Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: supertramp skrivet 19 feb-11 kl 09:29
-
Vi kommer börja titta pä gårdar/hus snart och vi vill värma huset med egen ved från egen mark. Frågan är hur stor mark det rimligtvis kan behövas för att kunna averka sin egen förbrukning utan att marken kommer på efterkälken. Dvs inte hinner återhemta sig. Eftersom vi inte har några objekt att lägga upp här en så är jag bara ute efter en ungefärlig hänvisning.
-
Ett hektar normalbördig skog producerar 5-8 kubikmeter per år.
-
ca 5 ha normal skogsmark då har man tillräckligt för att ta ut ca 15 m3f årligen dessutom så kommer det att utvecklas lite skog som så småningom kan avverkas för annat ändamål.
-
Hej du ... vill bara förtydliga och lägga till att man brukar skriva att tillväxten är 5 - 8 kubikmeter/ ha och år. Det kan bli ilite förvirrande annars. Men jag har även noterat att tillväxten ökat varje år - framförallt på lövet. Samt att det beror mycket på var du tänkt slå ned dina bopålar.
-
I Södra Götaland, på mark med hög tillväxt, räcker det med ett par hektar.
I Norra Norrland, på dålig mark, behöver du ett par dussin hektar.
Du vill att tillväxten varje år är lika stor som det du förbrukar. Sedan är ju frågan hur mycket du tänker förbruka? 10m3? 20m3? 30m3? Det går åt minst dubbelt så mycket ved i norr som i söder. Med en gammal panna går det åt (nästan) dubbelt så mycket ved som med en ny. Om du vill ha det rejält varmt alltid går det åt dubbelt så mycket ved som om du tål att det är utkylt mellan varven, och tycker att 15 grader är behagligt varmt.
[url]http://www.slu.se/skogsstatistik/tillvaxt[/url] ([url]http://www.slu.se/skogsstatistik/tillvaxt[/url])
Tillväxt per hektar:
Norra Norrland 2,9
Södra Norrland 4,5
Svealand 5,6
Götaland 7,3
-
Virkesförråd och omloppstid är ytterligare aspekter som man bör tas i beaktande utöver den årliga avkastningen/bonitet.
Att vara självförsörjande vedproducent på snäva arealer är inte som att "sätta/skörda rovor" precis,,, ;)
-
5-8kubik/hektar per år. Vad räknar man då för slags skog och hur effektivt räknar man på trädens placering?
-
Det handlar om skog med en normal sammansättning av åldrar, med en normal bonitet och virkesförråd. Genomsnittlig svensk skog, helt enkelt.
Skogen på en normal välskött fastighet skall vara av varierande åldersklasser, så att det finns avverkningsmogen skog, nyplanteringar, och allt däremellan. Det är då du i Svealand/Götaland kan förvänta dig en total tillväxt på 5-8m3/ha på fastigheten. En del av fastigheten har kanske mer än 10m3/ha tillväxt (mogen skog med nyligen slutna kronor). En del mindre än 1m3/ha (nyplanterat ).
-
Sedan kan man ju förbättra läget på sikt. I en skog med hälften björk och hälften al kommer alen tillföra kväve till jorden, och det blir bara mer näringsrikt för varje år som går. Tillväxten ökar, och är man försiktig när man avverkar björken växer den upp snabbt igen från stubben. Då har man en bra vedskog som kommer fortsätta leverera i princip för alltid.
-
Då har man en bra vedskog som kommer fortsätta leverera i princip för alltid.
Nja... Man får nog göra uppehåll i samband med nästa istid.
Att återföra aska är också bra.
-
Nja... Man får nog göra uppehåll i samband med nästa istid.
Men det är ju då man behöver veden som mest! ;D
-
Man får ha en bra vedbod. Eller ta en tripp till Alpha Centauri medan det går över.
-
Man får ha en bra vedbod. Eller ta en tripp till Alpha Centauri medan det går över.
Eller en thailandstur kanske
-
Hvordan får man bjørk til å skyte fra stammen? Etter hugst synes jeg stammen straks blør seg til døde.
-
Eller en thailandstur kanske
I samband med istiden sjunker vatten-nivån. Så Atlantis kommer upp till ytan igen.
-
Hvordan får man bjørk til å skyte fra stammen? Etter hugst synes jeg stammen straks blør seg til døde.
Ung björk kan skjuta rotskott/stubbskott. Alltså när den är lagom grov att kapa direkt till vedbitar som vid roten klyvs bara en gång för att bli finklyvd ved. Grov/gammal björk går inte lika bra.
-
Blir det inte en högre produktion om man odlar sly än att satsa på grövre träd? T ex att både välja sorter som är snabbväxande och som skjuter rotskott och sen kapa så fort slyt blir tillräckligt grovt för att elda som det är utan att klyva. Siffrorna som anges på virkesproduktion är beräknade på att täcka alla tillväxtperioderna och i början växer en del träd ganska så fort samtidigt som träd skuggar omgivande jord vilket hämmar tillväxten runtomkring.
Ska man satsa på träd så såg jag i en rapport från SLU att man kan öka produktionen genom att samodla med lupiner de sista fem åren så frågan är om man kan göra något liknande genom att tillföra någon kvävefixerande växt även i mindre sammanhang?
-
Jo, "sly" är nog oslagbart för energiproduktion. Hybridasp, energipil eller klen björk. Men det handlar då snarare om flisproduktion än om vedproduktion. Man behöver annan (dyrare) utrustning för skörd, torkning och eldning. Kan man dessutom odla på mark som håller sig fuktig sommartid, gödsla lite, återföra aska och skydda mot viltskador, så får man se upp för extrem tillväxt.
Det man vill uppnå är en sluten kronvolym så att allt ljus tas tillvara för tillväxt. Vid normal ved-/timmerproduktion röjer/gallrar man efterhand för att ha nästan sluten kronvolym under så stor del av växtcykeln som möjligt. Det man röjer får ligga kvar som gödsel. Gallrat tar man tillvara på. Sedan vill man normalt komma upp i lite grövre dimensioner på virket och glesar därför ut och låter skogen stå och växa i flera decennier, kanske 60-100 år. Sly för flis avverkas med några års mellanrum.
Asp/pil och klen björk har fördelen att det skjuter rotskott, så återväxten blir mycket snabb efter skörd.
Jag gissar att man kan uppnå dubbel energiproduktion genom att odla "sly" jämfört med ved i skog. Någon som vet bättre?
Men TS frågade om skog för ved. Det är inte riktigt samma sak som högintensiv odling av energigröda.
-
Nu har jag troligen missat något men vad hindar att man använder klenare dimensioner som ved utan att flisa det?
-
Energi skog till flis menar man vanligen så klen att det är grenar som bara är någon eller några centimeter tjock, himla bökigt att hantera som hel ved ;)
-
Nu har jag troligen missat något men vad hindar att man använder klenare dimensioner som ved utan att flisa det?
Varsågod. Sätt igång.
Men risken är stor att du ger upp. Det blir besvärligt. Det är en viss skillnad på att hantera rejäla vedbitar som består av kluvet virke och tunna pinnar som du kapat upp. Men det går.
Ofta vill man torka veden hyfsat snabbt så att det inte blir svampväxt och mögel. Nedbrytning. Därför klyver man veden. Eller flisar slyet. Inte lätt att klyva klena pinnar. Veden kan sedan smidigt hanteras för hand med en skottkärra. Slyet hanteras efter flisning enklast med skruvar och skopor.
-
Oj vilket drag de blev. men för att summera lite kan kanske ni som vet fylla i detta nedan så har vi nån typ av sammanställning för de som undrar samma sak framöver här i forumet.
(genomsnitlig bördighet på mark)
Norra sverige
1 Hektar producera (återväxer) ca kubik per år =
Mellansverige
1 Hektar producera (återväxer) ca kubik per år =
Södra sverige
1 Hektar producera (återväxer) ca kubik per år =
Tack för alla svar!
-
Varsågod. Sätt igång.
Men risken är stor att du ger upp. Det blir besvärligt. Det är en viss skillnad på att hantera rejäla vedbitar som består av kluvet virke och tunna pinnar som du kapat upp. Men det går.
Ofta vill man torka veden hyfsat snabbt så att det inte blir svampväxt och mögel. Nedbrytning. Därför klyver man veden. Eller flisar slyet. Inte lätt att klyva klena pinnar. Veden kan sedan smidigt hanteras för hand med en skottkärra. Slyet hanteras efter flisning enklast med skruvar och skopor.
Jag ser det snarare som mindre besvärligt för även om det blir fler träd att hantera så blir varje träd mycket lättare att handskas med. För husbehov skaffar man ju inte en traktor och dyrare varianter av kapsåg och klyv då det i så fall blir mycket billigare att köpa veden och att kapa träd i skogen så att de blir hanterbara för hand kan vara ganska så bökigt.
Torktiden på tunnare dimensioner är inte så särskilt lång, björk är ett undantag men det torkar också ganska bra på en sommar och det är inte heller ett så stort problem att fulbarka en sträng på varje stam för kortare torktid. Om man fäller och kapar vid olika tidpunkter så torkar dessutom tunna dimensioner mer där de ligger så man börjar med torrare ved.
Jag har inte heller märkt att det är svårare att köra okluven ved i en skottkärra än kluven sådan? Man kapar rakt ner i skottkärran och så kör man det till vedboden eller vedupplaget.
De invändningar jag funderade på var snarare av odlingskarraktär som att man drar ut för mycket näring men så verkar ju inte vara fallet.
-
Att odling av sly är mycket effektivare än ved är helt klart. Om man återför aska är det nog bara att hålla på. Tyvärr jag tror jag att effektiviteten i hanteringen från skörd, med manuella metoder, är precis motsatt.
Det vore intressant med en jämförelse. Hur mycket jobb är det att ta hem, arbeta upp, lägga på lager och elda upp exempelvis 10kWh? Normal ved respektive max fingergrovt sly. Jag kör vidare med min ved, iaf. Men det halkar med en och annan klen topp, men det är mest av misstag. Sådant låter jag oftast ligga och gödsla ute i skogen.
Finessen med sly/flis är att det lämpar sig utmärkt för effektiv hantering med maskinella metoder. Manuella metoder för sly tror jag inte lika mycket på.
-
Jovisst, hybridasp lär ju ska kunna komma upp i bortåt 100 000 stammar per hektar :o och är klar för sågverket på 25 år ;D.
Ska du ha ved är det ju verkligen bara lövträd som du ska satsa på, lövet går ju dessutom bra att kombinera med tex skogsbete... så såga ner alla äckliga granar och se till att det kommer asp, björk, al m.fl lövträd istället.
Ved motsvarar ca 1-1,5 kwh per liter (fast mått utan luft dvs) så "slyet" är värt sin vikt i guld - nåja, nästan i alla fall.
-
Ask är bland det bästa att satsa på för en vedskog, men då bör man ju ha näringsrik jord med gott om grundvatten och dessutom bo i södra Sverige
-
En flistugg och en slyodling tillsammans kan nog bli ljuvlig värme i stugan ;D
Har funderat lite på om det skulle gå att pressa "värmeloggs" själv med typ en verkstadspress... lite klenflis och lite stearin så skulle det nog gå fin-fint.
-
När vi ändå är nere på "slyförbränning"/kort omloppstid, så undrar jag om det inte kan vara affär att elda spannmål istället för den som har någorlunda stora åkerarealer men inget (eget) bruk för dem?.
Som i mitt fall tex - allt utarrenderat.
-
sen måste man beakta hur läget på skogen är. jag har ca10 ha. men det mesta är i en brant bergssluttning där man inte kan köra med traktor.
eller om det är mkt sten så blir allt mkt mer krångligt ock svårt.
så se upp med vart det ligger så du vet att du kan komma åt det är mitt tips...
-
Vi kommer börja titta pä gårdar/hus snart och vi vill värma huset med egen ved från egen mark. Frågan är hur stor mark det rimligtvis kan behövas för att kunna averka sin egen förbrukning utan att marken kommer på efterkälken. Dvs inte hinner återhemta sig. Eftersom vi inte har några objekt att lägga upp här en så är jag bara ute efter en ungefärlig hänvisning.
För att återgå till den ursprungliga frågan: Hur stor mark behöver du? Det beror helt och hållet på hur länge du tror att du ska hålla på att värma med egen ved. Om vi tänker oss att du behöver max 25 m3 per år, så behöver du alltså 250 m3 för 10 år, 500 m3 för 20 år. En hyfsad slutavverkningsmogen skog håller ofta 250-300 m3/ha, så 1 ha räcker alltså för 10 års vedförbrukning. Så om du lyckas hitta en gård med 4-5 ha äldre skog så finns det ved nog för längre tid än vad vedpannan håller, och sen ledsnar du och installerar värmepump istället. Det är faktiskt oftast billigare än ved.
-
Hvordan får man bjørk til å skyte fra stammen? Etter hugst synes jeg stammen straks blør seg til døde.
Hej
det kan komma skott från stubben men då är det bäst med vinteravverkning- rotskottten på björk växer inte så bra- nya plantor är bättre
-
För att återgå till den ursprungliga frågan: Hur stor mark behöver du? Det beror helt och hållet på hur länge du tror att du ska hålla på att värma med egen ved. Om vi tänker oss att du behöver max 25 m3 per år, så behöver du alltså 250 m3 för 10 år, 500 m3 för 20 år. En hyfsad slutavverkningsmogen skog håller ofta 250-300 m3/ha, så 1 ha räcker alltså för 10 års vedförbrukning. Så om du lyckas hitta en gård med 4-5 ha äldre skog så finns det ved nog för längre tid än vad vedpannan håller, och sen ledsnar du och installerar värmepump istället. Det är faktiskt oftast billigare än ved.
Hej!
Billigare än ved- baserat på elpriset just nu- men kommer det ff vara lågt?
Skogen kräver skötsel även om du har en värmepump- glöm inte att du behöver ett gym-kort den dag du slutar hugga ved ;D
MVH
-
Hvordan får man bjørk til å skyte fra stammen? Etter hugst synes jeg stammen straks blør seg til døde.
En gammal sjuk björk skjuter ofta en massa rotskott under de sista åren den är i livet. De rotskotten växer mycket bättre än de som uppstår då man chockar rotsystemet genom att utan förvarning fälla en frisk björk.
Det påstås också att rotskotten ska bli bättre om stubben är ojämn på ytan så att vatten kan stå kvar där. Förmodligen är det också bra om inte första året efter trädfällningen är för torrt.
-
Hej!
Om man läser, se bifogad länk , så upptäcker man att man behöver mindre areal om man eldar tjälad björk. Ingen kan dock visa någon vetenskaplig undersökning som grund för sina påståenden!
MVH/ Bosse
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=75761.180 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=75761.180)
-
Hej!
Om man läser, se bifogad länk , så upptäcker man att man behöver mindre areal om man eldar tjälad björk. Ingen kan dock visa någon vetenskaplig undersökning som grund för sina påståenden!
MVH/ Bosse
[url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=75761.180[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=75761.180[/url])
Om du läser och studerar den där tråden lite grundligare, och för den delen den litteratur som det hänvisas till där, så kommer du att se att det bara är under speciella förhållanden som det kan vara aktuellt att elda tjälad björk. Det är ju inte aktuellt för den som har möjlighet att lagra ved en längre tid och ingen har någonsin påstått att tjälad björk skulle vara bättre bränsle än väl torkad ved av vilket slag som helst. Däremot är den tjälade björken, av skäl som det är tydligt redogjort för och som är lätta att förstå för vem som helst som har kvar kunskaperna från högstadiets kemi- och fysikkurser, mycket bättre än rå ved som har avverkats eller förvarats i plusgrader innan den eldas.
Men, som sagt, det där är överhuvudtaget inte intressant för den som har något års framförhållning i vedhanteringen. Dock bra att känna till i nödsituationer, t ex om det överhuvudtaget inte finns tillgång till torr ved. Diskussionen har dock egentligen inget att göra i denna tråd, och jag har full förståelse för om en moderator tar bort både detta inlägg och inlägget närmast före.