Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Mata skrivet 25 mar-11 kl 07:43
-
Enligt jordbruksverket ska man ha en plan för brandsituationer. Vad har ni för arrangemang? Brandlarm, vilka sorts släckare och annat sånt?
Någon som vet ett bra med inte alltför dyrt brandlarm (som jag antar är bäst om det kopplas till bostad också om man int ebor alldeles intill sin lada?).
-
Jag har en ritning på ladugården som visar utrymmningsvägarna. Den är uppsatt i mjölkrummet. Har också ett papper med telenr. till brandmännen....
-
Har larmnr + anvisning om vart huvudströmbrytare sitter i personalrum, vattenslang i ena änden av ladugård, uppmärkt "utgång" vid brand.
-
Häng en kniv och en bultsax vid dörren, om du har bundna djur!
Svetsa eller använd vinkelslip aldrig i ladugården med djur!
Ha slang kopplad till vattenuttag i ladugården.
Byt glimtändaren eller lysrör på blinkade lysrör.
Ha aldrig glödlampor utan skyddskupa av glas.
Använd inte halogenlampor utan tillsyn.
Bryt strömmen vid åskväder, ett vanligt följdfel är att isolationen blir sämre efter åsknedslag med senare (månader) problem som kortslutningar och värmeutveckling.
-
Ett par ytterligare goda råd:
Byt ut alla glimtändare mot s k säkerhetsglimtändare (de har en röd återställningsknapp) som löser ut och släcker lysröret innan något blir överhettat om det står och blinkar. Elektroniska glimtändare (vanligtvis med blå genomskinlig kåpa) är också bra, de gör bara ett enda, rejält, tändningsförsök varje gång man har slagit på strömmen och om inte det lyckas så tänder inte lysröret alls.
I äldre lysrörsarmaturer som har suttit i fuktig miljö i många år kan radiostörningsskyddet (liten fyrkantig kondensator som är ansluten över plinten för inkommande kabel) ta eld, sådana gör man klokt i att knipsa bort (eller byta mot en modernare armatur).
Installera jordfelsbrytare. Om det blir ett isolationsfel i elinstallationen efter ett åskväder, så är det stor sannolikhet att felströmmen får jordfelsbrytaren att lösa ut innan det har gått så långt att felet riskerar att orsaka brand.
I samband med detta: Se till att alla lysrörsarmaturer verkligen är skyddsjordade och att fas är ansluten till drosseln (kallas även reaktor eller ballast) i armaturen. Då finns det goda chanser att jordfelsbrytaren löser ut om ett inre fel i drosseln gör att den överhettas.
Använd skarvsladdar så litet som möjligt, se till att de är i bra skick och låt dem inte vara inkopplade till elnätet annat än just då de används och folk finns i närheten.
Om det fortfarande finns kvar gamla "platta" trefasuttag, byt dem mot moderna runda uttag med det snaraste! Se till att dessa blir korrekt kopplade med rätt fasföljd och separat nolla framdragen.
Byt strömbrytare och vägguttag som krånglar, glappar, sprakar och visar tecken på varmgång.
Se till att alla fast monterade elmotorer, i synnerhet trefasmotorer, matas via motorskydd (och kolla att motorskyddet är rätt valt och rätt inställt med tanke på motorns märkström). Prova motorskyddet då och då genom att bryta en fas (skruva ur en säkring om det är proppsäkringscentral) medan motorn går, då ska det lösa ut inom en minut. Om motorn blir het eller stannar vid provet, så stäng av för hand omedelbart.
Maskiner med remdrift ska hållas rena, kolla också att remmarna är lagom spända så de inte slirar. En stillastående rem med snabbt roterande remskiva mot kan börja brinna på några sekunder!
Elcentraler av modern typ med automatsäkringar kan vara brandfarliga i fuktig och dammig miljö. Fasskenorna ligger ofta i ett "plasttråg" där det samlas vatten och smuts, det blir krypströmmar över plastkanterna som sticker upp mellan skenorna, sen börjar plasten förkolna och det blir varmare och varmare. Dessutom har det visat sig, speciellt på centraler av "billiga" märken, att plastdelarna inte uppfyller de brandskyddskrav de borde uppfylla. Ett sätt att minska risken - men det anses bakvänt av elektriker - är att vända alltsammans upp och ned, så att fasskenorna ligger ovanför automatsäkringarna och utgående gruppledningar tas ut nedåt.
Det enklaste man kan göra om man redan har en sådan central man är misstänksam mot är att lossa den från väggen och sätta en stor gipsskiva bakom, se också till att det är någotsånär brandsäkert rakt ovanför och under centralen.
Tänk på risken att åsköverspänning leds in i byggnaden via elstängsel, det bästa är att ha stängselapparaten utomhus och ledningarna till stängsel och jordtag dragna så att överslag mellan dem inte kan sätta eld på någonting. Säkerställ att det finns ett eget jordtag för elstängslet och att det inte ligger i närheten av t ex nergrävda el-, vatten- eller avloppsledningar.
En enkel brandlarmslösning är brandvarnare med trådlös kommunikation (säljs bl a på Jula). Dock vet jag inte om räckvidden räcker t ex tvärs över en stor gårdsplan. Kom ihåg att prova brandvarnarna och byta batteri i dem regelbundet!
Förvara inte brandfarliga vätskor (oljor, färg, lösningsmedel etc) i ladugården. Håll inte heller på med verksamhet som kan vara brandfarlig eller orsaka självantändning om man glömmer bort sig (t ex linoljning) där, om det går att göra någon annanstans.
Ställ inte flaskor och annat som kan råka fungera som brännglas i fönster där solen ligger på.
-
Enligt jordbruksverket ska man ha en plan för brandsituationer. Vad har ni för arrangemang? Brandlarm, vilka sorts släckare och annat sånt?
Öhh vart kan jag läsa detta ???
Hittade det i Miljöhusesynen (inom Tvärvillkor) :)
Fast vad jag kan läsa så är det bara en Insatsplan man ska ha för att klara tvärvillkoret.
Insatsplanen ska innehålla information som räddningstjänsten behöver.
-vad är viktigast att skydda?
-brandrisker och vilka skyddsåtgärder som vidtagits?
(finns det gastuber, dieseltankar, oljefat vart)
-utrymning av djur?
(vilka dörrar etc)
-vart vattenuttag för släckinsats?
(brandpost, sjö etc)
-
Kan någon länka, så slipper jag leta. :-[
-
Ja, nu hittade jag inte tillbaka, men precis så som Grimla beskriver det uppfattade jag det. Alltså att man helt enkelt har tänkt igenom alla dessa saker på ett grundligt sätt så man vet man ska göra och man är förberedd om olyckan skulle vara framme. Så man inte står där hopplös...
Tack så väldigt mycket Torbjörn för den grundliga listan på saker att hålla koll på! :)
-
Någon som vet om det finns bra kapslade lampor/lysrör för lågenergibelysning att ha i ladugården och i hönshusen?
Dom vanliga lysrörsarmaturerna som jag har är alltid fulla med damm och helt okapslade.
Så jag börjar bli rädd att det skall ta eld samt att jag skulle vilja sänka vår elräkning en smula.
-
För er som vill ha lite mer kött på benen finns även ger Lantbrukets brandskyddkommité ut en pärm med råd och lagtolkningar. Den finns i sin helhet här: http://www.lantbruketsbrandskydd.nu/lbk-parmen (http://www.lantbruketsbrandskydd.nu/lbk-parmen)
-
Kan hålla med om LBK pärm! Den är enkel och lättläst. Speciellt elsäkerhet är bra och begripligt.
Lysrör för stall/ladugård måste uppfylla ganska höga krav och blir därför ganska dyra. Jag har köpt mina från Nordpost (artikelnr 1162406). Fördelen är att de har elektronisk tändning (HF-don) så de inte blinkar när de startar.
Tänk på att hitta en elektriker med kunskap om jordbruksinstallationer. Det är ganska speciella regler som gäller.
-
Någon som vet om det finns bra kapslade lampor/lysrör för lågenergibelysning att ha i ladugården och i hönshusen?
Dom vanliga lysrörsarmaturerna som jag har är alltid fulla med damm och helt okapslade.
Så jag börjar bli rädd att det skall ta eld samt att jag skulle vilja sänka vår elräkning en smula.
Den här lysrörsamaturen från Jula har en tillräckligt bra IP-klass, finns i en lite mindre variant också:
http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442 (http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442)
och så den här om det är lite mindre utrymmen:
http://www.jula.se/gallerplafond-e27-ip54-128356 (http://www.jula.se/gallerplafond-e27-ip54-128356)
Har själv dessa två i djurdelen och andra utrymmen i ladugården och de har fungerat väldigt bra
-
Den där pärmen är ju jättebra! Tack för tipset!
-
Den här lysrörsamaturen från Jula har en tillräckligt bra IP-klass, finns i en lite mindre variant också:
[url]http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442[/url] ([url]http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442[/url])
och så den här om det är lite mindre utrymmen:
[url]http://www.jula.se/gallerplafond-e27-ip54-128356[/url] ([url]http://www.jula.se/gallerplafond-e27-ip54-128356[/url])
Har själv dessa två i djurdelen och andra utrymmen i ladugården och de har fungerat väldigt bra
Fast jag vill ha lågenergi eller ledlampor som är kapslade.
Eftersom dom brinner ca 16 timmar varje dygn.
-
Fast jag vill ha lågenergi eller ledlampor som är kapslade.
Eftersom dom brinner ca 16 timmar varje dygn.
Jämfört med lågenergilampor så har lysrör minst lika bra ljusutbyte. Så ur energiförbrukningssynpunkt finns det ingen anledning att välja bort lysrör.
LED kan vara ännu bättre men det är inte självklart. Rent allmänt kan man säga att LED är att föredra där man vill ha riktat ljus medan lysrör eller lågenergilampor fungerar bättre för allmänbelysning.
-
Fast jag vill ha lågenergi eller ledlampor som är kapslade.
Eftersom dom brinner ca 16 timmar varje dygn.
Gallerplafonden kan du ju ha lågenergilampor i, och den är ju IP-klass 54 vilket är dammskyddat.
-
Jämfört med lågenergilampor så har lysrör minst lika bra ljusutbyte. Så ur energiförbrukningssynpunkt finns det ingen anledning att välja bort lysrör.
Fast är 4 stycken armaturer med 2x36w det ultimata i en kall lokal på vintern?
Brinntid ca 16 timmar/dygnet.
Alltså 36w x 8 lysrör x 16 timmar=4608w/dygn.
Jag tycker det låter dyrt.
Så jag skulle vilja sänka den kostnaden men ändå ha samma ljus.
-
Alltså 36w x 8 lysrör x 16 timmar=4608w/dygn.
Det är inte 4608 W/dygn utan 4608 Wh/dygn, alltså 4,6 kWh/dygn. Ett vanligt elpris numera är 1,50 kr/kWh inklusive överföringsavgift, så det blir ungefär 7 kr/dygn.
Lysrör ger ungefär dubbelt så många lumen per W som en lågenergilampa. Det beror på att lågenergilampan består av ett lysrör som är hopvikt, så att delar av röret skuggar varandra och inte ger nyttigt ljus.
Lysrör är det billigaste alternativet för en privatperson, både i drift och investering. Lysdioder kan man bara räkna hem om man har dyr anställd personal som ska byta lysrör.
-
Det är inte 4608 W/dygn utan 4608 Wh/dygn, alltså 4,6 kWh/dygn. Ett vanligt elpris numera är 1,50 kr/kWh inklusive överföringsavgift, så det blir ungefär 7 kr/dygn.
Lysrör ger ungefär dubbelt så många lumen per W som en lågenergilampa. Det beror på att lågenergilampan består av ett lysrör som är hopvikt, så att delar av röret skuggar varandra och inte ger nyttigt ljus.
Lysrör är det billigaste alternativet för en privatperson, både i drift och investering. Lysdioder kan man bara räkna hem om man har dyr anställd personal som ska byta lysrör.
Varför kan jag inte räkna hem lysdioder? Är dom så mycket dyrare.
Som det är nu så drar lysrören el för 1500-2000:- om året + nätavgiften.
Samt att det ser ut som att det skall ta eld pga att mina lysrör inte är kapslade utan av typ kontorsarmaturer och fulla av damm från hönsen.
-
Varför kan jag inte räkna hem lysdioder? Är dom så mycket dyrare.
För att lysdioder inte har nämnvärt mycket bättre ljusutbyte än lysrör, det som lysdioderna verkligen vinner på är livslängden (naturligtvis under förutsättning att hela armaturen med drivelektronik och sånt är välgjord och påkostad). Det fall där lysdioder verkligen har fördelar är om man vill ha riktad belysning.
Men en sak som är väl värd att tänka på är att i gammaldags lysrörsarmaturer med glimtändare och drossel, så förlorar man energi genom förluster i drosseln. I allmänhet kan man räkna med de förlusterna är ungefär 25 % av lysrörets effekt. Om man har ett 36 W lysrör, så går ca 9 W åt för att täcka drosselns förluster och totala förbrukningen från elnätet blir 36 + 9 = 45 W.
De flesta moderna armaturer har istället elektroniska förkopplingsdon (ballaster) som dels har mycket lägre förluster, storleksordning enstaka procent, och som dels gör att man klarar sig utan glimtändare. Ska man ändå armaturer ska man absolut se till att de nya har elektroniska förkopplingsdon, det finns tyvärr fortfarande en del armaturer av äldre utförande på marknaden.
-
Idag så har jag varit på kurs hos sotaren för att lära mig sota själv.
Vi pratade då om värme mm.
Då fick jag reda på att en gammal lysrörsarmatur ligger på ca 110 grader på ovansidan som jag har skruvad mot trädstockarna som utgör takbjälkarna.
Över det så ligger det massor av damm.
Enligt reglerna så är max värme mot trä 85 grader.
Så han tyckte att jag skulle se över mina lysrör snarast och byta ut dom.
Så nu måste jag ha en lösning snabbt som funkar i många år framåt och drar lite ström.
-
Så nu måste jag ha en lösning snabbt som funkar i många år framåt och drar lite ström.
http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442 (http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442)
-
[url]http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442[/url] ([url]http://www.jula.se/d-markt-lysrorsarmatur-2x36-w-ip65-128442[/url])
Visst, den är billig, lätt att få tag på och uppfyller alla formella krav som behövs i det här sammanhanget, men tekniskt sett är det en gammaldags armatur med drosslar och glimtändare. Ska man ha energieffektiv belysning bör man som sagt kosta på sig en lysrörsarmatur med elektroniskt förkopplingsdon och allra helst en som använder de moderna tunna T5-lysrören istället för T8.
Till och med Jula säljer många olika armaturer med elektroniskt förkopplingsdon (t ex http://www.jula.se/lysrorsarmaturer-128455 (http://www.jula.se/lysrorsarmaturer-128455) som jag har ett antal av i garaget) men deras leverantörer föredrar tydligen äldre teknik när det gäller armaturer som ska uppfylla stränga myndighetskrav.