Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: pannilanni skrivet 22 jul-11 kl 09:38
-
Jag har 8 Svarthönskycklingar som nu är ungefär en månad gamla som är otroligt kaxiga och orädda! Är dom så överlag eller är mina lite "egna"? Tycker mig minnas att jag läst någonstans att Svarthöns är lite kaxiga av sig, stämmer det? I vilket fall som helst så är dom supersöta och jag gillar att dom inte är rädda fast dom är så små! :D
-
Mina svarthöns är dom stirrigaste och fegaste hönsen på gården. Men dom kanske är väldigt otypiska för sin ras. Och när dom flyger (tex när jag kommer ut med gotti gotti och dom vill snabbt fram) så skriker dom rakt ut ;D Det låter förjävligt ha ha. Men vackra det är dom iaf!
-
Låter som att det kanske är mitt eget fel då att dom är som dom är! =)
Måste i alla fall hålla med om att dom är fina och jag ser fram mot att dom växer på sig lite, snygga som få!
@River; Synd att du blev av med en kull, tyvärr är det ju sånt som händer. Vi har varit befriade från rävar här på gården även om dom smyger omkring i närheten.. Bävar för den dagen han bestämmer sig för att hälsa på! Har för mig att Svarthöns dock brukar vara goda mödrar och ruvare, vad tycker du?
-
Mina svarthöns är dom stirrigaste och fegaste hönsen på gården. Men dom kanske är väldigt otypiska för sin ras...
Det känner jag inte alls igen, jag gillar dem just för att de är så lugna.
Ang. kaxig kom jag att tänka på när min svarthöna attackerade småfåglar, ingen annan har någonsin gjort det. Om det t.ex. kom en nötväcka och ville landa på marken nära hönsen så sprang hon dit direkt och körde bort den ;)
-
hi hi.. är det mina svarthöns.. jo du dom e kaxiga.. men även lugna och fina.. men man bråkar inte med en svartisruvhöna.. hi hi.. jag har en höna som är snäppet värre.. dvärgblandis hon e cool hon, ca 10 år och ruvat fram 2 kycklingar och tar hand om dom superbra..
-
Det känner jag inte alls igen, jag gillar dem just för att de är så lugna.
Det verkar som det bara är mina som är väldigt icke rastypiska :)
-
Mina svarthöns är dom stirrigaste och fegaste hönsen på gården. Men dom kanske är väldigt otypiska för sin ras. Och när dom flyger (tex när jag kommer ut med gotti gotti och dom vill snabbt fram) så skriker dom rakt ut ;D Det låter förjävligt ha ha. Men vackra det är dom iaf!
Vad har du gjort för att få dem såna ;D jag har upplevt raka motsatsen.
-
Vad har du gjort för att få dem såna ;D jag har upplevt raka motsatsen.
Ja det kan man ju verkligen undra :-[ Jag vet faktiskt inte, mina andra höns är mycket lugnare. Nu menar jag ju såklart inte att dom är livrädda och inte kommer fram, men dom är betydligt stirrigare än övriga individer på gården.
Men det låter ju bra att mina är ett undantag :) för jag tycker som sagt att dom är väldigt vackra! Och skulle kunna tänka mig att ha fler i framtiden.
Jag köpte 3 kycklingar, det blev 2 hönor och en tupp. Tuppen var lika stirrig om inte värre, han sålde jag pga för många tuppar i flocken. Han var också väldigt vacker och jag kan sakna honom enbart för det. Men personlighetsmässigt var han mest jobbig.
Jag kanske bara hade otur ???
Det är ju bara 3 individer som jag har erfarenhet av och menade inte alls att döma ut en hel ras om nu nån tolkade det så ;)
-
Ja det kan man ju verkligen undra :-[ Jag vet faktiskt inte, mina andra höns är mycket lugnare. Nu menar jag ju såklart inte att dom är livrädda och inte kommer fram, men dom är betydligt stirrigare än övriga individer på gården.
Men det låter ju bra att mina är ett undantag :) för jag tycker som sagt att dom är väldigt vackra! Och skulle kunna tänka mig att ha fler i framtiden.
Jag köpte 3 kycklingar, det blev 2 hönor och en tupp. Tuppen var lika stirrig om inte värre, han sålde jag pga för många tuppar i flocken. Han var också väldigt vacker och jag kan sakna honom enbart för det. Men personlighetsmässigt var han mest jobbig.
Jag kanske bara hade otur ???
Det är ju bara 3 individer som jag har erfarenhet av och menade inte alls att döma ut en hel ras om nu nån tolkade det så ;)
Du kanske inte haft dem så länge då? jag vet ibland att vissa ungdjur var lite stirriga men så fort man haft dem ettag och sen ha lite gott med sig när man kommer så blir de mer o mer lugna. Mina var väldigt trevliga o lugna men de blir aldrig tama som andra raser direkt. som vissa typ dvärgkocking. sen kan en individ vara stirrig av sin natur o dra med sig de andra kanske ::) jag har haft en stor grupp och tuppen var väldigt lugn så det gör sitt till efterhand.
-
Du kanske inte haft dem så länge då? jag vet ibland att vissa ungdjur var lite stirriga men så fort man haft dem ettag och sen ha lite gott med sig när man kommer så blir de mer o mer lugna. Mina var väldigt trevliga o lugna men de blir aldrig tama som andra raser direkt. som vissa typ dvärgkocking. sen kan en individ vara stirrig av sin natur o dra med sig de andra kanske ::) jag har haft en stor grupp och tuppen var väldigt lugn så det gör sitt till efterhand.
Jag har haft dom i typ 2 år så det är nog bara så dom är till sättet. Deras föräldrar kanske var lika stirriga, bara för att en ras i allmänhet är lugna och coola så kan det ju ändå finnas individer som inte passar in i mallen. Sen kan det kanske vara så att vi har olika åsikter om vad som är stirrigt och inte :)
-
Jag har haft dom i typ 2 år så det är nog bara så dom är till sättet. Deras föräldrar kanske var lika stirriga, bara för att en ras i allmänhet är lugna och coola så kan det ju ändå finnas individer som inte passar in i mallen. Sen kan det kanske vara så att vi har olika åsikter om vad som är stirrigt och inte :)
precis det är väldigt olika ang raser och en mamma höna kan verkligen vara boven i dramat har jag märkt generellt oavsett ras.
-
...Sen kan det kanske vara så att vi har olika åsikter om vad som är stirrigt och inte :)
Ja det kan det ju i och för sig, men med tanke på att jag gav bort mina åsbohöns pga stirrighet, de höll på att driva mig till vansinne med sitt hysteriska och flaxiga sätt, så kan jag säga att min stirrighetstoleranströskel är rätt låg och jag har bara träffat lugna fina svarthöns. Jag ersatte åsbona med svarthöns och det är en skillnad som natt och dag.
-
ja mina första vuxna djur är rätt kaxiga o framåt, och väsnas något så jävligt när dom ska värpa el bråka om samma rede, men därimot kycklingarna som på uppväxt här nu allt ifrån tonåringar till 6 veckors är helt hysteriska far åt alla håll när man kommer vilket jag tycker är knepigt dom är ju ändå födda här och ska ju vara tamast tycker man mamma höna som går med 4 st är helt omöjlig går inte in i huset gömmer sig med kycklingarna hela tiden helt omöjlig att få tag på
är hedemora lika i sättet någonsom har bägge raserna ?? funderar på att byta är lite trött på bara svart svart svart även om det är vackert det med
tacka vet jag mignon ankor o:) synd att ank ägg inte smakar samma då hade det bara vart sådana här
-
Måste ju bara berätta om mina kaxiga svarthöns.. Idag fick dom flytta in i sitt nya hus och där bor dom grannar med Sussexen.. Gissa om det såg kul ut när lilla svarthönetuppen och jättestora sussextuppen stod och stirrade ut varandra! Och vem gav sig sist..? Jo, lilltuppen såklart! =) Älskar dessa galningar!
-
Mina Svartkyllingar är ca 8 veckor och visst är de kaxiga! Ska jag lyfta upp en av dem så kommer närmaste syskon och pickar mig på handen som för att försvara! ::)
De vuxna kan vara rätt högljudda när de värpt eller bråkar om samma rede, Som Spindel skrev, men jag tycker däremot inte att de är flaxiga eller stirriga. Jag har också haft någon ungtupp som när han gått lös i trädgården gärna vill jaga bort tex koltrast eller skata som landat i närheten! De är tuffa de svarta!