Alternativ.nu
Djur => Kaniner => Ämnet startat av: hillmut skrivet 19 mar-11 kl 21:05
-
Hej
Idag kör jag med rabbfor.
Vill kunna fortsätta att ta 4 kullar per år.
Men är ute efter att inte behöva köpa foder
Vad skulle jag behöva ge för att ersätta det utan att tappa i slaktvikt och honornas hull.
Henrik
-
Vet ej med slakt vikt.
Men när min hona får ungar börjar jag ge henne 2 veckor före tills ungarna är skilda från hon en liten hand kraftfoder och en 2 dl säd.
Hanen går på bara 2 dl säd om dagen.
-
Hej
Idag kör jag med rabbfor.
Vill kunna fortsätta att ta 4 kullar per år.
Men är ute efter att inte behöva köpa foder
Vad skulle jag behöva ge för att ersätta det utan att tappa i slaktvikt och honornas hull.
Henrik
Utan foder är det svårt att ha djur =). Olagligt tillochmed.
Vad är det du är ute efter att slippa köpa? Pellets? Eller kraftfoder helt och hållet? Om du ska skippa kraftfoder behöver du ett riktigt bra hö, kanske inte ens går att hitta så bra, men torrt hösilage kan ju funka. Och ge dom mycket grönsaks- och fruktrester, du kanske kan fixa ett avtal med en närliggande butik om att få hämta slängda frukter billigt.
-
Att lyckas hålla samma produktionsnivå utan rabbfor tror jag är i princip omöjligt. Ett riktigt bra (proteinrikt) hösilage skulle garanterat krävas, men trots det får du nog aldrig till samma snabba tillväxt på ungarna utan kraftfoder. Om du kan nöja dig med kanske 3 kullar per år, och att ungarna tar några veckor extra på sig att nå slaktvikten så kan det kanske gå. Men du lär nog få kompromissa med nånting. ;)
/Sara
-
Eller så kan man ju blanda sitt eget kraftfoder, men det kräver kunskap, och blir inte nödvändigtvis billigare, eftersom bra proteinfoder är svårt att att hitta billigt om man ska köpa normala mängder.
Men det finns trådar sedan tidigare om att blanda sitt eget foder till kaninerna, och har man tillgång till billigt spannmål, så att man bara behöver komplettera med resten, så kan man komma billigare undan.
Ett problem är att kaniner tenderar att äta selektivt när man blandar själv. I pelletsen kan de inte bara äta det godaste, men när man blandar själv kan de rata vissa födoämnen, vilket gör att näringsintaget inte blir det man önskat.
-
Utan foder är det svårt att ha djur =). Olagligt tillochmed.
Vad är det du är ute efter att slippa köpa? Pellets? Eller kraftfoder helt och hållet? Om du ska skippa kraftfoder behöver du ett riktigt bra hö, kanske inte ens går att hitta så bra, men torrt hösilage kan ju funka. Och ge dom mycket grönsaks- och fruktrester, du kanske kan fixa ett avtal med en närliggande butik om att få hämta slängda frukter billigt.
Var nog lite otydlig i mitt inlägg.
Hö tar jag själv till mina djur.
Det jag är ute är att odla allt foder som går åt till mina djur.
-
Lucerne, silverbete kanskje?
-
Hej
jag funderar också kanske på att göra eget pellets.
Men vad ska man ha i det då?
De kommer ha hö, saltsten och vaten för sig.
Men vill ha en blandning med typ eget pellets och säd.
-
Lucerne, silverbete kanskje?
Det går inte att ge lusern som proteinfoder till kaniner eftersom det innehåller så mycket kalcium. Det går absolut att ha det som en del i en foderstat, men inte i några större mängder.
/Sara
-
Det finns lusernpellets med bara 0,6% kalcium! Lägre än många pelletssorter =). Salsa Naturell Grön heter den, melassfri. Nackdelen är att den är för "nyttig", mina kaniner hatar smaken. Lusern är en viktig del i kaninfoder (kallas oftast grönmjöl) eftersom den höjer protein och växttråd (sikta på att få växttråd högre än proteinet, skonar magen). Lusern skulle i princip kunna vara det enda kraftfodret med rätt kalciumhalt, men om den är svenskodlad så behöver man säkra selenet, det är ont om det i våra marker.
Gör ett excel-blad, lägg in dina ingredienser och räkna ut vilka förhållanden du behöver för att nå ungefär:
10-12% smältbart råprotein (råprotein 12-16% smältbarhet varierar, räkna efter hästar srp)
2-3,5% fett (högre fett bör endast användas till digivande honor och växande ungdjur)
13+% växttråd, alltid högre än råprotein, helst uppe vid 18+%
ca 10 000 ie A-vitamin (per kg för alla nedanför)
1000-1500 ie D-vitamin (inte högre!)
30-60mg E-vitamin
0,2-0,4mg selen
0,5-0,8% kalcium (till digivande och växande kan det vara högre)
Ingredienser som inte rekommenderas: Majs (för hög stärkelse och socker), sockerbiprodukter, potatis i stora mängder... En del okrossade spannmål vill dom inte äta för att dom är för hårda, du får prova dig fram vad dina niner gillar och inte =).
Du kan odla mycket saftfoder själv i form av rovor, betor, grönkål, sly, frukt, bär som du torkar, brännnässla... Till torrfoderblandning spannmål om du orkar (allra helst äldre sorter som emmer, enkorn, spelt).
Lusern om det funkar eller ha andra proteinrika alternativ i din vall.
-
Men vid fri tillgång på hö så får de ju väldigt mycket växttråd därifrån. Måste verkligen kraftfodret innehålla så mycket växttråd då? Kraftfodret är ju främst till för att öka protein- och energimängden i foderstaten, och för att se till att man kan tillsätta vitaminer och mineraler som ev finns i otillräcklig mängd i grovfodret.
-
Som vanligt går det inte att säga vad kraftfodret behöver innehålla om man inte vet vad höet innehåller. Gissar man det ena så gissar man det andra.
-
Några frågor och funderingar....
Ulric har ju helt rätt i att utan en analys på höet är det helt meningslöst att räkna på resten och som jag ser det är det definitivt overkill att analysera hö till kaniner för självhushåll eller hobby. I storskalig produktion med vinstintresse och små marginaler kan det kanske vara relevant.
Angående en växttrådshalt på uppemot 18% är jag övertygad om att den siffran kommer från produktion där kaninerna äter enbart pellets, då det vore underligt om kaniner skulle fara illa av att äta det de äter i det vilda och en så hög fiberhalt förekommer knappt naturligt.
Att ange rekommenderat innehåll av vitaminer och mineraler per kilo foder känns inte heller riktigt relevant, så kaninerna ju äter väldigt olika stora mängder av olika foder. Om man utfodrar sina djur med mycket grönsaker, gräs, löv, sly och sånt äter de ju mycket mer i vikt räknat än om de bara ges hö och torra foder. Ska man alls räkna tycker jag att det vore rimligare att ange halterna av näringsämnen per kg torrsubstans eller ännu hellre kaninens dagsbehov (beroende på kroppsvikt).
Det jag funderar mest på och förundras en del över är att så väldigt många djurägare (inom alla arter) är så benägna att räkna microgram, procent och torrsubstans på djurens foder, samtidigt som de flesta inte tänker särskilt mycket på hur många IE A-vitamin eller gram protein de får i sig per dag själva... Jag har i alla fall aldrig hört talas om någon som sagt att eftersom de åt A till frukost undviker de att äta B till lunch för att inte få i sig för höga halter av X! En människa förväntas leva i ca 80 år, en kanin i mellan 4 månader och 7-8 år och människor har alltså betydligt större anledning att vara noga med kosten då risken att utveckla brister såklart är större ju längre tiden går...
Människor har haft djur i "alla tider" och kommersiellt framställt djurfoder har funnits i ca 100 år och varit allmänt använt i högst ett halvsekel. Djurens metabolism har knappast förändrats under denna tid. Trots det ägnar djurägare världen över timmar och åter timmar åt att räkna och jämföra fodermärken eller gör tabeller och diagram för att komponera en egen meny (som ska efterlikna fabrikstillverkat foder näringsmässigt) till djuren. Varför?
En annan sak jag har reflekterat över är att så väldigt många som föder upp kaniner till husbehov utfodrar med pellets. Det ter sig väldigt underligt i mina ögon då de allra flesta människor anser att kött från djur som växt upp på bete och annan artriktig föda är både godare och nyttigare och de flesta betalar dyrt för det när de köper det i affär, hellre än att köpa kött från stallade djur som ätit kraftfoder.
Under en mycket liten del av den tid människan har hållit husdjur har det funnits färdiga foder att köpa och tabeller att rätta sig efter. Innan dess gav kloka gummor och gubbar djuren den mat som fanns tillgänglig och som djuren mådde väl av och de hade många ess i rockärmen om vad som hjälper tackor som har svårt med lammningen eller katter med dåliga magar.
Jag är rädd att denna klokskap håller på att gå förlorad!
Nu för tiden blir man ständigt ifrågasatt när man berättar att hundarna äter kött och ben, kaninerna hö, spannmål och grönsaker och att jag inte tänker köpa pellets i säck till hönsen. Att lita på sig själv, sin djurkänsla och sitt sunda förnuft verkar vara väldigt omodernt, även i alternativa kretsar. Många hävdar att det är säkrast att köpa färdig mat till djuren så att man vet att de får i sig allt de behöver. Hade jag, som människa, menat att minst tre gånger per vecka äter jag frysta färdigrätter för att vara säker på att få i mig vad jag behöver hade jag blivit idiotförklarad på stört! ;D
Många frågor och funderingar blev det...
-
Anledningen till att vi ger annat foder idag är att vi värderar vår tid högre. Och kaniner växer dåligt om de får för lite protein. Då kommer de att ta upp burplats, kräva kloklippning, burstädning och foderskörd under längre tid.
Jag är övertygad om att köttet från djur som åt bara det man skördade själv, utan den kunskap vi har idag, var sämre än vad köttet blir idag. Därmed inte sagt att man måste köpa pellets och ge extra vitaminer och mineraler. Men om man inte förstår att muskelmassa växer till av protein, som måste tillföras via kosten, då får man magra djur, med mycket mage men lite muskler. Spannmål ger energi, och det behövs, men utan protein av lämpligt slag så får man inte bra slaktvikter med bra förhållande mellan kött- och benvikt.
Själv skulle jag gärna vilja kunna odla mer av det protein mina djur behöver, men det är inte så lätt. Hampa, som vore ett utmärkt proteinfoder till både fjäderfä och kaniner får man ju inte odla som småskalig odlare i Sverige. Och många proteinrika grödor som passar i svenskt klimat innehåller inte de aminosyror djuren behöver, eller så har djuren svårt för att bryta ner växten så att de kan tillgodogöra sig näringsinnehållet.
-
Innan man tar för givet att djur måste få protein via kraftfoder är det klokt att faktiskt räkna på hur mycket protein grovfodret innehåller. Det är mer än de flesta tror.
-
Jag förstår mycket väl att anledningen till att man vill höja proteinhalten i kaninernas foder är för att öka tillväxthastigheten. Vad jag inte förstår är varför man som självhushållare vill föda upp djur så snabbt som möjligt. Ur mitt perspektiv är det inte ett särskilt "alternativt" förhållningssätt.
Hur dåligt växer en kanin om den äter går på bete, tex? Förmodligen alldeles för dåligt för att man som ägare ska vilja slakta den vi 4 månader, men ur ett kaninperspektiv växer den säkerligen alldeles precis lagom fort.
Jag är inte alls övertygad om att köttet var sämre förr, tvärtom. Kött från betesgående kor eller grisar är godare än kött från stallade djur uppfödda på kraftfoder. Ägg från höns som betar och går fritt är godare än ägg från höns som äter värpfoder. Kyckling som slaktas vid 80 dagar är mer smakrik än kyckling som slaktas vid 34 dagar. Viltkött håller i allmänhet väldigt hög kvalitet.
Att sträva efter hög effektivitet och snabb tillväxt tycker jag personligen går stick i stäv med tanken på självhushållning, naturlig djurhållning och större eller mindre avståndstagande från kommersialismen inom djurhållning och livsmedelsproduktion.
Det här är ett väldigt intressant ämne, tycker jag och jag är inte alls ute efter att berätta för någon att de gör rätt eller fel. Jag tycker helt enkelt det är spännande att diskutera och få reda på hur andra ser på saker. Det finns nog fler bottnar i frågan än effektivitet och tillväxt eftersom de allra flesta ger både hundar och katter "köpemat" och där är man ju inte ute efter att djuren ska växa så fort som möjligt...
-
Jag håller helt med om att lägre tillväxthastighet kan ge bättre köttkvalitet. Och om att maximal tillväxthastighet inte nödvändigtvis sammanfaller med självhushållarens mål och ideal.
Men att djuren växer långsamt innebär inte bara att de når slutvikt senare. Om de får foder som inte ger tillräckligt med protein så kommer de att få sk havrerygg på kaniner, fettpåsar under hakan, men ändå dåligt med kött på ben och rygg. Många djur, både förr och nu, får foder som är undermåligt. Precis som många människor äter undermålig mat, både bland rika och fattiga.
Man kan visst få till ett proteinrik grovfoder, men det kräver kunskap om växter och om marken man odlar på. Att bara ge djuren bete och torkat gräs, oavsett om det gäller vall eller ängsmark, må vara i enlighet med hur man gjorde förr. Men då får man också lätt magra eländiga kräk med väldigt lite muskelmassa och med stora risker för bristsjukdomar. Vilket är precis vad som hände väldigt ofta förr.
Dessutom ska man betänka att förädling av både växter och djur för att ge bättre och snabbare skörd har skett i alla tider. Tack och lov för det, annars hade vår medellivslängd varit betydligt lägre, vi hade haft fler sjukdomar pga näringsbrist, och vi hade definitivt inte haft tid att sitta framför en dator och diskutera vad som är bra djurfoder. En stor del av vår tid skulle gå åt till att få fram och äta den näringsfattiga mat som då varit vår diet. Och även om vi gått till överdrift åt andra hållet i den rika delen av världen, så vill åtminstone inte jag tillbaka till det livet.
Att tvinga i djur foder som är onaturligt för dem, tex kött till växtätare, eller att driva djur med ljus så att de tror att det är flera dygn än 7 på en vecka osv, det är att driva djur för hårt och är förutom att vara oetiskt förmodligen väldigt ohälsosamt för den som ska äta köttet.
Men att ge ett bra och fullvärdigt foder, i en mängd som djuret gärna äter och som ger en tillväxthastighet som inte påverkar djurets långsiktiga hälsa, utan snarare är den naturliga för djuret, om den har tillgång till bra foder (vilket även vilda djur kan ha om de bor på rätt ställe och det är ett bra år, vädermässigt), är inte att driva djuret för hårt, enligt min mening. Det är att värna om djurens hälsa. Sedan är det en annan sak att det är knasigt att vi blivit itutade att det enda sättet att åstadkomma detta är att köpa ett färdigfoder där tillverkaren och säljaren gjort sådana påslag att det blir löjligt dyrt.
Och bara för att man håller på med självhushållning och vill djurens bästa, så innebär inte det att man inte får vara ekonomisk och skaffa sig ny kunskap. Att vara oekonomisk är tvärt om väldigt dåligt om man vill leva upp till självhushållaridén, där man enligt min mening försöker producera det man behöver, plus ett överskott för avsalu som ska bekosta det man inte kan producera själv.
-
Sen kan man ju tänka på att 50 år känns som kort tid för oss, men det är 100 kaningenerationer... Och kaniner har fått kraftfoder mycket längre tid än så, ända sen man började styra djurhållning mot industrialism. Så säg 200 kaningenerationer... Det påverkar rejält.
Gotlandskaniner är väl den enda rasen som inte har blivit uppfödd på kraftfoder i generation efter generation...
Hur löste man problem med selenbrist här uppe i norr förr i tiden? Havsalger? Eller accepterade man helt enkelt ett högre bortfall av avelsdjur och ungar? Det är skillnad på att överleva och att ha livskvalitét.
En del saker var bättre förr, mycket är bättre nuförtiden. Vår kunskap om våra behov tillexempel.
Och ja, jag tänker varje dag på om jag får i mig nog av allt det man behöver. Du kan fråga mina vänner som jag var ute och liftade med, jag var protein- och vitamin"nazist" varje dag eftersom vi levde på extremt lite pengar. Jag mår psykiskt dåligt om jag har en dålig matdag, och det märks på min hud och min mage väldigt fort om jag äter slarvigt. Och mina leder.
Jag skulle vilja utfodra mina kaniner (och mig själv!) enbart på foder jag odlat själv, men jag har svårt att se hur jag ska lösa just selenet. Det finns för lite selen i våra marker och jag har inte lust att få kaninförlamning i flocken igen.
-
Men.
Fungerar det om man gör så att torkar frukter och grönsaker och ge de det som pellets??
Mvh oskar
-
Men är ute efter att inte behöva köpa foder
Har tänkt samma tanken. Finns i denna tråden som jag nu har oppdaterat http://www.alternativ.nu/index.php?topic=102220.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=102220.0)
Här ska vi odla nytt hö med 50% lusern :)
-
Men.
Fungerar det om man gör så att torkar frukter och grönsaker och ge de det som pellets??
Mvh oskar
Inte om man tänker sig att det skall ersätta kraftfoder.
-
Som vanligt går det inte att säga vad kraftfodret behöver innehålla om man inte vet vad höet innehåller. Gissar man det ena så gissar man det andra.
Jag håller inte med. Jag ser kraftfoder som en bas med viktiga näringsämnen. Därav det viktiga i att den biten är lämplig för kanin. Grovfoder är så att säga resten, som gör att motorn (magen) fungerar och ger kaninen sysselsättning.
-
Då har man inte räknat på vad en normal kaninfoderstat innehåller. Det enda läge där man kan beräkna näringsvärden enbart utgående från kraftfodret är om kaninen äter en obetydlig mängd grovfoder, så att kraftfodrets totala näringsinnehåll kraftigt överstiger grovfodrets. Men en kanin med normal tillgång till hö kommer att äta mycket, uppemot ett halvt kilo om dagen, och få hela eller nästan hela sitt näringsintag tillgodosett den vägen.
-
Jag håller helt med om att lägre tillväxthastighet kan ge bättre köttkvalitet. Och om att maximal tillväxthastighet inte nödvändigtvis sammanfaller med självhushållarens mål och ideal.
Men att djuren växer långsamt innebär inte bara att de når slutvikt senare. Om de får foder som inte ger tillräckligt med protein så kommer de att få sk havrerygg på kaniner, fettpåsar under hakan, men ändå dåligt med kött på ben och rygg. Många djur, både förr och nu, får foder som är undermåligt. Precis som många människor äter undermålig mat, både bland rika och fattiga.
Man kan visst få till ett proteinrik grovfoder, men det kräver kunskap om växter och om marken man odlar på. Att bara ge djuren bete och torkat gräs, oavsett om det gäller vall eller ängsmark, må vara i enlighet med hur man gjorde förr. Men då får man också lätt magra eländiga kräk med väldigt lite muskelmassa och med stora risker för bristsjukdomar. Vilket är precis vad som hände väldigt ofta förr.
Jag ifrågasätter inte tillskott av kraftfoder och såvitt jag förstår har tillskott av energi i form av spannmål, bröd och diverse rester varit allmänt förekommande i kaninuppfödning under lång tid. I de drygt hundraåriga böcker jag läst om kaninhållning tas utfodring upp och där nämns främst säd och bröd som kraftfoder. Det jag funderar över är de höga proteinhalter som rekommenderas i modern kaninuppfödning för hobby och självhushållning.
Att kaniner som lever på enbart hö eller bete skulle vara magra eländiga kräk som ofta har bristsjukdomar verkar otroligt. Det varierar säkert väldigt mellan raserna och jag kan tänka mig att raser som är mer specialiserade på antingen utställning (hermelin, belgisk hare mfl) eller produktion (new zeeland, californian mfl) kräver kraftigare foder med högre proteinhalter än raser som hållits som hushållskaniner och/eller ligger närmre vildkaninen i utseende och storlek.
Att tvinga i djur foder som är onaturligt för dem, tex kött till växtätare, eller att driva djur med ljus så att de tror att det är flera dygn än 7 på en vecka osv, det är att driva djur för hårt och är förutom att vara oetiskt förmodligen väldigt ohälsosamt för den som ska äta köttet.
Det håller jag med om! Men jag tycker också att det är onaturligt att äta samma sak, i samma mängd, i samma skål, vid samma tid i hela sitt liv. Själv vill jag i görligaste mån ge mina djur omväxling i form av ett flertal olika födoämnen med varierande smak, lukt konsistens, näringsinnehåll osv. Att välja om man ska äta broccolin, havren eller moroten först är i alla fall en liten, liten skärva av ett naturligt ätbeteende. Jag lägger tex in morot till den kanin som inte tycker om det (!!) bara för att ge henne möjlighet att välja bort den.
-
Sen kan man ju tänka på att 50 år känns som kort tid för oss, men det är 100 kaningenerationer... Och kaniner har fått kraftfoder mycket längre tid än så, ända sen man började styra djurhållning mot industrialism. Så säg 200 kaningenerationer... Det påverkar rejält.
Gotlandskaniner är väl den enda rasen som inte har blivit uppfödd på kraftfoder i generation efter generation...
Som jag skrev till ieenilorac talar jag inte om kraftfoder eller inte kraftfoder, utan om i vilken mängd och framför allt med hur hög proteinhalt. Även att det talas om att fiberhalten i pellets måste vara uppåt 18 %. Den siffran måste komma ifrån uppfödning där djuren äter enbart pellets och inte får något grovfoder...
Jag funderar även över den noggrannhet som många visar när de räknar ut hur mycket av olika näringsämnen djuren behöver, speciellt med tanke på att få är lika noggranna med sig egen mat!
Hur löste man problem med selenbrist här uppe i norr förr i tiden? Havsalger? Eller accepterade man helt enkelt ett högre bortfall av avelsdjur och ungar? Det är skillnad på att överleva och att ha livskvalitét.
En del saker var bättre förr, mycket är bättre nuförtiden. Vår kunskap om våra behov tillexempel.
Vad som är livskvalitet och vad som är att överleva är nog olika beroende på vem du frågar. Jag har personligen svårt att se att snabb tillväxt och pelleterat foder är livskvalitet! Det är som Karin Neuschütz skriver in en av sina hönsböcker - ...pellets som innehåller allt en höna sägs behöva - utom variation, lust och äventyr.
Och ja, jag tänker varje dag på om jag får i mig nog av allt det man behöver. Du kan fråga mina vänner som jag var ute och liftade med, jag var protein- och vitamin"nazist" varje dag eftersom vi levde på extremt lite pengar. Jag mår psykiskt dåligt om jag har en dålig matdag, och det märks på min hud och min mage väldigt fort om jag äter slarvigt. Och mina leder.
Det gör dig nog ganska unik! :) De allra flesta som räknar, väger och jämför foder till sina djur äter precis som folk i allamänhet, dvs inte särskilt nyttigt... Jag har snackat hundfoder med en man som var ytterst upprörd och talade vitt och brett om vikten av ett väl sammansatt foder (torrfoder) och att det var sååå noga med vad hundarna fick i sig i rätt balans osv osv. Detta medan har själv drack glas efter glas light-läsk! :o
-
Jag skriver inte att kaniner som enbart får spannmål som tillskott till hö/gräs blir magra, jag skriver ett de blir feta men samtidigt har lite muskler. Om man jämför med studier på människors diet så är det ju många som förespråkar en kost med mycket protein, och relativt mycket fett, men inte så mycket kolhydrater, för att bygga muskler, men även för viktnedgång. Om man orkar söka på det så finns det flera studier på både människor och djur som visar på att man behöver just protein för att växa. Att få mycket energi är inte nog, om man inte får de aminosyror som kroppen behöver så kan man inte bygga muskler och växa. Du kan ju jämföra med hur viktigt det är för barn som är vegetarianer att få i sig bra aminosyror för att följa sin tillväxtkurva och må bra. Man kan också jämföra med flera länder i Asien, där basfödan varit ris, och man ätit ganska lite protein. Efterhand som de blivit rikare och kan äta mer protein så stiger medellängden rejält. På bara kolhydrater får man energi, men växer alltså sämre.
Däremot kan jag hålla med dig angående fiberhalten i köpt pellets, jag tror faktiskt inte att den behöver vara särskilt hög, med tanke på att alla kaniner i Sverige som har en kunnig ägare får i princip fri tillgång till hö. Så den höga fiberhalten i pellets ser jag mest som ett sätt att få tunga säckar som kaninägarna får betala dyrt för, men där en stor del av innehållet är mycket billigt för tillverkaren.
Det finns som sagt flera trådar sedan tidigare om att blanda och/eller odla foder till kaniner själv. Det går säkert, själv håller jag på att läsa in mig mer på ämnet, när jag hinner och orkar. Och det som är viktigt då är att odla växter som ger kaninen rätt aminosyror, och att behoven av vitaminer och mineraler täcks. Samt såklart energibehovet, men det brukar inte vara svårt att uppnå.
-
Jag skriver inte att kaniner som enbart får spannmål som tillskott till hö/gräs blir magra, jag skriver ett de blir feta men samtidigt har lite muskler. Om man jämför med studier på människors diet så är det ju många som förespråkar en kost med mycket protein, och relativt mycket fett, men inte så mycket kolhydrater, för att bygga muskler, men även för viktnedgång. Om man orkar söka på det så finns det flera studier på både människor och djur som visar på att man behöver just protein för att växa. Att få mycket energi är inte nog, om man inte får de aminosyror som kroppen behöver så kan man inte bygga muskler och växa. Du kan ju jämföra med hur viktigt det är för barn som är vegetarianer att få i sig bra aminosyror för att följa sin tillväxtkurva och må bra. Man kan också jämföra med flera länder i Asien, där basfödan varit ris, och man ätit ganska lite protein. Efterhand som de blivit rikare och kan äta mer protein så stiger medellängden rejält. På bara kolhydrater får man energi, men växer alltså sämre.
Men det är ju knappast så att spannmål och hö inte innehåller proteiner... Havre och korn innehåller mellan 7 och 10 %, beroende på växtförhållanden och hö varierar kraftigt, men ca 5 % för vanligt gräshö är rimligt att räkna med.
Kaninpellets brukar väl ligga runt 14 %...
Hur mycket protein kaninen sen får i sig beror ju på hur mycket den äter av varje födoämne och med tanke på att kaniner oftast har fr tillgång till hö faller motivet att räkna. En kanin som äter 100 g hö och 100 g pellets får i sig ca 19 g protein medan en kanin som äter 300 g hö och 100 g pellets får i sig ca 29 g... En kanin som 300 g hö och 50 g blandsäd får i sig ungefär lika mycket protein som den första kaninen i exemplet!
Däremot kan jag hålla med dig angående fiberhalten i köpt pellets, jag tror faktiskt inte att den behöver vara särskilt hög, med tanke på att alla kaniner i Sverige som har en kunnig ägare får i princip fri tillgång till hö. Så den höga fiberhalten i pellets ser jag mest som ett sätt att få tunga säckar som kaninägarna får betala dyrt för, men där en stor del av innehållet är mycket billigt för tillverkaren.
Exakt... Det är nog inte heller taget helt ur luften om man antar att kvalitén på råvarorna inte är prima.
Det finns som sagt flera trådar sedan tidigare om att blanda och/eller odla foder till kaniner själv. Det går säkert, själv håller jag på att läsa in mig mer på ämnet, när jag hinner och orkar. Och det som är viktigt då är att odla växter som ger kaninen rätt aminosyror, och att behoven av vitaminer och mineraler täcks. Samt såklart energibehovet, men det brukar inte vara svårt att uppnå.
Det är precis detta jag menar... Att det eventuellt kan gå att utfodra sina djur med annat än köpefoder, men att det kräver att man är oerhört påläst och noggrann när man räknar, väger och mäter.
Det jag undrar så över är varför katter, kaniner, hundar, höns och andra djur antas ha en så mycket mer komplicerad metabolism är människor att man måste ha läst flera böcker och skriva listor över aminosyror och spårämnen för att kunna utfodra dem. Föräldrar "utfodrar" sina barn enligt de (i mitt tycke) sunda principerna att lagom är bäst och att omväxling förnöjer. Jag har aldrig hört talas om en förälder som antecknar sina barns intag av Arginin eller magnesium. Trots det växer ju de allra flesta barn upp till starka och friska individer utan symptom på brister av det ena eller andra näringsämnet.
Som djurägare blir man ofta ifrågasatt och anklagad för att "experimentera" med sina djur om man inte köper fabrikstillverkat foder till dem, medan man som förälder hyllas som en hjälte om man ger barnen hemlagade puréer. En förälder som inte gav sitt barn annat än burkmat och microrätter skulle säkerligen inte ses som en omtänksam person som verkligen såg till att barnet fick i sig näringsriktig kost varje dag...
Vad finns det för skäl att tro att en förälder som är normalt funtad, men inte har någon utbildning i näringslära, kan se till att barnet får i sig en bra och sund kost men att man måste ha en gedigen utbildning för att få djur att må bra på annan mat än fabrikstillverkad?
-
Som skiesabove tidigare skrivet så är selenbrist vanlig. Till människor är detta tillsatt i t ex salt, och även andra produkter är berikade för att bättre uppfylla näringsbehoven. Bara ett exempel på vad som kan gå fel om man inte har kunskap.
Jag säger inte att man inte kan föda upp kaninen utan köpefoder, jag säger att vissa ämnen kan ge allvarliga konsekvenser om de finns i alldeles för hög eller låg dos. Och att du och jag som djurägare måste vara medvetna om detta, känna till symtomen och kunna rätta till bristen. Det gäller iofs både om man ger köpt foder och om man ger egenproducerat. Men till skillnad från människor så går inte våra produktionsdjur på kontroller hos doktorn för att se att allt är bra. Det ansvaret ligger på djurägaren, som därför måste ha kunskap.
Hela alternativ.nu går enligt min mening ut på att sprida kunskap, och utan kunskap är det mesta värdelöst, som jag ser det. Att sedan föräldrar kan komma undan utan kunskap, det är en annan diskussion. Men som djurägare klarar man sig inte utan kunskap, då går det väldigt fel förr eller senare.
-
Jag känner att fiberhalten i pellets är viktig, eftersom kaninen alltid äter det godaste/kaloririkaste först (dvs pelletsen när det är matdags). Då fyller dom magen helt med pellets. Om man då har låg fiberhalt i pelletsen så spelar det ju ingen roll hur mycket hö dom åt morgonen innan, för det har ju redan hunnit flytta till tarmen.
Sen flyttar den fiberlåga maten från magen till tarmen och där kan den inte transporteras lika fort utan stora grova fibrer. Vanligtvis går det ju bra, speciellt om man ger såpass lite kraftfoder att kaninen inte äter sig mätt på det. Men vid stress, eller ungar som precis ska lära sig äta, eller nyss flyttat från mamman, så kan det leda till problem.
Jag äter själv helst fiberrik mat, så jag vill ge det till mina kaniner också =).
Min dröm är ju att kunna ge mina kaniner eko-hö och egenblandat foder, men det är så f-rbannat jobbigt att blanda själv. Har gjort det en gång och varken jag eller kaninerna var nöjda. Billigare blev det inte heller för jag kunde inte köpa nog små mängder för att det inte skulle bli dåligt innan det var uppätet. Blandade då lusernpellets, vetekli, korn, havre och flytande vitamin-mineralblandning. Ingen av oss var nöjda, det var meckigt, dom åt inte vetekliet och helst inte lusernen eller kornet heller, havren skalade dom och vitaminerna fick jag ge i vattnet.
-
Mina äter gärna korn men skalar också havren (en del äter det inte alls).
-
Som skiesabove tidigare skrivet så är selenbrist vanlig. Till människor är detta tillsatt i t ex salt, och även andra produkter är berikade för att bättre uppfylla näringsbehoven. Bara ett exempel på vad som kan gå fel om man inte har kunskap.
Jag har aldrig hört talas om att man tillsätter selen i salt. Blev nyfiken och kollade på förpackningen (Falksalt) i skafferiet och där var inget selen, däremot jod och klumpförebyggande medel. Vilket märke tillsätter selen i saltet och vilka andra livsmedel är berikade med selen?
Hur mycket selen rekommenderas till kanin? Inte per kilo foder utan typ RDI... Till människa rekommenderas 40-50 microgram.
Jag säger inte att man inte kan föda upp kaninen utan köpefoder, jag säger att vissa ämnen kan ge allvarliga konsekvenser om de finns i alldeles för hög eller låg dos. Och att du och jag som djurägare måste vara medvetna om detta, känna till symtomen och kunna rätta till bristen. Det gäller iofs både om man ger köpt foder och om man ger egenproducerat. Men till skillnad från människor så går inte våra produktionsdjur på kontroller hos doktorn för att se att allt är bra. Det ansvaret ligger på djurägaren, som därför måste ha kunskap.
Visst kan de flesta näringsämnen ställa till det rejält om de förekommer i alldeles för hög eller låg dos, helt klart, men marginalerna är dock väldigt stora och brister som orsakar svär man sig inte fri från om man ger köpefoder, då det ju varierar mellan individer hur man omsätter olika näringsämnen. Själv har jag brist på vitamin B12, trots att jag dricker massor av mjölk och och får i mig flera gånger RDI via kosten... Min ena tik fick kalkbrist efter en valpkull (inte akut, alltså inte eklampsi) när hon åt ett torrfoder från en av världens största hundmatsproducenter.
Jag är beredd att sätta pengar på att den i särklass vanligaste foderrelaterade åkomman bland våra tamdjur är fetma och en av orsakerna till att det är så tror jag är att fodertillverkarna envisas med att framställa så rysligt energitäta foder.
Självklart har man som djurägare ansvar för att se till att djuren mår väl, men jag själv tycker inte att det är synonymt med att räkna internationella enheter vitaminer eller smältbart råprotein. Att djuren är pigga och sunda och lever så länge som man kan förvänta sig (om man inte slaktar dem, förstås...), inte har några konstiga symptom och förökar sig på ett vis som är normalt för arten är väl gott nog?! Why fix it if it ain't broken? 8)
Hela alternativ.nu går enligt min mening ut på att sprida kunskap, och utan kunskap är det mesta värdelöst, som jag ser det. Att sedan föräldrar kan komma undan utan kunskap, det är en annan diskussion. Men som djurägare klarar man sig inte utan kunskap, då går det väldigt fel förr eller senare.
Absolut! Kunskap betyder mycket, om inte allt! Jag menar dock att kunskap om vad en art äter naturligt och hur arten ifråga ser ut och beter sig när den är frisk och kry är viktigare än kunskapen om vitaminer och mineraler på microgramsnivå.
Jag skulle inte vilja påstå att en förälder som ger sitt barn "vanlig mat" saknar kunskap, utan tvärtom besitter en av de viktigaste kunskaperna, nämligen den att våga tro på sig själv och sitt sunda förnuft. Att utfodra människor och djur så att de lever hälsosamt är helt enkelt inte rocket science! Varenda kotte har klarat av det i tiotusentals år!
En fråga, till både dig och andra: Hur värderar ni ett djurs möjligheter att utöva ett någorlunda naturligt ätbeteende? Jag tänker på att äta olika födoämnen som har olika smak, näringsinnehåll och konsistens och att dessa inte är samma varje dag och att få söka, välja/välja bort samt att tugga, slita, picka, gnaga, krafsa osv osv beroende på djurslag?
-
Jag känner att fiberhalten i pellets är viktig, eftersom kaninen alltid äter det godaste/kaloririkaste först (dvs pelletsen när det är matdags). Då fyller dom magen helt med pellets. Om man då har låg fiberhalt i pelletsen så spelar det ju ingen roll hur mycket hö dom åt morgonen innan, för det har ju redan hunnit flytta till tarmen.
Att kaninerna kastar sig över kraftfodergivan, oavsett vad den består av, är inget jag känner igen. Mina rhön äter hö, hö, hö och lite hö till. Spannmålet äter de, men inte så att de tömmer koppen på en gång. Grönsaker och torra brödkanter äter de upp när de får det, däremot. Hermelinerna kastade sig inte heller över kraftfodret utom en, men hon åt å andra sida oerhörda mängder hö också.
Men det är väl olika från ras till ras och mellan individer...
-
Jag skulle inte vilja påstå att en förälder som ger sitt barn "vanlig mat" saknar kunskap, utan tvärtom besitter en av de viktigaste kunskaperna, nämligen den att våga tro på sig själv och sitt sunda förnuft. Att utfodra människor och djur så att de lever hälsosamt är helt enkelt inte rocket science! Varenda kotte har klarat av det i tiotusentals år!
En fråga, till både dig och andra: Hur värderar ni ett djurs möjligheter att utöva ett någorlunda naturligt ätbeteende? Jag tänker på att äta olika födoämnen som har olika smak, näringsinnehåll och konsistens och att dessa inte är samma varje dag och att få söka, välja/välja bort samt att tugga, slita, picka, gnaga, krafsa osv osv beroende på djurslag?
Jag tycker att du läser mina inlägg slarvigt, eller tolkar fel. Kanske är jag otydlig. Jag förespråkar INTE kraftfoder till varje pris. Jag förespråkar kunskap och varierad kost. Jag skrev ju att mina djur får såväl grenar, ogräsrens, lieslaget gräs osv. Det jag menar är att man inte kan förutsätta att kaniner som t ex går i en betesbur får i sig alla näringsämnen de behöver. Man måste veta vilka växter som växer på marken, och vilka näringsämnen som de har mycket respektive lite av. Självklart är inte utfodring, vare sig av människa eller djur, en exakt vetenskap. Men om man kan lite om olika växter och olika jordar, och hur näringsinnehållet ser ut på ett ungefär, så kan man, just genom att ge en varierad kost, säkerställa att de inte får på tok för lite eller mycket av något näringsämne. T ex är det inte bra med alldeles för mycket kväve, så om man ger dem mycket grönt som växt på väldigt välgödslad mark, som t ex vid en kompost eller gödselstack som läcker lite lakvatten (jag vet att de inte får läcka, men verkligheten följer inte lagen, särskilt inte bland gamla bönder långt ute på landet) så kan man får problem.
Att man kunde sådant här för längesedan är båg. Man hade visst en hel del kunskap, men den vanligaste anledningen till sjukdom var definitivt bristsjukdomar. Det finns en anledning till att både människor och djur lever längre idag. Det man möjligen var bättre på förr, som vissa djurägare inte kan idag, är att vara observant och se på djurets generella beteende och på dess ätbeteende om de mår bra. Samtidigt var man ofta för fattig för att göra något åt att djuren ibland, särskilt vintertid, fick för dålig mat. I småtorpen i Sverige innan industrialiseringen svalt de flesta husdjuren på senvintern, för att sedan, om de överlevde, äta upp sig under sommaren så att de kunde överleva en till vinter. Det fanns en anledning till att hönsen hade längre uppehåll i äggläggandet, och att korna var sinade under längre tid.
Jag har, som du kan se under mina inlägg, ganska många olika djur. Alla gäss och ankor går ute alla dagar året om, oavsett väder. De går på så stora ytor att de får huvuddelen av sitt energibehov tillgodosett av sådant de hittar själva. Ankorna är inte riktigt lika duktiga, så de får lite extra foder, medan de vuxna gässen under växtsäsongen bara får en mycket symbolisk fodergiva på kvällen, för att motivera dem att gå in. Fick de välja skulle de vara ute dygnet runt, året runt. Men som ansvarsfull djurägare, som dessutom är ekonomisk, så vill jag inte riskera att förlora dem till räven.
Hönsen är frigående ute på dagarna alla dagar när det är varmare än -5o. De skulle gärna vara ute när det är kallare, men då får de lite frostskador i kammar osv, så det får de inte. Men jag bor i Skåne, så det är ganska få dagar som de inte kan vara ute.
Kaninerna får som sagt en varierad kost, men jag ger dem även pellets, framför allt dräktiga och digivande honor och växande slaktdjur. För slaktdjuren gäller att särskilt i början har det effekt att ge dem ett bra foder, medan de senare klarar sig bättre på bara grönt, om man orkar skörda tillräckliga mängder. Under växtsäsongen lägger jag 1/2 till 1 timme om dagen på att skörda foder till mina djur. Tack vare att jag är ganska småskalig så fungerar detta. Ville jag ha fler djur så skulle det bli för tidsödande, och då måste jag köpa mer av fodret. Det är knappast konstigt. Hade jag större ytor, och om inte reglerna bromsade, så skulle jag gärna odla mer av deras "kraftfoder" själv. Jag har gång på gång, både i denna tråden och i andra, poängterat att i min värld vore det bra om man INTE behövde köpa kraftfoder färdigt, utan kunde blanda själv av ingredienser man antingen odlat själv eller köpt lokalt.
Däremot är jag inte beredd att vara onödigt oekonomisk när jag föder upp mina djur. Både den tid och de pengar jag lägger på min djurhållning (och det blir en hel del av båda...) ska användas så effektivt och välgenomtänkt som möjligt. Jag har inte oändliga ytor, och jag har inte oändligt med tid. Alltså kan inte djuren växa hur långsamt som helst, då får jag inte ihop det kött jag behöver på ett år. Och alltför långsam tillväxt tyder faktiskt på att djuren inte får den näring de behöver. Jag driver inte mina djur hårt, jag behöver t ex inte plocka bort mina blivande avelsdjur från de som ska gå till slakt. Även avelsdjuren blir nämligen bra på den kost som jag ger till slaktdjuren, och är slanka och fina, samtidigt som de har en bra muskelmassa. De får många ungar och är friska (vad gäller näringsrelaterade problem, smittor kan alla få in, tyvärr :'() under hela sitt produktionsliv.
Jag tycker att du, Ugglans, verkar ha fått en felaktig bild av hur vi som föder upp djur, med huvudsyftet att vi ska äta dem, behandlar våra djur. Vill man ha friska djur som får bra muskelmassa, som smakar gott och som är hälsosamma att äta så är i alla fall jag övertygad om att man måste ge dem bra ytor, möjligheter att röra sig, och definitivt möjligheter att utöva sina naturliga beteende. Och med kunskap går det faktiskt att åstadkomma det och samtidigt vara hyfsat ekonomisk. Det är självhushållning för mig, och själva grunden till att jag har djur.
-
Jag ber om ursäkt om jag gett sken av att jag inte tror eller anser att du och andra tar hand om era djur på bästa vis. Det har aldrig varit min mening.
Skulle gärna skriva ett fylligare svar, men min dator har lagt av och jag orkar helt enkelt inte skriva några längre texter på telefonen, så jag får återkomma med mina reflektioner när jag har en fungerande dator igen!