilken anledning??Hmm detta tål att tänkas över.
-
Du motsäger dig själv.
Antingen förstår man konsekvenserna av nedsatt ämnesomsättning och inser då att skor som hämmar hovmekanismen innebär en hälsoförsämring för hästen genom nedsatt ämnesomsättning, klämskador etc.
Eller så inser man inte detta och väljer att sko för att kunna använda hästen till vad man vill utan att behöva bry sig om hur hovarna och hela hästen påverkas av nedsatt hovmekansim. Det kan aldrig vara för hästens skull man gör det sistnämnda, det är för människans skull.
Sedan kan jag hålla med om att eftersom människan inte tar denna hänsyn så mår de hästarna bättre med skor än utan.
Det är inte konstigare att hoven ska vara fullt frisk o funktionsduglig för vad vi kräver att hästen ska prestera än att muskler, senor o ligament ska vara det. En distanssryttare är mycket medveten och lägger ned mycket tid på att förbereda hästens senor o ligament. Hovarna tycker dock de flesta att de ska väl inte behöva någon hänsyn innan hästen ska prestera. Om den markerar så finns det ju alltid "sjukbeslag" att ta till, sulor ,ringskor, kilar, plast o nitar osv osv. Varav samtliga har effekten att de ytterligare låser hovmekansimen (=ännu sämre nervfunktion och förutsättningar att producera frisk vävnad).
Du får gärna sko o göra vad du vill med dina hästar, till o med äta upp dem...Men du får mig inte att instämma i att det är för hästens hälsas skull du gör det. Du gör det för du inte ska behöva bry dig om att din häst inte har hovhälsa nog att ridas/köras över vilket underlag, hur hårt som helst utan att visa skada. OBS visa skada- vilket inte betyder att skadan inte finns.
Jag motsäger inte alls mig själv, det är du som läser mitt svar genom dina egna, i mitt tycke trångsynta, "glasögon".
Valet om beslag eller inte måste fattas efter de förutsättningar man har. Både i fråga om markförhållande, träning, underlag os.v. Tycker man att en bättre ämnesomsättning i hoven är mer värt än att hästen riskerar att skrena på halt vinterunderlag och därmed skada sig för livet så låter man bli beslag. Fruktansvärt tycker jag! Däremot kan ett avelssto som går på lösdrift nere i Skåne och inte rids mycket väl vara oskodd.
Hästar som arbetar på ojämna, steniga underlag behöver också oftast skor för att inte riva upp sina hovar, ett annat exempel där man hellre väljer sämre ämnesomsättning genom skoningen men besparar hästen lidande i form av skadade oskodda hovar.
Jo, jag gör precis vad jag vill med mina häst. Jag ser till att han får de optimala förutsättningarna för att kunna tränas, tävlas och gå på lösdrift i de markbetingelser och klimat vi bor i. Jag är överhuvudtaget inte intresserad av att riskera skreningar på vinterunderlag, jag är inte intresserad av att han ska få muskelspänningar i hela bakdelen av att han inte kan röra sig på det sätt han vill utan spänner sig för att inte halka (har sett flertalet exempel på oskodda hästar).
Det är inte bättre ämnesomsättning i hoven värd.
Den ämnesomsättning han har fungerar fint då både han och hans hovar mår så bra en skodd hov kan göra.
Det jag tycker att du ska göra är att lägga ihop fler faktorer innan du till varje pris hävdar att oskott är bäst. Ska man ha oskott så måste man ha rätt förutsättningar och betingelser (och då är givetvis oskott att föredra), har man inte det gynnas hästen bättre av skor.
-
Det jag tycker att du ska göra är att lägga ihop fler faktorer innan du till varje pris hävdar att oskott är bäst. Ska man ha oskott så måste man ha rätt förutsättningar och betingelser (och då är givetvis oskott att föredra), har man inte det gynnas hästen bättre av skor.
Skulle vilja ändra det sista till "Har man bristfälliga förutsättningar för att hästen ska kunna vara barfota så missgynnas den barfota hästen. Om man sätter på den skor så missgynnas den något mindre, på kort sikt i alla fall." ;)
Rätt förutsättningar och betingelser vad avser t.ex underlaget så anser jag att det har ganska lite att göra med om man bor i norra eller södra delen av landet. Det handlar ju mer om i vilken terräng man sätter upp sin hästhage, och där får man ju ibland hjälpa till med dränage, grus, sand och annan modifikation av naturen för att den ska passa hästarnas liv och undvika olyckor. Precis som vi på samma sätt använder oss av beteshygien för att minska parasittrycket tycker jag att vi borde ägna vinterhagarna lite uppmärksamhet för att få dem att inbjuda till rörelse, lek och variation och inte passivisera dom ståendes i ett hörn hela dagen . Med andra ord så får man helt enkelt se till att hästens omgivning inte är bristfällig.
Det är aldrig lätt att vara hästägare, men för min del så ser jag det ändå som vår förbannade plikt som hästägare att försöka så gott vi kan att kompensera för den onaturliga fångenskap med alla dessa "välfärdsproblem" som det föder för dem och som vi försätter dem i, genom att skapa så naturliga förutsättningar som möjligt som borgar för friskare hästar.
Vad gäller halka så kan man visserligen säga att den tenderar vara värre ju längre söderut i landet man kommer, så där borde ju du ha bättre förutsättningar eftersom du bor långt norrut där snön blir ordentligt frusen och vägarna blir vita och vintriga? Det värsta som finns är ju töväder och slask som sedan fryser om och om igen. Det blir glashalt till slut..
Men vad gäller halkrisken så kan man ju som sagt använda broddade boots vid ridning, och om man är rädd att hästen ska trilla i hagen så får man ju se till att lägga hagen på välanpassad terräng och kanske sanda då och då. En häst med broddade skor utgör ju dessutom en stor olycksrisk både för sig själv(apropå det som Kavat skrev om bedövning och extra vikt, samt trampskador etc) och andra omgivande hästar(sparkskador) så det blir liksom att byta en risk mot en annan om man har hästen skodd med ursäkten att den inte ska skrena i hagen.
-
tyvärr betyder inte det att det finns någon kvalitetskontroll eller norm för utbildningen. Det är väl inte att sticka under stol med att även fd rektorn för Skarautbidlningen beklagar kvaliteten på utbildningen, bl a alldeles för lite veterinärledd. Att det är stor skillnad på Uppsalavarianten och SKara att det för hovslagare tycks utvecklas regionalt mode i verkning o skoning. Än ska det vara höga trakter än låga, än en tåkappa nästa ställe två osv...Allt detta talar ju för att de inte riktigt vet vad som är orsak o verkan...Någon form av statligt godkännande har 20-25 hovslagare som finns i rullorna på DSM. Vad det innebär i kvalitetskontroll eller standard är dock osäkert.
Jag citerar från hemsidan:
"Utbildningen uppfyller Djurskyddsmyndighetens krav för certifieringsgrundande hovslagarutbildning och utbildningsplanen baseras på Europeiska Hovslagarunionens (EFFA) krav på hovslagarutbildning"
Sen att det inte innebär någon kvalitetskontroll eller standard i dina ögon är ju en annan femma. Vad finns det för kvalitetskontroll och normer när det gäller hovvårdsutbildningen? Jag kan åtminstone till skillnad från hovvårdsutbildningen hitta de moment som ingår i hovslagarutbildningen ganska enkelt på nätet.
Jag vill fortfarande också gärna veta hur du vet att övervägande delen veterinärer och hovslagare inte vet hur en frisk och funktionell hov ser ut? Är det något du bara tror, eller har du belägg för det?
Och att det än är hög trakt, än låg trakt och olika tåkappor, det kallar jag flexibilitet, vilja och intresse för olika lösningar som bäst gagnar hästen. Något jag träffat på hos de flesta hovslagare och veterinärer jag kommit i kontakt med, men tyvärr saknar hos många barfotaförespråkare som ofta är väldigt skygglappsförsedda när det gäller sitt område. Synd, för det får mig (och många andra) i omedelbar försvarsställning.
-
Jag vill fortfarande också gärna veta hur du vet att övervägande delen veterinärer och hovslagare inte vet hur en frisk och funktionell hov ser ut? Är det något du bara tror, eller har du belägg för det?
Och att det än är hög trakt, än låg trakt och olika tåkappor, det kallar jag flexibilitet, vilja och intresse för olika lösningar som bäst gagnar hästen. Något jag träffat på hos de flesta hovslagare och veterinärer jag kommit i kontakt med, men tyvärr saknar hos många barfotaförespråkare som ofta är väldigt skygglappsförsedda när det gäller sitt område. Synd, för det får mig (och många andra) i omedelbar försvarsställning.
Det är ju ganska lätt att dra slutsatsen när man ser standarden på hovarna och mängden problem relaterade till hästarnas rörelseapparat....
Menar du att om en häst flyttar från Östersundstrakten ner till skåne så byter den anatomi och behöver skos annorlunda? Vad är i så fall standarden? Varför behöver en o samma häst i Skåne två tåkappor men om den bor i mälardalen bara en? Ska en häst i Göteborg ha 4 graders lutning på hovbenet men om den flyttar till Västerik 10? Väldigt flexiblet må jag säga. Men varför ska de inte verkas/skos efter artens anatomi?
-
Skulle vilja ändra det sista till "Har man bristfälliga förutsättningar för att hästen ska kunna vara barfota så missgynnas den barfota hästen. Om man sätter på den skor så missgynnas den något mindre, på kort sikt i alla fall." ;)
Rätt förutsättningar och betingelser vad avser t.ex underlaget så anser jag att det har ganska lite att göra med om man bor i norra eller södra delen av landet. Det handlar ju mer om i vilken terräng man sätter upp sin hästhage, och där får man ju ibland hjälpa till med dränage, grus, sand och annan modifikation av naturen för att den ska passa hästarnas liv och undvika olyckor. Precis som vi på samma sätt använder oss av beteshygien för att minska parasittrycket tycker jag att vi borde ägna vinterhagarna lite uppmärksamhet för att få dem att inbjuda till rörelse, lek och variation och inte passivisera dom ståendes i ett hörn hela dagen . Med andra ord så får man helt enkelt se till att hästens omgivning inte är bristfällig.
Det är aldrig lätt att vara hästägare, men för min del så ser jag det ändå som vår förbannade plikt som hästägare att försöka så gott vi kan att kompensera för den onaturliga fångenskap med alla dessa "välfärdsproblem" som det föder för dem och som vi försätter dem i, genom att skapa så naturliga förutsättningar som möjligt som borgar för friskare hästar.
Vad gäller halka så kan man visserligen säga att den tenderar vara värre ju längre söderut i landet man kommer, så där borde ju du ha bättre förutsättningar eftersom du bor långt norrut där snön blir ordentligt frusen och vägarna blir vita och vintriga? Det värsta som finns är ju töväder och slask som sedan fryser om och om igen. Det blir glashalt till slut..
Men vad gäller halkrisken så kan man ju som sagt använda broddade boots vid ridning, och om man är rädd att hästen ska trilla i hagen så får man ju se till att lägga hagen på välanpassad terräng och kanske sanda då och då. En häst med broddade skor utgör ju dessutom en stor olycksrisk både för sig själv(apropå det som Kavat skrev om bedövning och extra vikt, samt trampskador etc) och andra omgivande hästar(sparkskador) så det blir liksom att byta en risk mot en annan om man har hästen skodd med ursäkten att den inte ska skrena i hagen.
I de stora, kuperade hagar vi har är det helt omöjligt att med sand eller dyl. kunna täcka varenda fläck, det är brodd som gäller. Vi har varierade hagar och just för att hästarna verkligen ska kunna röra sig obehindrat är brodd en nödvändighet, inte bara vid ridning. Hästar som blir stillastående p.g.a rädsla att halka eller rör sig med små, försiktiga steg av rädsla för att halka är ingen höjdare på en lösdrift där hästarna rör sig mycket.
Får jag välja mellan två onda ting, broddskada mot skrenskada så väljer jag alla gånger en broddskada, där har hästen i alla fall en någorlunda chans att kunna läka ihop vilken är väldigt svårt vid en skrenskada som innebär en mycket lång konvalescens om det ens går att åtgärda. Vi har alltid haft broddade hästar ihop utan några skadeproblem men det är självklart en risk man tar. Vi ser till att flockarna är ordentligt stabila innan vinterföret och absolut inga ihopsläpp efter vinterskorna är på.
Jag tror nog att vi är rätt överens om att betingelserna faktiskt är olika och att olika betingelser ger olika lösningar, för vissa passar oskott bättre än andra.
När det gäller skillnader mellan norra och södra Sveriges betingelser för barfotahästar kan jag meddela att jag inte vet en enda ridbar häst i hela mitt kontaktnät som går oskodd över vintern just p.g.a. halkrisken med vårt vinterföre. Däremot känner jag rätt många som har oskott under betesperioden och vissa med sandvägar som har oskott under större delen av vår/höst/sommarperiden.
-
Jag har oskott året runt och använder broddade boots på vintern vid behov och jag bor i Burträsk och det går jätte bra =)
När man har flera hästar i en hage blir det oftast värre med halkan men jag tycker det går bra att sanda eller strö ut spån vilket också motverkar halkan, detta behövs oftast bara göra på utsatta ställen som runt vattnet, fodret, grinden och ev, ligghallen
Om man dessutom utfodrar på flera ställen så slipper dom jaga omkring varann runt fodret.
För mig är inte problemet halkan utan andras hästar i hagen som har järnskor och brodd.
-
Jovisst har vi lös-drift!
Allt beroende på att en av hästarna i somras inte längre kunde ha skor, det fanns helt enkelt inte tillräckligt mycket hov-vägg att spika fast en sko i. Detta beroende på inte bara felaktig skoning, utan skoning över huvud taget...
Han fick bli barfota i Augusti detta år, och insikten att om vi skulle ha häst, så skulle de vara barfota, och skulle vi ha barfotahästar, så skulle vi ha lös-drift kom snabbt. Övriga hästar var antingen redan barfota, eller avskoddes samtidigt. Bygget startade så snart anmälan och godkännandet från länstyrelsen var klar, och nu är vi där! Vi har en bamsestor lös-drift, betong(cement?)-golv med gummimattor och spån/halm/torv-strö som mockas ut dagligen. Det är kontakten med detta som bidrar till dåliga hovar..
Än så länge (denna vinter?) går vi med vattenhinkar, men vi drömmer...
Vi har fuskat och har bara en foderhäck, hoppas vi hinner lösa utfodringen bättre tills nästa år..
Vi har 4 uppbindningsplatser i utrymmet utanför lösdriften (som är placerad i en del i en ladugård), så alla hästar kan inte fixas samtidigt, men det får gå ändå.
Vi har ett fint traditionellt stall, med boxar, byggt för några år sedan, så vi har sjukbox. Att vi inte vill ställa in vare sig friska eller sjuka hästar i en box är en annan sak.
Vi är totalt nöjda med lös-driften och med våra vänner barfota-hästarna. Vi har häst på hästarnas villkor, och de bär oss med glädje över stock och sten.