Alternativ.nu
Mat & tillvaratagande => Mejeriprodukter => Ämnet startat av: take skrivet 03 jun-11 kl 09:58
-
http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5gxS5j0bESjb4ZoHkqejw8W9II40Q?docId=CNG.8fa875910351b4d56b4f2c3c4f00e20d.ba1 (http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5gxS5j0bESjb4ZoHkqejw8W9II40Q?docId=CNG.8fa875910351b4d56b4f2c3c4f00e20d.ba1)
En ny variant av MRSA (multiresistenta bakterier) har hittats i komjölk både i diverse delar av Storbritannien och Danmark, än har man inte hittad något i Sverige men man har inte sökt efter den heller.
Den är potentiellt dödligt om den kommer i öppna sår och man vet inte riktigt hur den beter sig när den konsumeras. Den dör dock av pastörisering.
Rekommenderat är väl antagligen att ha samma (hand)hygien när man slutar mjölkningen som när man börjar och vara försiktigt om man har sår och handskas med opastöriserad mjölk.
Jag skulle inte rekommendera någon att dricka rå komjölk, men den diskussionen har vi redan dragit ett par varv.
-
Som läkare kan jag meddela att MRSA är en "vanlig" staf aureus, dvs en vanlig hudbakterie som vi alla har på huden, med den enda skillnaden att den är resistent mot methicillin (penicillin). MRSA betyder Methicillin-Restistent Stafylococcus Aureus. Är den farlig? För friska människor inte farligare än dom bakterier vi normalt har på huden, och som ibland infekterar sår som vi får. Men skulle infektionen sprida sig, eller om man har nedsatt immunförsvar pga t.ex leukemi eller immundämpande mediciner så går inte MRSA att behandla med penicilliner utan man behöver ibland sätta in intravenöst antibiotika på sjukhus.
Lite ytterligare info finns t.ex här http://en.wikipedia.org/wiki/Methicillin-resistant_Staphylococcus_aureus (http://en.wikipedia.org/wiki/Methicillin-resistant_Staphylococcus_aureus)
-
En ny reviewartikel som går igenom fördelar och nackdelar med pastörisering av mjölk. I denna reviewartikel drar man slutsatsen att de batterier man främst behöver oroa sig för i opastöriserad mjölk i Europa är Campylobacter, Salmonella och verotoxinproducerande E. coli (vtec).
http://dx.doi.org/10.1016/j.foodcont.2012.09.035 (http://dx.doi.org/10.1016/j.foodcont.2012.09.035)
-
SVA har mätt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i tankmjölksfilter från 74 gårdar:
S. aureus, återfanns i mjölk från cirka 70 procent av nötbesättningarna och drygt hälften av get/får-besättningarna.
Listeria återfanns i mjölk från cirka 20 procent av nötbesättningarna
Campylobacter jejuni påvisades endast i mjölkfilter från nötbesättningar, där cirka 10 procent av besättningarna var positiva (C. jejuni växer inte i mjölken, men den infektiva dosen är mycket låg)
Beträffande förekomst av EHEC O157 respektive Yersinia, så var endast prover från enstaka nötbesättningar positiva
http://www.sva.se/sv/Mer-om-SVA1/Pressrum/Nyheter-fran-SVA/Sjukdomsframkallande-bakterier-i-opastoriserad-mjolk/ (http://www.sva.se/sv/Mer-om-SVA1/Pressrum/Nyheter-fran-SVA/Sjukdomsframkallande-bakterier-i-opastoriserad-mjolk/)
-
Det finns färdiga dokument som sågar varje punkt i undersökningen nedan
http://www.sva.se/sv/Mer-om-SVA1/Pressrum/Nyheter-fran-SVA/Sjukdomsframkallande-bakterier-i-opastoriserad-mjolk/ (http://www.sva.se/sv/Mer-om-SVA1/Pressrum/Nyheter-fran-SVA/Sjukdomsframkallande-bakterier-i-opastoriserad-mjolk/)
Frågan kommer debatteras både på radio och TV denna vecka. Håll utkik!
-
Den enda av länkarna i denna tråd som fortfarande fungerar, är den länk till engelska Wikipedia som finns i det första svaret.
Länken till dx.doi.org ger bara en kort sammanfattning, den kompletta artikeln ligger tydligen bakom betalvägg numera.
Trådstartarens google-länk och den länk till sva.se som finns i ett par av svaren, fungerar inte alls.
Det vore också intressant att få länkar (då långsiktigt fungerande sådana) till de dokument som Bunkert hävdade skulle såga SVA's undersökning.