Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: purex skrivet 11 mar-11 kl 01:12
-
Nu har vi hittat en gård som vi är sugna på att köpa, men som vanligt är det här med ekonomin som ska gå ihop med ;)
Gården vi tittar på kan ha en besättning på 25kor som är uppbundna.
- Marken är på ca 48ha som är fördelat på 25ha åker och 18ha skog (mesta är gallringsbar skog) övrigt 5.5ha.
Och om inte det räcker så finns det mer att arrendera.
- Jag skulle behöva låna ca 1.9 mille till detta.
- stödrätter finns säkert..hoppas jag?! Annars så kan man köpa dessa...
- Gården ligger i Gävleborgs län.
Tanken är att jag ska sluta att jobba på mitt industrijobb och bli bonde ;D mens frun i huset ska jobba och har en inkomst på ca 18000 netto.
Tror ni som har lite erfarenhet att detta kan gå? Enligt min kalkyl så ska det gå. Tänker lite så här.
- Jag tar allt grovfoder själv och köper in kraftfodret.
- Sedan räknar jag med 8000kg mjölk/ko 8000*3.2*25= 640000kr/år i intäkter
- Sedan tillkommer ev. stödrätter och det borde väl gå att driva gården med dom pengarna?
-
Var fruns lön 18 000 i månaden netto? För då kan hon ju betala gården själv ;)
1,9 miljoner i lån ger ju bara 7-8000 i månaden i kostnad, som en lägenhet alltså...
Sen lär väl korna gå runt lite lagom, inget du blir rik på, men det blir man inte på jordbruk, men kan du ta allt grovfoder själv, så bör det ju ge några kronor över.
-
Håller med Existens. Bara att handla. (Om du med netto menar 18.000 EFTER skatt).
Se till att stödrätterna finns! Om det inte finns några stödrätter måste du köpa dyrt från börsen vilket gör att du inte går plus på bidragen på minst 2 år. Och efter 2013 vet ingen hur det blir med stödrätter så det kan teoretiskt bli en mycket dåligt affär att köpa stödrätter nu. Alternativet är att kolla om du kan få stödrätter från nationella reserven. Det kan man i fall rätterna ligger hos en arrendator t.ex.
Lycka till sjutton, är lite avis faktiskt. Jag kan nog aldrig bli heltid tyvärr.
-
Nu vet jag ju att priserna varierar kraftigt runt om i landet men 1.9 miljoner känns som ett klipp. En sak som väger in är ju skicket på byggnaderna, på ladugård och på bostadshus. Är de direkt inflyttningsbara för djur och människor och inte kräver några omfattande renoveringar för att det ska vara lagligt för djuren att vistas där eller att husen inte har några akuta behov av tillsyn så tycker jag absolut att ni ska köpa.
Förvisso tillkommer ju en hel del kostnader. Djur kostar i inköp, maskiner kostar också en jäkla massa pengar. Men å andra sidan så stiger åkermarkspriserna hela tiden och lär knappast minska framöver.
Jag skulle nog räkna med minst 400 000 till för djur och diverse maskiner, om du satsar på äldre maskiner.
Men som sagt, köp gården! I början kanske man kan jobba med något annat än med gården för att känna in situationen om det nu skulle behövas.
-
Var fruns lön 18 000 i månaden netto? För då kan hon ju betala gården själv ;)
1,9 miljoner i lån ger ju bara 7-8000 i månaden i kostnad, som en lägenhet alltså...
Sen lär väl korna gå runt lite lagom, inget du blir rik på, men det blir man inte på jordbruk, men kan du ta allt grovfoder själv, så bör det ju ge några kronor över.
Det är tänkt att hon ska ta ett assistent jobb där ev. nattjobb inom vården, det blir ca18000kr efter skatt. Mitt jobb skulle vara lantbruket och mina kor där då, som ska täcka kostnaderna på gården.
Gården i sig kostar 1.6 men har räknat med ca 300.000 till djur och maskiner.
-
Jo, det är ju så man vill ha det..att gården åtminstone kan betala sig självt.
Men om man räknar lite månadsvis.. du bör ju få 30 kg mjölk per ko och dag, gånger 30 dagar, och 3 kr =67500 i månaden, borde ju omsättningen kunna hamna på.
Så visst borde det väl kunna bli 10 000 över till gården där varje månad. Det hänger nog helt på hur du lyckas med avkastningen, och hur du löser fodret på ett billigt sätt.
Om det ska arrenderas..tänk på att diesel inte är gratis..det kostar att ligga på vägarna och flänga.
-
Vilket stödområde bor du i ? är det Region 5 stödområde 3 ??
Har du erfarenhet utav Mjölkproduktion?
Har du kollat med Länstyrelsen om du kan få startstöd och investeringsstöd?
Om du kan ha 25 kor, så se till att du har minst 50-60 ha åkermark
hinner du ta in en konsult som kan kolla på vad en ombyggnad till lösdrift med ex en begagnad mjölkrobot kostar?
Jag såg en begagnad De-laval på blocket
Du måste odla ekologiskt om du vill utnyttja alla bidrag.
Rent generellt kan man nog påstå att om du har Eko- odling, och 50ha vall så har du 400,000kr i bidrag, dessa pengar blir din lön, om du sköter om djuren bra!! men då måste du ha lösdrift.
Finns det idag gödselbrunn?? gödselplatta ?? utgödsling Rörmjölkning? har du maskiner?
Är du en duktig mekaniker samt svetskunnig, så sattsa på begagnade jordbruksmaskiner.
Om din fru är villig att på sin fritid hjälpa dig med jordbruket, ja slå till vet ja, men hon måste gilla djur lika mycket som du, annars blir det lätt slitningar, ligge du med 41 graders feber, ja då måste hon ta ledigt från sitt jobb och mjölka dina kor,hmm
Ett tipps, för att hålla nere investeringskostnaden om du tex ska bygga om i ladugården, är att redan nu köpa in billiga ej dräktiga ungkvigor som du föder upp och som kan kalva in nästa år, du får högre produktion och de är vana att gå på gården.
Finns det någon tom ladugård i närheten som du kan arrendera för typ köttproduktion, eller kviguppfödning?
-
Här kan du läsa lite regler http://www.jordbruksverket.se/download/18.5586fdf512e8fc79a848000836/Nyhetsbrev+nr+4%2C+2011.pdf (http://www.jordbruksverket.se/download/18.5586fdf512e8fc79a848000836/Nyhetsbrev+nr+4%2C+2011.pdf)
-
Men jag förstår inte hur du ska klara dig med 300 tkr till djur och maskiner? Om jag drar till med lite priser som man verkar kunna hitta på blocket och maskinmarkanden etc...
25 kor x 10 tkr = 250 tkr
Beg traktor 4wd med lastare = 150 tkr
Slåtter = 50 tkr
Lägga i tornsilon med hack och vagn, eller självlastarvagn? = 50 tkr
Eller rundbalar? Kombipress+plastare > 200 tkr
Gödseltunna = 50 tkr
Plog, harv = 50 tkr
Vagn mm
Alltså, jag tror att det är svårt att komma under 500 tkr, och att det snarare närmar sig 1 miljon för det är t.ex bra att ha en extra traktor m.m. Om du ska ha bra foder och producera 8000 kg mjölk/ko, så kan du väl inte köra en mf35 med knivslåtter och vända hö, vilket du kanske kunde få ihop för 50 tkr efter att du köpt korna. Hur ekonomin skulle se ut med inlejt arbete istället för att köpa egna maskiner vet jag inte.
Gården i sig kostar 1.6 men har räknat med ca 300.000 till djur och maskiner.
-
Men jag förstår inte hur du ska klara dig med 300 tkr till djur och maskiner? Om jag drar till med lite priser som man verkar kunna hitta på blocket och maskinmarkanden etc...
25 kor x 10 tkr = 250 tkr
Beg traktor 4wd med lastare = 150 tkr
Slåtter = 50 tkr
Lägga i tornsilon med hack och vagn, eller självlastarvagn? = 50 tkr
Eller rundbalar? Kombipress+plastare > 200 tkr
Gödseltunna = 50 tkr
Plog, harv = 50 tkr
Vagn mm
Alltså, jag tror att det är svårt att komma under 500 tkr, och att det snarare närmar sig 1 miljon för det är t.ex bra att ha en extra traktor m.m. Om du ska ha bra foder och producera 8000 kg mjölk/ko, så kan du väl inte köra en mf35 med knivslåtter och vända hö, vilket du kanske kunde få ihop för 50 tkr efter att du köpt korna. Hur ekonomin skulle se ut med inlejt arbete istället för att köpa egna maskiner vet jag inte.
Din uträkning stämmer säkert, men hade nog tänkt mig att ta in hjälp med att göra rundbal till en början. Läste någon stans att det kostar ca140kr/bal med den hjälpen.
Själv skulle jag slå och stränga det innan hjälpen kommer och balar.
Men jag kan nog kanske ligga lite i underkant på den kalkylen. Men jag tror inte det har så stor betydelse om man har höftat fel på ett par hundra tusen ;D
-
Hos oss är det marginellt dyrare att få rundbal gjorda jämfört med att köra med egen maskin, nackdelen är att när vädret och vallen är bäst så har ingen tid att göra rundbalar.
-
Hos oss är det marginellt dyrare att få rundbal gjorda jämfört med att köra med egen maskin, nackdelen är att när vädret och vallen är bäst så har ingen tid att göra rundbalar.
Ja det är ju det som är det stora problemet.
Kvaliten är viktigare än skördetidpunkt, bästa kvaliten får man när det är bra väder, de som har maskiner och djur, ser ju om sitt eget hus först.
Ts skulle tjäna många kronor på att jobba några år till, och detta året bara köpa in typ 30 kvigor + kanske några köttdjur, på så sätt blir ju uppstarten billigare.
Man behöver inte köpa traktor för 150,000kr man kan göra fina fynd under 100,000kr, det är köparens marknad där, de vannsinnespriser som en del säljare begär ska man aldrig betala.
En harv kan man få för några tusingar, likaså vändare strängare begagnat är billigt idag, och man har ingen garanti om man köper begagnat för 100,000kr heller.
-
Hur har du tänkt att lösa uppstallningen efter 2013 ?
Uppbundna kor hör till det förgångna och 2013 blir det förbjudet.
Lagårn är alltså uttjänt mao, det är bara två år kvar på den.
Så går det att bygga om lagårn till att utgöra basen i ett lösdriftsystem ?
Är lagårn i det skicket att det bara är att ta upp lite större öppningar här och var och köra lösdrift ?
Kan mjölkutrustningen anpassas för lösgående djur med tex mjölkgrop eller liknande system ?
Vad kommer det att kosta att övergå till lösdrift ?
Strunta i att köra igång nått med uppbundna djur öht, kolla förutsättningarna för lösdrift och satsa på det direkt från början.
Stödrätter kan du köpa på stödrättsbörsen, på blocket, från föregående brukare/ägare eller ansöka om ur nationella reserven - när vi har köpt så har dom legat på ca 1,5 stödbelopp.
Nuvarande landsbygdsprogram gäller tom 2013, 2014 blir det nytt landsbygdsprogram med andra förutsättningar och våra underbara politiker vill ju bra gärna skrota eu-bidragen :-X men det är ytterst tveksamt att det blir några större förändringar före 2020 då Tyskland, Frankrike m.fl "tungviktare" vägrar att ta bort stöden :-*
Ett annat råd är att köp inte för liten traktor, det ångrar du ganska snart.
Du ska minst en lite kraftigare 4wd med lastare på gården - till andra traktor däremot kan man gärna ha lite mindre 2wd men inte som enda traktor.
-
Nja.. Det där med förbud mot uppbundna djur är väl inte helt riktigt väl? Först och främst gäller det ekologisk produktion, och har man ekologisk produktion så har jag fattat det som att om man, efter 2013, har färre än 45 djur så får man ha dem uppbundna om de rastas ute minst två gånger i veckan.
-
Nja.. Det där med förbud mot uppbundna djur är väl inte helt riktigt väl? Först och främst gäller det ekologisk produktion, och har man ekologisk produktion så har jag fattat det som att om man, efter 2013, har färre än 45 djur så får man ha dem uppbundna om de rastas ute minst två gånger i veckan.
Jag instämmer där, de regler som jag har läst är att under 45 uppbundna kor så kan man köra på som vanligt, även efter Dec 2013, likaså kan man ha certifierad odling.
-
Jag tycker inte som om investeringen i sig känns särskilt avskräckande. Någon stans ska ni väl ändå bo, och det är sällan gratis. Skulle det visa sig att du inte får det att fungera med korna gissar jag att du kan skaffa dig arbete eller uppdrag på annat håll och driva gården extensivt på fritid/deltid och utan problem betala räntan på fastighetslånen ändå.
Några tips.
Finns det arrendemark i området till rimlig kostnad, lägg vantarna på den
Undvik att köpa maskiner som används sällan
köp gärna skog och mark om det går att hantera kassaflödet
Om du måste köpa maskiner, köp bra maskiner
Köp tjänster av de som har effektiva maskiner. Det går att åka ganska långt med traktor idag, utan att kostnaden blir orimlig. Det förutsätter dock att det inte handlar om allt för små arealer.
Jag skulle gärna pressa och plasta balar åt dig för 140 kr/st om arronderingen inte är alldeles katastrofal, men jag bor alldeles för långt bort...
Lycka till!
-
Tack för era svar, tycker att ni är superhjälpsamma och kommer med bra tips och råd.
Men kom gärna med mera synpunkter och förslag...är tacksam för allt :)
-
En sak som jag undrar över är att på den gården som jag är intresserad av så finns det bara 25 mjölkplatser. Som jag ser det så kommer man inte att kunna ha 25 mjölkkor där hela tiden, eftersom några kommer att gå i sin innan kalvarna kommer osv.
Är det så att man inte kan ha alla platser med mjölkkor eller tänker jag fel här ??? Och hur får jag till tajmingen så att det blir så effektivt som möjligt på dom platserna?
Hur gör ni andra där?
-
En sak som jag undrar över är att på den gården som jag är intresserad av så finns det bara 25 mjölkplatser. Som jag ser det så kommer man inte att kunna ha 25 mjölkkor där hela tiden, eftersom några kommer att gå i sin innan kalvarna kommer osv.
Är det så att man inte kan ha alla platser med mjölkkor eller tänker jag fel här ??? Och hur får jag till tajmingen så att det blir så effektivt som möjligt på dom platserna?
Hur gör ni andra där?
Du är inne på rätt linje där, men hur ser det ut i ladugården för övrigt? finns där inga kvigplatser? eller boxplatser?
det är därför som en del lantbrukare använder kvighotell, dvs de har kvigorna hos andra eller så har de arrenderat en ladugård till.
Om din ladugård är optimerad för egen rekrytering, så får du tänka dig en trappmodell!!
Påläggsdjuren( rekryteringen) flyttas från box till box allteftersom de blir älder, sista anhalten för dessa är ju då på mjölkkoplattsen.
Som du riktigt påpekar så är "tajmningen" beroende på hur det ser i din ladugård, ett sätt är att utnyttja betesperioden, men du har ju oxå sinperioden, alla kor måste sinas så de kan vila upp sig inför nästa laktationsperiod.
I många ladugårdar så finns det mindre båspallar som är avsedda för inkalvande kvigor, är dessa båsplatser lika stor som koplatserna, så gåt det ju periodvis att använda dessa för mjölkproduktion.
Har du mätt bredd och längd på alla båsplattser?? om inte gör det, det kan va så att några är smalare , vanligen de yttersta på ena sidan.
Förr i tiden användes även häststall till kvigplattser, just för att ta tillvara på utrymmen och öka produktionen.
Har du inga kort på ladugården?? finns där boxplattser för de yngre djuren?? när är ladugården "moderniserad"
-
Det kanske finns någon annan byggnad som går att bygga om till lösdrift/ligghall för rekryteringsdjur eller djur som ska födas upp till slakt. Det går också att bygga en enkel och billig byggnad för detta, exempelvis med traktorskrapad gång och djupströbädd.
-
Fundera också över om mjölk produktion är den optimala verksamheten att bedriva på gården.
Kanske det är bättre med någon annan produktion ? ( Får, Getter, Köttdjur mm mm )
Bara en tanke så att du inte låser dig vid "bara" mjölkproduktion !
/ Jonas
-
Hayproducer är du en gammal bitter fd arrendator som har jobbat hela livet för en pissig lön och inte ens haft en egen gård som "pension".
Tråd skaparen vet säkert redan att hennes gubbe kommer att få använda en stor del av hans pengar till mjölkkors iden.
Lars-göran har 55 tackor inte 100 ,läs texten du som är så noggrann och duktig.
-
oj fel tråd skulle hamnat på klara sig på mjölkkor :-[
-
Hayproducer är du en gammal bitter fd arrendator som har jobbat hela livet för en pissig lön och inte ens haft en egen gård som "pension".
Tråd skaparen vet säkert redan att hennes gubbe kommer att få använda en stor del av hans pengar till mjölkkors iden.
Lars-göran har 55 tackor inte 100 ,läs texten du som är så noggrann och duktig.
Jag är inte en bitter gammal pensionär, däremot så är jag förbannad över det samhälle som våra barn föds till, men det tänker jag inte gå in på i den här tråden.
55 eller 100 tackor är ingen större skillnad, det är ju hobbynivå om man inte har flera än så, såvida inte man har stora arealer åkermark som man sköter och får Eu- bidrag på ;D
Man kan ju i praktiken klara sig på (ett) får om man har 150ha åker som man sköter om ::)
Man kan ju tänka så här oxå, de första 200 fåren täcker alla kostnader, nästa steg 200-400 får, är vad du får i lön, allt har sin brytpunkt, och den varierar från gård till gård.
De första 7000kg mjölk täcker alla kostnader, överskottet är lönen, återigen är det brytpunkten som bestämmer bondens lön.
Har man köpt en ny traktor för 1,5 miljoner så höjer man brytpunkten, den kommer man inte ifrån, kan man räkna ut sin egen brytpunkt så har man nått långt i att bli en framgångsrik bonde.
Jag håller tummarna för TS.
-
Ok, låt oss leka lite med tanken på dessa inkomster.
Mjölkar 25 kor som ger 8500kg/år och ett mjölkpris på 2.80kr
Vilket skulle ge 595.000kr/år i intäkter.
Vad har vi då för stora utgifter?
- Räntor på gården = 154000kr/år (baserat på 2.2mille 7% ränta)
- El Räknar med 7000/mån och det skulle bli då 84000kr/år
- Drivmedel 20.000kr/år?
- Reparationer 50000kr/år?!
- Förbruknings material/strö 25000kr/år?
- Kraftfoder 130.000kr/år
Det skulle alltså bli 463.000kr/år i utgifter och intäkterna är runt 595.000kr/år
En vinst på 132.000kr/år?! ;D Som ska täcka vet. och lite annats så som inseminatör mm.
Vad har vi mer för kostnader och ligger jag rätt i de kostnader som jag har tagit upp här?
-
Vid eko odling så räknar man på 2,85 kr Kg mjölk efter foderkostnaden är betald, vid konventionell odling är det 1.90 kr efter foderkostnaden är betalt.
Som du ser så ändrar det din kalkyl lite till det bättre, nu har jag läst dessa siffror på www.atl.nu (http://www.atl.nu) kolla där! jag såg inte vad som ingick i den kalkylen.
Räntan borde vara betydligt lägre för botten lån på fastigheten.
Du har inte räknat något på stödrätter och eu bidrag!
Finns det stödrätter till gården??
-
En sak att tänka på innan man hoppar på ekotåget, är ju att kolla om det finns nån som tar emot mjölken. För en tid sen vet jag att vissa mejerier hade stopp för fler ekomjölkare. Annars är väl kor det som är 'enklast' att driva ekologiskt, med mycket vallodling.
-
Jo det bör man givetvis kolla ;D
Men även om mejeriet inte vill betala för Eko mjölk, så kan man ju leverera eko mjölk i alla fall. till samma pris som konventionella producenter då.
Det är ju så att man bör inte hoppa av eko-tåget bara för att mejeriet inte tar emot eko-mjölk! det går alldeles utmärkt att få Eko-bidrag för odlingen och djuren, det är altså endast det högre priset på mjölken som man missar.
I region 5 stödområde1- 3 är det nog bara dumdristigt att inte räkna med Eu- bidragen! hela produktionen bygger ju på dessa bidrag.
Det blir många euro för djuren och åkermarken i eu -bidrag.
-
En sak att tänka på innan man hoppar på ekotåget, är ju att kolla om det finns nån som tar emot mjölken. För en tid sen vet jag att vissa mejerier hade stopp för fler ekomjölkare. Annars är väl kor det som är 'enklast' att driva ekologiskt, med mycket vallodling.
Det går utmärkt att driva eko-odling med vall OCH spannmål ( kraftfoder) om man har mjölkkor.
Vid spannmåls odling certifierad kretslopps inriktad produktion så kan det se ut så här, och naturligtvis anser jag att man ska räkna med det i en bidragskalkyl när det gäller mjölkkor.
Miljöersättning spannmål = 1450kr/ha
Har man djur lägg på = 1600kr/ha
Kompbidrag första 90ha = 1000kr/ha
Har man stödrätt lägg på =2000kr/ha
Skörd korn 3000kg/ha*2 =6000kr/ha
summa sumarum (värde) på spanmålsodlingen blir då 12050kr/ha äter ens egna kor upp kraftfodret dra bort 6000kr, + kostnad för torkning och tröskning.
Har man bra grovfoder + egen spannmål så kan man täcka upp en hög mjölkproduktion med eget foder, och det anser jag att man bör göra, att bygga en korn tork är inte svårt, eventuellt så kan man syra kornet eller havren.
-
Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.
Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell. Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.
-
Vad ni kan.
Fråga.... hur skulle det gå för jordbrukare om det inte fanns några stöd?
Jag förmodar att matpriserna skule tvingas upp, eller hur.
Sebastian
PS
Jag är inte en bitter gammal pensionär, däremot så är jag förbannad över det samhälle som våra barn föds till, men det tänker jag inte gå in på i den här tråden
Det vore intressant...
-
Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.
Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell. Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.
Det är ju våra politiker och Eu- som har skapat dessa regler! vi vanliga kan ju inte göra något åt den saken.
Staten och Eu har bestämt sig för att subventionera jordbruket, utan dessa bidrag så skulle matkassen bli dubbelt så dyr över en natt.
Eller ska vi bara leva på importerad mat? när Sveriges bönder är utslagna, då kan de utländska bönderna höja sina priser.
Sverige äter utländskt kött som aldrig förr, importerat från Argentina Och Brasilien, vad har vi för koll på vad de stoppar i djuren.
Att sälja mjölk är väl inget som är brottsligt, det är växtodlingen som är kravmärkt, det går utmärkt att ha certifierad eko logisk odling, utan djur.
Helt rätt så skördar många bönder spanmålen som ensilage, men inte alla.
-
Vad ni kan.
Fråga.... hur skulle det gå för jordbrukare om det inte fanns några stöd?
Jag förmodar att matpriserna skule tvingas upp, eller hur.
Sebastian
PS Det vore intressant...
Jo vi är duktiga i den här tråden, men du är nog värst, jag der att du ahr gett trådskaparen ovärdelig information. :o
-
Av ekobönderna här i krokarna så är det inte många som tröskar några större arealer, utan spannmålen går till helsädesensilage, och då är det 2-400-kors besättningar.
Jag är inte riktigt lika övertygad som du om att man kan hålla på och sälja ekomjölken som vanlig, stadigvarande. Dels tycker jag det är moraliskt stötande att på det sättet enbart ägna sig åt bidragsjakt, och jag ifrågasätter jordbrukets existensberättigande i de regionerna, om det är så bidragsberoende som du påstår.
Och dels är det så att inom annan ekoproduktion, så tillåter inte reglerna att man stadigvarande säljer varan som konventionell. Vid tillfälligt överskott, ja, men inte som affärside.
Det finns vad jag vet inte en endaste regel som säger att man måste sälja sina produkter som "ekologiska" även om de är certifierade av KRAV eller enligt EUs regler. Vill man vara certifierad ekoproducent så får man vara det, förutsatt att man uppfyller kraven för certifieringen.
När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika
-
Det finns vad jag vet inte en endaste regel som säger att man måste sälja sina produkter som "ekologiska" även om de är certifierade av KRAV eller enligt EUs regler. Vill man vara certifierad ekoproducent så får man vara det, förutsatt att man uppfyller kraven för certifieringen.
När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika
Ja det är helt rätt, man behöver inte sälja under krav, däremot så måste man föra dagbok över de man säljer till, om man nu säljer annat än mjölk.
Detta för att uppfylla spårbarheten på det man odlar.
Innebörden med eko-odling är ju att man sköter marken på ett visst sätt och då premieras man för det, genom olika stöd, man får ju inte stöden gratis, det krävs ju en motprestation från JBV. Till exempel så för man inte sprida gift, inte använda handelsgödsel osv, det medför ju lägre avkastningar från åkermarken, detta kompenserar man oxå för, så bidrag och bidrag man skulle lika väl kunna kalla det för lön från staten för att man sköter åkermarken som de och EU- har bestämt.
De som jobbar heltid åt JBV får ju lön, varför är det så konstigt om en bonde får lön från staten för sitt jobb, och vi borde nog vara glada att maten är subventionerad av staten.
till saken hör att vi Svenskar belar mer än dubbelt i avgifter till Eu än vad vi får tillbaka, så att inte sikta in sig på att få lön från staten är bara korkat tycker jag, visserligen kan det vara svårt att sätta sin in i bidrags djungeln, det är därför som många anlitar en konsult.
-
Att stadigvarande sälja sina ekologiska produkter som konventionella, ser jag som en form av parallellproduktion, vilket inte är tillåtet. Det är exempelvis inte tillåtet att föra över egna ekologiska kalvar, smågrisar till annan egen konventionell produktion. Man får alltså inte suga ut bidragen för ekologiska suggor och sen föda upp smågrisarna till vanliga slaktsvin.
I övrigt sitter jag och rotar i krav-boken för att försöka hitta nåt om det andra, men det är svårt. Den märkliga tanken att nån skulle certifiera sig ekologiskt, köpa eko-utsäde, ej använda annat än ekologisk gödsel, för att sen helt sälja sin produkter som konventionella, tycks inte ha slagit regelskaparen.
Utan här blir det ju att förklara sig vid revisionerna, och sen är det upp till revisorn att fundera över om det kan vara förenligt med Kravs regler.
Jag tycker att propagera för att odla ekologiskt enbart för att dra in bidrag, och inte se till vad marknaden efterfrågar, är ett planekonomiskt synsätt som hör hemma i 1970-talets soptunna. Lantbruket har nog så svårt att vinna konsumenternas förtroende och förståelse, utan att på det sättet utmana opinionen.
Jag ser rubrikerna framför mig :
Bonde får 6 000 kr per hektar i bidrag för att odla sånt ingen efterfrågar.
-
När det gäller "bidragsberoendet" så är det nog så att utan stödsystem så skulle det inte finnnas mycket jordbruk kvar i Sveriges skogsbygder. Man kan naturligtvis spekulera i situationer där livsmedelspriserna blir så höga att det gör att driva jordbruk även i skogen, men jag har svårt att tro att det blir verklighet i brådrasket. Brist på livsmedel är något som alla makthavare med självbevarelsedrift försöker undvika
Så om jag har en förhoppning om att efter att nått en självhushållningsnivå, vill gå vidare mot ett säljningsbart överskott (som ger vinst) UTAN att vara inne "i systemet" och ha rätt till några stöd.... är jag naiv då?
-
De som jobbar heltid åt JBV får ju lön, varför är det så konstigt om en bonde får lön från staten för sitt jobb, och vi borde nog vara glada att maten är subventionerad av staten.
Staten är inte böndernas arbetsgivare.
-
Staten är inte böndernas arbetsgivare.
Jag håller inte med dig, bönderna har genom sina 5 åriga miljöåtaganden skapat ett avtal mellan staten och bonden, eftersom bonden får ersättning från staten och ersättningen är beskattningsbar så har det uppstått ett anställningsförhållande mellan Staten och Bonden, däe man får anse att staten är arbetsgivaren.
-
Jag håller inte med dig, bönderna har genom sina 5 åriga miljöåtaganden skapat ett avtal mellan staten och bonden, eftersom bonden får ersättning från staten och ersättningen är beskattningsbar så har det uppstått ett anställningsförhållande mellan Staten och Bonden, däe man får anse att staten är arbetsgivaren.
Nej, det kan man inte anse.
Drömmer du dig rent av tillbaka till den tid då slakteriföreningarna skickade inkomstuppgift till skatteverket?
Vi ska röra oss i riktningen att vara, bete oss och tänka som företagare.
-
Att stadigvarande sälja sina ekologiska produkter som konventionella, ser jag som en form av parallellproduktion, vilket inte är tillåtet. Det är exempelvis inte tillåtet att föra över egna ekologiska kalvar, smågrisar till annan egen konventionell produktion. Man får alltså inte suga ut bidragen för ekologiska suggor och sen föda upp smågrisarna till vanliga slaktsvin.
I övrigt sitter jag och rotar i krav-boken för att försöka hitta nåt om det andra, men det är svårt. Den märkliga tanken att nån skulle certifiera sig ekologiskt, köpa eko-utsäde, ej använda annat än ekologisk gödsel, för att sen helt sälja sin produkter som konventionella, tycks inte ha slagit regelskaparen.
Utan här blir det ju att förklara sig vid revisionerna, och sen är det upp till revisorn att fundera över om det kan vara förenligt med Kravs regler.
Jag tycker att propagera för att odla ekologiskt enbart för att dra in bidrag, och inte se till vad marknaden efterfrågar, är ett planekonomiskt synsätt som hör hemma i 1970-talets soptunna. Lantbruket har nog så svårt att vinna konsumenternas förtroende och förståelse, utan att på det sättet utmana opinionen.
Jag ser rubrikerna framför mig :
Bonde får 6 000 kr per hektar i bidrag för att odla sånt ingen efterfrågar.
Vad är det som du har så svårt att förstå??
Vem har påstått att man ska sälja allt som produceras som konventionelt?
En växtodlare utan djur kan odla sin mark LÅNGSIKTIGT HÅLLBART för detta får han betalt utav staten, givetvis så säljer han sin spannmål som Eko-odlat, om han sedan får betalt efter priser som gäller för konventionell odling är ju en annan sak.
En bonde som inte "får" sälja sin mjölk som ekologisk till mejeriet, kan ju fortfarande sälja sina utslagskor till slakteriet som ekologiskt kött. Likaså om han har köttproduktion, eko-kött.
Eko växtodlaren kan oxå sälja sin spannmål till Eko Mjölkbönder, hänger du med i resonemanget??
En mjölkproducent kan altså ha Ekologisk växtodling, men hans djur är inte Ekologiska.
Eko odling innebär att bonden ska sköta marken enligt de regler som Eu och staten har satt upp!
-
Synd att du inte kopierar rätt, så det går att citera.
Det är du som sagt att det inte spelar nån roll om man har köpare till sin ekologiska skörd, huvudsaken att man får ut bidragen.
-
En sak att tänka på innan man hoppar på ekotåget, är ju att kolla om det finns nån som tar emot mjölken. För en tid sen vet jag att vissa mejerier hade stopp för fler ekomjölkare. Annars är väl kor det som är 'enklast' att driva ekologiskt, med mycket vallodling.
Ursäkta jag lägger mig i men jag funderade på mängden levererad mjölk som krävs för att mjölkbilen överhuvud taget kommer förbi och hämtar. Finns det en nedre gräns där kanske, med 25 kor och några i sin så blir det ju inte så stor mängd mjölk (i dagens storbruksgårdar) ???
-
Synd att du inte kopierar rätt, så det går att citera.
Det är du som sagt att det inte spelar nån roll om man har köpare till sin ekologiska skörd, huvudsaken att man får ut bidragen.
Bra att du citerar rätt då, så man kan citera dig!
När det gäller Miljöersättningarna så får du ersättning för att du sköter marken på ett visst sätt!!
Om du säljer grödan till en Eko- odlare eller inte det spelar ingen roll.
Om du har Eko växtodling så kan du sälja både till konventionella producenter och till de som har Eko-logisk produktion, jag har svårt att se vad det skulle va för fel med det??
Har du inte Eko-odling så får du inte sälja till de med Eko- produktion. ( eller de får inte handla av dig)
I vilket område bor du i? har inte ni några "bidrag" , om man kollar på stödrättsbörsen så får man lätt uppfattningen att södra Sverige är "kompenserad" med höga gårdsstödrätter, stämmer det eller har jag fel där?
Om man nu maximerar stöden där du bor, vad kan man då få i "bidrag"
-
Ursäkta jag lägger mig i men jag funderade på mängden levererad mjölk som krävs för att mjölkbilen överhuvud taget kommer förbi och hämtar. Finns det en nedre gräns där kanske, med 25 kor och några i sin så blir det ju inte så stor mängd mjölk (i dagens storbruksgårdar) ???
Det beror nog inte bara på mängden levererad mjölk, det spelar nog roll om du ligger efter deras linje, eller om du ligger långt inne i skogen.
25 kor är väl inte så lite heller!! förutsatt att de inte bara mjölkar som getter ;D
-
Att stadigvarande sälja sina ekologiska produkter som konventionella, ser jag som en form av parallellproduktion, vilket inte är tillåtet. Det är exempelvis inte tillåtet att föra över egna ekologiska kalvar, smågrisar till annan egen konventionell produktion. Man får alltså inte suga ut bidragen för ekologiska suggor och sen föda upp smågrisarna till vanliga slaktsvin.
I övrigt sitter jag och rotar i krav-boken för att försöka hitta nåt om det andra, men det är svårt. Den märkliga tanken att nån skulle certifiera sig ekologiskt, köpa eko-utsäde, ej använda annat än ekologisk gödsel, för att sen helt sälja sin produkter som konventionella, tycks inte ha slagit regelskaparen.
Utan här blir det ju att förklara sig vid revisionerna, och sen är det upp till revisorn att fundera över om det kan vara förenligt med Kravs regler.
Jag tycker att propagera för att odla ekologiskt enbart för att dra in bidrag, och inte se till vad marknaden efterfrågar, är ett planekonomiskt synsätt som hör hemma i 1970-talets soptunna. Lantbruket har nog så svårt att vinna konsumenternas förtroende och förståelse, utan att på det sättet utmana opinionen.
Jag ser rubrikerna framför mig :
Bonde får 6 000 kr per hektar i bidrag för att odla sånt ingen efterfrågar.
Vi har haft revisioner och de har inga som helst synpunkter på om man säljer ekoodlade produkter som "ickeekologiska". De vill förvissa sig om att man uppfyller kraven för ekologisk produktion. Vilka varumärken man sen använder när man säljer sina produkter väljer man naturligtvis själv. Vad skulle det ha med paralellproduktion att göra?
Att jordbruket på grund av allehanda stödsystem producerar produkter som inte skulle produceras i en "fri" marknad är knappast någon nyhet. Jordbruket har drag av planekonomi. Vill man syssla med jordbruk får man gilla läget och försöka få en ändrig till stånd genom opinionsbildning, om man orkar syssla med det. Det torde vara välkänt att exempelvis gårdsstöd utbetalas utan att det bedrivs någon som helst produktion.
-
Det är möjligt att vissa revisorer inte bryr sig, men jag skulle tro att det där är upp till personlig tolkning. Att man nån enstaka gång säljer ett överskott som vanliga produkter, det ser jag inget konstigt i. Men att gå in ett åtagande med tanken att få ut bidragen, utan att det finns nån efterfrågan på det man producerar, kan ju omöjligen rimma med syftet med stöden.
Och det är ju detta som Hayproducer menar är helt ok, och jag inte håller med om.
Citat:/
Men även om mejeriet inte vill betala för Eko mjölk, så kan man ju leverera eko mjölk i alla fall. till samma pris som konventionella producenter då.
Det är ju så att man bör inte hoppa av eko-tåget bara för att mejeriet inte tar emot eko-mjölk! det går alldeles utmärkt att få Eko-bidrag för odlingen och djuren, det är altså endast det högre priset på mjölken som man missar. //slut citat.
Sen är det även så att stöden för att träda marken är under översyn, om de inte redan är borta. Så det är ju fler än jag som anser det felaktigt att få stöd för produkter som inte efterfrågas, eller för icke-produktion.
Dessutom tror jag inte på kalkylen. Möjligen för en ko-bonde som kan odla massor av vall.
I all övrig produktion kan inte eko-stöden uppväga den minskade skörden och kostnader för certifiering, mm.
Jag får 1450 kr/ha i ekostöd för spannmålen, hälften om den inte hade varit certifierad. Vi räknar med halverad, eller lägre skörd, från 4 ton till 2, eller på sina ställen 1 ton/ha. Så de kronorna uppväger inte på långt när intäktsbortfallet.
Med dagens spannmålspriser går det inte ens ihop sig på en slättgård som går från 8 ton i skörd till 6 ton. Skördeminskningen kan inte vara mer än ca 1000 kg förrän det börjar gå med förlust.
-
Hur mycket var värdet i euro på dina gårdsstödrätter när du fick dom?
Du bor utanför stödområde 5:b och har inga djur??
En ren växtodlingsgård, där är det som alla vet betydligt svårare att sköta marken Ekologiskt.
Igen, det är för att du sköter marken långsiktigt hållbart! därför får man som bonde ersättning som ska kompensera odlingen, men du får inte använda konstgödsel du blir kompenserad för den lägre skörden.
Om man räknar in alla fördelar för en mjölkbonde med 25kor så lönar det sig utan tvekan att sköta både mark och djur enligt Ekologisk - produktion, det är det jag hela tiden har hävdat.
Det kan även löna sig med spannmålsodling, se tidigare kalkyl, lägg till värdet på halmen, den har ett strövärde för djuren!!
Och kornet har ett stort värde för kött och mjölk produktionen.
Till trådskaparen! Jag tror att mjölktillägget är 63 öre där gården ligger!!
-
Så om jag har en förhoppning om att efter att nått en självhushållningsnivå, vill gå vidare mot ett säljningsbart överskott (som ger vinst) UTAN att vara inne "i systemet" och ha rätt till några stöd.... är jag naiv då?
Ja.
-
Hur mycket var värdet i euro på dina gårdsstödrätter när du fick dom?
Du bor utanför stödområde 5:b och har inga djur??
En ren växtodlingsgård, där är det som alla vet betydligt svårare att sköta marken Ekologiskt.
Igen, det är för att du sköter marken långsiktigt hållbart! därför får man som bonde ersättning som ska kompensera odlingen, men du får inte använda konstgödsel du blir kompenserad för den lägre skörden.
Om man räknar in alla fördelar för en mjölkbonde med 25kor så lönar det sig utan tvekan att sköta både mark och djur enligt Ekologisk - produktion, det är det jag hela tiden har hävdat.
Det är stödområde 5b och vad dom var värda när jag fick dom minns jag inte, men senast var det 158 euro/stödrätt.
Jag har haft grisproduktion, och därmed spannmålsodling. Grisarna ger inget stöd, utöver 1600 kr/ekologisk, certifierad sugga. Och det räknas ju då på ca 2 suggor per hektar som max, så visst, där tillkommer ju en del. Men jag har bara 12 hektar mark, och för småbrukare anser jag att det inte är lönt, det finns liksom inga jättesummor att spela med.
Och jag tycker inte att den ekologiska produktionen, med dagens regler om djurantal (fast dom verkar det ju inte vara nån som följer ), faktiskt är uthållig. Det är väldigt lätt att hamna i en ond cirkel av nedåtgående skördar, och då uppfyller man inte kravet på 50 % självförsörjningsgrad, så då får man minska djuren, mindre gödsel och lägre skördar..osv...
För mig har dock den psykologiska effekten varit det som definitivt gjort att jag inte förnyar mitt åtagande. Förra året orkade jag inte ens så, utan arrenderade ut marken tillfälligt till en ekologisk kobonde.
Kanske är det lättare för den som aldrig gjort nåt annat.
Men jag klarar inte att se de åkrar som jag vet att min Far och jag när jag var liten, faktiskt ibland skördade 5 ton havre per hektar, och jag minns stoltheten hos Far när vi gick runt och väntade på att få skörda den fina havren. Jag klarar inte att se dessa fält nu fulla med ogräs, och man skaver runt med tröskan för att hitta några strån här och var, det kan gå 2 timmar för att få en full tank.
Det ska vara roligt att vara bonde också, inte bara en jakt på bidrag.
-
Det är ju tråkigt att du känner så, och det är förståeligt oxå, men odlar man spannmål år ut och år in, då utarmas ju marken.
Har du aldrig odlat närande grödor och du har ingen gödsel att köra på ja då får man dåliga skördar.
Varför köpte du inte kogödsel av bonden som nu brukar marken? han har ju tydligen gödsel som täcker din mark.
Förstod jag dig rätt när det gäller 2 eko-suggor/ ha som då tillsammans ger 3200kr/ha??
I sådana fall så kommer du upp i 70-75 tusen kroner/år i Eu stöd, eller om man så vill 6200kr/ha totalt
till det ska då läggas avkastningen på 24 Eko-suggor??
Vad är slaktvärdet på en kulting och hur många fick du per år?
Du har ju ett värde i spannmålen oxå? både som foder och ströhalm, en del tar ju 80öre kg för ströhalmen, det kan ju ge dig upp till 20,000kr/ år, eller plöjde du ned halmen ;D
Att odla för höga skördar med hjälp av konstgödsel är ju vad Eu och staten vill komma ifrån!
-
Hade man kommit upp i 24 suggor och sålt smågrisarna, då hade det gått bra. Och där är också max för vad man skulle kunna gjort för att uppfylla självförsörjningskravet, och då hade jag ändå behövt odla 1 -2 hektar potatis för att få upp antalet ton egen skörd. Slaktsvin var uteslutet.
Så jag började bygga en ladugård för 30 suggor och smågrisproduktion.
När certifieringen var klar och jag meddelade det till slakteriet var svaret att marknaden inte ville ha fler ekogrisar. Och slakteriet vågade inte ställa upp med suggkrediter, för dom ville inte 'binda upp sig '. Att man bestämmer om en gris ska vara ekologisk eller inte, 8 månader innan den slaktas, och inte när dom föses upp på slaktbilen, tycktes inte vara i sinnevärlden hos slaktarna.
Ekofoder till gris är så kopiöst dyrt, så att sälja dom till vanligt pris är inget alternativ.
Efter detta gick hela luften ur mig.
Nu efter 4 år har jag repat mig och bygger om lagården till 4000 höns istället.
-
Jo jag kan ju förstå din besvikelse där, och det är du nog inte ensam om, inte kul att bli motarbetad speciellt om man har satsat pengar i en ladugård.
Nu är inte jag någon grisexpert, inte heller köttproduktion var mitt område, jag var Mjölkproducent och gillade det skarpt.
Hur ser en "normal" foderstat ut till en slaktgris?? att de gillar potatis och spannmål, men vad mer bör man stoppa i dom för att de ska växa bra, och i vilka mängder??
det kan ju vara bra att veta om man vill ha en hushållsgris :D
-
Det är möjligt att vissa revisorer inte bryr sig, men jag skulle tro att det där är upp till personlig tolkning. Att man nån enstaka gång säljer ett överskott som vanliga produkter, det ser jag inget konstigt i. Men att gå in ett åtagande med tanken att få ut bidragen, utan att det finns nån efterfrågan på det man producerar, kan ju omöjligen rimma med syftet med stöden.
Det är inte upp till revisorn att bestämma hur produkterna ska marknadsföras. Revisorns arbete är att se till att produkter som säljs som ekologiska också är producerade i enlighet med certifieringsreglerna. Om producenten av en eller annan anledning väljer att sälja sina produkter utan att tala om att de är ekologiska är det fritt fram att göra så. Syftet med stöden är att stimulera ekologisk produktion, eftersom sammhället anser att det är önskvärt att öka andelen ekologisk produktion. Om sedan produkterna säljs med en "ekostämpel" på eller inte påverkar inte produktionen. Den är lika ekologisk utan "ekostämpeln".
För vår del är det ointressant att sälja vårt kött som ekologiskt, eftersom det skulle ge oss sämre betalt. Köttet är dock ändå producerat helt i enlighet med ekoreglerna.
Man får fortfarande gårdsstöd utan att producera något som tillvaratas. Marken får dock inte växa igen. Det kan man dock med fördel förhindra genom att putsa av det som växer årligen.
-
Man får fortfarande gårdsstöd utan att producera något som tillvaratas. Marken får dock inte växa igen. Det kan man dock med fördel förhindra genom att putsa av det som växer årligen.
Ja, än så länge finns det inget krav om att odla för att få stöd, men debatten pågår ju, så vi får väl se.
Värt att tänka på är ju dock att för miljöstöden, dvs kretsloppsinriktad, eller certifierad ekoodling, så finns ett krav om att det man odlar ska skördas, på ett eller annat sätt.
Jag förlorade mina miljöstöd ett år, eftersom det hade regnat kraftigt och inte gick att tröska. Inspektören kom i december och såg att det var otröskat och upplyste då om skördekravet, och det betydde att jag borde ha släppt dit djur för att beta av det, när det inte gick att tröska. Den regeln hade jag totalt missat.
-
Ja det var otur att din skörd regnade bort, men du kunde, ( du kanske inte viste) att man kan anmäla till Länstyrelsen att man på grund utav naturhändelser typ regn, inte har möjlighet att skörda grödan, du har då inte blivit av med stöden.
När det gäller alla dessa stöd så har de ett syfte, och vanligen är det att styra vilken produktion eller hur man ska bruka marken som ställs som krav.
Alla Jordbrukare som jag har pratat med är överens om en sak, och det är att utan dessa bidrag, eller om man så vill stöd, så skulle de lägga ned verksamheten.
Enkelt, driften går runt kanske med några kronor + , EU- stöden gör att man får lön och att man kan anställa folk, så man inte sliter ut sig i förtid.
Det är ju ingen fin syn som skulle vänta oss om landskapet totalt växte igen heller.
Nu förekommer det i ärlighetens namn Jordbrukare som pågrund utav stöden vill bruka så många ha mark som möjligt, vanligen ser man att många brukare har tagit åt sig minst 50 ha mer än de behöver, det är ju naturligtvis för att de ska få inkomster från Eu-stöden.
och detta sätter ju käppar i hjulen på andra bönder som vill satsa på sitt jordbruk.
Det är ju stora överskott på dessa ensilage bollar varenda år, så det är lätt att räkna ut att vissa bönder har marken endast för bidragens skull.
Så lite kan jag nog hålla med Existens, Jag är övertygad om att skulle det betalas Eu-stöd till djurenheter, då skulle de flesta bönder trimma in sin areal så att det bara passade till deras djurenheter, så visst kan Eu - stöden ställa saker och ting på kant.
Men man ska oxå komma ihåg att vid Eko- Odling så går det åt mera mark, man måste även uppfylla spridningskvoten, dvs 1,4 ha per djurenhet om jag minns rätt.
Det som oroar mig mest är att besättningarna bara blir större och större, till vilken nytta, det prats ofta om att djuren ska ha det bra, men att drivas runt i 500 ko besättnigar kan knappast va bra miljö för våra kor.
När det gäller att ha uppbundna mjölkkor så har jag genom test kommit fram till att kor gillar att bo på sina respektiva platser, undertryckta kor blir då fredade, dvs de behöver inte som i lösdrift gå omkring och må psykiskt dåligt, för många underlägsna kor mår faktiskt dåligt av att gå i lösdrift, de blir helt enkelt stångade av härskande kor.
Ett annat test som jag gjorde var att under betesperioden låta hägnet till betet och stalldörren till ladugården vara öppen, och var stod djuren på morron och kväll? jo på sina platser i ladugården!!! så det betyder att korna tydligen gillade att sova på sina platser i ladugården i stället för på bete.
Lösdriften har nog kommit till för att man på ett enkelt sätt ska kunna ha större djurbesättnigar, inte för att kon ska få det bättre.
Uppbundna djur som har tillgång till rastgård ett par gånger i veckan tror jag skulle må bäst.
-
Men det blir ju väldigt arbetskrävande om man ska ha uppbundna djur som man släpper loss ett par gånger i veckan?
Jag tycker nog att de kor som bor i grannens nybyggad lagård, ca 200 kor, i ljus lösdrift med högt i tak och bra klimat, har det så bra som en ko kan ha det.
-
Det var just dit jag ville komma, det du nämner att det är för arbetskrävande med uppbundna djur, därför har man bestämt att lösdrift är bäst för kon.
nu är jag inte imot lösdrift jag skulle nog satsa på lösdrift med en robot för 60-70 kor om jag byggde nytt kostall, men jag vet inte om korna lider mindre än de som står uppbundna, min uppfattning är att kor vill ha trygghet, " lugn och ro" det vet jag att de får när de är uppbundna, får de samma lugn och ro vid lösdrift med 250 kor? tveksamt.
Däremot så tycker jag inte att det borde va allför mycket arbete med att rasta en besättning på 70 kor 2 ggr / veckan, det går ju att dela upp rastningen, typ 20 kor åtgången, detta är väl inte så farligt.
-
Då skulle man ha de automatiska bindslena, men jag vet inte om det är tillåtet..
-
min uppfattning är att kor vill ha trygghet, " lugn och ro" det vet jag att de får när de är uppbundna, får de samma lugn och ro vid lösdrift med 250 kor? tveksamt.
Som oss människor då, eller. Vi vill ha lugn och ro, men gärna inte trängas med 250 andra personer för då blir vi lite stressade.
Men människor i fängelse har rätt till en timma om dagen utomhus.
Men förstås binder man upp kalven från födseln så vet de inte ens om att "utomhus" finns. Men jag vet inte så mycket om kor, jag dricker bara fil ibland (och just därför bryr jag mig om hur korna har det - det för mig är "god ekonomi")
Sebastian
-
Det var just dit jag ville komma, det du nämner att det är för arbetskrävande med uppbundna djur, därför har man bestämt att lösdrift är bäst för kon.
nu är jag inte imot lösdrift jag skulle nog satsa på lösdrift med en robot för 60-70 kor om jag byggde nytt kostall, men jag vet inte om korna lider mindre än de som står uppbundna, min uppfattning är att kor vill ha trygghet, " lugn och ro" det vet jag att de får när de är uppbundna, får de samma lugn och ro vid lösdrift med 250 kor? tveksamt.
Däremot så tycker jag inte att det borde va allför mycket arbete med att rasta en besättning på 70 kor 2 ggr / veckan, det går ju att dela upp rastningen, typ 20 kor åtgången, detta är väl inte så farligt.
Det beror väl på hur lösdriftsmiljön är uppbygd om de får lugn och ro, har de tillräckligt med kvadratmetrar, liggbås och underhållning så är nog inte storleken på besättningen ett problem.
-
det skulle nog gå men räkna också med alla utgifter. skatter, drivmedel/energi och sånt. man klarar sig inte utan eu stöden. lönen kan man ju ha låg så det inte kostar men det påverkar ju pensionen sen så det är inte att rekomendera. lrf konsult kan man prata med om man är nyfiken på allt med den gården och dess ekonomi....
Nu har vi hittat en gård som vi är sugna på att köpa, men som vanligt är det här med ekonomin som ska gå ihop med ;)
Gården vi tittar på kan ha en besättning på 25kor som är uppbundna.
- Marken är på ca 48ha som är fördelat på 25ha åker och 18ha skog (mesta är gallringsbar skog) övrigt 5.5ha.
Och om inte det räcker så finns det mer att arrendera.
- Jag skulle behöva låna ca 1.9 mille till detta.
- stödrätter finns säkert..hoppas jag?! Annars så kan man köpa dessa...
- Gården ligger i Gävleborgs län.
Tanken är att jag ska sluta att jobba på mitt industrijobb och bli bonde ;D mens frun i huset ska jobba och har en inkomst på ca 18000 netto.
Tror ni som har lite erfarenhet att detta kan gå? Enligt min kalkyl så ska det gå. Tänker lite så här.
- Jag tar allt grovfoder själv och köper in kraftfodret.
- Sedan räknar jag med 8000kg mjölk/ko 8000*3.2*25= 640000kr/år i intäkter
- Sedan tillkommer ev. stödrätter och det borde väl gå att driva gården med dom pengarna?