Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Malin.S. skrivet 23 feb-11 kl 09:31
-
Jag tänkte att någon som har hund kunde hjälpa mig med en "etikett-fråga" angående hundar och deras ägare.
Vi är vänner med ett par som har skaffat sig en hund. Jag tror att hunden kommer från ett "shelter" (vad heter det? ett ställe där man placerar djur som omhändertagits..?). Jag är själv inte speciellt förtjust i hundar. Jag har inte hundskräck, men jag vill helst inte ha en hund in i mitt hus. Jag har dessutom en liten på två år som måste passas på om han är i närheten av en hund (eller alla djur, eftersom han gärna stoppar en finger i ögat, drar i pälsen osv).
Våra vänner tar alltid med sig sin hund, det verkar som att de menar att han inte kan vara ensam i några timmar hemma. Är detta vanligt, eller kan det vara något speciellt med denna hunden som gör att den inte kan vara själv alls?
När vi senast hade dem på besök så verkade det inte som att de tyckte att det var ok att han var utomhus (då var det oktober). Är detta vanligt? De verkade dessutom oförstående inför att jag helst inte ville ha hunden inne. Inte ens i farstun verkade ok. Kan de ha tagit väldigt illa upp av detta? Är det väldigt ovanligt att människor inte vill ha in en hund i huset?
Jag undrar hur vi bäst kan hantera denna situationen, för just nu går det ut över vårt umgänge med dem. Vi har dragit oss för att bjuda dem på middag för då måste vi ta upp detta med vart hunden skall vara. Har ni hundägare några tips? (som ni säkert förstår så har jag inte så stort behov av tips i stil med; "låt hunden vara inne")
-
Nej, du ska absolut inte tillåta att dom tar med sig hunden in till dig, om du inte vill det. jag har själv flera hundar, och vi respekterar alltid om de vi ska till inte vill ha in hund. Då får dom stanna hemma (hundarna alltså ) eller sitta i bilen om vädret tillåter.
Det stora problemet är att många hundägare inte ensamtränar sina hundar, så dom kan inte lämna dom hemma.
-
Om de nyligen fått hunden och det är en gatuhund så kan den inte vara ensam. Men då ska de heller inte ränna hos folk. Den behöver, som en valp, några veckor på sig att känna sig för i hemmet och lära känna sina nya ägare, vänja sig vid koppel, att vara inomhus etc. etc.
Om de haft den längre så SKA den dock tränas på att vara hemma själv, korta stunder först sen längre. Och jag har väldigt svårt att tro att en gatuhund inte klarar sig ute i Oktober, det låter som att de är fessiga bara.
Bästa är att prata med dem. Jag själv skulle inte illa upp, hade ofta hunden bakom en barngrind i hallen hos min syster då hon hade småbarn som han sprang omkull.
Jag skulle definitivt inte låta en gatuhund som är ovan människor komma nära en 2 åring i början, det kan gå riktigt illa om det vill sig så.
Våran var livrädd för barn i början, vi tränade mycket och länge innan vi vågade ha henne lös kring småbarn. Nu när vi haft henne några år går det bra.
Var ärlig bara, men tyvärr finns det hundägare som tar allt sånt som kritik mot deras nya bebis... Så man vet ju aldrig hur det går. Allt för många hundägare har svårt att respektera att det finns de som är rädd för eller inte gillar hundar med allt vad det innebär.
-
Ditt hem, Ditt barn, Du bestämmer. Eller tycker du det är okey om du talar om hur de ska ha det i sitt hem? Jag har fyra barn och hund. Gillar bägge sorter, men hundägare och föräldrar är inte alltid kompatibla.
-
Jag har ingen hund själv, men är sån att jag visste vad alla hundarna i byn hette när vi flyttade hit fortare än jag visste ägarnas namn... ::) Min sambo är tvärtom.
Jag skulle nog tycka det var konstigt om min hund inte fick komma in, och skulle nog inte vilja lämna den utomhus om det är kallt. Men det beror ju också på vad slags hund det är, om det är en tunnhårig typ som fryser. Eller en som skäller och gråter hela tiden blir det ju jobbigt. Men det finns ju också "ohyfsade" hundar som är jobbiga inomhus. Det är klart att en omplaceringshund kan ha varit med om jobbiga saker som gör det svårt att lämna den ensam, särskilt om dina vänner nyligen tagit hand om den.
När mammas hundar kommer hit får de inte gå upp på övervåningen där mina gammelkaniner bor. Jag är skitsträng med detta. Antingen vaktar jag eller så blockerar jag trappen. De får heller inte gå bort till kaninhagen ute.
Jag tycker att man bestämmer i sitt eget hus. Kan ni sätta en grind/galler eller något så att hunden stannar i farstun?
Jag tycker att du ska prata med vännerna om detta så att det inte blir liggande outtalat mellan er. Det kan vara svårt att förstå att andra inte gillar att ha hundar i sitt hem, precis som andra tycker att små dreglande barn är rätt äckliga ;).
Men man måste respektera varandras åsikter, även om man inte håller med, och försöka hitta en lösning.
Lycka till!
:D / Alba
-
I ert hus är det ni som bestämmer, punkt slut!
Det låter lite som om era vänner inte insett att dom har en hund, som bör fostras. Är det så att den inte kan vara ensam hemma behöver den tränas mot sin separationsångest. Samma sak med att låta den ligga i hallen när ni andra är någon annanstans i huset - det är träning som gäller. Det spelar ingen roll vad det är för ras på hunden, vissa grundläggande saker måste alla hundar kunna om de ska kunna umgås bland folk. Det är upp till ägarna att se till att sånt här fungerar, och träna på det tills det gör det. Eller anlita hundvakt!
Just att säga att "min hund kan inte göra så, för det är en tax" tycker jag är skitsnack. Det vore ju som att säga "min man är kleptoman och kan inte komma med till butiken för han är busschaufför". Vad hundrasen är framavlad för har inget med "vardagsbeteendet" att göra, om det är en vanlig ras. Är det en hund som är avsedd för att leva utomhus i -40 grader får man ju förstå om den har det jobbigt inne förstås...
Jag skulle vilja be dina vänner börja träna sin hund och aktivera den. Gå en långpromenad innan besöket hos er så hunden är trött och bättre kan övertalas att ligga ner i hallen och vila medan ni umgås. En hund som har en tydlig ledare som fattar besluten blir lugnare då den vet vad som förväntas av den!
Vet dom inte hur dom ska träna finns det många hundtränare att kontakta. Vill dom inte det och är nöjda med hur saker och ting förfaller sig är det ju tråkigt, för hunden kommer inte att bli bättre automatiskt och det håller ju redan nu att påverka deras vänskapskrets. Hoppas dom inser det innan både dom själva och hunden blir olyckliga.
-
Jag brukar alltid fråga om vi är på besök om det är okej att ta med hunden in, frågar alltid även om det är ett ställe vi ofta är på.
Tar vi inte med honom brukar de flesta bli besvikna varför hunden fick stanna hemma. Nu har jag dock en mycket lydig schäferhane som knappt märks inomhus.
Vi brukar hälsa på hos en barnfamilj och då får han stanna hemma eller i bilen för det är så mycket enklare än ständigt vara på vakt.
Det är ditt hus och du bestämmer om hunden ska få följa med in. Det måste de respektera!
Kan inte hunden vara ensam måste de prioritera bort middagar och senare börja träna ensamhetsträning.
-
Ja det är ju husägaren/familjen som bestämmer. Själv har jag 2 stora hundar, jag tar aldrig med dem bort i stort sett förutom då vi åker iväg med husbilen. De får isf sitta i bilen och få kortare promenader om så behövs. Jag skulle inte säga något om hunden va en lydig hund som höll sig på sin plats liksom. Någon annans hund som kommer och river huset eller dyligt skulle jag inte tycka e ok. Eller att jag känner mig rädd eller otrygg pga någon annans hund.
Vi e ju alla olika dina vänner kanske ser denna lilla hund som sitt barn..... som ska vara med överallt ?
-
Jag förstår att de inte kan lämna hunden ensam hemma/ute/i bilen. Har själv en såkallad rescuehund och är han själv så tuggar han sönder saker. Dessa hundar har levt i hägn, så när man tar sig an en sån, så får man en vuxen hund med valpens problematik (min var inte ens rumsren). Men vi jobbar på, nu kan han vara ensam i en kvart om han har massa med smaskiga hundben (lite dyrt i längden bara).
Varför inte be dina vänner att fixa hundvakt? För självklart är det du som sätter reglerna.
-
Jag håller nog med Secret..
Och lägger till att en del hundmänniskor blir gärna väldigt "besserwissiga" (?) av sig - Kan allt, vet allt, och skiter fullständigt i vad andra tycker - Även om det är i någon annans hus!..
-
Jag håller nog med Secret..
Och lägger till att en del hundmänniskor blir gärna väldigt "besserwissiga" (?) av sig - Kan allt, vet allt, och skiter fullständigt i vad andra tycker - Även om det är i någon annans hus!..
Som hundägare så håller jag till viss del med :)
Somliga hundägare tror deras hundar är sama som at man tar md sej sina barn,,vart man än åker.
Somliga hundägare har svårt att ta kritik för sina hundar och sitt hundägarskap,,precis som "barnägare".
Jag själv tar ALDRIG med mej hund till någon utan att fråga först!
Om jycken ska med så kan den sitta i bilen om det är baar en timme eller så om den nödvändigtsvis ska med.
Man kan fråga om hunden kan typ få följa med och begränsa til garaget eller köket eller hallen.
Sen beror det ju på om det är en hund som kan uppföra sej elelr inte om den går att ta med.
Men du som husägare och mamma bestämmer och kan/ska säja nej om du inte vil och hundägarna ska banne mej respektera det!
Säj at du inte vill ha in hund i huset, ditt val, helt OK! ;D
-
I ditt hem e det du som bestämmer & ingen annan.
Det får alla respektera!
Jag har 2 stora hundar, dom älskar att åka bil & få följa med, men
det fungerar precis lika bra att dom e kvar hemma.
Ska vi ngnstans där jag tror att det skulle va ok att dom hänger med så frågar jag,
sen respekterar jag alltid deras beslut, för det e deras hem!
Precis som icke hundägare får göra när dom kommer hem till oss. Vill
dom inte träffa på hundar, kanske får ett hundhår på strumpan, ja, då får dom helt enkelt
låta bli att hälsa på. För hos oss e vårt hem lika mkt hundarnas! Det får våra vänner
respektera precis som vi respekterar dom i deras hem!
//
Jakobssons fru
-
Tack för alla (snabba!) svar. :D
Det känns bra att veta att jag inte är helt oresonlig. Jag tror också som någon skrev, att hunden blivit ett sorts substitut för barn, och att det därför är självklart för dem att han kan följa med överallt. Nu har de ju haft honom sedan förra sommaren, så han borde ju ha tränats till att vara ensam vid detta laget. Det är inte så att han är vild och "ohyfsad", utan jag bara känner att hundar hör inte hemma inomhus. Det känns helt enkelt olustigt att ha ett så stort djur inomhus för mig. Och detta är ju lite svårt att förklara för någon, som har hunden som familjemedlem... "men han är ju så snäll", "han är van vid barn", "han vill bara hälsa/leka"..osv är de kommentarer som man möter och som är ganska svåra att "argumentera" emot.
Tycker ni det verkar ok om vi formulerar nästa inbjudan såhär:
"Vi vill gärna att ni kommer på besök snart. Om ni måste ta med hunden skall vi ordna en liten mysig hörna till honom i farstun."... det borde väl vara ganska klart och tydligt? Några bättre förslag?
-
Tack för alla (snabba!) svar. :D
Det känns bra att veta att jag inte är helt oresonlig. Jag tror också som någon skrev, att hunden blivit ett sorts substitut för barn, och att det därför är självklart för dem att han kan följa med överallt. Nu har de ju haft honom sedan förra sommaren, så han borde ju ha tränats till att vara ensam vid detta laget. Det är inte så att han är vild och "ohyfsad", utan jag bara känner att hundar hör inte hemma inomhus. Det känns helt enkelt olustigt att ha ett så stort djur inomhus för mig. Och detta är ju lite svårt att förklara för någon, som har hunden som familjemedlem... "men han är ju så snäll", "han är van vid barn", "han vill bara hälsa/leka"..osv är de kommentarer som man möter och som är ganska svåra att "argumentera" emot.
Tycker ni det verkar ok om vi formulerar nästa inbjudan såhär:
"Vi vill gärna att ni kommer på besök snart. Om ni måste ta med hunden skall vi ordna en liten mysig hörna till honom i farstun."... det borde väl vara ganska klart och tydligt? Några bättre förslag?
Det låter tydligt i mina öron :)
Och argumentera emot ska du inte behöva göra! Tycker du det är obehagligt så ska ju det respekteras av dom.
-
Det blir jättebra! :D
/Neiklot, som tillägger att han också har hund..
-
du bestämmer vem eller vilka som är välkomna in i ditt hus.... en gatuhund kan mycket väl lämnas ensam..träna den på att klara det som krävs av hunden..
-
Man får som hundägare faktiskt lära sig att säga att jag kan tyvärr inte stanna så länge för hundarna är hemma själva..... Ett flockdjur ska inte behöva lära sig att vara ensam längre än kanske 4 timmar inomhus. Här hemma gäller det att vi kan åka bort men iom att vi har 5 hundar så följer inte de med hem till våra vänner så ofta, bara om vi har valpar eller unghundar, annars får vi komma någon annan gång.
Men våra vänner vet att vi kan inte stanna så länge, men jag skulle aldrig komma på tanken att ta med en hund till någon som inte bett mig ta den med....Uppoffringar skall man som hundägare göra, även om det är tråkigt att aldrig vara hela familjen kvar på ett kalas flera timmar.....
Därför firar vi nyår i vårt hus, fullt med våra och andras ungar och Alla våra och våras bekanta hundar!
Hund ägare skall såklart visa enorm hänsyn!!!!
Stå på dig! Du har ju inte valt hunden!
-
Jag tar aldrig med nån hund om vi hälsar på folk och förväntar mig att de som kommer hit inte har med sig nån hund.
Tar någon med sig hund, så får både ägare och hund helt enkelt lov att finna sig i att vara i en hundgård så länge besöket varar!
-
Vill bara berömma alla hundägare som skrivit här! Jag önskar att alla hundägare hade samma syn på frågan och visade samma respekt! Tyvärr är det många som tar för givet att hunden är välkommen och skall behandlas som en i familjen.
Jag är inte rädd för hundar, men tycker inte om de lurviga ändå. Och jag blir galen när hundar får komma fram och hälsa utan att ägaren kollat innan om det är ok. De flesta i min omgivning har dock vid det här laget lärt sig vad jag tycker. :)
Fler hundägare med er inställning tack!
-
Här har jag haft problem med motsatsen, en kompis har lovat sin man att deras barn inte ska träffa hundar eftersom hennes mammas hund bitit barnet.
Vilket resulterar i att hon tycker att jag ska stänga in mina 4 hundar när hon e på besök....det har tyvärr slutat med att jag slingrat mig ur besök många gånger pga att mina hundar inte är vana att vara instängda och blir därför stressade gnälliga och skälliga dessutom bor vi i ett rättså öppet hus så det finns inte många ställen att stänga in dom.
Blir inte ett direkt avslappnat fika besök med gnälliga skälliga hundar i bakrunden.
Skulle dock aldrig drömma om att ta med mina hundar hem till någon utan att fråga (brukar iofs inta ta med dom )
Man har ju oxå en kännsla av vad folk tycker man får ju vara lite lyhörd.
-
Här har jag haft problem med motsatsen, en kompis har lovat sin man att deras barn inte ska träffa hundar eftersom hennes mammas hund bitit barnet.
Vilket resulterar i att hon tycker att jag ska stänga in mina 4 hundar när hon e på besök....det har tyvärr slutat med att jag slingrat mig ur besök många gånger pga att mina hundar inte är vana att vara instängda och blir därför stressade gnälliga och skälliga dessutom bor vi i ett rättså öppet hus så det finns inte många ställen att stänga in dom.
Blir inte ett direkt avslappnat fika besök med gnälliga skälliga hundar i bakrunden.
Skulle dock aldrig drömma om att ta med mina hundar hem till någon utan att fråga (brukar iofs inta ta med dom )
Man har ju oxå en kännsla av vad folk tycker man får ju vara lite lyhörd.
Ja lite samma som TS fast tvärt om...... jag tycker lite "sedan dit man kommer" passa även här! ;D
-
Säg att ni har en misstanke om att erat barn är allergiskt! ;)
-
Jag hade lite problem med en hundfamilj igår.
De har en 9 månaders terrier som de tar med sig när de kommer på middag.
Den är liten, så att den hoppar för att hälsa kostar inte med än lite strumpbyxor för
damerna, men den är ju så söt. Familjen ägnar inte nån tid åt vovven när de kommit
utan den får smyga runt och utforska på egen hand.
När vi åt så hörde jag ljud från övervåningen och kunde se att ingen tvåbening
saknades. Men husse intygade att "hon gnager inte på något längre".
Jag gick upp, räddade en plastleksak och tog ner hunden.
Då frågade jag husse om hon är rumsren nu efterson jag visste att vovven
haft problem med den biten. Visst var hon rumsren. I en stund, tills min grabb trampade
i pölen hon gjort i ett fårskinn. Då sa jag ifrån att hunden får vara på verandan.
Men då var det så synd om den lille som hörde oss och inte fick vara med.
Jag gick med på att hon fick komma in om de hade koll på henne men det var inte
OK så husse åkte hem i förtid med vovven.
Jag är uppväxt med hundar men det var före tiden man såg dem som
fullvärdiga familjemedlemmar. Jag är tveksam till att hundar ska ha alla rättigheter
som ett barn i familjen. Även för hundens del.
Men ni som har hundar nu:
Borde inte en 9 månaders hund vara rumsren ?
Förutsatt att människor ger den tillräckligt med uppmärksamhet.
Går det inte att lära en terrier att hålla tassarna på marken ?
-
Tar någon med sig hund, så får både ägare och hund helt enkelt lov att finna sig i att vara i en hundgård så länge besöket varar!
Stoppar du besökare i hundgården :o
Tar ganska ofta med mig 1-2 hundar om jag ska någonstans, OM det är ok för de vi åker till, annars får de vara hemma.
-
Jag hade lite problem med en hundfamilj igår.
De har en 9 månaders terrier som de tar med sig när de kommer på middag.
Den är liten, så att den hoppar för att hälsa kostar inte med än lite strumpbyxor för
damerna, men den är ju så söt. Familjen ägnar inte nån tid åt vovven när de kommit
utan den får smyga runt och utforska på egen hand.
När vi åt så hörde jag ljud från övervåningen och kunde se att ingen tvåbening
saknades. Men husse intygade att "hon gnager inte på något längre".
Jag gick upp, räddade en plastleksak och tog ner hunden.
Då frågade jag husse om hon är rumsren nu efterson jag visste att vovven
haft problem med den biten. Visst var hon rumsren. I en stund, tills min grabb trampade
i pölen hon gjort i ett fårskinn. Då sa jag ifrån att hunden får vara på verandan.
Men då var det så synd om den lille som hörde oss och inte fick vara med.
Jag gick med på att hon fick komma in om de hade koll på henne men det var inte
OK så husse åkte hem i förtid med vovven.
Jag är uppväxt med hundar men det var före tiden man såg dem som
fullvärdiga familjemedlemmar. Jag är tveksam till att hundar ska ha alla rättigheter
som ett barn i familjen. Även för hundens del.
Men ni som har hundar nu:
Borde inte en 9 månaders hund vara rumsren ?
Förutsatt att människor ger den tillräckligt med uppmärksamhet.
Går det inte att lära en terrier att hålla tassarna på marken ?
9 månaders hund ska vara rumsren,,
men hund på besök kan inbland skvätta bara för at visa at den varit där:
KILROY WAS HERE :)
speciellt om det är en hanhund och det bor tikar i huset,,
-
Jag känner igen mig precis i dina tankar Malin. Jag är inte heller hundrädd men tycker inte om hundar. Alla andra djur utan hundar. Det beror främst på ägarna givetvis och deras ofta väldigt nonchalanta inställning till andra. Min äldste son blev livrädd för hundar när han var liten när en främmande hund 'som var så snäll och van vid barn' skulle fram och hälsa när han satt i sån där låg sittvagn. Hundkräket slickade och slafsade över hela ungen och han satt ju fast och kom ingenstans, han var rädd för hundrar länge efter det. Mina svärföräldrar har taxar och jag vet inte hur mycket kläder de förstört för mig när de hoppar på en i hallen, de biter en i fötterna under matsalsbordet och är äckliga och slafsiga.
Jag skulle aldrig vilja ha in en hund i mitt hus, inte ens i hallen. Min mans bror har varit här några gånger och då har de bilen full med hundar, förmodar att de aldrig lämnar dem ensamma. Det har varit sommar och fint väder alla gångerna så det har aldrig varit tal om att gå in.
Men vi har katter, som aldrig träffat hundar och blir skiträdda, vi har hönor som går fritt i trädgården. Jag tycker det är fräckt att ens ta med sig hundar så där utan att fråga först. Nu umgås vi som tur var inte direkt mycket.
Jag har funderat på att ta med mig katterna eller hönorna till folk och säga att jag inte vill låta dem vara ensamma hemma medan vi är hos dem och äter. Frågan är vad de skulle tycka om sju katter och fyrtiotvå hönor i sitt hus.
Jag tycker det är självklart att man ska få bestämma över sitt eget hem. Precis som man säger åt folk att vi vill inte att ni röker härinne (något en del också har svårt att fatta, jag gillar inte ens att de röker i trädgården för de envisas ju med att slänga fimpar och trampa på dem som om det vore en självklarhet) så borde de väl kunna förstå att ni inte vill ha hundar inne. De vet väl att ni inte gillar hundar också. Varför skulle man då vilja ha in dem i huset?
-
Jag är själv en sån som för det mesta har med mig mina hundar. Jobbar man och tvingas länmna hundarna ensamma då, så har man väldigt dåligt samvete om man smiter iväg igen och låter hunden vara kvar hemma. Visst kan hunden var ensam en kortare tid, men som sagt, då får man dåligt samvete. För de flesta av oss hundägare är hundarna vår familj, och att inte få ta med dem, är ungefär detsamma som om jag skulle säga till dig att du kan väl lämna barnet hemma för vår hund tycker inte om barn. Vi har helt enkelt svårt att förstå att alla inte tycker att våra hundar är lika underbara som vi gör. ;)
För mig har det automatiskt blivit så, att de som uppskattar mina hundar, får många besök av mig, medan de andra blir det kanske bara en kortare visit ngn gång.
Men däremot säger jag inte att du gör fel, som inte vill att de ska ta in hunden. I ditt hem är det dina regler som gäller, precis som det i mitt hem är ming regler som gäller.
-
Det låter lite som om era vänner inte insett att dom har en hund, som bör fostras. Jag skulle vilja be dina vänner börja träna sin hund och aktivera den. Gå en långpromenad innan besöket hos er så hunden är trött och bättre kan övertalas att ligga ner i hallen och vila medan ni umgås. En hund som har en tydlig ledare som fattar besluten blir lugnare då den vet vad som förväntas av den!
Vet dom inte hur dom ska träna finns det många hundtränare att kontakta.
Står det någonstans i inlägget att hunden inte får vara inne för att den är ouppfostrad eller att ägarna inte aktiverar och är bra ledare? Jag uppfattade inlägget som att det var TS som inte vill ha hunden i huset för att hon inte tycker om hundar och för att hon är rädd för att barnet ska göra ngt som hundnen inte tycker om, i en obevakad situation.
-
Tack för alla (snabba!) svar. :D
Tycker ni det verkar ok om vi formulerar nästa inbjudan såhär:
"Vi vill gärna att ni kommer på besök snart. Om ni måste ta med hunden skall vi ordna en liten mysig hörna till honom i farstun."... det borde väl vara ganska klart och tydligt? Några bättre förslag?
Tycker du ska omformulera lite ;) Ta bort " om ni måste" Det låter så negativt. Skriv bara att ni ordnat en liten mysig hörna till hunden i farstun. (Ni kan göra en grind av kompostgaller) Hunden behöver inte sitta med vid matbordet, eller i soffan. Det tycker inte ens jag ;)
-
så får både ägare och hund helt enkelt lov att finna sig i att vara i en hundgård så länge besöket varar!
Serverer du kaffe till hundägaren i hungdården då ;D
-
Rekomendera din väninna att köpa en hundbur till jycken när de åker bort.
Hunden kan vänjas vid att sova i den på nätterna så är den trygg var den än kommer om buren följer med. Då kan den stå i farstun och inget händer.
http://www.petster.eu/se/art/dogman-metallbur-ihopfallbar-6-stl-1.php (http://www.petster.eu/se/art/dogman-metallbur-ihopfallbar-6-stl-1.php)
-
Men ni som har hundar nu:
Borde inte en 9 månaders hund vara rumsren ?
Förutsatt att människor ger den tillräckligt med uppmärksamhet.
Går det inte att lära en terrier att hålla tassarna på marken ?
Ja, en så gammal hund borde vara rumsren, om ägaren gett den mölighet att kissa innan de kom hem till er.
Och självklart går det att lära en terrier. De är visserlgen envisa, men det får man ta med i beräkningen när man skaffar en terrier.
-
Jag är själv en sån som för det mesta har med mig mina hundar. Jobbar man och tvingas länmna hundarna ensamma då, så har man väldigt dåligt samvete om man smiter iväg igen och låter hunden vara kvar hemma. Visst kan hunden var ensam en kortare tid, men som sagt, då får man dåligt samvete. För de flesta av oss hundägare är hundarna vår familj, och att inte få ta med dem, är ungefär detsamma som om jag skulle säga till dig att du kan väl lämna barnet hemma för vår hund tycker inte om barn. Vi har helt enkelt svårt att förstå att alla inte tycker att våra hundar är lika underbara som vi gör. ;)
För mig har det automatiskt blivit så, att de som uppskattar mina hundar, får många besök av mig, medan de andra blir det kanske bara en kortare visit ngn gång.
Men däremot säger jag inte att du gör fel, som inte vill att de ska ta in hunden. I ditt hem är det dina regler som gäller, precis som det i mitt hem är ming regler som gäller.
Jag håller med dig.
Det har inte med att göra att hundarna inte KAN vara hemma själva men det är så mycket roligare att åka dit där dom är välkomna :)
Mvh
Charlotte
-
Rekomendera din väninna att köpa en hundbur till jycken när de åker bort.
Hunden kan vänjas vid att sova i den på nätterna så är den trygg var den än kommer om buren följer med. Då kan den stå i farstun och inget händer.
[url]http://www.petster.eu/se/art/dogman-metallbur-ihopfallbar-6-stl-1.php[/url] ([url]http://www.petster.eu/se/art/dogman-metallbur-ihopfallbar-6-stl-1.php[/url])
Ja oftast blir otrygga hundar tryggare när de har mindre utrymme att röra sig på. MEN, enligt djurslyddslagen är burförvaring av hund förbjuden, annat än tillfälligt. Kan vara bra att veta.
-
Ja oftast blir otrygga hundar tryggare när de har mindre utrymme att röra sig på. MEN, enligt djurslyddslagen är burförvaring av hund förbjuden, annat än tillfälligt. Kan vara bra att veta.
Men det måste ju gå under tillfälligt när man är hemma hos någon, och på natten så är den ju inte instängd - utan bara nyttjar den som sovplats med öppen grind.
-
Men det måste ju gå under tillfälligt när man är hemma hos någon, och på natten så är den ju inte instängd - utan bara nyttjar den som sovplats med öppen grind.
Är grinden öppen så är det ju helt klart lagligt. Vad tillfälligt innebär har jag inte exakt koll på. men jag har för mig att det rör sig om ngn timme. Fast jag tycker ju att är hunden van vid buren, så känner den sig trygg och har inget emot att sova där när man tar den med em till ngn. Men det är vad jag tycker, och inte hur lagen är.
-
Som extrem hundvän undviker jag folk som inte gillar hundar som pesten ty dom är ändå inget att spara på.
Riktigt så illa är det inte, men nästan... I fjor kom det hit en farbror med en stövare som han höll i koppel inne hos mig. "Men släpp hunn" sa jag. Hunden hann på tre minuter pissa ner exakt varenda dörrpost samt lägga en rejäl ruka mitt på vardagsrumsgolvet... Ibland förstår jag en hundskeptiker, inte för hunden skull, men för inkompetenta hundägare. >:D Ytterst få har enligt mig en godtagbar relation med sin hund.
Jaja OT, sorry.
-
Jag börjar tro att det är dags att kräva någon sorts kompetens
av hundägare. Gärna kombinerat med en valpkurs för hunden.
OBS!!, jag gillar hundar och kommer nog att skaffa hund i framtiden när jag har mer tid.
Det finns dock två saker att ta hänsyn till och det är min
fru och en grabb som är tveksamma till hundar delvis därför att de
upplevt otrevliga saker med hundar som ägarna inte hanterat på rätt sätt.
En granne har en Forster som han motionerar lös året runt. När min grabb
var 12 och gick förbi på vägen utanför deras hus sprang den fram och försökte
dra av honom handsken. Lite skrämmande när hunden hade halva grabbens höjd.
Den höll på likadant med mig ett halvår. Det var nån som lekt dragkamp med en
handske med hunden. Ägaren står på avstånd och ropar låt bli.
När hunden var "valp" hälsade den med att springa fram och hoppa upp mot folk.
I cirka två år höll den på och det blev många tassar att tvätta bort från kläderna.
Det är tyvärr ingen enstaka företeelse.
Mellan oss och några villaområden är det en skog
som används flitigt av hundägare.
Vi går igenom skogen till skolan och för nöjes skull.
Jag skulle tro att hälften av hundägarna rastar sina hundar lösa året runt.
Varje vecka möter vi hundar utan att se en skymt av ägaren.
Min fru blev nästan omkullslagen av en Golden som ville
hälsa genom att slicka henne i ansiktet.
Den gången dök det upp en ung tjej som ursäktade med att
det var en valp som bara ville hälsa.
En annan granne bara släppte ut sin Schäfer som fick rasta
sig fritt bland annat hos oss. Den är död nu men då var mina
grabbar 1 och 3 år. Jag har tagit upp problemet med grannarna men
det är tydligt att de anser att hundens rättigheter väger tyngst.
Vad som är ännu värre är påverkan på djurlivet. Vi har hare, rådjur
och hade tidigare fasan och rapphöns i området. Eftersom hundar
är lösa året runt utan kontroll så lär det gå åt en hel del ungar varje
sommar.
Så hundvän och djurvän behöver inte vara samma sak.
Jag är uppväxt med hundar och vad jag minns så fanns inte
det här problemet förr. Hade man inte kontroll på sin hund
så släppte man inte den lös !
Vare sig i skogen eller hos vänner.
-
Frågan är om det hjälper med valpkurs? Tycker mer att det handlar om nonchalans och att inte visa respekt för sina medmänniskor.
Jag som ändå har hund själv och älskar alla hundar, tycker inte alls det är kul när det kommer lösa hundar framspringande mot mina hundar, och i bästa fall kan man se en ägare några 100 m bort, som inte har minsta koll på hundarna.