Alternativ.nu
Hantverk => Övrigt hantverk => Ämnet startat av: Fagertofta skrivet 11 jul-11 kl 12:53
-
Hej. Har en gammal jordkällare med stenvalv från 1800-talet. Någon har på 60-talet lagt ett plåttak över takpartiet på stenvalvet. Jag har tagit bort plåttaket och (återigen) frilagt jordlagret över stenvalvet. Frågan är hur jag skall täcka taket för att undvika att det regnar in/fuktar igenom jordlagret (osäker på om det gör det eller om jorden klarar att absorbera nedfallande regn...?).
En idé är att lägga en Platonmatta över jordlagret för att sedan täcka med mer jord? Eller skall man gräva/sopa bort jorden över stenvalvet, lägga Platonmatta (eller annan matta) och sedan täcka igen med jorden? Är det någon som har erfarenhet av detta?
/fagertofta
-
Tog du bort plåttaket för att det var dåligt, eller?
Själv har jag en jordkällare med stenvalv (från 1950-talet) som var åt det fuktigaste hållet, just för att det inte fanns något tak, bara jord ovanpå. Förra året lade jag därför tak över (gjöt plint och lade plannja-plåttak). Nu är det mycket torrare därinne.
-
Jag tror man kan säga att det finns två (huvud)typer av jordkällare, dels såna som är konstruerade för att ha yttertak, dels såna som inte ska ha yttertak (eller som klarar sig utan yttertak). Jag skulle även tro att gränsen kan vara flytande mellan dessa två typer, beroende på detaljer i konstruktionen, nederbörd och markförhållanden. Den ena typen kan kanske i viss mån ändras till den andra genom att lägga till eller ta bort tak. Dock tror jag att jordkällare med tegelvalv är avsedda att ha yttertak, annars tar tegelvalvet skada med tiden, plus att det läcker in för mycket vatten uppifrån. Detsamma lär gälla jordkällare med trätak, för att träet inte ska murkna för snabbt. Och jag tror att jordkällare med gjutet betongvalv ofta kan vara gjorda för att klara sig utan yttertak. Hur det är med murat betongvalv har jag ingen aning om. Även utformningen av kullen och typ av jordfyllning lär spela in för hur mycket regnvatten som rinner av respektive infiltrerar i marken (om jordkällaren inte har yttertak). Jordkällare med betongvalv kanske i högre grad tål fyllning med vattenhållande jord med lagom med vegetation på, vilket kan vara gynnsamt för temperaturen på sommaren. Eller så ska man ha dränernade material närmast ovanpå valvet följt av vattenhållande jord, t ex lerjord, ovanpå det. Tegelvalv bör däremot täckas med relativt torr och icke vattenhållande jord plus yttertak, för att skona tegelvalvet från frostsprängning.
-
Taket hade liggande takstolar av trä och hade ruttnat vilket fick till följd att plåten blåste iväg. Det känns lättare att lägga Platonmatta, eller dyl. istället för att bygga ny träkonstruktion för plåttak. Det tidigare taket hade också egenheten att hysa vilda djur som trivs i mörka utrymmen...
-
Ja, det finns ju lite fler alternativ för taktäckning idag än när källaren byggdes.
Jag använde platon på min jordkällare och resultatet av det får vi väl se om 50 år eller så. Har dock inget så underbart som ett valv som innertak.
Är ju bara fördelar vad jag kan se desto djupare ner i jordlagret mattan ligger. Men ligger det bara kanske 20cm jord över så kan ju daggpunkter och sådant inte ha några större påverkningar vad jag kan se. Eftersom det ligger jord även på insidan så känns det som man kan bortse ifrån sådant helt. Men är ju ingen fukttekniker. När jag tänker på det så kanske det är så att man VILL ha daggpunkten INNANFÖR platonmattan i detta fallet. I kylteknisk synpunkt.
Fördelar för växterna på taket om det finns lite jordmån lär det ju vara.
Bra att du bryr dig om den iallafall...