Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: Okki skrivet 25 jun-11 kl 12:25
-
Hur gör ni som har ett större antal får för att det ska gå runt? Jag funderar på att utöka besättningen till ett större antal i framtiden och undrar vad som krävs för att det ska gå rent ekonomiskt (har inte tänkt att ha det som ett heltids jobb men skulle gärna vilja få det lönande).
Hur många får behöver man verkligen för att få det lönande. Är det verkligen runt 200 tackor som behövs.
Skulle gärna vilja höra hur ni löser det. ;D
-
Det har jag också undrat. Kan lägga till en fråga till er som köper allt hö eller enslilage. Finns det någon möjlighet att det går ihop sig?
-
Jag är ingen expert och har bara får som hobby på fritiden (16 gutar). Men jag tror inte att lönsamheten har så mycket med storleken på besättningen att göra. För att kunna leverera på ett lönsamt sätt till Scan utan att förädla produkten själv genom att sälja till egna kunder behöver man troligen upp mot 500 livdjur. Som ren råvaruleverantör måste man vara riktigt stor för att kunna matcha de låga köttpriserna i Sverige (nästan lägst i Europa).
Så de flesta satsar istället på återtag och att sälja köttet själva genom gårdsbutik, köttlådor levererat vid dörr, mm. Då får man betalt på ett helt annat sätt, men kan inte ha lika många djur. Eftersom halva tiden går åt till förädling, försäljning och marknadsföring. Man måste bo nära stad med kunder i också. Men det är då kgpriset ligger på 100 och inte på 25-35 kr som hos Scan.
Just nu tror jag det är dålig lönsamhet generellt för köttproduktion oavsett nöt, får eller gris, för att uttrycka det milt.
Bättre satsa på spannmål om man har en stor gård eller grönsaker om man har en mindre gård. Eller skogsbruk?
-
Visst får man mer betalt när man säljer själv..Men man kan ju inte bara jämföra 100 kr med 30.. Hur många kilo säljer man för 100, jämfört med när man säljer till slakteri? 60% ?
-
Hur mycket plus går du per tacka idag?
-
De jag pratat med säger att en bra modell för lönsamhet på får är ca 100 tackor inhysta i befintliga byggnader med lamning efter efterfrågan (Påsk & Ramadan-leverans) och där man redan har en heltidsinkomst på arbete utanför gården.
Skall man leva på bara fåren så behöver man i dagsläget upp i över 500 tackor och där är man dessutom desto mer sårbar (spannmålspriser, gynnsamma väderförhållanden, bidrag, avräkningspriser, besättningshälsa mm) plus att det oftast är svårare att få till något bra i befintliga byggnader.
-
Alltså att bara leva på får är för mig inte möjligt då jag vill att fåren ska vara personliga och man ska ``känna`` dom. Men om jag har runt 15-20 tackor (gutar) kan jag få det lönande?
Inte så att man tjänar på det utan bara så att man inte går back.
-
De jag känner till som har en halvtids(svensson)lön på årsbasis har mer än 200 tackor.
Mycket beror såklart på hur mycket man behöver investera i byggnader och praktisk inredning mm. Det går att ta hjälp av en konsult som kan räkna på just dina förhållanden.
-
Alltså att bara leva på får är för mig inte möjligt då jag vill att fåren ska vara personliga och man ska ``känna`` dom. Men om jag har runt 15-20 tackor (gutar) kan jag få det lönande?
Inte så att man tjänar på det utan bara så att man inte går back.
Om du lyckas sälja kött på återtag, beredda skinn, lite livdjur och har EU-stöd för fåren så bör dom gå med vinst.
Mvh
Charlotte
-
Räknar på nåt i stil med Åre Fjällbete på en fäbovall.
Kan gå ihop bra?
-
Om man måste ha hjälp av en konsult, alltså inte kan räkna hem kalkylen själv så ska man nog akta sig.
Orkar man inte orkar bärga fodret själv så ska man nog också akta sig.
Har man byggnader och marker som behöver betas resp. tas skörd på............ja då kanske man ska sätta sig och räkna. Då går det ihop sig.
-
Alltså att bara leva på får är för mig inte möjligt då jag vill att fåren ska vara personliga och man ska ``känna`` dom. Men om jag har runt 15-20 tackor (gutar) kan jag få det lönande?
Inte så att man tjänar på det utan bara så att man inte går back.
Om man inte får 2-4 att gå plus då kommer man inte heller få 15-20 att gå plus.
jag räkna med ett överskott på mina fyra, efter som dom kommer beta mina EU hagar och jag har billigt hö kommer dom gå back då skulle även 15-20 stycken för mig gå back
Jag räknar också med att jag säljer lamm som livdjur, ja skulle få in lika mycket om jag lämnar till slakt och tar återtag på skinn och kött. Sen har jag ett plus till och det är att jag använder ullen men där vet jag ännu inte om och hur mycket jag kommer att kunna sälja så det får bli lite grädde på moset.
-
Om man måste ha hjälp av en konsult, alltså inte kan räkna hem kalkylen själv så ska man nog akta sig.
Orkar man inte orkar bärga fodret själv så ska man nog också akta sig.
Har man byggnader och marker som behöver betas resp. tas skörd på............ja då kanske man ska sätta sig och räkna. Då går det ihop sig.
Håller inte med. man kan vara en jätteduktig fårbonde utan att vara bra på ekonomi från början och att ta hjälp är ingen skam, det kan ibland vara jxxxligt smart, man måste inte kunna allt själv. Och bärga foder kan innebära att en granne med maskin gör ensilagebalar, samarbete på landsbygden - Ensam är inte alltid stark. Beroende på var i landet man bor varierar priset på en ensilagebal mycket. Det finns trakter där man kan ta betalt för att slå åt vallarna åt folk. Man måste inte äga marken (fast arrendeavtal är såklart bra att ha om det är ytor man gör sig beroende av för sin produktion)
-
Håller inte med. man kan vara en jätteduktig fårbonde utan att vara bra på ekonomi från början och att ta hjälp är ingen skam, det kan ibland vara jxxxligt smart, man måste inte kunna allt själv. Och bärga foder kan innebära att en granne med maskin gör ensilagebalar, samarbete på landsbygden - Ensam är inte alltid stark. Beroende på var i landet man bor varierar priset på en ensilagebal mycket. Det finns trakter där man kan ta betalt för att slå åt vallarna åt folk. Man måste inte äga marken (fast arrendeavtal är såklart bra att ha om det är ytor man gör sig beroende av för sin produktion)
Ja du kan vara en hur bra fårägare som helst men kan du inte räkna hem din egen kalkyl så klarar du normalt inte ekonomin. Konsulterna tar innihälvitta bra betalt, ofta utan att tillföra något. Går efter sina egna kalkyler (inte din), räknar efter "normal" arbetsinsats (inte efter DIN). När något förändras i ekonomi-bilden kan du inte själv anpassa kalkylen, justera pengaflödet eller någon annan åtgärd utan att fråga någon annan.
Givetvis frågar man mer erfarna om råd när det hakar upp sig eller man inte har rätt maskinpark till skörden. Arrenderar. Anlitar veterinär när det behövs. Någon att verka klövar om man inte kan själv. Någon som hjälper till med EU- och andra papper, etc. DET gör man utan att tappa greppet om sin egen verksamhet.
Ekonomin är ju verksamhetens kärna, därtill var det vad tråden riktades mot. Ekonomin är DIN i lika hög grad som (eller större än) fåren.
Jag driver en helt annan verksamhet sen 27 år. Redovisningen lägger jag ut, jag frågar ofta kollegor, specialister, m. fl. om råd, lånar/hyr utrustning m.m............... Men att inte våga räkna ut sin egen kalkyl och övrigt som är elementärt, som jag själv måste veta bäst, ta mina egna risker, mitt eget ansvar och några saker till...........
Och gör jag det själv så vet jag hur det blir gjort. Blir det inte bra så kan jag räta till det själv.
-
Konsulterna tar innihälvitta bra betalt, ofta utan att tillföra något.
Tråkigt att du har så dålig erfarenhet av konsulter! Hur många har du haft att göra med som du grunder ditt påstående på?
Känner jättemånga jordbrukare som betalar sig från ekonomitjänster och ganska många gångar vill jag nog påstå det är bättre att lämna det till nån som kan än att tro man kan allt själv och göra fel. För andra är det helt fel och onödigt, de klarar det utmärkt själva, men att generalisera och säga det är dödsömt att satsa på jordbruk om man inte själv kan fixa ekonomin det stämmer ju inte med hur verkligheten ser ut.
-
Tråkigt att du har så dålig erfarenhet av konsulter! Hur många har du haft att göra med som du grunder ditt påstående på?
2, ALMI och 1 kommunal företags-nisse. Hade vi fått igång de projekten hade vi blivit olyckliga på livstid. Så har jag sett några kommunala företags-nissar till. De kommer och går. "Certifieringskonsulter" inom industrin är nog värst.
Känner jättemånga jordbrukare som betalar sig från ekonomitjänster och ganska många gångar vill jag nog påstå det är bättre att lämna det till nån som kan än att tro man kan allt själv och göra fel
Jag känner några sådana också. Redovisningsbiten samt råd i specifika frågor, där deras egen erfarenhet kommer till gagn går bra. Nu var det väl inte just det jag vände mig emot.
att generalisera och säga det är dödsömt att satsa på jordbruk om man inte själv kan fixa ekonomin det stämmer ju inte
Det var inte det jag ville ha sagt. Mer att man måste ha sådan kontakt med sin egen verksamhet, att man kan greppa den ekonomiska bärigheten och fatta beslut därefter. Annars är man ju dräng åt sig själv, på något sätt.
-
Vi går i alla fall plus på våra allmogefår, 8 tackor och 2 baggar.
Foder köper vi in, plus lite lövsly som vi plockar själva och ger dem på vintern.
Räknar med ca 12 lamm, hälften skickas på slakt för återtag. Räknar på 12 kg slaktvikt. 2 säljs till liv varje år och 4 äter vi upp själva.
Räknar med att kunna sälja 4 skinn/år med 700 kr förtjänst/skinn och vi säljer ca 20 garnhärvor a 100 gram för 200 kr styck.
Detta går vi alltså plus på och dessutom får vi 4 lamm att äta själva helt gratis.
Funderar på att utöka lite men vi har hellre få djur och fler djurslag. Idag har vi tex grisar, getter, höns, ankor och kaniner också. Alla djurslag blir ungefär samma plusresultat på och det blir ju en liten slant i slutändan. Men det blir ju en hiskeligt dålig timpenning, men det är en annan sak :)
Såhär räknade vi på fåren inför i år:
Mat tackor, -4 000 kr
Mat baggar, -1 000 kr
Halm, -300 kr
Föreningen allmogefåret, -250 kr
Slakt(6 st för återtag), -1 650 kr
Styckning slakteriet, -720 kr
Djurhälsoavgift, -53 kr
Frakt slakteri, -432 kr
Förpackning, -216 kr
Bensin resa, -1 000 kr
Elitlamm, -1 125 kr
MV provtagning, -1 000 kr
Renoveringar fårhus, -1 000 kr
Övrigt, -1 000 kr
Bidrag utrotningsotade, 2 600 kr
Garnhärvor, 4 000 kr
Sålda liv, 3 000 kr
Sålda skinn, 2 800 kr
Sålt kött 105 kr / kg, 7 560 kr
TOTALT, + 6215 kr
-
2, ALMI och 1 kommunal företags-nisse. Hade vi fått igång de projekten hade vi blivit olyckliga på livstid. Så har jag sett några kommunala företags-nissar till. De kommer och går. "Certifieringskonsulter" inom industrin är nog värst.
Jag känner några sådana också. Redovisningsbiten samt råd i specifika frågor, där deras egen erfarenhet kommer till gagn går bra. Nu var det väl inte just det jag vände mig emot.
Det var inte det jag ville ha sagt. Mer att man måste ha sådan kontakt med sin egen verksamhet, att man kan greppa den ekonomiska bärigheten och fatta beslut därefter. Annars är man ju dräng åt sig själv, på något sätt.
Då kanske vi inte tycker så himla olika ändå. jag menar ju inte att man ska låta bli försöka fatta nånting av sin egen ekonomi, bara att det kan vara klokt att ägna sig åt det man är bra på och ta hjälp med det man inte är så bra på. De allra flesta jordbrukare jag känner som tar hjälp med ekonomi biten använder sig av ekonomirådgivare hos HS, Lrf eller likande som specialiserat sig på jordbruk. Jordbruksföretag skiljer sig ju en del från andra "vanliga företag" och varken kommunen eller Almi är nog (nu generaliserar jag) särskild insatta i jordbrukets verklighet.
-
Jordbruksföretag skiljer sig ju en del från andra "vanliga företag" och varken kommunen eller Almi är nog (nu generaliserar jag) särskild insatta i jordbrukets verklighet.
Nej antagligen tycker vi ganska lika.
De jag generellt kallar konsulter är SPECIELLT dåliga på små företag, där ägaren själv arbetar. Som ingrediens har vi små möjlighet att hålla oss med extravaganser som kapitalkrävande konsulter, 5v. semester, etc. Är det sen en jordbruk är specialkompetensen extra viktig.
Det finns så mycke gratis-råd att få och det är ungefär vad ett litet företag har råd med, oavsett branch. Det är INTE vad jag kallar konsulter utan hjälp som grundar sig i praktisk erfarenhet. Därför mer användbar än det mesta. Sålla får man dock göra själv, "det finns ju många sätt att flå en katt"
-
Vi går i alla fall plus på våra allmogefår, 8 tackor och 2 baggar.
Foder köper vi in, plus lite lövsly som vi plockar själva och ger dem på vintern.
Räknar med ca 12 lamm, hälften skickas på slakt för återtag. Räknar på 12 kg slaktvikt. 2 säljs till liv varje år och 4 äter vi upp själva.
Räknar med att kunna sälja 4 skinn/år med 700 kr förtjänst/skinn och vi säljer ca 20 garnhärvor a 100 gram för 200 kr styck.
Detta går vi alltså plus på och dessutom får vi 4 lamm att äta själva helt gratis.
Funderar på att utöka lite men vi har hellre få djur och fler djurslag. Idag har vi tex grisar, getter, höns, ankor och kaniner också. Alla djurslag blir ungefär samma plusresultat på och det blir ju en liten slant i slutändan. Men det blir ju en hiskeligt dålig timpenning, men det är en annan sak :)
Såhär räknade vi på fåren inför i år:
Mat tackor, -4 000 kr
Mat baggar, -1 000 kr
Halm, -300 kr
Föreningen allmogefåret, -250 kr
Slakt(6 st för återtag), -1 650 kr
Styckning slakteriet, -720 kr
Djurhälsoavgift, -53 kr
Frakt slakteri, -432 kr
Förpackning, -216 kr
Bensin resa, -1 000 kr
Elitlamm, -1 125 kr
MV provtagning, -1 000 kr
Renoveringar fårhus, -1 000 kr
Övrigt, -1 000 kr
Bidrag utrotningsotade, 2 600 kr
Garnhärvor, 4 000 kr
Sålda liv, 3 000 kr
Sålda skinn, 2 800 kr
Sålt kött 105 kr / kg, 7 560 kr
TOTALT, + 6215 kr
Men det stämmer ju hyfsat med vad folk såger om att man behöver ha några hundra tackor...
Du tjänar 800 per tacka, och då är det inklusive skinn och garnförsäljning...
Så om man ville ha en lön på 230 000 per år + egenavgifter, det blir ca 300 000, så skulle man behöva 375 tackor.. Och då lär man ju knappst kunna ha speciellt mycket hjälp av sly och liknande.. Och skinnen.. att sälja 400 skinn om året är ju kanske inte så enkelt., och utan skinn och garn, så går ni ju minus.
-
De jag generellt kallar konsulter är SPECIELLT dåliga på små företag, där ägaren själv arbetar.
Fast de konsulter som är specialiserade på Jordbruksföretag jobbar ju särskilt med den sortens företag...
Vi tar hjälp av LRF-Konsult för EU-ansökningarna och deklaration dessutom använder vi "vår" konsult att bolla ideer med, han har andra kunder som provat på det mesta och kan ge en hel del tips om vad som fungerar eller inte, jag upplever det som värdefullt att ha en helt "opartisk" rådgivare som dessutom har insyn i min ekonomi redan.
Mvh
Charlotte
-
Det har jag också undrat. Kan lägga till en fråga till er som köper allt hö eller enslilage. Finns det någon möjlighet att det går ihop sig?
I vissa fall ja och i andra inte (som med allt alltså...). Är man inte händig och hemma på mekning el har mycket startkapital alt en rätt stor redskaps-park redan, så kanske det är att föredra att hyra in någon som gör det. Priserna är i regel rätt låga för sådana tjänster. Hur det än är så innebär maskinerna oxå kostnader, endera i reparationer och tid för mekning el amorteringar... el kanske t o m både och...
-
Vi går i alla fall plus på våra allmogefår, 8 tackor och 2 baggar.
Foder köper vi in, plus lite lövsly som vi plockar själva och ger dem på vintern.
Men det blir ju en hiskeligt dålig timpenning, men det är en annan sak :)
Det var kul att se en kalkyl som liknar min,de kronor som blir plus går till att göra stängsel... Men då är jag iof hobby-uppödare :)
-
Det var kul att se en kalkyl som liknar min,de kronor som blir plus går till att göra stängsel... Men då är jag iof hobby-uppödare :)
Vårat stängsel består av elrep på granpinnar åt ett håll och skogen åt det andra. Så den kostnaden rymms under "övrigt posten" för oss.
-
Vårat stängsel består av elrep på granpinnar åt ett håll och skogen åt det andra. Så den kostnaden rymms under "övrigt posten" för oss.
En del av mina hagar liknar Fort Knox då jag försöker hålla vargen utanför,har både fårnät + el. Men vissa hagar är det bara tre eltrådar på. Jag har inte behövt investera i hagar varje år iof. Tyckte din kalkyl va realistisk,jag har lika många djur som dig :)