Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Gälfwan skrivet 09 feb-11 kl 09:28
-
Jag bor på en jordbruksfastighet på ca 120 ha, varav 16 ha är åker.
På gården finns en gammal ladugård och en äldre maskinpark.
Har lån på gården motsvarande 1/3 av gårdens värde samt 550 000 på väg in för en avverkning.
Tanken är att börja med mjölkkor i den gamla ladugårdsdelen. Ryms dock bara 22 kor där vilket är lite lite och så måste dom stå uppbundna.
Men det är bara tänkt som en "uppstart" som skulle vara några år för att sedan bygga om till lösdrift för många fler kor.
I den gamla hölon på 10*20 m tänkte jag bygga för lammproduktion. Får ju in bra många får där.
Skulle ni våga satsa om ni var jag?
Jag har ingen utbildning och inte mycket erfarenhet men jag planerar att gå en utbildning inom det närmaste året.
Att vara bonde är något som jag alltid kännt skulle passa mig men jag har aldrig vågat tro att jag skulle kunna...
Har ju pengar från avverkningen till att renovera ladugården samt inköp av djur och mer åkermark.
Men folk lär ju tro att jag blivit galen! Är 27 år och kvinna och fördomarna lär väl hagla.
Snälla, ge mig er syn på saken!
-
För att kunna svara på den frågan måste man veta vad du vill uppnå och vad du inte vill riskera.
-
För att kunna svara på den frågan måste man veta vad du vill uppnå och vad du inte vill riskera.
Sant!
Jag vill kunna leva på jordbruket. Men jag vill ju inte riskera att bli skuldsatt för livet så jag har 3 delmål.
Första delmålet är det jag beskrivit. Starta upp i den befintliga ladugården med låga investeringskostnader.
Andra delmålet är att bygga om ladugården till en lösdrift för ca 65-70 kor med mjölkgrop, ev robot. Samt att till fåren uppföra en ny oisolerad lösdriftsbyggnad på ca 20-40 m till ca 300 får.
Tredje delmålet är att bygga en helt ny lösdriftsladugård till 140 kor med 2 robotar.
Så ser mina drömmar ut iallafall! =)
-
Jag hade valt att börja med antingen det ena eller det andra. Eftersom 22 kor inte känns som det kan vara lönsamt så hade jag satsat på fåren istället. 300 får räcker ju gott för en person.
-
Jag hade valt att börja med antingen det ena eller det andra. Eftersom 22 kor inte känns som det kan vara lönsamt så hade jag satsat på fåren istället. 300 får räcker ju gott för en person.
Jag har också svårt att se att 22 kor skulle inbringa så värst mycket pengar men jag ser det även som lärdom inför att ta hand om en större besättning iom att jag inte har nån större erfarenhet.
Där jag tänkte börja att ha fåren ryms det bara runt 100 st. Iofs kan jag ju bygga fårstall även där de 22 korna eventuellt skulle stå.
Hmm, klurigt att veta vad som blir bäst! Känner lika stark dragning till båda produktionsgrenarna så att välja med hjärtat går inte heller. ;)
-
Om du bara har 16 ha åker undrar jag varifrån du tänker ta fodret.
-
Om du bara har 16 ha åker undrar jag varifrån du tänker ta fodret.
Som jag skrev så planerar jag att köpa till en hel del åkermark alternativt arrendera.
Det är ju självklart nånting som man måste fixa i första hand så man inte står där med en ladugård i tipp topp skick men inte har möjlighet att köpa in djur för att man inte har tillräckligt med mark.
-
Nu har du ju inte sagt nåt om hur lånen är idag, men eftersom du sa att du har skulder på 1/3 av gårdens värde, bor i Ångermanland och har 550 000 på väg in från en avverkning..så skulle jag tippa att dina lån är högst begränsade idag?
I det läget hade jag tvekat betydligt att dra på mig såna skulder som det kommer att innebära i det sista av stegen du hade i planerna. jag är inte heller så säker på att det alls går att göra som du tänkt. Vad har det varit i lagårn innan? Kanske måste den förprövas för att kunna sätta in kor, och då vet jag inte ens om det är tillåtet att bygga för uppbundna djur.
Sen, om man nu tänker sig att satsa, så förespråkar jag ju att man drar på lite direkt. Att gå med 22 kor några år är ju inget som kommer att 'lagra in' en massa pengar, utan när du ska igång med steg 2 så kommer du likväl få låna igen. Då kan man likaväl dra på från början och försöka bygga för en lönsamhet.
Jag har själv gjort misstaget att satsa halvhjärtat, nu är mina kostnader iofs större än dina, men resultatet blir att ens fasta kostnader äter upp all lönsamhet, och det blir aldrig pengar över att satsa vidare. Därför är det viktigt att skapa lönsamhet direkt.
I din sits hade jag definitivt skippat korna och i så fall satsat på fåren. Låga investeringar, och en marknad som ropar efter lammkött. Men se då till att satsa på en ras som ger fler lamm och bra med kött. Vill man dra in pengar är det tyvärr inte läge att vara nostalgisk.
-
Borja med att betala av alla lan. Da slipper du oroa dig for skulder och banker. Sedan borjar du med du har nu, utan att renovera och investera. Ta ett ar och kan in dig. Lana ett par kor och kanske en tjurkalv, lana eller kop en liten flock far och se vad som passar dig bast och vad som fungerar bast pa din gard. Efter ett ar vet du vad du vill satsa pa och hur mycket renoveringar du behover. Forhoppningsvis kan du gora alla renoveringar pa egen hand, spika, hamra, saga och satta upp gardesgardar maste du ju anda lara dig nagon gang, sa varfor inte nu? Har din gard tillrackligt med vatten for storre mangder djur? Finns det bra vagar? Nara till slakthus? Etc etc.
Se till att du har atervaxten sakrad nu pa en gang bara, dvs. nyplantering efter avverkningen och vallsadd dar du tanker ta foder.
Det ar supermycket bara att lara sig skorda vall och hanter ho och annat. Lat forsta aret ga till det. Ev. overskott av bjorkved och halm kan du ju salja. Om du far in gott med pengar pa det kan du ju gora det ett par ar for att bli riktigt bra pa det. Da hinner din lilla lilla djurbesattning foroka sig ocksa. Ett par kalvar och ett dussin extra far, istortesett kostnadsfritt sager man ju inte nej till.
En annan viktig sak ar att du hinner baka kakor att charma dina grannar med. Bra grannar och bra kamrater kommer du att behova mycket av!
Vad du an gor, renovera inte i onodan, lagg inte ut pengar i onodan, tag inga lan i ondodan!
Jag har kompisar i Alaska och norra Kanada som driver egna gardar nu. For 10 ar sedan borjade dom med nagra hektar egen mark, lanade djur och ett talt att sova i. Med andra ord, de borjade med i stort sett nollbudget.
Det gar, bara man ar beredd att ta det lugnt i borjan, inte ta sig vatten over huvudet.
-
Det har varit mjölkkor där innan och vad jag kan utläsa från JBVs hemsida så ska jag inte behöva förpröva då det gäller mer reparation/underhåll och inte någon förändring i planlösningen.
Behöver inte låna i första steget så jag tänkte att då borde det väl inte gå minus iallfall? Men det kanske det gör... Måste sätta mig ner och räkna på det hela. Svårt bara att hitta siffror på allting!
Det är kanske klokast att bara satsa på fåren.
-
Ett par kor kan du ju kosta pa dig! Som hobby, inte minst. Det kan ju lugnt ga med forlust aven utan lan och investeringar, bredband, mobil, telefon, el, bransle, bilforsakringar, etc. allt sadant kostar ju pengar!
-
Det är ju dom senare stegen i din planering som kommer att kosta. Ett aktuellt pris per koplats nu är 67 000 kr. En lagård för 100 kor kostar alltså 6,7 miljoner att bygga. Visst kan man snåla och greja själv, men det ger ju en fingervisning om vilka oerhörda kostnader det är. Till det kommer ju roboten för ett par miljoner..
http://allan.jbt.slu.se/pressrum/media/dokument/KostnJaktTrimma.indd.pdf (http://allan.jbt.slu.se/pressrum/media/dokument/KostnJaktTrimma.indd.pdf)
Sen bara en liten kommentar till Tokyos förslag om att betala av alla lånen. Det är jätteskönt att betala in lån, men... Du kan inte ta skogspengarna och bara betala in alla lån..då kommer du att få en mycket obehaglig skattechock..
-
Existens, du är klok du!
Vi har ju får här. Började med gotlandsfår för en 5 år sen tror jag nu. Började i liten skala och utökade besättningen efter hand. Nu har vi ca 90 tackor och det är för många för de byggnader vi har idag inte utrymmesmässigt men, hanteringsmässigt. Fick inte sålt livdjur i höstas och stod med dem över vintern=dyrt. Fick köpa in mycket extra hösilage och beslöt att inte betäcka tackorna (mer än ett par) eftersom det går åt dubbelt så mycket foder när de är dräktiga och har lamm (innan betet kommer igång). Vi har gått jätteback de åren vi haft djuren. Målet var att de skulle gå på plus ifjol men, då var det livdjuren som skulle stått för de pengarna. Så här i efterhand hade det varit bättre att ta ett mindre lån och bygga ett mindre fårhus så fåren kunde fodras inne och man kunde mocka ut bädden med hjälp av traktor. Det hade underlättat enormt och jag tror inte det blivit dyrare. Bara svinnet på hösilaget hade nog kunnat halveras med en ordentlig utfodringsränna. :) Ja, det är lätt att vara efterklok.
Men, kan bara se hur kostnaderna springer iväg med 22 kor som ju äter enorma mängder och som är känsligare och kanske då drar på sig större kostnader. En ko som bli sjuk och måste tas bort är ju en mycket stor kostnad. Vi har en mjölkbonde en bit härifrån och de har 50 kor uppbundna. De jobbar banne mig dygnet runt året runt och är då tre i familjen som jobbar med det. Varav två är pensionärer och har fast inkomst i form av pension. Att ha 22 kor är ju lika mycket jobb nästan och jag vet inte ifall fler än du själv ska jobba med det? De har inte råd att plocka in avbytare på 50 kor så frågan är hur det blir på 22?
-
Viktigast av allt: Ett par höns kan man läsa på lite om och sen skaffa och lära sig efterhand. En liten näve fårskallar kan det väl funka med också. Men att dra igång en jätteapparat, låna, bygga, ha MÄNGD och MÅSTA få vinst för att inte krascha, det är vansinne utan att känna till djuren och veta vad man ger sig in på.
Utbildning SEN.. det låter jättebra. Men hur, när du ska hålla igång en gård med en massa djur? ???
-
Det finns en liten detalj också i 22-kors-stadiet... Finns det nån som vill hämta mjölken? Det är inte på nåt vis självklart numera att ett mejeri åker 3 mil för att hämta en mjölkskvätt.
-
Viktigast av allt: Ett par höns kan man läsa på lite om och sen skaffa och lära sig efterhand. En liten näve fårskallar kan det väl funka med också. Men att dra igång en jätteapparat, låna, bygga, ha MÄNGD och MÅSTA få vinst för att inte krascha, det är vansinne utan att känna till djuren och veta vad man ger sig in på.
Utbildning SEN.. det låter jättebra. Men hur, när du ska hålla igång en gård med en massa djur? ???
Så sant Lotta! Några höns och ett par få och t om en ko eller två kan man ro runt även ifall man har heltidsjobb på annat håll. Under ett år eller två så lär man sig hur djuren fungerar och vet hur och vad man kan satsa på. Vi började med 3 tackor med lamm. På sensommaren samma år köpte vi 4 tackor till. Bara de inköpen var dyra och tillkom allt som behövdes till.
-
Det finns en liten detalj också i 22-kors-stadiet... Finns det nån som vill hämta mjölken? Det är inte på nåt vis självklart numera att ett mejeri åker 3 mil för att hämta en mjölkskvätt.
Jag tror det skulle gå bra. Bor endast 1 mil från närmaste stad och mjölkbilen har släpet uppställd 2 km härifrån.
-
Jag ska jobba med det själv hade jag tänkt, förutom vid slåttern då såklart. På heltid, har inget annat jobb så...
Angånde vattnet så har vi både kallkälla och borrat vatten som har försörjt 2 byar med ca 10 ladugårdar tidigare. Nu är alla ladugårdarna tomma tyvärr.
Har bra vägar kring gården och slakteri finns 6 mil bort.
Utbildningen ska jag förhoppningsvis börja nu och läsa fram till jul. Har en handfull jordbrukskunniga i min närhet att rådfråga.
-
Hade jag varit som du så hade jag satsat på fåren ist f kor. Gamla stallar är inget att ställa in kor i, de är tungjobbade och åbäkiga och inte särskilt trevliga. Dessutom hade jag varit tveksam till hur bra mjölkmaskiner mm fungerar efter att ha stått stilla i många år. Det är ett stort ansvar att ta på sig själv utan att ha ngr förkunskaper. Kan bli alldeles för dyrt för att det ska kunna gå att genomföra.
Tror mycket mer på får som framtidsnäring. Det är idag en växande marknad med både lammkött och kanske även fårmjölk (i form av ost mm). Dessutom betydligt mindre resursslukande, både ang foder och areal. Börja med några få redan nu, så kan du få en känsla för hur det funkar. :D Lycka till!!
-
Ja, jag önksar jag kunde komma med glada hurrarop och tycka att du naturligtvis ska satsa på 150 kor och 2 robotar.
Men jag kan inte förmå mig.
Jag har flera mjölkbönder häromkring som är i just den storleken, och jag ser hur de sliter dygnet runt för att få ihop det. Och har man kor i den mängden, då finns ingen chans att få in pengar från annat håll, för den tiden finns inte. Korna måste få 100% uppmärksamhet, och ,man måste vara väldigt intresserad, för att få det att gå ihop.
Nä, titta då hellre på fåren. Skissa på en ny hall, ljus och luftig där du kan få ett trevligt klimat för dina får.
Rik lär du inte bli, men möjligen mindre fattig än om du satsar på kor.
-
att du inte satsar på köttkor istället då? för du måste ha minst 300 får för att du ska kunna försörja dig på det. Jag själv funderade på får från början men jag har valt att börja med köttdjur istället av rasen hereford :)
-
att du inte satsar på köttkor istället då? för du måste ha minst 300 får för att du ska kunna försörja dig på det. Jag själv funderade på får från början men jag har valt att börja med köttdjur istället av rasen hereford :)
Går inte köttproduktionen sämre än mjölken? Skulle iofs vara mindre jobb och mindre investeringar. Men när jag tänker "köttptoduktion" ser jag bara ilskna tjurar framför mig! ;D Tror inte jag skulle våga.
-
Hade jag varit som du så hade jag satsat på fåren ist f kor. Gamla stallar är inget att ställa in kor i, de är tungjobbade och åbäkiga och inte särskilt trevliga. Dessutom hade jag varit tveksam till hur bra mjölkmaskiner mm fungerar efter att ha stått stilla i många år. Det är ett stort ansvar att ta på sig själv utan att ha ngr förkunskaper. Kan bli alldeles för dyrt för att det ska kunna gå att genomföra.
Tror mycket mer på får som framtidsnäring. Det är idag en växande marknad med både lammkött och kanske även fårmjölk (i form av ost mm). Dessutom betydligt mindre resursslukande, både ang foder och areal. Börja med några få redan nu, så kan du få en känsla för hur det funkar. :D Lycka till!!
Mjölkutrustningen måste köpas ny isf. Vilket skulle vara den största investeringen kan jag tänka mig.
Ladugården i sig är faktiskt inte allra värst. 220 i takhöjd, fönster på 3 sidor (sammanlagt 8 fönster), lucka i taket på foderbordet för nedkast av grovfoder och kraftfoder, utgödsling så det är bara att skrapa ner i ett hål i golvet osv.
Men det lutar nog åt att börja med fåren och känna efter ang korna om ett tag.
-
Ja, jag önksar jag kunde komma med glada hurrarop och tycka att du naturligtvis ska satsa på 150 kor och 2 robotar.
Men jag kan inte förmå mig.
Jag har flera mjölkbönder häromkring som är i just den storleken, och jag ser hur de sliter dygnet runt för att få ihop det. Och har man kor i den mängden, då finns ingen chans att få in pengar från annat håll, för den tiden finns inte. Korna måste få 100% uppmärksamhet, och ,man måste vara väldigt intresserad, för att få det att gå ihop.
Nä, titta då hellre på fåren. Skissa på en ny hall, ljus och luftig där du kan få ett trevligt klimat för dina får.
Rik lär du inte bli, men möjligen mindre fattig än om du satsar på kor.
Jag skapade inte tråden för att få medhåll och ryggdunkar, men det handlar inte om 150 kor och 2 robotar i första steget, det är bara en dröm om vars jag skulle kunna vara om säg 10-15 år.
Just nu handlar det om 22 kor och 100 får.
Jag uppskattar alla åsikter!
-
Jag skapade inte tråden för att få medhåll och ryggdunkar, men det handlar inte om 150 kor och 2 robotar i första steget, det är bara en dröm om vars jag skulle kunna vara om säg 10-15 år.
Just nu handlar det om 22 kor och 100 får.
Jag uppskattar alla åsikter!
Satsa då på de 100 fåren och se till att ha ett halvtidsjobb utanför gården. Med pengarna från skogen så kan du kanske få till en bra fårhall i befintlig/a byggnad/er och en bra anläggning med smidig utfodring och ett enkelt sätt att mocka ur. Det borde också räcka till beg traktor och beg. redskap för att ta in grovfoder. Men, börja för allt i världen med ca 10 tackor så du vet vad du har att vänta när 100 tackor ska lamma nästan samtidigt. :D Kolla också upp vilka slakterier i din närhet som vill ha lamm och vilka tider på året de vill ha in dem. Höstlamm brukar vara ganska kört på de flesta ställen eftersom det är på hösten som alla andra vill slakta sina lamm. Alternativet är ju att sälja själv men, det kan vara svårt att få avsättning för så många lamm.
-
Om du inte har någon erfarenhet alls av kossor, så gå 20 veckors jordbruksutbildning på Nordvik. Den är bra!
http://www.naturbruk.net/utbildningar/jordbruk_20v_distans.html (http://www.naturbruk.net/utbildningar/jordbruk_20v_distans.html)
Sen får du jobb på någon mjölkgård, jobba där ett tag och sen funderar du på om du vill ha mjölkkor. Förlåt om jag låter hård med det fruktansvärt mycket jobb med mjölkkor och det krävs stor kunskap för att få bra mjölk och ha friska djur. Det är dessutom svårt att få det att gå runt. + att du alltid är bunden till tider och har du så lite kor är det omöjligt att ha råd med avbytare för att kunna vara ledig någon dag.
Många gånger krävs det nästan att man är två om saker att ordnas/lagas på gården. Jag är själv en tjej som arbetat på olika mjölkgårdar och har en man som är uppvuxen men mjölkkor så jag har bra koll.
Vidare, hur tänkte du med foder? Ska du ta allting själv behöver du bra maskiner, ska du leja Maskinringen eller köpa allt foder?
Skulle jag vara du skulle jag sluta ut att satsa på mjölkkor utan hellre satsa på får eller köttdjur. De kräver mindre jobb och framförallt inte lika tidsbundet, alltså kan du jobba utanför gården ibland. De går att ha ute på lösdrift, billigare byggnader.
Men gå en riktigt utbildning först för att lära dig hur djur funderar och hur de ska skötas! För med okunskap kan det bli mycket tok som vanvård och sjuka djur.
Det kom fler inlägg under tiden jag skrev.
Köttdjur är inte alls ilskna tjurar utan trevlig lugna djur som får gå med sin kalvar. Vi har hereford på gården, de är riktigt trevliga. Tro det är lättare ekonomiskt med köttdjur än mjölk. Mjölk kräver så mycket mer kunskap och skötsel.
Arbetar du utanför gården idag?
-
Om du inte har någon utbildning eller erfarenhet så rekommenderar jag dig varmt!!!!att ta jobb i ett kostall.
Då får du känna på hur det är att gå upp och mjölka varje morgon kl 4.00 :P
Det är ju mycket att tänka på, mycket man måste veta.
Det är inte för inte som dina grannar slutat med sina koverksamheter.
Mjölkkvoter...tar mejeriet emot nya besättningar...
Du behöver prova på och få erfarenhet. Inte minst med kalvningar och sjukdomar. Hur sköter man mastiter? hur gör man när djuren får trumsjuka. salmonella.....
-
Går inte köttproduktionen sämre än mjölken? Skulle iofs vara mindre jobb och mindre investeringar. Men när jag tänker "köttptoduktion" ser jag bara ilskna tjurar framför mig! ;D Tror inte jag skulle våga.
Finns ett koncept på betesbaserad köttproduktion som är väldigt okrävande gällande investeringar som en gård utanför Stockholm håller på att dra igång. De har anammat metoder utvecklade av bonden Joel Salatin i USA. Jag har läst tre av hans böcker, you can farm, salad bar beef och pastured poultry profits som jag rekommenderar varmt om du är intresserad av metoder sin inte kräver allt för dryga banklån (http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=quickfirstpage&quickvalue=joel+salatin&title=joel+salatin&fromproduct=False (http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=quickfirstpage&quickvalue=joel+salatin&title=joel+salatin&fromproduct=False)) och som är bra för naturen och dessutom, potentiellt, ger snabb avkastning. Det finns även gratismaterial i samma anda här: http://holisticmanagement.org/store//page15.html (http://holisticmanagement.org/store//page15.html). Det sista är manualer i hur man får bra ekonomi i betande djur typ. Salatin hävdar att han tjänar 4000-5000 dollar per tunnland (acre) genom att intensivbeta marken kontrollerat med flera olika djurslag och sälja direkt till konsument. :)
Lite inspiration:
FRESH (part 3) (http://www.youtube.com/watch?v=ctboYILmyXk#)
Occam's Grazer (Trailer) (http://www.youtube.com/watch?v=PzpLB7VWyBk#)
Organic Farming - Pastured Poultry, How to (http://www.youtube.com/watch?v=6fcdd6LzvUM#)
Bra inlägg om Salatin med fler filmer: http://alternativportalen.wordpress.com/2010/02/02/polyface-farms-kottproduktion-pa-ett-trevligt-satt/
(http://alternativportalen.wordpress.com/2010/02/02/polyface-farms-kottproduktion-pa-ett-trevligt-satt/)
-
Jag tror att du skulle få svårt att sköta både mjölkkor och får samtidigt under lammningen. Du skulle inte få sova mer än några timmar i sträck i flera veckor och eftersom allting jävlas så bryter säkert väsentliga delar av mjölkningsutrustningen ihop samtidigt som det blir strömavbrott.
Har du däremot får och dikor är det fortfarande ett jävla slit, men du slipper mjölkningen. Dessutom är det bra för hagarna att kombinera olika betesdjur.
-
Nu har jag funderat och skissat lite till och kommit fram till att jag skulle kunna göra om ladugården till en lösdrift för 15 dikor. Inte så lönsamt kanske men jag får ju träning i att ta hand om kor iallafall om jag ska satsa på mjölk i framtiden. Dessutom blir investeringen minimal!
Jag antar att köttras är det smartaste valet? Då är väl både tjur- och kvigkalvarna eftertraktade.
-
Jag har också svårt att se att 22 kor skulle inbringa så värst mycket pengar men jag ser det även som lärdom inför att ta hand om en större besättning iom att jag inte har nån större erfarenhet.
Där jag tänkte börja att ha fåren ryms det bara runt 100 st. Iofs kan jag ju bygga fårstall även där de 22 korna eventuellt skulle stå.
Hmm, klurigt att veta vad som blir bäst! Känner lika stark dragning till båda produktionsgrenarna så att välja med hjärtat går inte heller. ;)
Som jag ser det, så tycker jag att du ska satsa på fåren först och eventuellt ha ett fåtal "utbildningskreatur". Har man koll och ordning på får, så ger det pengar. Kreatur är lite värre, men inte helt hopplöst ändå
-
Klart du ska satsa på korna, spelar ingen roll att du inte med fler än 22. Du kommer ju igång med låg insats så det är bara att köra.
Har en bekant utan lantbruksanknytning som fick en kviga när han fyllde 30, idag 15 år senare äger han flera lantbruksfastigheter har 300 dikor och har 800 slaktdjur.
Så det spelar ingen roll vad man börjar med, har man bara intresse och drivkraft är allt möjligt.
-
Som jag ser det, så tycker jag att du ska satsa på fåren först och eventuellt ha ett fåtal "utbildningskreatur". Har man koll och ordning på får, så ger det pengar. Kreatur är lite värre, men inte helt hopplöst ändå
Låter vettigt. Det är nästan så man blir sugen själv.
-
Klart du ska satsa på korna, spelar ingen roll att du inte med fler än 22. Du kommer ju igång med låg insats så det är bara att köra.
Har en bekant utan lantbruksanknytning som fick en kviga när han fyllde 30, idag 15 år senare äger han flera lantbruksfastigheter har 300 dikor och har 800 slaktdjur.
Så det spelar ingen roll vad man börjar med, har man bara intresse och drivkraft är allt möjligt.
Jag är lite inne på din linje oxå,, dessutom så ger 22 mjölkkor mer än 100 tackor.
Det är i första hand ditt eget intresse som ska avgöra din inriktnig, men 22 kor och 100 får så borde du få lite inkomster, lägg till köttuppfödning och Eu-bidrag.
Du nämner inget om vilka maskiner du har, eller vad som finns på gården, tex finns det plansilo? skulltork? andra foderförvaringar?
Finns det gödselplatta? eller urinbrunn?
Har du 22kor så måste du ha rörmjölkning med hellst 4 mjölkorgan, du kan då mjölka 4 kor åt gången.
Såg en bonde som ska sälja sin mjölkanläggning, att köpa in begagnad rörmjölkning det skulle jag ha gjort om der bara rör sig om 22 kor. ( den kan ju klara fler)
Du har lån på 1/3 av fastigheten, det som är intressant för dig är ju inte bara de 550,000kr som kommer in, hur ser det ut för övrigt på skogen? hur många m3 är slutavverknings bar inom de närmaste åren?? eller måste du vänta 10 år innan nästa avverkning?? kan du om det kniper ta ut 500,000kr till?? ( har du 100ha gammelskog så sitter du bra till)
du kan ha rätt i att det inte behövs förprövning om du bara reparerar, men jag tror att det såsmåningom blir olagligt att ha uppbundna djur, så det gäller att du håller en låg investerings nivå.
Jag hade nog valt 22 mjölkkor + 100 får, av 22 kor får du dessutom 22 kalvar årligen, troligen 50% tjur 50% kvigkalvar, de som du inte behöver för egen rekrytering(6), kan du föda upp till slaktdjur, de kan ju beta med fåren oxå, så det blir inget extra jobb där, men pengar kommer de att ge.
Du får göra en bidrags kalkyl på tex 8000 liter mjölk och ko+ 100 fårtackor + 16 kalvar som föds upp till slakt.( 6 till rekrytering)
Du nämner att du har 16 ha åker, är det inkl bete? eller har du tillgång till naturbeten oxå?
Du behöver mer än 16 ha för att gå runt med eget foder, till stallperioden behöver du ca 60 ton ( 275) dagar endast till dina mjölkkor, om du gödslar och tar 2 skördar på arealen så kan du i princip dubbla din grovfoderproduktion.( 6 ton/ha)
Har du stödrätter till din åkermark? med bra stödrätter och olika bidrag kan du komma upp till ca 4000kr/ ha i bidrag/år.
Om du vill smygstarta, köp kvigkalvar från bra avkastande mjölkkor, föd upp och seminera dem.
Hmm sist men inte minst, du har plats för 22 mjölkkor, men jag undrar har du plats för kalvar, ungdjur, kvigor som ska kalva in?? i ladugården?
Friskt vågat är hälften vunnit, låna böcker på bibblan och läs tills du slocknar! så gjorde jag, så jag vet att det går, ta hjälp av grannar och var aldrig rädd för att be om hjälp.
Jag startade med 12 mjölkkor 20 ungdjur, spannmjölkning en cementskyffel som enda utgötsling, det gick det med,
-
Det finns gödselplatta som dock är sprucken och måste lagas, urinbrunn finns också.
Hötork finns men det är där jag planerar att ha fåren så den försvinner ju. Hade tänkt köra på plastade rundbalar.
Maskinerna är uråldriga allihop tyvärr men det finns traktor, plog, harv, vändare, strängläggare osv men det är nog inte hållbart att tro att man skulle kunna bruka några större arealer med dessa maskiner. Kommer nog att kunna köpa foder av grannbönder.
Det finns 25 båsplatser varav 19 är runt foderbordet och 6 kring väggarna, 3 kalvbås, 1 sjukbox/kalvningsbox. Måste kanske bygga nått nytt till ungdjurena inser jag nu.
Har inga naturbeten, 16 ha åker är allt jag har men ska försöka köpa till mer, iaf arrendera. Men jag har nog stödrätter till alla åkrarna.
Skogen har jag ingen kolla på men det finns säkert mer att ta där.
-
*hundöra*
-
Skogen har jag ingen kolla på men det finns säkert mer att ta där.
Ehh, Va?
Har du nyss flyttat dit? Du har 100 ha skog och nyss tagit ner virke för 550 000 men har ingen koll på om där finns mer?
-
Ehh, Va?
Har du nyss flyttat dit? Du har 100 ha skog och nyss tagit ner virke för 550 000 men har ingen koll på om där finns mer?
Ha ha, förstår att det låter märkligt! Flyttade hit i somras, det är mitt barndomshem å pappa å virkesföreningen har bättre koll än jag. ;)
-
Hehe, förstod att det var en föräldragård ;D
Jag skulle försöka att få in så många mjölkkor som möjligt i kostallet, försök att arrendera en grannladugård för din rekrytering, allternativt så kan kanske en granne föda upp dina kvigor??
Jag antar att det har varit plats för 19 mjölkkor och 6 kvigor + kalvar då i eran ladugård? kan du med enkla medel utöka koantalet inom befintlig byggnad så är det guld värt. att ha 25 mjölkor utan dyra investeringar, kan ju i allafall i uppstarten vara minst lika bra som att va skylldig 3 mille för 45kor!!
Att köpa in 20 dräktiga kvigor som ska kalva in samtidigt,och mjölkas in, är inte det lättaste, ibland får man lov att vara 2 när en kviga ska mjölkas in. ( det är väl här som pappa kommer med i bilden) ;D
Om du köper kvigkalvar som du föder upp och seminerar så hinner du ju lära känna dina djur, det går lättare med inmjölkningen oxå. Du kan ju oxå köpa in ett gäng tjurkalvar som du föder upp.
köper du in ensilage till dina kor så har du ju plötsligt 16 ha som du kan beta eller skörda till fårfoder eller till kalvar, ungdjuren mår bättre på torrt hö än på ensilage.
Har du ingen annan byggnad där du kan hysa in fåren?? Jag skulle nog utnyttja de resurser som fanns till att börja med, Du kanske tilloch med kan bygga ett nytt fårhus för en del utav dina skogspengar?? logen där torken finns är ju guld värd.
Har du inga andra lador? kanske det går att flytta ihop 2-3 lador gavel mot gavel, och på så sätt få ett billigt husrum för fåren?
Hur tog din pappa in höet? pressade han höbuntar eller använde han hökanon och självlastarvagn?
Hur länge har ladugården varit ur drift? är koplatserna stora nog för Låglandskor(SLB)?? de mjölkar bäst och är enligt mig lättsammast att mjölka in, SRB kor kan var griniga, hmmm
Mät bredden och längden på koplatserna och fråga farsan vilka kor han hade, och om det var kortbås eller långbås som han hade?
Jag tycker nog att det verkar som att du har goda förutsättningar för att bli både mjölkbonde och fårbonde, du är ju även uppvuxen på en boongård, fanns det djur när du var liten?
Att laga gödselplattan kan väl inte va hela världen, eller?
Hur är det med mjölkkvoterna om du ska ha mjölkkor? I Sverige har vi väl gott om dessa tror jag, vi utnyttjar så att säga inte hela våran tilldelade kvot från Eu.
Man ska inte underskatta gamla maskiner om de är välskötta ;)
Tänk på att du kan vara berättigad till startstöd 250,000kr, du kan även va berättigad till investeringsbidrag, det är väl för Dalarna Jämtland och Ångermanland upp till 50% av kostnaden.
-
Hayproducer!
Ska det bli olagligt att ha uppbundna djur!?
Är det inte att man, inte får bygga upp för uppbundna efter 2012?
Jag har en gammal ladugård som det har varit uppbundna mjölkkor i va tänkt att använda den när jag startar upp min produktion för köttdjur men är det ingen mening att börja med det då eftersom det skabli förbjudet? är det lika bra att bygga om på en gång då elr?
:)
-
Min pappa har jag inte mycket hjälp av, jag få klara mig själv. Dels är han allergisk och asmatiker och dels är han nog inte intresserad. Det var farfar som hade djuren och pappa var nog bara tvungen att hjälpa till under uppväxten.
Ladugården har stått tom sen slutet av 80-talet.
Att arrendera en ladugård till till ungdjuren kanske kan vara ett alternativ. Bra tips!
Det vore ju bäst om jag kunde bygga nytt till fåren och spara hötorken som den är då självlastarvagn och hökanon och allt finns kvar men det kostar ju en slant att bygga nytt får hus, men samtidigt är det ju vad jag hade tänkt göra förr eller senare så det kanske är lika bra att göra det på en gång. Men samtidigt kan jag få tag på torrhö av en närheten som tar in och säljer.
Båspallen i ladugården är 180 cm på ena sidan och 170 cm på den andra. Båsbredden tänkte jag justera till 125 cm. Det ska vara godkända mått vad jag förstått?
-
Hej!
Först och främst! Var glad åt dina drömmar, de är fullständigt levande för dig och en viktig del av dig.
Men...
Att starta med 22 kor och enbart 16 hektar åker är ekonomiskt och arbetsmässigt ett riskprojekt (skulle vilja använda ordet självmord faktiskt). För att få ekonomi på mjölproduktion är det A och O att få ett mycket bra och samtidigt billigt grovfoder. Det får du bara om du producerar den själv. Med 16 hektar har du möjligtvis bete till dina kor men inte tillräckligt för att få ihop en växtföljd som garanterar dig nog med grovfoder (och spannmål).
Arbetsmässigt är 22 kor ingen dans på rosor, man behöver dock inte gå upp kl. 4.00 på morgonen, men ensam lär du inte få mycket tid över att diska, sköta bokföring, plöja, och framför allt genomföra nya satsningar. Mina föräldrar lade av med mjölkkorna för fem år sedan. De hade 30 års vana, över 40 hektar mark, en mycket fin besättning och de var två.
Kor är enligt mig som är uppväxt med dem på nära håll en utav de finaste djur som människan kan hålla domesticerade. Men för att dina drömmar ska realisera sig så som de ter sig i ditt huvud bör du drömma ända fram till att du sätter dig med räknedosan. Då är det bara en sak som gäller: Kill your darlings. Med tanke på att mjölkpris och annat går upp och ned och du har i stort sett bara en kund att sälja din vara till är det nödvändigt att vara hård.
Det finns egentligen bara två sätt att komma igång med ett jordbruk: Satsa stort som satan (6-7 miljoner) eller smyga igång med ett jobb på sidan om för att sedan se vilken sorts produktion som ger någon avans. Skillnaden ligger också i vad man producerar bulk (=mängd) eller nischade produkter.
Mitt råd: Börja med att satsa på ett antal får. Ett år med dem ger dig inblick i en hel del grundläggande saker när det gäller djurskötsel. Gå gärna utbildningen samtidigt om du orkar. Blir en tacka eller lamm sjuk och måste tas bort är det inte lika stort avbräck som en mjölkko. Lär dig maskiner och växtodlingen. Det ger dig en bra grund för att odla ditt eget foder senare när du satsar större och du vet då också vilket skick maskinparken är.
Skulle vilja lyfta ytterligare ett varningens finger här. Gamla maskiner är ofta vansinnigt farliga, efter år av slitage (30-40 år traktorer och vagnar eller 10-20 år andra maskiner) är alla delar potentiella projektiler. Hempul med nygjorda hål, uppbundna detaljer osv kanske var en bra lösning för din farfar som visste om allt och visste när han skulle ducka. Men du ska inte sätta livet till i hövändaren för att säkerhetsanordningarna är utslitna.
Fördelen med får är att man kan samtidigt som man levererar en mängd till slakteriet kan man ta återtag och därigenom sälja ett antal lamm till privata kunder. Med kvalité på köttet och ekologisk produktion kan du ta ut fyra gånger så mycket för köttet hos privata kunder. Du har även en del andra biprodukter, såsom skinn (ull ger ingenting om du inte vidareförädlar själv) och uthyrning av djur för betning av marker. Fördelen är även att de tål att hållas i enklare byggnader (faktiskt mår de sämre av att hållas i täta ladugårdar än i ett utrymme med tre väggar) men de ska ha gott om grovfoder för att kunna äta ordentligt och hålla värmen.
Hör av dig om du vill ha fler råd kring får. Eller om du vill veta mer om mjölkningens glädjeämnen (och sorger).
/E
-
Tack Pozzo för ett rationellt och sunt inlägg. Jag kan faktiskt inte förstå de som rekommenderar att sätta upp med 22 kor.. Ett sånt oändligt slit för minimal lön. Och som sagt, med köpt foder och framförallt, som varje djurbonde vet, köpt grovfoder, så lär lönen utebli helt.
-
Tack Pozzo för ett rationellt och sunt inlägg. Jag kan faktiskt inte förstå de som rekommenderar att sätta upp med 22 kor.. Ett sånt oändligt slit för minimal lön. Och som sagt, med köpt foder och framförallt, som varje djurbonde vet, köpt grovfoder, så lär lönen utebli helt.
Jag vet att det är önsketänkande att man skulle kunna få det att gå runt men det är ändå svårt att släppa det. Men nu ska jag försöka rikta in mig på fåren.
-
Bra inlägg Pozzo.
Det är lätt att få en romantisk bild hur det är att ha mjökkor. Har flera vänner i samma ålder som har satsat på mjölkkor och de har det inte lätt. Både en som börjat från början med liten besättning och en som köpt en större gård.
Om ladugården stått tom den 80 talet är det med största sannolikhet ganska tung jobbat och hur mycket kommer det att kosta innan en sån enkel sak som att utgödslingen går igen, har du kunskap att skruva sånt?
Och du verkar inte ha så stor kunskap om djur? Utbildning eller erfarenhet är ett måste annars kan mycket gå på tok.
Bra mjölk är svårt att producera, det är inte bara att mjölka. Foder, avel, ljuverhälsa mm.
Vad gör du idag? Kan du fortsätta att jobba medans du bygger upp?
Tycker absolut att du ska satsa men bra att du tänker efter.
Ser att du hör hemma i Ångermanland. Vart exakt? Vill du inte skriva det här så skicka ett PM. Känner många bönder i Ångermanland som du kan ha hjälp av.
-
Jodå, jag tycker nog jag har stor kunskap om djur men inte just om mjölkkor. ;) Men den kunskapen kommer jag nog att få nu på jordbruksutbildningen jag ska gå.
Jag har inget jobb idag så jag vill inte smygstarta utan jag vill dra igång en heltidsverkssamhet på en gång.
Jag bor i Örnsköldsvik.
-
Tack Pozzo för ett rationellt och sunt inlägg. Jag kan faktiskt inte förstå de som rekommenderar att sätta upp med 22 kor.. Ett sånt oändligt slit för minimal lön. Och som sagt, med köpt foder och framförallt, som varje djurbonde vet, köpt grovfoder, så lär lönen utebli helt.
Jag kan bara hålla med! Fåren känns som ett så mycket sundare alternativ. Om kor känns som en dröm så skaffa en eller två vid sidan om fåren och handmjölka och känn efter utifrån det. Vi har får och köper den största delen av fodret och det är också dit största delen av inkomsterna går så det är rent ut sagt ett kasst alternativ. Vet inte hur det är med kor men, häst brukar man ju grovt räkna med att man behöver 1 ha per djur för att täcka både bete och grovfoderproduktion. Jo visst beror det på mark och avkastning mm men, det ger kanske en liten fingervisning om vad som behövs. Motsvarande för får är 8 tackor per ha.
Ska du bygga nytt eller om så se till att få det så lättjobbat som det bara går. Allt man gör för hand sliter på kroppen rejält. Kanske inte första åren men, sen.
-
Nästan så att man blir mörkrädd när man läser visa svartmålares inlägg!! här i tråden :o
Att starta med en nybyggd ladugård för 6 miljoner tror jag inte på, om man inte har flera års erfarenhet som mjölkbonde.
Men att tro att en "handfull" fårskock ska rädda tillställningen är lika illa det.
Att sedan vissa personer upplever vissa arbeten som tunga och slitsamma kan för andra personer gå som en dans.
(Jag har mjölkat 70 kor med 6 organ morron och kväll + utfodring, det är jobbigt om man är ensam, obs! uppbundna djur).
Men med 4 organ och 22 kor, haha inte en suck att det är jobbigt, man kan lungt jobba i sin egen takt.
Det finns de här på forumet som skriver att inte ens 350 får ger en acceptabel lön,(arbete 120%) hur ska då en handfull näve med får ge en inkomst??
En mjölkningsanläggning med ex 4 mjölkorgan ger en morronmjölkning på ca 36minuter, lägg till utfodring och mockning ströning och lite annat pyssel ( ge småkalvar mjölk och dylikt) så blir det ca 1,5 timmes jobb på morronen för 22 kor.
Om man tycker att det är förmycket arbete , ja då ska man nog inte syssla med jordbruk överhuvudtaget.
Lägg till 1,5 timmar på kvällen och det blir 3 timmar, lägg till kvig och tjuruppfödning på ca 2 timmar per dag och det blir totalt 5 timmar per dag, 7 dagar i veckan! = 35 timmar i snitt, fler timmar tillkommer beroende på foder logistik.
Det finns lösnigar på alla problem, du har traktor, en del redskap, du har aktiva bönder i din närhet, har du frågat dessa om ni på ett eller annat sätt kan samarbeta?
Dvs du köper in en maskin som passar in i hela maskinkedjan tilsammans med de andra bönderna, sedan hjälps ni åt med skörden.
Skörden handlar trots allt bara om ett par intensiva veckor på sommaren, ska det va så svårt?
I en grannby finns det inte mindre än 5 aktiva bönder, fyra av dessa har mjölkkor, 3 av dessa har mindre än 30 kor.
De tre mindre mjölkbönderna kör samverkan, med maskiner och de har det så vitt jag har hört det bra, ska föressten hem till en nu i helgen.
Ska man nu ändå köpa grovfoder, ja då tror jag att det är lättare att räkna hem en vinst med mjölkkor än med får, fåren ger inte alls så mycket som man tror, det krävs mängder utav får.
22 kor och skulldfri, dessutom med skog, är inte dåligt gämfört med 45 kor och kanske 5 miljoner i skuld.
Dessutom så är nyckeln till framgång att man är nogrann vad gäller växtodling, avel, utfodring, det är lättare att få 10,000kg/ko mjölk från en liten besättnig än från en stor.
Ett krav är att köpa kvigor från högavkastande kor, det duger inte att köpa grannens ko bara för att den är billig.
Med de förutsättningar som trådskaparen har så hade inte jag tvekat en sekund på mjölkkor, men givetvis ska man följa sitt eget intresse.
Men att nystarta med 350 får är svårare och jobbigare än 22 mjölkkor + rekrytering och med lite köttuppfödning.
En annan fördel med mjölk är att man får utbetalning 12 ggr per år, + avräkningar på utslagskor och slaktdjur.
Att man har kött, mjölk, potatis hemma på gården är oxå värt pengar.
Så en uppstart med 22kor eller om möjligt 25 kor + rekrytering, köttdjur från egen besättning + får i den mängd som får plats i befintliga byggnader,är vad jag hade startat med,tillgång på mark kan va en begränsning!
Mjölkproduktion 25 kor * 10,000kg * 2,50 =625,000kr (krävs nogrannhet !! men möjligt ja, men inte första året,)
köttproduktion 19 st *200kg * 30kr=114,000kr
Utslagskor 6 st * 250kg * 30kr =45,000kr
Eu - bidrag 40 ha * 4500kr =180,000kr
Total omsättning =964,000kr
500 tackor +1000 lamm =1500 djur = ca 800,000 kr i omsättnig.
Eu bidrag 180,000kr
Obs! jag hade inte tid att kolla de faktiska avräkningspriserna för kött och mjölk, krav godkännt ger mera.
Obs denna kalkyl är inte komplett, och kan inte ligga tillgrund för investeringar,hmmm
nogranna bidragskalkyler kan du säkert göra, detta är svårt när man inte vet alla förutsättningar???
Vad har du tex för traktor?? har den frontlastare? har den balklämma? finns slåtterkross , och dyngspridare? hmm
Synd att du bor för långt bort för samverkan!!
Hur som haver så ska det bli intresant att följa dig, oberoende av vad du sattsar på :)
Jag vet inte hur länge det är tillåtet att ha uppbundna kor ???? löjlig lag är det i alla fall.
-
Hej Gälfwan!
Givetvis ska du inte släppa dina drömmar. De är det viktigaste av alltihopa. Det var det som var min poäng i min förra inledning.
Jag tror heller inte att någon av de andra "svartmålarna" är några människor som tror det värsta om allt och vill att du ska släppa dina drömmar. Snarare tvärt om. Jag tror att de flesta, liksom jag, skulle glädja sig med dig om allt gick vägen, men eftersom satsningar av det här slaget binder upp kapital och gör att man ofta inte får ut det man satsar om man skulle behöva avbryta är det riktigt gjort av dig att ta råd och fundera noga på vilket SÄTT du når fram till dina drömmars mål.
Jag hoppas att du hittar ett sätt att komma igång som inte utsätter dig för alltför höga risker när det gäller ekonomi, arbetsbelastning och stress. Och framför allt, jag hoppas att du inte får för dyra lärpengar dvs misstag man gör när man inte är proffs på saker och ting.
Sök mer kunskap, råd och inspiration.
Håll huvudet bland molnen men fötterna i myllan.
Lycka till!!
/E
-
Nästan så att man blir mörkrädd när man läser visa svartmålares inlägg!! här i tråden :o
Så en uppstart med 22kor eller om möjligt 25 kor + rekrytering, köttdjur från egen besättning + får i den mängd som får plats i befintliga byggnader,är vad jag hade startat med,tillgång på mark kan va en begränsning!
Mjölkproduktion 25 kor * 10,000kg * 2,50 =625,000kr (krävs nogrannhet !! men möjligt ja, men inte första året,)
köttproduktion 19 st *200kg * 30kr=114,000kr
Utslagskor 6 st * 250kg * 30kr =45,000kr
Eu - bidrag 40 ha * 4500kr =180,000kr
Total omsättning =964,000kr
500 tackor +1000 lamm =1500 djur = ca 800,000 kr i omsättnig.
Eu bidrag 180,000kr
Jo, jag förstår att du tycker vi svartmålar. Men jag vill hellre ge en realistisk bild av verkligheten än glädjekalkyler som skickar in en 28-årig tjej i ett livslångt slit utan lön.
Du gör det ju lite enkelt för dig när du bara tittar på omsättningen, det låter ju fint att det kommer in 900 000 om året. Men tittar man lite på de uträkningar som finns om produktionskostnad för mjölk så ligger den runt 2,50, dvs precis där du satte avräkningspriset, vilket iofs är för lågt, runt 3 kronor bör man ju kunna räkna med, så nån 50-öring blir det ju över, dvs 125 000 vid en topp-produktion om 10 000 kg per ko och år. Detta är ju också nåt som långt ifrån alla klarar, många ligger kanske runt 8000 kg per år och ko, och då rasar hela uträkningen.
Sen är det fantastiskt vilka eu-stöd ni måste ha där uppe i norr... Jag har gårdstödet + ekologisk odling och kommer då upp i ca 2800 per hektar.
Sen var ju din uträkning om tiderna lite rolig..du sa att det inte tar sån tid att sköta 22 kor, men räknar sen ut att det blir 7 timmar per dag, dvs nästan en heltid..sen ska ju resten av gården skötas också, och då är vi lätt uppe i 12 timmar per dag, 7 dar i veckan, dvs 84 timmars veckoarbetstid. Är det verkligen det du vill rekommendera?
Tillägg.
Det hade varit en helt annan sak om det vore 50 ha god, väl samlad, mark runt gården, så man kunde vara självförsörjande på det mesta av fodret. Då kunde man ta in både ensilage och spannmål till relativt låga kostnader och få en betydligt bättre bild.
http://brakemrad.se/ImageVault/Images/id_1773/scope_128/ImageVaultHandler.aspx (http://brakemrad.se/ImageVault/Images/id_1773/scope_128/ImageVaultHandler.aspx)
-
Mjölkpriset ligger nog närmare 3,50 kr kilot, ja du har helt rätt att 10,000kg kommer man inte upp i som nystartad, som du säger så är 8000kg/ko mer rimligt.
Du förstod nog inte min uträkning på arbetstid i lagården, 3 timmar gäller för mjölkladugården
Och 2 timmar per dag gäller arrenderad ladugård för kvigor och köttproduktion
Det ger som jag sa 5 timmar per dag, ta det gånger 7 DAGAR i veckan och det blir 35 timmar i veckan. ink lö+sö.
Lägg till arbetstimmar för logistik och min uträkning var inte så illa.
Vart skrev jag att det tar 7 timmar per dag???
Det blir inga 12 timmar per dag, den saken är klar.
8000kg/ ko *3,50 = 28,000 kr *25 kor = 700,000 kr per år? som du ser så ligger jag helt rätt i min överslagsberäkning.
Produktionskostnaden på 2.50kr/kg vad står den för?? är det ink nybyggd ladugård?
Poängen för henne är att starta upp till en låg kostnad i befintliga byggnader, och på så sätt hålla kostnader nere.
Gärna sammarbete med grannar, jag nämde oxå arealen, 40 ha, hur vet du att den inte är arronderad??
Anta att hon köper grovfoder 10 kg per ko (25st) gånger 275 dagars stallperiod gånger 1,5 kr/kg =103,125 kr
det ska vägas mot inkomsten på 700,000kr minus grovfoder 100,000kr = 600,000 kr över till kraftfoder och andra kostnader.
Nä Jag vill inte lura in henne i ett livslångt lidande!! det handlade ju för henne att uppfylla en dröm om att bli bonde!
Hon har samma dröm som min son som är inne på samma linje, gissa om jag stöttar honom!!
Han har investerat hela sitt sparkapital, men han är inte ledsen, han skiner i kapp med solen, fast besluten att lyckas.
Hon behöver investera i en begagnad rörmjölkningsanläggning, investera i 25 kvigkalvar, säkert lite mera oxå,
Hon har 500,000kr som kapital, om hon investerar 300,000-400,000kr av dessa pengar, så ser inte jag det som hela världen om hon ger upp efter 3-4 år och säljer. har hon 2 ladugårdar full med djur, så ger ju det oxå pengar om hon nu vill avveckla sin bonde karriär!
Tycker du det är mer ekonomi i att bygga nytt för 300 får tackor?? tror du det ger mera än korna?? inte en chans!!
Hon har en fodertorkanläggning på 10*20 meter den skulle kunna hysa in 110 tackor, med lamm jag brukar räkna grovt på inkomster med ca 500kr per tacka, det skulle ge henne 60,000kr per år i inkomst från tackorna, kan hon leva på det?? 60,000kr.
Att bygga ett nytt fårhus för 300tackor med lånade pengar ger inga stora inkomster.
Har man 500 tackor kan det gå med nyinvesteringar, men då har du jobb för 2.
När det gäller mjölkkorna så gäller det att ha låga kostnader, och det har hon, hon har ju redan ladugården gratis, men man behöver ju inte springa iväg och köpa en ny traktor för en miljon som många andra bönder gör så fort det regnar in lite pengar.
När det gäller Eu.bidragen så har du ju 300kr på vallstödet, och 2700kr/ha i kompensationsbidraget här i jämtland, det
ger ju 3000kr/ha, lägg till gårdsstödet på upp imot 2000kr/ ha så har du ju 5000kr/ha i Eu-stöd.
Detta förutsätter att man har djurenheter som svarar mot den areal i ha som man söker för.
1 ko räknas som en djurenhet
1 får tacka endast 0,15, men det krävs med får endas 80% av en djurenhet, så 5,33 tackor ger 1 djurenhet.
Brukar man 40ha åker,så är ju målsättningen att man har djurenheter som motsvarar den arealen för att man ska få ut fullt kompensationsstöd för brukad areal.
40ha = 40 kor, eller andra djur, beroende på ålder
40ha *80% = 32ha* 5,33 = 170 fårtackor för fullt komp bidrag för 40ha
Så för min del råder det inget tvivel om vad jag skulle ha sattsat på! men gärna köttprotuktion som sidoinkomst!
När det gäller att använda gamla jordbruksmaskiner så gäller det ju att förstå hur de ska användas! jag ser ingen som helst fara i att använda gamla maskiner om de är servade och hela!
Det är inte de stora inkomsterna som gör dig rik! det är de små utgifterna!
Kan hon hålla en hög produktion, med små utgifter, så klarar hon det galant.
Den stora prövningen kommer när hon ska mjölka in 25 nykalvade kvigor, då måste hon ha hjälp ;D
men vägen dit är ju bara en transportsträcka 8)
-
Ja, jag missade nån timme på din arbetstidsuträkning, jag ser det nu. Men ändå så ska ju även resten av gården skötas, så att det blir 60-70 timmar i veckan, ser jag inte som nåt konstigt. Och det är här som arronderingen kommer in, kan man ha åkrarna samlade så sparar man ju betydligt med timmar och framförallt diesel.
Jag är helt med på att det kan gå med låga kostnader, men därom vet ju varken du eller jag hur det ser ut just här, eller?
Det är inte jag som räknat ut produktionskostnaden för mjölk, det är den gängse uträkningen. Och den måste ju ligga i närheten av sanningen, för så fort mjölkpriset går ner mot 2,70 så fylls ju tidningarna av mjölkbönder som inte får det att gå runt.. Alla kan väl inte bara hitta på?
-
Jag är faktiskt inne på Hayproducers linje...
Hur många av er som rekommenderar får och halvtidsjobb har provat på att sköta hundra tackor ensam och samtidigt jobba borta 50 procent?
För man kan räkna ut att det är just när man ska jobba som saker händer så att man behövs hemma...
Jag har sån tur att jag driver gården ihop med min far som numera är pensionerad och på den tiden han fortfarande jobbade så jobbade jag mycket kvällar så vi gick ofta "omlott" med varandra så det inte blev tomt länge här hemma.
Och ni skriver att marknaden skriker efter lammkött... Vad hjälper det när marknaden ändå inte betalar för köttet?!? Det låter himla bra med köttlådeförsäljning osv, men det tar också tid... Frågan är om det i slutändan inte tar lika lång tid som att sköta 22 mjölkkor.
Om mjölkkor är drömmen varför ska man då satsa på får eller dikor ???
Om jag vore TS så skulle jag först och främst kolla upp detta med möjligheten att arrendera/köpa mer mark, fast för den delen så finns det ganska mycket grovfoder att köpa i dagsläget, nackdelen är att man mister EU-stöden (det är ju därför "storbönderna" kapar åt sig all mark och sedan måste sälja foder). I alla fall är det så här uppe i "Vall-land", kanske läget är lika i Ångermanland?
Mvh
Charlotte
-
Det är vikigt att komma ihåg att i din produktionskostnad på 2,50 öre/kg mjölk så ingår både lön och båsplattskostnad!!med avskrivningar och hela köret.
Hon har ju ingen kostnad för sina båsplattser, ladugården står ju tom och skriker efter mjölkkor, ingen avskrivningskostnad blir det heller, just därför så blir ju hennes kalkyler gynsamma.
Näväl, säg att hon investerar 550,000kr i 25 kor +6 dräktiga kvigor + beg rörmjölkning + takhängd rälsvagn för utfodring+ mjölktank, som jag ser det så är det en vettig investering.
Om hon nu ledsnar efter en 4-5 år så är ju inte loppet kört eller hur?? kolla här.
Hon har 25 kor + rekrytering, hon har 30 2 åriga tjurar, hon har 30 1 åriga tjurar, hon har 25 livkalvar.
så här kan det bli när hon avvecklar och säljer ut sina inventarier.
25 kor * 300kg * 30kr/kg = 225,000kr
30 tjur *300kg * 30kr/kg = 270,000kr
30 tjur *150kg *30kr/kg = 135,000Kr
25 livkalvar = 25,000kr
summa summarum = 655,000kr men sedan är ladugården tom :'(
säljer hon i september så har hon även 200,000kr i eu-stöd!
dessutom så har hon utnyttjat minst 3 månaders bete med lägre foderkostnad ;D hur många sköna slantar blir det?
Dessutom så sitter hon på 100 ha skog!! anta att medelförådet är 150m3/sk det blir 100*150*400kr = 6,000,000kr
Hon sitter alltså på en bankbok värd 6 miljoner + 655,000kr för sålda inventarier, ändå så får jag bannor för att jag skickar in henne till ett liv i misär??
Kan inte hon bygga upp ett livskraftigt företag med dessa förutsättningar, då kan ingen annan göra det heller.
-
Nej, hon har goda förutsättningar, ingen tvekan. Men jag satt också på 7000 meter skog när jag började, och jag vet hur fort det tar på skogen när man börjar plocka för att investera i djur och liknande. Och man får ju bara ett försök, skogen är borta sen och kommer inte tillbaka i detta livet.
Och det är säkert så att korna är bättre än får, där håller jag med, just med tanke på den jämna inkomsten. Det är arbetsbelastningen jag vill framhäva. Jag har en granne här, en ensam kvinna som drivit gården själv nu de senaste 20 åren, dessförinnan tillsammans med sin far. Hon är 55 nu och går här kutryggig som en gammal 80-årig gubbe. De första 20 åren mjölkade dom med spann och handmockade, sen satte hon in rörmjölkning och utgödsling för de sista 20 åren. De 25 korna slutade hon med när hon blev nersparkad och låg i gödselrännan när en granne turligt nog fick för sig att hälsa på.
-
Ja det är alltid olyckligt när det händer olyckor, visst finns det risker, men jag undrar om inte det är en ganska stor risk att sätta sig i en bil oxå??
Jag personligen är ju som ni märker mer inne på linjen att stötta och ge råd hellre än att stjälpa!
Men det är ju även rätt att ta med risker, allt kan ju hända, men vi behöver bönder, den saken är klar.
Jag tillhör kategorin som aldrig skulle köpa importerat kött från argentina, det spelar inger roll om de så skulle kasta köttet efter mig när jag lämnade affären.
Frågan är ju mer hur kan vi hjälpa henne om hon nu vill bli bonde, vad ska hon satsa på?
Jag är ju inne på Mjölkkor, men det finns ju möjlighet för TS att söka startbidrag på 250.000 kr hon kan även ansöka om 50% investeringsbidrag.
Säg att hon kalkylerar med 25 mjölkkor + nötkött, 450,000kr av skogspengar går dit. ( 100.000kr kvar) av skogspengar.
Därutöver sattsar hon med hjälp utav startbidrag på 250.000kr + 50% investeringsbidrag på att bygga en ny fårhus ;D
för 400 får.
Vad kostar en sådan byggnad?? 600,000kr?? jag vet inte, men om den gör det så kostar den ju bara hälften minus 250,000kr ;)
Den kostar då i eget kapital då endast 50.000kr :o
( den verksamheten skulle hon bygga upp vid sidan om Mjölkkorna.)
Nu har hon jobb så det räcker? frågan är nog om inte det skulle bära sig för henne att anställa en gubbe eller??
25 mjölkkor + nötkött och 400 får, det liknar mer en arbetsplats för 2 personer.
Givetvis måste detta finslipas i sömmarna för att gå ihop.
Var ut och kollade på JBV:s hemsida, sam - internet har öppnats igen, Ö-vik tillhör området där vallstöd och kompbidraget utgår med det högsta beloppet, tyvärr verkar det som att de har stulit mera pengar till det så kallade landsbyggds programmet.
Stödområde 1-3 ger 300kr vall + 2000 kr i tillägg om man har djurenheter som motsvarar arealen.
Den stora frågan är hur många ha åkermark finns ledigt i området?
Det är ju inte ovanligt att storbönder arrenderar upp 50ha mer än de behöver, för att komma åt bidragen, att sedan skogen är full med ufo - ägg verkar ingen bry sig i.
En annan fråga är mjölk kvoterna?? vad kostar de?
Är stödrätterna fortfarande gilltiga? de måste användas minst vartannat år!
Många frågor är det
Men jobben växer inte på träd, och hur kul är det att gå till ett 7-4 jobb som man inte trivs med??
-
När det gäller råd och stöd är det nog snarare uppmaningar att söka fakta kring stödrätter, tillgång på åkermark att köpa/arrendera, inventera maskinparken, konkreta investeringskostnader osv som vi ska ge henne om vi nu vill hjälpa henne.
Hayproducer: Det du skissar upp är verkligen en bra start. Visst sitter hon på pengar som kan hålla nere investeringskostnaderna, men din skiss bygger på ett antal antaganden.
1. Det är inte säkert att skogen innehåller ett medelförråd om 150 m3sk. Och gör det det är det inte säkert att dessa 15000 m3sk går att omvandla till intäkter när hon behöver det.
2, Det är inte säkert att det finns mer mark att köpa/arrendera, för övrigt brukar en hög stödnivå gå hand i hand med höga arrendepriser.
3. Det är inte säkert att det finns bönder som vill samverka.
4. Startbidrag förutsätter att du håller igång verksamheten i minst tre (fem?) år. Om du inte gör det blir du återbetalningsskyldig.
5. Jag vet inte vilka slaktpriser ni har i Västernorrland, men på SLS så låg de toppklassade kropparna denna vecka på ca 28 kronor. Det är INTE några uttjänta mjölkkor som ger de priserna.
Du skriver att det är inte de stora intäkterna du blir rik på utan de må utgifterna, helt rätt, ändå ser jag inte att du tar upp några utav de löpande utgifter hon har att räkna med i din kalkyl.
Räntor, amorteringar, löpande investeringar, foder, drivmedel, reparationer, arrenden, veterinärkostnader, nödslakt, lön (det ingår i omsättningen), arbetsgivaravgifter, moms och skatter och mycket, mycket mer. En del av dessa utgifter är högre när man är ny i gamet, tyvärr.
Jag förstår också att du gärna ser att hon fixar det här, liksom jag, men det jag vill skicka med henne är att med begränsade erfarenheter och kunskap är det svårt att köra igång en så pass avancerad verksamhet som en mjölkgård är från scratch. Det är inte omöjligt, men det är bättre att hennes satsningar går hand i hand med kunskap och praktiskt erfarenhet än med siffror i en kalkyl.
Denna satsning kanske kan ligga ett par år fram i tiden då hon fått gå utbildning, mjölkat en del på andra gårdar, fått praktisk kunskap kring vallodling, mjölkning, kalvning, ekonomi, sett över sin skogsbruksplan. Kort sagt gjort sig redo för uppgiften.
Att en handfull tackor skulle ge henne underlag för en heltidssysselsättning är ett grovt missförstånd, men med dessa djur skulle hon kunna få lite egen erfarenhet kring brunstcykler, lammning, sjukdomsbilder, beteshygien och betesplanering och inte minst djurhållningens ekonomi. Detta utan att dra igång stora investeringar som innebär att man till mångt och mycket binder kapital i byggnader som man sedan inte kan få tillbaka, knappt ens om man säljer gården.
Det kanske finns saker att göra i skogen om hon vill ha sysselsättning? Ofta finns det ett rejält röjningsberg att ta tag i om generationsväxlingen hoppat över en generation. Det ger kanske inte så mycket i pengar, men utan de dyra investeringarna kan hennes privatekonomi kanske gå ihop sig. Kompletterar hon sedan med studier, avbytarmjölkning som ger både pengar och erfarenhet (och definitivt inget 7-4 jobb) och de stöd som hennes 16 ha ger kanske hon kan hålla igång tills hon är redo för en större satsning.
Dessutom kommer tiden med röjsågen att ge rejält med kosing i ett längre perspektiv, fast det hänger ju på att hon vet vad hon gör när hon röjer...
Som sagt, kunskap och erfarenhet, tillsammans med välavvägda satsningar.
Leta mer kunskap, vänd dig till folk som kan, skog och lantbruk och ekonomi, läs och pröva. Jag är övertygad om att du lyckas med det du vill och drömmer om, det är bara att om du ger den tid så kan den bli bättre än du tänkt dig den, helt annorlunda och mycket stabilare och tryggare. Det är bättre att din satsning dröjer en tid och sedan lyckas istället för att du i din iver drar igång saker och ting som det sedan tar dig sju svåra år och sju bedrövelser innan du får det på rull.
Om du vänder dig till LRF Konsult eller någon annan konsultbyrå, se till att du får någon som verkar engagerad. Jag fick en karl som satt och fipplade med ett excel-ark som innehöll kalkyler som var ett antal år gamla och som inte alls var anpassade för mina planer och produktion, sedan skickade han en faktura på två timmar á 1 100 spänn plus moms. Synd att man är så senfärdig ibland, annars hade jag tagit min mapp och gått efter en kvart.
Till Hayproducer och andra "glädjespridare": Skulle jag verkligen svartmåla skulle jag nog ta upp det faktum att det inte är säkert att vi får ha kvar EU-stödet i sin nuvarande utformning. Men eftersom jag inte är ute efter det låter jag bli.... ;-)
Hur som helst Gälfwan...
Lycka till!!
/E
-
Hayproducer!
Ska det bli olagligt att ha uppbundna djur!?
Är det inte att man, inte får bygga upp för uppbundna efter 2012?
Jag har en gammal ladugård som det har varit uppbundna mjölkkor i va tänkt att använda den när jag startar upp min produktion för köttdjur men är det ingen mening att börja med det då eftersom det skabli förbjudet? är det lika bra att bygga om på en gång då elr?
:)
Det är olika beroende på om du har certifierad ekologisk produktion eller inte tror jag, vad som gäller för konventionell odling och uppfödning har jag inte fått klämm på!!
Eko odling får väl ha bundna till 2013 om man kan rasta djuren några ggr per vecka tror jag är inte säker på vad som gäller där.
-
Jag är faktiskt inne på Hayproducers linje...
Hur många av er som rekommenderar får och halvtidsjobb har provat på att sköta hundra tackor ensam och samtidigt jobba borta 50 procent?
För man kan räkna ut att det är just när man ska jobba som saker händer så att man behövs hemma...
Jag har sån tur att jag driver gården ihop med min far som numera är pensionerad och på den tiden han fortfarande jobbade så jobbade jag mycket kvällar så vi gick ofta "omlott" med varandra så det inte blev tomt länge här hemma.
Och ni skriver att marknaden skriker efter lammkött... Vad hjälper det när marknaden ändå inte betalar för köttet?!? Det låter himla bra med köttlådeförsäljning osv, men det tar också tid... Frågan är om det i slutändan inte tar lika lång tid som att sköta 22 mjölkkor.
Om mjölkkor är drömmen varför ska man då satsa på får eller dikor ???
Om jag vore TS så skulle jag först och främst kolla upp detta med möjligheten att arrendera/köpa mer mark, fast för den delen så finns det ganska mycket grovfoder att köpa i dagsläget, nackdelen är att man mister EU-stöden (det är ju därför "storbönderna" kapar åt sig all mark och sedan måste sälja foder). I alla fall är det så här uppe i "Vall-land", kanske läget är lika i Ångermanland?
Mvh
Charlotte
Helt rätt Charlott, det är när man ska ut på uppdrag som det händer något med djuren, så att jobba utanför det gäller bäst om man är 2 och en kan stanna hemma hos djuren.
Jag skulle tro att det överlag så finns det inte många ha lediga nu för tiden, storbönderna arrenderar upp all mark, även om de inte behöver.
Anledningen är att de kan anställa fölk för Eu- bedragen och på ta ledigt själv.
Jag känner en fårägare som har Ca 350 får, men de har nog 130 ha åker ink bete detta ger ju 585,000kr i eubidrag ;D en annan fårfarmare jag känner hon har " bara" 100 tackor, men hon har ca 80 ha åker det ger ju 360,000kr i bidrag :D
För bidragspengarna kan man ju anställa folk på heltid.
Om TS kan arrendera upp 80 ha sedan har hon 25 mjölkkor + köttuppfödning, så får hon ett bra liv med en heltids anställd.
Men jag misstänker att marken är det stora problemet, som vanligt.
Jag känner en som brukar nästan 100ha, inga djur har han, jobbar utanför och har växtodling bara, men hans grannar vill åt hans mark?? de ska ju leva på jordbruket säger de ??? de är riktigt stora bönder, fina traktorer som glänser i solen,hehe
-
Pozzo, jag har medvetet utelämnat kostnader, därför att det är helt omöjligt att förutse alla kostnader, för de är många!!
Jag vill inte heller göra en komplett kalkyl, hon måste givetvis räkna och bestämma själv.
Jag har antaganden precis som du, och eftersom du inte bryr dig om bidragen så misstänker jag att du inte lever eller är tänkt att leva på dina djur, om du nu har det??
Att driva ett jordbruk idag utan att räkna med Eu-stöden är inte det idioti?? Hela jordbruks sektorn bygger ju på det!
Slaktpriserna går upp och ned, har du eko odling så är det högre, gäller mjölken oxå.
Nu ville ju TS ha ett heltids jobb med sitt jordbruk, och då räcker inte en näve får, inte ens 300 får räcker till ekonomiskt, om du inte har stödrätter och eu-stöd, det är det som är sanningen!!! ju mera areal och stöd du har dessto bättre för dig ekonomiskt.
I mina antaganden så har jag oxå påpekat att det "kan" se ut så här!! faktum är att det är väldigt stor skillnad på mindre lyckade bönder, och på duktiga bönder!!
Jordbruksverket har sänkt vissa bidrag, det är sant, men vallodlingen ger fortfarande ca 2300kr ha lägg till stödrätterna på det.
Får man fråga varför du inte vill ha Eu-bidrag??
Visst jag kanske är en glädjespridare, men jag är säker på att TS är gammal nog att söka fakta både här och där!!
Men en uppstart men någon form utav smygstart med ett fåtal djur, det tar jag avstånd ifrån.
Det är totalt värdelöst att köpa 2 kor och sitta och handmjölka dessa kor, det tar nästan lika lång tid som att mjölka 22kor.
Det är oxå många fasta avgifter som är lika oberoende om man har 2 eller 22 kor.
20 fårtackor kan man ha om båda arbetar heltid utanför jordbruket, som hobby,ska man leva på dem så är det ingen vits.
Just det faktum att hennes gård var i drift fram till 1980, och var utrustad med både urinbrun gödselplatta och hötork och en ladugård för 22 mjölkkor visar att hennes farfar var seriösa jordbrukare, 22 kor för 30 år sedan det var inte lite det?
det är en djungel av regler med att driva jordbruk idag, det gällar att hålla koll på allt, gå in på jordbruksverket, gör en miljöhusesyn hmm den avskräcker nog många, vet flera som anlitar konsulter för att fixa husesyn och sam-ansökan!
Under de förutsättningar som jag tycker att hon ska starta upp, då kan hon anställa en rutinerad Bonde ;D
En fråga till Ts, vem har brukat marken under de senaste åren?? är det en bonde som nu är gammal och ska lägga av?? han kanske har mark att arrendera ut??
Är det en aktiv bonde som nu brukar marken, ja då blir han nog förbannad om du tar tillbaka marken,hmm får man anta!
-
Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?
I hela min kommun är det nu 2 stora ekologiska ko-bönder med ca 170 kor vardera, robotar och nybyggda stallar. Dom arrenderar precis varenda åkerplätt som finns. Utöver dom är det kanske en handfull mjölkgårdar i kommunen.
Sen är det ju uppenbart att stödnivåerna skiljer mer över landet än jag kunde drömma om, de summor du målar upp i eu-stöd kan vi ju bara fantisera om här i södra delarna. ( även om just nöt-bönder alltid är dom som ligger i topp som stödmottagare, även här. En grisbonde med 100 ha, får ca 150 000 i gårdsstöd, det är allt ) Så jag förstår att du ser stöden som helt nödvändiga.
-
Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?
Du skriver det bra sjalv: stordrift! Det lonar sig inte att pula med ett par dussin kossor. Det finns sa mycket regler och foreskrifter och transportproblem med smadrift att det enda som fungerar ar stordrift. Titta bara pa USA (som ju ligger 20 ar "fore" oss nar det galler lantbruk): inga sma gardar dar inte.
-
Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?
Det finns antagligen inte EN anledning utan många....
I vårt fall var det att ladugården krävde så pass omfattande renovering för att man skulle kunna fortsätta med mjölkproduktion så att det kändes för gruvsamt för min pappa.
Min farbror slutade när han blev pensionär, sålde djuren och arrenderade ut marken pga att inget av barnen ville ta över.
Min fd. chef sålde de 18 korna som försörjt hans familj och började jobba enbart i sin skog istället.
Nån bonde i grannbyn blev allergisk och fick lov att sluta med kor.
De flesta som slutat är ju "lite äldre" och har betalat av lånen och kan sluta och ändå bo kvar, så upplever jag det i alla fall.
Som ung idag tror jag att man drar sig för att bli så pass bunden som man blir om man driver en liten mjölkgård ensam, man tänker mer som en "företagare" och vill ha den och den lönsamheten och en viss arbetstid/vecka... Visserligen är inte det något fel utan förmodligen helt rätt i tiden.
Jag tänkte själv så när jag kunde ha tagit över korna och renoverat, mycket slit och lite betalt...
Helt klart är lönsamheten inte hög på ett litet jordbruk, men frågan är om den är högre på ett stort högt belånat jordbruk i slutändan?
Och TS har ju det guldläget att hon egentligen inte behöver investera SÅ mycket (förutom i djuren och dom går ju som Hayproducer skrev att sälja).
Fast jag skulle kolla upp möjligheterna till att få tag på mer mark och lära mig mer om kor först av allt :)
Mvh
Charlotte
-
Existens, orsaken är ju precis som Charlotte säger, dessutom så fanns inte alla dessa bidrag!
Jag kommer själv ihåg hur ensam man var, alla ens kompisar drog på krogen, åkte till kanarieöarna, en annan fick lov att sköta djuren!!och jordbruket! inte ens min sammbo ville befatta sig med jordbruket, mina kompisar ansåg att jag var tokig, lönsamheten var inte den bästa, och som sakt bidragen fanns inte då.
I dag utbildar sig många ungdommar till dataprogramerare, hellre än till bonde!! de reser reguljärt runt jorden
Här i byn så har vi 5 aktiva bönder, 4 mjölkbönder och en köttbonde, de har alla drivit sina gårdar i ca 30 år, så min by är ju raka motsattsen till din by.
Att påstå att det inte lönar sig är inte osanning om man räknar bort Eu-bidragen, men dessa anser jag att man ska räkna med!
Alternativet är fördubblade matpriser, eller en öka en redan stor matimport, redan i så importerar Sverige mer än 50% av vad vi äter.
Enkelt kan man skriva så här, Har man nog många djur i kombination med nog många ha, ja då finns det lönsamhet, även för de mindre om skuldsättningen är låg.
Trenden vänder tack vare Eu-stöden, idag finns möjligheten för den som är driftig att bygga upp ett stort lönsamt jordbruk!
En annan trend är att personer med högre utbildningar startar jordbruk idag, även fast de inte vill sätta sin fot i ladugården!! och de stora Eu-bidragen har gjort det möjligt idag.
När det gäller Eu-stöden i område 3 så ja visst finns det bidrag!
vallodling utan djur =300kr/ha tillägg om du har djur 2000kr/ha tot = 2300krHa
kompensationsbidrag vall eller bete stödområde 3 = 2100kr/
har man stödrätter värde 2000kr/ha så inkaserar man inte mindre än 6400kr/ha
givetvis måste man gå in i åtaganden och följa en massa regler, även husesyn!
Om nu TS har 80 ha vall med stödrätter så kan hon få ca 512,000kr per år för sina kor och får.
under förutsättning att hon har djurenheter som svarar mot arealen.
Om det inte bär sig att pula som vissa uttrycker sig med 22kor +köttdjur+ kanske lite får och dessa bidrag, tillsammans med låga kostnader ja då vet inte jag!
ObS!! Skulle nu någon storbonde i grannskapet påstå att hon ska lägga ner sin drömm, så tycker jag att han ska ta sig i dalen!! han vill givetvis ha hennes mark!
Över 6000kr / ha är inte fy skam, att inte utnyttja dessa bidrag är bara korkat, anser jag.
-
Frågan är ju bara hur länge EU-stöden finns kvar? Det ska väl omförhandlas snart igen och risken är att en stor del försvinner/omfördelas och då är det kanske inte helt sunt att bygga sin verksamhet på bidrag?
-
2013 kommer nästa stora översyn över Eu-s jordbrukspolitik.
De experter jag har pratat med, är alla överens, stöden kommer i en eller annan form att fortsätta.
Om de har rätt eller fel vet inte jag, men att inte räkna med stöden är korkat.
Tydligen är TS i full färd med projektering, för hon syns ju inte till här, ;D
-
Existens, orsaken är ju precis som Charlotte säger, dessutom så fanns inte alla dessa bidrag!
Jag kommer själv ihåg hur ensam man var, alla ens kompisar drog på krogen, åkte till kanarieöarna, en annan fick lov att sköta djuren!!och jordbruket! inte ens min sammbo ville befatta sig med jordbruket, mina kompisar ansåg att jag var tokig, lönsamheten var inte den bästa, och som sakt bidragen fanns inte då.
I dag utbildar sig många ungdommar till dataprogramerare, hellre än till bonde!! de reser reguljärt runt jorden
Här i byn så har vi 5 aktiva bönder, 4 mjölkbönder och en köttbonde, de har alla drivit sina gårdar i ca 30 år, så min by är ju raka motsattsen till din by.
Att påstå att det inte lönar sig är inte osanning om man räknar bort Eu-bidragen, men dessa anser jag att man ska räkna med!
Alternativet är fördubblade matpriser, eller en öka en redan stor matimport, redan i så importerar Sverige mer än 50% av vad vi äter.
Enkelt kan man skriva så här, Har man nog många djur i kombination med nog många ha, ja då finns det lönsamhet, även för de mindre om skuldsättningen är låg.
Trenden vänder tack vare Eu-stöden, idag finns möjligheten för den som är driftig att bygga upp ett stort lönsamt jordbruk!
En annan trend är att personer med högre utbildningar startar jordbruk idag, även fast de inte vill sätta sin fot i ladugården!! och de stora Eu-bidragen har gjort det möjligt idag.
När det gäller Eu-stöden i område 3 så ja visst finns det bidrag!
vallodling utan djur =300kr/ha tillägg om du har djur 2000kr/ha tot = 2300krHa
kompensationsbidrag vall eller bete stödområde 3 = 2100kr/
har man stödrätter värde 2000kr/ha så inkaserar man inte mindre än 6400kr/ha
givetvis måste man gå in i åtaganden och följa en massa regler, även husesyn!
Om nu TS har 80 ha vall med stödrätter så kan hon få ca 512,000kr per år för sina kor och får.
under förutsättning att hon har djurenheter som svarar mot arealen.
Om det inte bär sig att pula som vissa uttrycker sig med 22kor +köttdjur+ kanske lite får och dessa bidrag, tillsammans med låga kostnader ja då vet inte jag!
ObS!! Skulle nu någon storbonde i grannskapet påstå att hon ska lägga ner sin drömm, så tycker jag att han ska ta sig i dalen!! han vill givetvis ha hennes mark!
Över 6000kr / ha är inte fy skam, att inte utnyttja dessa bidrag är bara korkat, anser jag.
Men hur mycket jobb är det pappersmässigt? Priset per hektar med djur... är det om djuren betar alltså?
-
Men hur mycket jobb är det pappersmässigt? Priset per hektar med djur... är det om djuren betar alltså?
Man kan hyra en konsult till papperjobbet ;D
Man behöver inte beta åkermarken varken för kompensationsbidraget eller vallstödet, det går att skörda det på vanligt vis.
Kostnader? ja när det gäller kompstödet så gäller tydligen 0,8 enhet område 1-3 och F så har jordbruksverket satt en tacka att motsvara 0,8 det är inte bekräftat.(tvivlar på att det stämmer)på vallodlingen gäller en tacka 0,15 djurenhet.
Visst är det byråkrati med alla stöd, djuren kan du ha i en rastgård och stödutfodra
Många storbönder menar att det bär sig att anlita konsulter just för att de inte ska missa några bidrag!!
-
Man kan hyra en konsult till papperjobbet ;D
Man behöver inte beta åkermarken varken för kompensationsbidraget eller vallstödet, det går att skörda det på vanligt vis.
Kostnader? ja när det gäller kompstödet så gäller tydligen 0,8 enhet område 1-3 och F så har jordbruksverket satt en tacka att motsvara 0,8 det är inte bekräftat.(tvivlar på att det stämmer)på vallodlingen gäller en tacka 0,15 djurenhet.
Visst är det byråkrati med alla stöd, djuren kan du ha i en rastgård och stödutfodra
Många storbönder menar att det bär sig att anlita konsulter just för att de inte ska missa några bidrag!!
Ok, vi syskon lär väl eventuellt ärva en gård med 50hektar åkermark och 14hektar skog. Ingen av oss är intresserade av spannmål men djuruppfödning kan ev. vara en tanke om vi får stället. Och då tänker jag främst på sådan typ av betesbaserad djurhållning som jag beskrev i ett inlägg ovan. Det finns en stor byggnad som agerat maskinhall som vi skulle kunna snygga till lite o ha djur i för vinterförvaring och sedan ha dem i portabla el-stängselhagar och träburar på sommaren. Det borde inte kosta mycket att starta med förutom inköp av djur, el-stängsel, vinterfoder och virke samt de sedvanliga oförutsedda kostnaderna och "småplocket" som alltid tillkommer. Tanken är ju att ha slaktdjur så antalet djur skall ju vara kraftigt reducerat på vintern också.
Har funderat mycket på det och kan man få 6000kr per hektar ökar ju lönsamhetskalkylen för ett sådant projekt markant.
-
Det beror på var i landet arvegården ligger, Vargen.
-
Stödens storlek varierar beroende på var i landet gården är, kolla med länsstyrelsen, dom ger en hel del råd gratis. Vi är absolut inga storbönder men heller inga 'pappersmänniskor' så vi har god hjälp av en konsult när det gäller ansökningar och bidragsoptimeringar. Mvh Charlotte
-
Kolla denna länken, om jag nu lyckas med att klistra in den.
stöden som jag har tagit med hör, är ju inte på nått sätt alla stöd som finns, odlar du ekologiskt kan du få bidrag för det med!
Mitt råd är att ska ni driva gården så sätt er in i sam-ansökan och alla eu-stöd, där finns det pengar att hämta, och är ofta enda anledningen till att det är lönsamt att driva gården.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf (http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf)
detta är stödområdeskartan för miljöersättningar
-
Kolla denna länken, om jag nu lyckas med att klistra in den.
stöden som jag har tagit med hör, är ju inte på nått sätt alla stöd som finns, odlar du ekologiskt kan du få bidrag för det med!
Mitt råd är att ska ni driva gården så sätt er in i sam-ansökan och alla eu-stöd, där finns det pengar att hämta, och är ofta enda anledningen till att det är lönsamt att driva gården.
[url]http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf[/url] ([url]http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf[/url])
detta är stödområdeskartan för miljöersättningar
Man tackar! Ska ta en titt. =)
Det lär sannolikt kompletteras med omfattande biodling också. Många bäckar små. =)
Vad tror du/ni om konceptet med intensivt gräsbete jag beskrev ovan föresten? Om vi utgår från att marken är ärvd utan lån.
-
Jag var inte överens med JBV angående areal och djurenher på deras hemsida, det var många fel där som de nu ska åtgärda!!snarast ;D
Ett ex: ger mer än 100 ord!! detta gäller vid fårproduktion stödområde 3 region 5!
för att utnyttja fullt miljöstöd och fullt kompensationsstöd gäller 0,8 djurenhet för tacka, en tacka = 0,15 djurenhet
0,80 delat med 0,15 blir = 5,33
50 ha vall gånger 80% = 40ha * 5,33 = 214 får ger fullt bidrag på 50 ha vall.
Det behövs alltså minst 214 får för att täcka upp den brukade arealen.
För gårdsstödet behövs inga djur, inte heller vallmiljö för 300kr/ha men för tillägget på 2000kr/ då behövs djur!
-
Jag var inte överens med JBV angående areal och djurenher på deras hemsida, det var många fel där som de nu ska åtgärda!!snarast ;D
Ett ex: ger mer än 100 ord!! detta gäller vid fårproduktion stödområde 3 region 5!
för att utnyttja fullt miljöstöd och fullt kompensationsstöd gäller 0,8 djurenhet för tacka, en tacka = 0,15 djurenhet
0,80 delat med 0,15 blir = 5,33
50 ha vall gånger 80% = 40ha * 5,33 = 214 får ger fullt bidrag på 50 ha vall.
Det behövs alltså minst 214 får för att täcka upp den brukade arealen.
För gårdsstödet behövs inga djur, inte heller vallmiljö för 300kr/ha men för tillägget på 2000kr/ då behövs djur!
Grymt! Djur är ju vad vi vill ha isf. och var det inte ca 300 tackor för en heltid? :)
Något som annars intresserar mig är tanken att bara köpa in ungdjur för att "avsluta dem" på gräsbete (enbart), skicka till slakt och köpa tillbaka, och sedan sälja direkt till kund till högre utpris (GI- och LCHF-folk kan jag tänka mig som varande ett intressant marknadssegment här). Det kan även gälla biffkor men dessa kräver väl längre tid än en säsong för att bli slaktmogna om jag inte missminner mig? Detta, som i filmerna ovan, i kombination med broilers i betesburar och kanske en mobil äggvagn (^^) med värphönor. Broilerna blir väl först ut antar jag pga. den låga kostnaden för inköp. Sen kan man ju växa med sin kundkrets.
Månskensbonderi med maximalt utnyttjande av solenergi blir det. =)
-
Östergötland, i vilket stödområde ligger det??
Tänk på stödrätterna !! finns dom? man måste ha minst 4st före sista dag för sam-ansökan.
-
Svår färgskala men vikbolandet är det utanför norrköping. Tippar på 9. =)
-
Stödens storlek varierar beroende på var i landet gården är, kolla med länsstyrelsen, dom ger en hel del råd gratis. Vi är absolut inga storbönder men heller inga 'pappersmänniskor' så vi har god hjälp av en konsult när det gäller ansökningar och bidragsoptimeringar. Mvh Charlotte
Hej, Ja nu var det lite klumpigt av mig att hela tiden referera till storbönder, givetvis tycker jag att mindre bönder oxå ska åtminstone de första åren anlita hjälp med alla bidrag och regler som nu finns, det tar en himla tid att lära sig allt.
Faktum är nog att man borde lära sig alla stöd och regler innan man bestämmer sig för vilken produktionsgren som man bör rikta in sig på.
Ett annat sätt är att utnyttja befintliga ekonomibyggnader för att få en billig prova på period.
-
Jag har lite svårt att föstå varför det skulle vara bättre, lättare osv att satsa på får. Min erfarenhet är att det är betydligt mindre krångel med nötkreaturen (dock dikor) än fåren. När det gäller intäkterna så ser lammpriserna bättre ut än nötpriserna, men genom att sälja nötköttet som "konceptkött" och en del direkt till konsument så är det verkliga priset för oss högre än för lammen (och nej, det finns inget enkelt sätt att göra "konceptkött" av lammen, utan skulle kräva mycket arbete)
Det är också en ganska rejäl skillnad i omsättning på en mjölkko och ett får...
När det gäller tillgången på mark så är det inte självklart något starkt samband mellan höga stödnivåer och höga arrendepriser på åkermark. I våra trakter är det "halvhöga" stödnivåer, men inte som i Norrland. Arrendekostnaderna är ändå blygsamma. Däremopt finns det inte så väldigt mycket åkermark att tillgå efter som det mest är skog. Min erfarenhet är också att det kan vara positivt att vara ung och faktiskt försöka när det gäller att få möjlighet att utöka markerna. Det finns en del/ ganska många som uppskattar det, eftersom medelåldern på många håll är hög.
Är TS intresserad av kor, villig att lära sig och beredd att leva med de för och nackdelar det innebär att ha djur i allmänhet och mjölkkor i synnerhet så varför inte försöka. Det behövs inte särskilt mycket maskiner.Vallskörden går säkert att köpa in till rimlig kostnad (rundbalsensilage), liksom gödselkörning och valbrott-insådd. Det behövs någon slags mekanisering för att få ut ensilage på foderbordet med rimlig ansträngning, samt traktor el liknande för att hantera balar. Mjölkningsanläggningar för uppbundna djur verkar det finnas ganska gott om begagnade och de kostar inte mycket.
Att inte räkna med EUstöd kan man naturligtvis lätt säga. Utan EU-stöd skulle dock väldigt mycket av jordbrukandet i norrland och skogsbygderna slås ut. Jag ser inget fel med att en verksamhets ekonomi bygger på EUstöd, så länge det finns handlingsutrymme nog att hantera förändringar/neddragnigar av stöden. I TS fall är det säkert inget problem, så länge hon inte bygger nytt kostall för 8 miljoner. Det är mängder av kommersiella verksamheter och företag som är väl så beroende av politiska beslut som jordbruket.
Går det att använda den befintliga ladugården kompletterad med en del begagnad utrustning från andra småskaliga kogårdar som lägger ner så är risken att pröva med kor tämligen liten. TS sitter inte fast i en ny ladugård som måste hållas i drift eftersom det är nästan omöjligt att förränta en nybyggd ladugård genom att hyra ut den för båd och husvagnsuppställning
Strunta i fåren och lycka till!
-
Mjölkproduktion är antagligen den produktionsform som ger bäst betalt per ha mark. Och ja, det går att leva på en relativt liten besättning. Jag gör det själv.
Men man får se upp med investeringarna, tyvärr slits utrustningen och ladugården ut förr eller senare, så man måste dra in så pass med pengar att man har råd att investera fortlöpande. Det duger inte att hugga ner skogen alltaftersom man behöver pengar.
Mjölkkor har en stor nackdel jämfört med andra sorters jordbruk. Du blir extremt bunden till din gård. Som en liten producent blir det du själv som får dra det tunga lasset, och det kan bli väldigt svårt att kombinera detta med ett socialt liv. Man jobbar morgon och kväll även på helger, man har möjlighet att göra lite vad man vill mitt under dan men då jobbar ju de flesta andra. Så make/maka, barn, familj, vänner och alla andra får oftast komma i andra hand.
Själv ska jag sluta med mjölken på grund av detta, det är helt enkelt för ensamt. Jag tror att detta är den främsta orsaken till att de små mjölkgårdarna försvinner.
Men kan man lösa den biten så går det väl att fundera vidare. Ska det göras några större investeringar så måste du nog säkra upp tillgången på grovfoder först och främst. Det går inte att basera verksamheten på att vara beroende av inköpt grovfoder, det året som det blir dåligt med foder så är risken stor att du blir utan. Du behöver i vilket fall arealer för att sprida ut gödseln.
Ta dit nån vettig person med erfarenhet som kan titta över hela den tänkta verksamheten, från foder till gödsel. Det är svårt att tänka sig hur saker ska funka när man inte har så mycket erfarenhet, och det är mycket mer än bara rätta båslängderna som måste klaffa för att det ska bli bra.
-
lönsamheten med mjölkproduktion är inte så bra som ni pratar om jobbar själv på en mjölkgård och har en i släkten.
dels så blir det mkt mer timmar/arbete än ni räknar med här är inte så lätt som många tror de ingen har tagit upp tid för semin vetrinär besök allt pappersarbete de ska vara växtodlingsplaner osv allt tar tid och mkt pass korna kalvar när man som minst vill att dom ska göra de helst helger julafton åsådär..
och med dom priserna som är nu på gödning sprutmedel plast diesel oljor och spanmålen/kraftfoder som har skjutit i höjden rejält sista tiden utan att varken mjölkpriset eller kött priset följt med så är de ingen gjätte lysande kalkyl ..var själv hos redovisningsbyrån igår så jag vet