Alternativ.nu
Djur => Grisar => Ämnet startat av: Kristofer skrivet 12 apr-11 kl 18:05
-
Jag försöker göra en grov kalkyl att visa för banken. Hur mycket av ett helfoder baserat på spannmål med tillsatt koncentrat ska man räkna med går åt under ett Linderödssvins första sex månader?
-
På 6 månader blir dom ju inte särskilt stora, och i början går det ju inte åt mycket. Säg 1,5 kg per dag i snitt första 4 månaderna och sen 2 kg/dag månad 4-6, så har du 300 kg där. Men då tror jag inte dom är uppe i mycket mer än 80 kg levande vikt. Så 400 kg för att få fram fullstora, skulle jag, grovt, räkna.
Min rådgivare sa alltid, om vanliga utegrisar, att man skulle klara sig på 400 kg per slaktsvin, inklusive suggans mat. Det blir alltså en ekvation som tar hänsyn till hur många ungar per sugga man får fram. Så levererade man 100 slaktsvin skulle foderåtgången för hela besättningen vara 40 ton. Men det där klarade vi aldrig att komma ner i, utan foderåtgången per slaktsvin låg närmare 600 kg.
-
Nu räknade jag med 2 kg i snitt under de första 100 dagarna och 3 kg i snitt de påföljande 150 dagarna efter att ha sett en kurva i någon rapport. Det blir ju 650 kg fram till slakt, lite mer än din uppskattning. Men jag vill ha mina lite stora, så det får gå. Åtminstone i en sorgkalkyl.
-
Så här i efterhand så kan jag konstatera att mina alldeles säkert har dragit i sig 600 kg, och då har dom ändå ständigt varit för små. Så räkna du med det, blir det bättre så är det ju bara bra, och du kanske slipper den tråkiga överraskningen som jag fick och som ledde till att jag tvingades lägga ner.
-
Vi försöker också sitta och räkna lite på hur många kilo mat som ett linderödssvin äter per dag/per på. Det varierar väl som sagt beroende på vuxna och kultingar men har någon ett ungefärligt hum?
Vi har hittat allt mellan 3 kg per dag och 12 kg per dag, kan någon hjälpa till med att krympa det spannet till en lite mer exakt beräkning vore det guld!
Tack på förhand!
/Jess
-
En vuxen vanlig gris får aldrig mer än 3 kg foder, alltså helfoder då, med det som behövs. En Linderödare ska ju knappast behöva mer.
-
Av Stabon lärde jag mig i vintras att det bör vara fri tillgång på foder även för vuxna grisar om kylan blir sträng. Jag är övertygad om att det är rätt, och att fodergivan kan bli uppemot 8-9 kilo om det blir neremot -25 grader. För utegrisar. Som har obegränsad tillgång till torr halm i sitt skydd.
-
Ska man hålla grisar på ett sånt sätt så de kräver obegränsad tillgång till både halm och foder, kan man ju glömma allt vad kalkyler heter. Då är det ren hobby.
Det finns tabeller för hur mycket extra energi en gris kräver vid olika temperaturer.
-
Och vad säger tabellen att grisen ska ha vid -27?
Och på påståendet att det är ren hobby (jag antar att du menar att det inte är kommersiellt gångbart), så svarar jag att det beror på hur du förädlar köttet.
-
Jag tror du måste prova dig fram med foder så du får ett linderödskött/fläsk som passar dig för din vidare förädling. Jag tror också på att gå hela vägen själv, förbi alla mellanhänder som ska göra sig en hacka. Lite foder mer eller mindre borde det inte hänga på, om du kan tillverka en kvalitetsprodukt och marknadsföra och sälja den själv.
-
Har man en foderkostnad på 4000 kr per gris, vilket det enkelt blir om man håller dom på ett sådant sätt att man måste ge dom fri tillgång på foder, så spelar det ingen roll hur man förädlar köttet, nån lönsamhet att leva på får man inte ändå. Att man kan sälja 10 grisar per år riktigt dyrt tvivlar jag inte på, men det är ju inget man betalar en gård med.
Man måste hålla grisarna på ett sånt sätt så man kan ha kontroll över foderåtgången.
-
Jag tror du måste prova dig fram med foder så du får ett linderödskött/fläsk som passar dig för din vidare förädling. Jag tror också på att gå hela vägen själv, förbi alla mellanhänder som ska göra sig en hacka. Lite foder mer eller mindre borde det inte hänga på, om du kan tillverka en kvalitetsprodukt och marknadsföra och sälja den själv.
Att gå förbi alla mellanhänder som vill ha pengar, låter enkelt. Men hur gör man det i praktiken om man vill sälja vitt? Bygger ett slakteri/styck/charkuteri för 1 miljon?
-
Jag tror inte heller att man kan göra det i så stor skala att man kan "leva på det". Däremot tror jag på att förädla produkten så långt möjligt om man ska få ekonomi i det. Vad jag förstått från tidigare inlägg så tänker Kristofer göra lufttorkade produkter?
Bästa ekonomin får man nog om man inte har fler grisar än att man kan använda kött/fläsk/korv i hushållet i stället för att köpa dyrt i affären. Att föda upp och sälja slaktsvin för 20-30 kr kilot med vinst tror jag i praktiken är omöjligt, även om det går med vinst på pappret. Möjligen i mycket stor skala så man får ner de fasta kostnaderna per gris till ett minimum.
-
Ska man hålla grisar på ett sånt sätt så de kräver obegränsad tillgång till både halm och foder, kan man ju glömma allt vad kalkyler heter. Då är det ren hobby.
Det finns tabeller för hur mycket extra energi en gris kräver vid olika temperaturer.
Existens?
Var hittar du dom tabellerna? Tack
Vet du om någon egentillverkad foderblandning av olika inhemska sädesslag som man kan använda. Bor själv där det är ordentligt kallt på vintern och har linderödare som utegångsdjur med grishus med halmströbädd. Om vintern då det är tjäle i backen finns inget foder att hämta utomhus. Fodret ska ge energi för att klara kylan.
Getarn
-
Bästa ekonomin får man nog om man inte har fler grisar än att man kan använda kött/fläsk/korv i hushållet i stället för att köpa dyrt i affären. Att föda upp och sälja slaktsvin för 20-30 kr kilot med vinst tror jag i praktiken är omöjligt, även om det går med vinst på pappret. Möjligen i mycket stor skala så man får ner de fasta kostnaderna per gris till ett minimum.
Problemet är att man lätt hamnar i ett moment 22. Det antal grisar du klarar att ta fram och slakta/förädla per vecka blir inte tillräckligt många för att det ska ge en ersättning motsvarande arbetsinsatsen. 4-5 grisar i veckan är ungefär vad man maximalt uthålligt klarar att ta fram på en person, och då räknar jag allt (dom ska ju säljas också ) samtidigt som man sköter gården. De levande djuren ska ju också skötas, sorteras osv..
Och 4-5 grisar i veckan ger inte tillräckligt för att betala både en lön och en gård. Det finns en övre gräns för hur många man kan sälja till riktigt höga priser.
Så vill man då utnyttja eventuella stordriftsfördelar ( vilka det nu är, jag har inte hittat några speciiella ) så blir det att man måste ha fram 10-15 grisar i veckan, och då klarar man inte det själv, utan måste anställa..sen är bollen i rullning...
Tro mig, jag har legat sömnlös i 6 år nu och försökt hitta en lösning, och när jag insåg det moment 22 som jag nyss beskrev, så var det slutgiltigt framräknat att det var dags att lägga ner. 300 000 av skogspengar har jag lagt in i grisarna under åren, nu är det slut.
Existens?
Var hittar du dom tabellerna? Tack
Jag ska leta vidare, den är inte helt lätt att hitta, men jag vill minnas att det var 1 Mj extra per 5 grader under 10+.
Det är ju energi som behövs när det är kallt. Havre är energirikt. (spannmål överlag )
-
Primärproduktion i liten skala är bara lönsam om man äter upp produkterna själv.
-
Primärproduktion i liten skala är bara lönsam om man äter upp produkterna själv.
Fel. Allt går att sälja med mördande reklam. Kan ett företag pressa vinbär, söta saften med honung och sälja drycken för 30 kr flaskan (2 dl) med god förtjänst och stor framgång kan en företagsam människa sälja torkad gris för många hundra kr/kg.
MarknadsföringKontakterMarknadsföringKontakterMarknadsföringKontakterMarknadsföring
-
Referenser?
Honung är möjligt att producera för avsalu i liten skala utan att behöva lägga in skogspengar. Det beror på låga kostnader, vilket i sin tur beror på enkla regler.
-
Referenser?
När var du i en saluhall i en större stad senast?
-
Det här är en intressant diskussion, men den blir trist när man medvetet missförstår vad jag skriver. Jag har aldrig förespråkat fri tillgång till foder, men hävdar att det kan krävas när temperaturen kryper ner till extrema köldgrader. Det gör inte att man hamnar i närheten av 4000 kr per gris. Ett fyrakronors Krav-foder ger ca 2600 kr per gris och ett 2,50-kronorsfoder ger kring 1625 kr per gris. Räkna sedan glatt på en gris i veckan och direktförsäljning till konsument på 600 kr/kg på lufttorkade produkter och förträng ALLA andra kostnader så har du en ganska smaklig intäkt. Dvs 91 022 kr/månaden minus foderkostnaden. Det säger inte mycket, men åtminstone att det inte är foderkostnaden som är avgörande. I övrigt tror jag att Djinn har alldeles rätt. Förutom att han glömde att göra "confit" till osten på pressresterna och därmed dubbla intäkterna.
-
Och norrländska "russin"... Varit på föreläsningar med Eldrimner "hör" jag! ;D
-
Det här är en intressant diskussion, men den blir trist när man medvetet missförstår vad jag skriver. Jag har aldrig förespråkat fri tillgång till foder, men hävdar att det kan krävas när temperaturen kryper ner till extrema köldgrader. Det gör inte att man hamnar i närheten av 4000 kr per gris. Ett fyrakronors Krav-foder ger ca 2600 kr per gris och ett 2,50-kronorsfoder ger kring 1625 kr per gris. Räkna sedan glatt på en gris i veckan och direktförsäljning till konsument på 600 kr/kg på lufttorkade produkter och förträng ALLA andra kostnader så har du en ganska smaklig intäkt. Dvs 91 022 kr/månaden minus foderkostnaden. Det säger inte mycket, men åtminstone att det inte är foderkostnaden som är avgörande. I övrigt tror jag att Djinn har alldeles rätt. Förutom att han glömde att göra "confit" till osten på pressresterna och därmed dubbla intäkterna.
Lycka till.. Jag tror nog dock att kalkylen är en aning naiv. Förädlingsgraden är ju naturligtvis fantastisk, men frågan är ju om det verkligen finns den efterfrågan på 600 kr/kg-produkter? 150 kg i månaden är ju faktiskt 5 kg per dag, och det är ju inte direkt så att man köper kilovis av mat som kostar 600 kr/kg.
Framförallt så tror jag att för att man ska lyckas bli av med de mängderna konstant, året runt, så ska man koncentrera sig på det man kan bra, dvs tillverkningen och försäljningen. Själva grisen är ju en marginell kostnad i så fall, så varför kludda med en egen uppfödning? Då är det ju bättre att någon annan får koncentrera sig på att ta fram grisarna och du sysslar med förädlingen.
Det är alltid en stor risk att det inte blir nån reda av nåt av det när man splittrar upp sig. Ska du lyckas med grisar, så kräver dom en del, det är inga djur man sköter med vänsterhanden och i synnerhet om man har suggor som ska grisa.
Ett alternativ vore att du köper in 25-kilos kultingar, då klarar dom sig något bättre själva medan du är ute och säljer. Och du kan enkelt styra hur många du vill köpa in, dödligheten från 25 kilo fram till slakt är väldigt liten, man kan nästan räkna med att 98% går fram till slakt, om inget speciellt händer.
Annars finns alltid risken att en sugga ska grisa, du står på nåt torg och något går fel, så du mister kullen, då blir det lång tomgång till nästa. Problemen blir nästan än större om man bara har en eller några få suggor, då blir en mist eller dålig kull en otroligt stor % av ens produktion. Har man 10 suggor så finns ju alltid chansen att nån annan går in och lyckas bättre. Men har du så många suggor, så får du ju långt fler grisar än vad du kan förädla/sälja till bra priser.
Hur går planerna i det fallet?
-
Det där är inte min kalkyl, det är ett exempel. Den verkliga kalkylen är betydligt mer komplex. Jag tänker inte bara göra lufttorkat utan även emulsionskorv och färskkorv. Jag tänker inte bara ägna mig åt chark utan även hålla kurser och skriva texter. Jag kommer inte bara att sälja direkt till kund utan även till grossister, återförsäljare och restauranger. Jag kommer också att göra legochark på andras kött.
"Varför kludda med egen uppfödning?" Det är enda sättet för mig att ha full kontroll över kvaliteten på råvarorna. Det är heller inte lätt att på annat sätt få tag på Lindersödskött i tillräcklig mängd. Och eftersom kompromisslös kvalitet och total transparens ska vara grunden för varumärket så är det "från kulting till korv" som gäller. Eller snarare "från gröpe till korv". Jag kan komplementera med med andras kött om något går åt skogen. Vilket det naturligtvis kommer att göra ibland.
Det är naturligtvis många faktorer som spelar in i huruvida man lyckas eller inte med sin produktion och affärsidé. Min plan har många andra framgångsfaktorer medräknade, inte minst läge, marknadsföring och, framför allt, kontakter.
Och ja, det finns ett oändligt stort behov av lufttorkade produkter för 600 kr/kg.
-
Sitter faktiskt och tuggar på en lufttorkad ölkorv från linderödare - mycket god! Ett tips är att låta linderödsgrisen bli 11-12 månader innan den slaktas. Två anledningar: 1. Tillväxtkurvan är enligt genbanksstatistik på ca 150 slaktade linderödsgrisar rätt jämn upp till denna ålder. 2. Jag och alla som jag pratat med som gör eller har gjort förädlade produkter av linderödskött/fläsk är helt överens om att de blir mycket bättre av lite äldre grisar.
Sen tycker jag du resonerar långsiktigt helt rätt, i att föda upp dem själv och se till att kvalitén blir den rätta. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Då är det viktigare att ge ett foder som ger bra smak på köttet och en viss fasthet i fläsket, än den marginella skillnaden i vad fodret kostar.