Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Skåning skrivet 23 jan-11 kl 13:56
-
Hej,
Detta är min först post på detta forumet som jag har följt med stort intresse. Jag har redan sökt på forumet men har inte hittat någon tråd som tar upp detta i sin helhet, dvs hur mycket areal åkermark/betes mark behövs för att vara självförsörjande:
Jag har tittat på följande länkar:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=99094.msg871647#msg871647 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=99094.msg871647#msg871647)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=15841.msg99446#msg99446 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=15841.msg99446#msg99446)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=23490.msg175280#msg175280 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=23490.msg175280#msg175280)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=55568.msg438833#msg438833 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=55568.msg438833#msg438833)
Svaren är väldigt varierande med bud på allt mellan 200kvm – 5000 kvm.
Gångtrött ställde upp frågan på ett intressant sett, dvs om man har en viss djurbesättning, hur stor areal behöver man för dessa djuren, samt för det man skall odla i form av beta samt grönsaker till sig själv.
Djuren som Gångtrötter tog upp var följande:
2-3 hästar
2 kor (småväxt ras ev. Dexter) + ev. kalvar
3-4 getter + ev. killingar
3-4 vuxna får + ev. lamm
2-3 grisar + ev. kultingar
20-tal ankor
20-tal höns
20 kaniner
Jag undrar också vilka grönsaker/rotfrukter som ger mest näring för arealen i skåne/Blekinge,och hur ni hade valt vilka grönsaker/rotfruktern som ni hade ”sattsat” på.
-
På tiden "då det begav sig" var slakt- och äggkarens på esbetre 4 dygn.
-
Svarar delvis för att få följa tråden :) men man kan faktiskt försörja sig på en relativt liten yta. Tex http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/sjalvst_arb_ltj-fak/SAL10-04/SAL10-04.PDF (http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/sjalvst_arb_ltj-fak/SAL10-04/SAL10-04.PDF)
Hästar vill ni tydligen ha, men de är dyra och kräver mycket plats. Räkna med 2 ha per häst om ni ska ordna vinterfoder själv. Jag TROR att det blir mer ekonomiskt att sköta ett småbruk med rätt maskiner och utan hästar, men är man hästintresserad (som jag) så får man ju ta den kostnaden och anpassa bruket efter det.
-
Jag har räknat på en minimerad gård som ska kunna föda djuren på hemodlat foder .
Min djurbesättning :
1 st liten arbetshäst typ haflinger eller fjording .
2 st kor och en tjur för mjölk , alla kalvar som inte ska bytas in i besättningen föds upp till mellankalvar och slaktas därför vid 6 mån .
5 getter och en bock , för att ha mjölk och kött .
1 sugga och 1 galt , två kullar smått om året .
20 höns med ca 5 tuppar , ägg och kött .
15 kanin honor och 5 hanar för kött prod .
Detta har jag räknat att jag kan föda på 5 hektar , men då är inga beten inräknade eller mitt trädgårdsland det borde bli ca 4-5 hektar till .
Växtföljden för detta är :
två år vall
havre/ärtblandsäd , med en liten rimpa vete i ena änden för mitt behov och hönsen .
ett skifte delat i tre delar där det är potatis ( potatis funkar till alla djurslagen , annars bor man i Skåne så är det kanske lämpligt med fodersockerbetor / foderbetor ) , en del åkerbönor och en del raps .
sedan blir det korn med insådd och samodlat med ärter , och en smal rimpa råg för mitt eget behov .
Så detta är vad jag jobbar på just nu för att få det att fungera praktiskt också inte bara teoretiskt .
-
Väldigt svår fråga......i mitt fall så blir det att börja i andra änden, med att fråga; Vad har du för mark, och hur mycket?
....har du bar skog, så skulle jag kanske, börja med grisar och getter. Har du sly och igenväxt mark, så skulle jag börja med getter/ får. Höns och kaniner får man väl alltid plats med, men ska man producera foder till dem så vet jag faktiskt inte......kanin hö, borde man ju kunna slå längs dikesrenar och ängskanter (med tillstånd från markägaren, om det inte är allmän väg), om man inte har så många djur.
har man lite plats så är det nog klokast ur självhushållnings synpunkt att satsa mer på att odla människomat.........har man tillgång till hur mycket mark 3040 ha, så blir det nog inga problem med att få plats.
Oj vilket rörigt inlägg detta blev....(sjuk i halsfluss *host*) Kort sagt; utgå från den mark du har,(om du har någon) och fundera på hur du bäst kan nyttja den. Har du ingen mark ännu så får du nog istället utgå från dina behov.
-
Tack för era svar,
Vi har inte köpt någon mark ännu men hoppas kunna köpa en mindre gård inom 1-2 år.
Själva tanken är ju att kunna vara sjävförsörjande på "människomat" men det kräver ju också att man kan föda upp det köttet man själv behöver.
För Kött/yta förhållandet är väll höns/kaniner det mest optimala, men man behöver ju även mjölk så kor/getter är ju också en "effektiv" investering. Men det verkar ju som om man behöver runt 7-10hektar för att både kunna föda djuren samt odla sina egna grönsaker. Man kan ju göra som Esten att man en mindre arbetshäst, då kan man ju få ner arealen betydligt.
Men vilka växter ser ni som mest optimala, hur hur skulle det vara uppdelat?
-
Jämförelsen mellan ko och get i areal , så då behöver en ko ca ett hektar för foder bete och till att föda upp kalven , medans en get behöver ca 0,15 hektar .
Så gammalt sa man att man kunde ha tio getter per ko .
För att ge ett exempel på grönsaker till familjen så föreslår jag boken i biodynamisk odling som tar upp det ganska bra och ingående .
Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.
Men det beror ju till viss del på hur och vad man prioriterar också .
-
150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.
Intressant.
Jag har 1500m2 mark redo för odling i Bohuslän (en del redan plöjd). Vill ha människomat. Enkel att odla. Som håller in på vintern.
Tips?
Sebastian
-
http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/forsoksresul_fritidsodl/FFF05/FFF05G.HTM (http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/forsoksresul_fritidsodl/FFF05/FFF05G.HTM)
På sidan jag länkat till finns det exempel på grönsaker man kan lagra och hur man gör det. Om jag minns rätt tar sidan inte upp något om syltning, konservering, inläggning eller vad man kan frysa. Men det som står är nyttig kunskap.
Squash står det inte heller något om. Sommarsquash kan man lagra i rumstemperatur i upp till flera månader (även fast den vill ha det kallare) och vintersquashen kan du lagra ännu längre (även den vill ha det lite kyligare).
-
Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.
Hur många kilo potatis (vinter/tidig) får man per kvadratmeter i runda slängar?
-
Mellan 1 och 2 kg .
-
Har du sett "bibeln" självhushållning av John Seymour?
I den tar han upp "Vägen till självhushållning med Gården på ett tunnland (½ha), +Gården på 5 tunnland (2½ ha).
En hääääääärlig bok!!!! :D
-
Vi har en liten gård och tanken från början var att vara helt självförsörjande på kött, frukt och potatis.
Det stora problemet som vi stött på är att skaffar du mera djur så måste du ha mera bete.
Skaffar du mera bete så måste du ha mera pengar för att kunna köpa eller hyra bete.
Du behöver också havre, korn, vete mm till djuren.
Skaffar du 4 hönor så går det inte så så mycket mat.
Skaffar du dessa djur så går det åt massor av foder.
2-3 hästar
2 kor (småväxt ras ev. Dexter) + ev. kalvar
3-4 getter + ev. killingar
3-4 vuxna får + ev. lamm
2-3 grisar + ev. kultingar
20-tal ankor
20-tal höns
20 kaniner
Hur får du fram det?
Köper du foder så måste du jobba massor för att få fram pengar.
Odlar du själv så måste du köpa eller hyra mycket mark och då måste du jobba mycket igen för att få fram pengarna till lån eller arrendekostnad.
Och problemet blir så att jobbar du mycket så kommer du inte att orka sköta djuren.
Enklast är att redan nu börja göra kalkyler för allt. Så slipper du få samma lilla otrevliga överraskning som vi fick.
Räkna vad varje djurgrupp kostar.
Exempelvis hästar
Foder =
Hö=
Hovslagare=
El, vatten=
Vetrinär=
Så får du fram en totalsumma. Fortsätt sedan med dom andra djuren.
Folk här på alternativ kan hjälpa till med siffrorna.
Vi håller nu på att minska ner på djuren.
Kvar kommer vi att ha fåren (för skoj skull) biodlingen (för pengarna) och hönsen (för att dom är trevliga) och dom 4 katterna (för det måste man ha om man har höns)
Därimot så har vi lärt oss mycket om slakt under dom åren som vi hållt på.
Så vi kommer i framtiden att köpa levande djur för att slakta själv. Vilket man får göra på ett enkelt sätt så vi redan har alla papper klara med jordbruksverket som man behöver för att köpa levande djur.
Blir mycket billigare och mycket mindre jobb. ;)
Så på så sätt räknar vi med att kunna jobba mindre istället för 365 dagar om året som idag.
-
Kan skriva lite om grönsaksodlingen här på gården.
När vi flyttade hit så var vi fulla med energi.
Vi skaffade massa djur.
Sen så fyllde vi vårat stora växthus med fröer överallt på alla hyllorna.
Ute fräste vi upp 100 kvadratmeter trädgårdsland och 16 kvadratmeter jordgubbsland.
Men sen skall alla djuren skötas, det skall vattnas, kollas, bekämpa ogräs och skadedjur och allt skall göras efter jobbet.
Till hösten kommer också alla frukter, bär och svampar.
När första vintern kom så insåg vi att mycket jobb var gjort i onödan eftersom vi inte hunnit med att sköta allt.
Så det mesta blev det bara skit av.
Nu har vi hållt på några år. Vi har lärt oss massor och eftersom vi nu drar ner på djuren så kommer vi att sakta öka upp odlingarna igen.
För det verkar vara mera lönsamt att odla grönsaker och bär än att fixa sitt eget kött.
Så jag förstår varför man på en gård förr var 2 vuxna + barn+dräng+piga+farmor och farfar eller mormor och morfar.
För problemt är att man tvingas jobba för att kunna betala lån, arrenden, el, foder, maskiner, verktyg, underhåll, ombyggnad och nybyggnad på gården. ;)
Och då räcker inte tiden till.
-
För 20 år sen gick jag en trädgårdsutbildning och satte mig att räkna ut hur stor yta man teoretiskt skulle behöva för att producera all mat till två vegetarianer. Jag började med att gissa mig till hur många kilo av var råvara jag trodde jag behövde. Sen för att kolla om det var rimliga siffror, så kollade jag hur många kalorier det motsvarade, och jämförde med rekommenderat dagligt intag. Sen fick jag i princip dubbla alltihop.
Därefter försökte jag få fram hur många kvadratmeter som behövdes för att få fram de råvarorna. Det var inte så lätt, och eftersom jag gick efter planteringsavstånden i frökataloger, mm, så är det ju ganska grovt räknat.
Jag kom fram till att ca 2400 kvm skulle räcka för två pers. Slutligen gjorde jag en ganska avancerad växtföljd med allt detta, där marken var beväxt nästan året om. Detta var inklusive säd och gröngödsling.
Har man djur med i ekvationen blir det helt andra arealer.
-
Jag förvånas lite över prioriteringen av just jordgubbar i exemplen ovan.... ??? :)
-
För 20 år sen gick jag en trädgårdsutbildning och satte mig att räkna ut hur stor yta man teoretiskt skulle behöva för att producera all mat till två vegetarianer. Jag började med att gissa mig till hur många kilo av var råvara jag trodde jag behövde. Sen för att kolla om det var rimliga siffror, så kollade jag hur många kalorier det motsvarade, och jämförde med rekommenderat dagligt intag. Sen fick jag i princip dubbla alltihop.
Därefter försökte jag få fram hur många kvadratmeter som behövdes för att få fram de råvarorna. Det var inte så lätt, och eftersom jag gick efter planteringsavstånden i frökataloger, mm, så är det ju ganska grovt räknat.
Jag kom fram till att ca 2400 kvm skulle räcka för två pers. Slutligen gjorde jag en ganska avancerad växtföljd med allt detta, där marken var beväxt nästan året om. Detta var inklusive säd och gröngödsling.
Har man djur med i ekvationen blir det helt andra arealer.
Där har vi ett litet problem till. Din uträkning är teoretiskt. I praktiken är det betydligt svårare att räkna ut.
Vilket vi smärtsamt har fått erkänna för oss själva.
Du har den fördelen att du gått en trädgårdsutbildning.
Jag kunde nästan inget har jag förstått nu. ;D
Hade läst massa böcker där allv verkade så enket.
För att inte tala om dreglandet i Impecta katalogen. ;D
Vissa växter går inte att odla i vår jord. Jag visste inget om olika jordar utan tyckte att våran såg snygg ut. ;)
Potatis verkade bra. Då vi har stora potatisodlingar inom 200 meter. Men dom verkar dra hit sjukdommar. Villket jag inte visste.
Hönsgössel är bra. Vi vräkte på ungeär så mycket som vi trodde. Vissa växter dog. Andra växte så det knakade men det blev inget under dom.
Insekter är också bra för polineringen. Men vissa insekter kom det massor av. Vilket borde vara jättebra för polineringen. Tyvärr var det skadeinsekter. :'(
Så när man startar med planering av en egen gård så måste man förstå att det kommer massor av bakslag innan framgångarna till slut kommer.
Men man lär sig hela tiden nya saker om odling, djur och natur. Saker som kanske var självklara för 100 år sedan men som idag är utrotningshotade. ;)
När folk tror att kött växer hos ICA och att grönsaker är färdigskurna och kokade när dom kommer upp ur jorden.
-
Jag förvånas lite över prioriteringen av just jordgubbar i exemplen ovan.... ??? :)
Om det var i mitt fall av 16 kvadratmeter jordgubbsland så var tanken så här.
Vi har höns. Av hönsägg, salt, mjölk och mjöl (som vi tänkte odla och mala själva ) kan man göra pannkakor.
Äter man pannkakor till kvällsmat och till matlådan dagen efter så är det billigt.
Men då behöver man sylt.
Vi har inga hallon och bor mitt ute på slätten där det inte finns vildhallon i närheten.
Alltså behöver man jordgubbar eller hallonplanter.
Jordgubbarna kostar några kronor för varje planta. Hallonen kostar nästan 100:- för varje planta.
Alltså var det jordgubbar som gälde. ;D
Tanken var att alla jordgubbar skulle bli sylt. Ingen skulle ätas direkt från landet.
I verkligheten blev det högt gräs till kaninerna efter något år.
Då ogräset tog över landet pga att vi inte hade tid att sköta om det.
-
Tack Rosten. Intressant. Om du summerar, vad skulle du komma fram till (förutom att dra ner på djur ambitionerna)? För en nybörjare med massa mark (som liknar dina). Vilka grödor i vilka proportioner?
-
Om det var i mitt fall av 16 kvadratmeter jordgubbsland så var tanken så här.
Vi har höns. Av hönsägg, salt, mjölk och mjöl (som vi tänkte odla och mala själva ) kan man göra pannkakor.
Äter man pannkakor till kvällsmat och till matlådan dagen efter så är det billigt.
Men då behöver man sylt.
Vi har inga hallon och bor mitt ute på slätten där det inte finns vildhallon i närheten.
Alltså behöver man jordgubbar eller hallonplanter.
Jordgubbarna kostar några kronor för varje planta. Hallonen kostar nästan 100:- för varje planta.
Alltså var det jordgubbar som gälde. ;D
Tanken var att alla jordgubbar skulle bli sylt. Ingen skulle ätas direkt från landet.
I verkligheten blev det högt gräs till kaninerna efter något år.
Då ogräset tog över landet pga att vi inte hade tid att sköta om det.
Då förstår jag ;D
-
Tack Rosten. Intressant. Om du summerar, vad skulle du komma fram till (förutom att dra ner på djur ambitionerna)? För en nybörjare med massa mark (som liknar dina). Vilka grödor i vilka proportioner?
Det jag har kommit på är.
Starta i liten skala. Köp inte 10 påsar majs för dyra pengar och plantera dom för sent med för lite gössel och vatten.
För då mognar dom inte och du har genast 300:- i förlust bara på majsen.
Men kaninerna tyckte om den omogna majsen. ;)
Skämt och sidor.
Det var enklare när jag inte bodde på gården att råda folk vad dom skall göra. ;)
För då var allt så enkelt. Fick man problem så fixade man det.
När man sedan stod där med böckerna och försökte komma på vad växten saknade för ämne eller vad det var som åt upp alla bladen så var det inte lika lätt.
Inte heller förstod man om växterns växte i rätt tempo.
Tyckte alla 10 olika tomatsorterna växte på bra. Även om bladen såg lite konstiga ut.
Vi fick tillslut 3 tomater första året.
Så mitt råd är att börja liten skala.
Skriv upp i en dagbok eller almanacka när du gör olika saker.
När hösten kommer så vet du om det var rätt gjort eller ej.
Då kan du nästa år ändra på det som behöver ändras på.
Vilka grödor man skall ha är svårt att säga. Allt beror på vad man själv tycker om.
Detta året skall vi odla västeråsgurka för hela familjen älskar inlagd gurka/ saltgurka.
Majs är också en favorit. För dom växer bra och ger självförtroende till den som odlar dom. ;)
Ärtor. Är rätt enkelt och gott.
Morötter. En personlig favorit.
Lök. Som jag har förstått så används det mycket gift i vanlig lökodling.
Persilja. Mycket järn
Dill är gott till allt. För att inte tala om dillkött!
Sen så skall jordgubbslandet återskapas. ;)
-
Då förstår jag ;D
Allt uträknat till 100% av en obotlig optimist som läst massor av böcker i trädgårdsodling och självhushåll. ;D
Numera lite mindre optimist men betydligt större praktiker. ;)
-
Sen så skall jordgubbslandet återskapas. ;)
Ja och om du inte skriver 3642 stycken inlägg på forumet här så hinner du kanske rensa ogräset i jordbuggslandet.
-
Ja och om du inte skriver 3642 stycken inlägg på forumet här så hinner du kanske rensa ogräset i jordbuggslandet.
Man hinner skriva många inlägg när man sitter hemma och är sjuk på vintern. ;)
-
Angående min uträkning, så är den ett typiskt exempel på en skrivbordsprodukt av en ung entusiast. Många år förflöt innan jag fick så mycket mark som jag har nu, och nu är verkligheten jobb utanför gården och småbarn, så jag skyndar väldigt långsamt. Mina drömmars mål har också utvecklats på 20 år. Jag tror inte jag skulle ha lyckats bli självförsörjande med min skrivbordsprodukt och den löjligt lilla summan kontanter jag räknat ut att jag behövde. (Bara en sån sak som att man inte kan ersätta socker med honung i alla lägen, för konserver garanterat jäser då...)
Nu är målet att ha roligt med min trädgård och mina djur. Ju mer det bidrar till matförsörjningen, desto mer bonus. Men jag känner det inte som ett misslyckande att inte vara självhushållande.
Inser att ett av mina största problem för att uppnå självförsörjning är att jag tycker det är så vansinnigt tråkigt att stå i köket och laga, torka, förvälla, frysa safta och sylta. Kanske om jag får en hushållerska/are. ;D
För övrigt anser jag också att jordgubbar är den viktigaste grödan!
-
Hästar vill ni tydligen ha, men de är dyra och kräver mycket plats. Räkna med 2 ha per häst om ni ska ordna vinterfoder själv. Jag TROR att det blir mer ekonomiskt att sköta ett småbruk med rätt maskiner och utan hästar, men är man hästintresserad (som jag) så får man ju ta den kostnaden och anpassa bruket efter det.
Räcker 2 ha för både bete och foder på åretruntbasis? - låt säga till en "Nordsvensk".
Vi räknade lite på sommarbete i en annan tråd och kom fram till att minarealen under 3 månader bör ligga på minst 1 ha/häst.
Året har 12, så hur gör man med de andra 9?.
Annars så skulle jag oxå prioritera häst, men som beskrivet är det nog inget för den som vill vara självförsörjande på några 1000 kvm
-
Angående min uträkning, så är den ett typiskt exempel på en skrivbordsprodukt av en ung entusiast. Många år förflöt innan jag fick så mycket mark som jag har nu, och nu är verkligheten jobb utanför gården och småbarn, så jag skyndar väldigt långsamt. Mina drömmars mål har också utvecklats på 20 år. Jag tror inte jag skulle ha lyckats bli självförsörjande med min skrivbordsprodukt och den löjligt lilla summan kontanter jag räknat ut att jag behövde. (Bara en sån sak som att man inte kan ersätta socker med honung i alla lägen, för konserver garanterat jäser då...)
Nu är målet att ha roligt med min trädgård och mina djur. Ju mer det bidrar till matförsörjningen, desto mer bonus. Men jag känner det inte som ett misslyckande att inte vara självhushållande.
Inser att ett av mina största problem för att uppnå självförsörjning är att jag tycker det är så vansinnigt tråkigt att stå i köket och laga, torka, förvälla, frysa safta och sylta. Kanske om jag får en hushållerska/are. ;D
För övrigt anser jag också att jordgubbar är den viktigaste grödan!
Vår tanke idag är att fortsätta med det som går bra och plocka bort det som inte går bra.
Köra på i den takt vi hinner med. Öka lite för varje år med dom saker vi misslyckat med. Allt eftersom vi blir kunnigare och klokare.
Skulle våran mark på lite över 2ha i framtiden visa sig vara för liten. Så får man köpa en annan gård.
Men först och främst skall vi bygga klart allt som vi påbörjat. För man behöver utrymmer till att förvara saker. Annars blir dom förstörda.
Man behöver också bygga hyllor mm för att kunna ha ordning på sakerna. Annars får man leta ihjäl sig.
För när man kommer till en gård så är den knappast förberedd för självhushåll. Inte heller har man några verktyg och maskiner som man behöver ha. Så det går åt massor med pengar för att starta upp. Vilket oftast glöms bort. Det är så lätt att räkna en glädjekalkyl och komma fram till att man klarar sig med väldigt lite pengar. Problemet är att man då inte har räknat med dom 1000 små saker som behövs. Inte heller brukar man ha räknat med dom oförutsedda utgifterna som kan dyka upp. I vårt fall så sprack vedpannan dagen före julafton så det rann vatten på pannrumsgolvet. Två veckor senare pajade avloppet till tvättstugan. Då gick det att hålla sig för skratt. ;)
Rörmockaren var här och berättade att det skulle kosta minst 100 000:- för att byta ut pannan med tankarna som var rostskadade på insidan.
Vad avloppet skulle kosta ville vi inte ens ha reda på. :'( Så efter några dagars tänkande och sömnlösa nätter kom vi på att det här kommer vi aldrig att ha råd med.
Så jag lånade en migsvets och kröp in i pannan med överkroppen. Efter 2 dagars jobb så var den äntligen tät. så nu har vi kört på i två år till med samma panna och det funkar ännu. Men nu har vi sparat ihop lite pengar så vi skall byta ut den till sommaren.
Så vad gör man med avloppet då. Ja, vi körde på utan avlopp med hjälp av en plasttunna som samlade upp vattnet fårn tvättmaskinen till våren kom. Kom fram till att vi aldrig skulle ha råd med det heller. Så vid midsommar blev det ohållbart. Sista tanken som dök upp var att vi hyr en grävmaskin och gör jobbet själva. Så vi hyrde en 3,8 tons grävmaskin i 7 dagar för straxt under 10 000:- Först dygnet så lyckades vi inte ens få igång den pga att det var luft i bränslesystemet. Men sedan fick vi igång den och det var faktist inte så svårt att lära sig gräva med en grävmaskin. Efter 3 dagar så såg det faktist rätt okej ut.
En bättre slaktbod står på våan lista i framtiden. För skall man ersätta allt kött man äter med egenslaktat så blir det mycket slakt.
Med primitiva slaktförhållanden så tar slakten väldigt lång tid för en nybörjare. Och på sommarhalvåret så går det inte att slakta alls. Pga problemet med kylrum och flugor.
Så då måste man kunna lagra vårslakten länge. Vilket kräver flera frysboxar och mycket elström. Om man inte skall leva på tuppar och kaniner som går fort att slakta.
-
Räcker 2 ha för både bete och foder på åretruntbasis? - låt säga till en "Nordsvensk".
Vi räknade lite på sommarbete i en annan tråd och kom fram till att minarealen under 3 månader bör ligga på minst 1 ha/häst.
Året har 12, så hur gör man med de andra 9?.
Annars så skulle jag oxå prioritera häst, men som beskrivet är det nog inget för den som vill vara självförsörjande på några 1000 kvm
Det hänger väll på hur bra mark det är sen så bör det väll vara lite större för att kunna förnya vallen det låter sig ju inte göras samma se sång .
-
Räcker 2 ha för både bete och foder på åretruntbasis? - låt säga till en "Nordsvensk".
Vi räknade lite på sommarbete i en annan tråd och kom fram till att minarealen under 3 månader bör ligga på minst 1 ha/häst.
Året har 12, så hur gör man med de andra 9?.
Annars så skulle jag oxå prioritera häst, men som beskrivet är det nog inget för den som vill vara självförsörjande på några 1000 kvm
Folk menar på att det ska räcka... Vi har strax över 2 ha till vår nordsvensk och ardenner fördelat på en vinterhage och en sommarhage. Det är nästan för mycket bete för dem och de blir ganska rultiga. Vinterhagen har vi slagit med lie men det blir långt ifrån foder så det räcker över vintern.
Hade vi haft 2 ha till tror jag definitivt vi hade varit självförsörjande på vinterfoder.
-
Det hänger väll på hur bra mark det är sen så bör det väll vara lite större för att kunna förnya vallen det låter sig ju inte göras samma se sång .
Absolut!, och sedan var det väl detta med parasiter om man inte förnyar betesvallen?.
Folk menar på att det ska räcka... Vi har strax över 2 ha till vår nordsvensk och ardenner fördelat på en vinterhage och en sommarhage. Det är nästan för mycket bete för dem och de blir ganska rultiga. Vinterhagen har vi slagit med lie men det blir långt ifrån foder så det räcker över vintern.
Hade vi haft 2 ha till tror jag definitivt vi hade varit självförsörjande på vinterfoder.
Hur många ton hö käkar en häst (Nordsvensk/delvis i arbete) upp på årsbasis?.
Har ni räknat på avkastningen av bete/åker på era ägor/ha, och jämfört det med antal "foderenheter" (FE).
20 år sedan vi hade häst på gården, men rent spontant så tror jag att det krävs ungefär 3-4 ha per häst och år
för att både hålla den med sommarbete/vinterfoder, men jag kan ha fel?.
-
Absolut!, och sedan var det väl detta med parasiter om man inte förnyar betesvallen?.
Hur många ton hö käkar en häst (Nordsvensk/delvis i arbete) upp på årsbasis?.
Har ni räknat på avkastningen av bete/åker på era ägor/ha, och jämfört det med antal "foderenheter" (FE).
20 år sedan vi hade häst på gården, men rent spontant så tror jag att det krävs ungefär 3-4 ha per häst och år
för att både hålla den med sommarbete/vinterfoder, men jag kan ha fel?.
Nädå inte enligt mitt tänk bättre med lite mera mark än för snålt snålheten kan ju bedra som det heter det finns så många olika fack torrer som det kan bero påvar för man bör ta till lite i över kant .
-
Har sett för mycket av "hästgårdshästar" som mera liknar benrangel tack vare att marken inte ens räcker till lite sommarbete.
Länsveterinärn brukar alltså få göra div "utryckningar" i socknarna framåt höstkanten, så där är jag inne på samma linje som dig, Pålle,,, hellre att räkna lite i överkant än underkant på både foder/betet.
-
Jag är inte alls självförsörjande, och har ingen ambition att bli det, förutom på vissa grödor. Men mitt råd är dock: börja i liten skala! Särskilt om du är nybörjare. Jag märker att många tror att det bara är att räkna ut hur mycket man behöver, gräva lite, stoppa fröna i jorden, varrna lite och sen skörda. Det funkar inte så. En viktig, kanske den allra viktigaste faktorn heter- TID. Hur mycket tid har du? Utgå från det, och sen kan du räkna ut hur stora odlingar du kan ha. Själv hara jag drygt 50 kvm, vilket jag klarar med nöd och näppe, då jag även har två småbarn och (av odling) ointresserad karl :).
Som Rosten skriver; det är ogjort jobb att odla upp massa plantor som man sedan inte sköter om när man planterat ut dem. Totalt slöseri.
Så tiden, tiden är nog den viktigaste faktorn i storleksuträkningen.
-
Jag är inte alls självförsörjande, och har ingen ambition att bli det, förutom på vissa grödor. Men mitt råd är dock: börja i liten skala! Särskilt om du är nybörjare. Jag märker att många tror att det bara är att räkna ut hur mycket man behöver, gräva lite, stoppa fröna i jorden, varrna lite och sen skörda. Det funkar inte så. En viktig, kanske den allra viktigaste faktorn heter- TID. Hur mycket tid har du? Utgå från det, och sen kan du räkna ut hur stora odlingar du kan ha. Själv hara jag drygt 50 kvm, vilket jag klarar med nöd och näppe, då jag även har två småbarn och (av odling) ointresserad karl :).
Som Rosten skriver; det är ogjort jobb att odla upp massa plantor som man sedan inte sköter om när man planterat ut dem. Totalt slöseri.
Så tiden, tiden är nog den viktigaste faktorn i storleksuträkningen.
Amen till det syster!
Det låter så enkelt, och frökataloger och böcker är så otroligt förföriska med sina beskrivningar och vackra bilder........och hux flux så står man där med 50 fröpåsar av olika sorter och ett trädgårdsland på 200 kvm som ska rensas vattnas, och skötas......
....vilket nästan alltid krockar med ens övriga liv.........att komma upp i storlek på odlingarna, och närma sig självhushållning verkar vara en process.....speciellt om man som många har småbarn, jobbb, hund, vänner etc.
Man måste bokstavligt talat låta det växa fram.......särskilt om man börjar odla utan tidigare erfarenhet. Och man måste vara måttlig i mängden av sorter man försöker sig på de första 2 åren. Första året skulle jag vilja säga; inte fler än 5 sorter (perenner ej inräknat), för det är ungefär allt man klarar av att hålla reda på, så, rensa, vattna och framförallt skörda och lagra.
(hoppas att det inte blev för OT nu...sorry isåfall)
-
Räcker 2 ha för både bete och foder på åretruntbasis? - låt säga till en "Nordsvensk".
Vi räknade lite på sommarbete i en annan tråd och kom fram till att minarealen under 3 månader bör ligga på minst 1 ha/häst.
Året har 12, så hur gör man med de andra 9?.
Annars så skulle jag oxå prioritera häst, men som beskrivet är det nog inget för den som vill vara självförsörjande på några 1000 kvm
Jag har tinkerhästar dvs häst av samma stl som nordsvensk .
Mina killar + ett varmblod betade ner (4 hästar) 4 hagar som var ca 2hkt st jun-okt .Så 8hkt som dom gick i 4mån innan jag fick stödfodra.
Bytte hagar hela tiden så det fick växa upp så ca 2v i varje hage.
-
Jag är inte alls självförsörjande, och har ingen ambition att bli det, förutom på vissa grödor. Men mitt råd är dock: börja i liten skala! Särskilt om du är nybörjare. Jag märker att många tror att det bara är att räkna ut hur mycket man behöver, gräva lite, stoppa fröna i jorden, varrna lite och sen skörda. Det funkar inte så. En viktig, kanske den allra viktigaste faktorn heter- TID. Hur mycket tid har du? Utgå från det, och sen kan du räkna ut hur stora odlingar du kan ha. Själv hara jag drygt 50 kvm, vilket jag klarar med nöd och näppe, då jag även har två småbarn och (av odling) ointresserad karl :).
Som Rosten skriver; det är ogjort jobb att odla upp massa plantor som man sedan inte sköter om när man planterat ut dem. Totalt slöseri.
Så tiden, tiden är nog den viktigaste faktorn i storleksuträkningen.
För att inte tala om när vi lastade våran 20 kvadratmeter stora matkällare full med potatis som vi köpt.
Egen lök som vi odlat och massvis med äpplen i lådor som vi plockat ner från träden.
Även massvis med burkar med vinbärsgele, hallonsylt, jordgubbssylt, blåbärssyllt och lingonsylt stod på hyllerna.
Så livet första hösten var underbart efter mycket slit och vi gladdes åt att äntligen var vi på väg med självförsörjning.
Det var den vintern som jag lärde mig att äpplen avger en gas som heter eten. :'(
Som får allt att mogna snabbare och givetvis ruttna snabbare.
Så äpplen, lök och potatis fick vi slänga det mesta av. :'(
Men nu vet jag att äpplen inte skall lagras i matkällaren.
Så jag har lärt mig lite i all fall ;).
Matkällaren så riktigt trevlig ut när den var full med
-
Jag har tinkerhästar dvs häst av samma stl som nordsvensk .
Mina killar + ett varmblod betade ner (4 hästar) 4 hagar som var ca 2hkt st jun-okt .Så 8hkt som dom gick i 4mån innan jag fick stödfodra.
Bytte hagar hela tiden så det fick växa upp så ca 2v i varje hage.
Tror det måste finnas utrymme att bedriva "växelbete" för att det ska bli hållbart i längden, och dessutom att man
kan undanta åkerdelar för plöjning/sådd och gödsling (träda).
Att bedriva "minimalistisk självhushållning" med häst på tajta arealer verkar alltså ogenomförbart, men det skulle
vara kul med lite "faktabaserat" underlag enl tidigare ställda frågor gällande areal/avkastning ha/årlig fodermängd, mm.
-
Tror det måste finnas utrymme att bedriva "växelbete" för att det ska bli hållbart i längden, och dessutom att man
kan undanta åkerdelar för plöjning/sådd och gödsling (träda).
Att bedriva "minimalistisk självhushållning" med häst på tajta arealer verkar alltså ogenomförbart, men det skulle
vara kul med lite "faktabaserat" underlag enl tidigare ställda frågor gällande areal/avkastning ha/årlig fodermängd, mm. :)
Det är bara att hålla med. :)
-
Fast man kan ju ha shettis .
Bra brukshäst i minimått som käkar tre kilo hö per dag ungefär.
-
Fast man kan ju ha shettis .
Bra brukshäst i minimått som käkar tre kilo hö per dag ungefär.
vist är det så :)
-
Fast man kan ju ha shettis .
Bra brukshäst i minimått som käkar tre kilo hö per dag ungefär.
Nja,, (skrattar), shettis får nog vara - åtminstonde för min del, men givetvis har du rätt
i att de kräver mindre foder.
-
Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.
Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.
Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!
Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.
-
Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.
Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.
Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!
Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.
Maten var väsentligt dyrare i jämförelse med medelinkomsten då. En lanthandel kunde överleva på 5-6 hushåll har jag hört. Följaktligen var överskottet av odlingen värd mycket mer än idag, och man kunde köpa salt och socker för de pengarna.
Idag har vi högre krav på smaklighet, nyttighet och variation på vår mat, och vi har högre krav på vår levnadsstandard. Därför är det svårare att vara självförsörjande, överskottet ska räcka till tv, bredband, telefon, resor osv, som de flesta av oss anser oumbärliga.
-
Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.
Man kunde komplettera genom att samla ho i diken och vaggrenar, godsel pa allmana vagar (detta var fore bilarna...) och samla frukt och bar i skogar och bredvid akrar.
Annu battre blev det om man hade en ko, men kossor tar upp mycket plats!
Antagligen levde man annorlunda pa den tiden.
Det vanliga var nog också att man tog åt sig alla extrajobb man kom över.
Sen vet jag att min far berättade att farfar reste runt och slaktade åt dom rikare.
Då fick han kött och slamsor i betalning.
Även mycket skogshuggarjobb fanns att få tag på som vinterinkomst.
En liten bit ifrån mig så bodde det för hundra år sedan en dikesgrävare.
Han handgrävd diken så länge som det inte var tjäle i marken.
Han grävde också bort stubbar där man skulle göra ny åkermark.
-
åker ni på semester till Lettland får ni se magra kor stå tjudrade i dikena längs vägen . Även de större vägarna . Ni ser folk gå och slå dikesrenarna för att ta till hö till kon . Så det är inte bara gammal historia i Sverige det är verklighet för människor ute i Europa även på 2000-talet .
Det är ljusår mellan Estland och Lettland , ändå är Lettland ett ekonomiskt land mer likt Sverige ( om man tittar på kronkursen ) , medans Estland är U-landet .
Men det beror mycket på att i Lettland skiter man i folket .
Djurskydd finns , men har man en ko så äger man den , alltså får inte djurskyddet beslagta utan bara lämna råd och ev. hjälp i form av pengar , foder eller handkraft för att hjälpa djuren .
Förlåt OT
-
Jag tycker inte att du är särskilt OT, esten. Förutom att de flesta svenskar vill ha bättre djurhållning än vad en del accepterar i baltikum, så har vi mycket att lära av dem som bor på landsbygden där. De håller på med självhushållning på riktigt, inte bara på lek. Och de har fortfarande kunskapen om hur man med enkla och billiga redskap tillverkar det mesta som man behöver. Det finns det få som kan i Sverige. Dessutom finns det bra redskap och enklare maskiner att köpa där, som antingen inte finns, eller är dyra i Sverige. Problemet är bara språket om man vill lära sig mer.
De har även andra grönsakssorter än vad vi har, som ger kontinuerlig skörd, istället för att bli klara på en gång, som fröföretagen i Sverige vill sälja.
Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, fortfarande har arbetshästar, fortfarande odlar det mesta själva osv. Skulle gärna åka runt och lära mig mer om hantverk, odling osv, om det inte vore så svårt med språket, och om jag inte var så bunden av mina djur här.
-
....Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, ....
Men det kan vi väl i Sverige också! Här i Dalarna timras det för fullt. I övrigt håller jag med. :)
-
Jag tycker inte att du är särskilt OT, esten. Förutom att de flesta svenskar vill ha bättre djurhållning än vad en del accepterar i baltikum, så har vi mycket att lära av dem som bor på landsbygden där. De håller på med självhushållning på riktigt, inte bara på lek. Och de har fortfarande kunskapen om hur man med enkla och billiga redskap tillverkar det mesta som man behöver. Det finns det få som kan i Sverige. Dessutom finns det bra redskap och enklare maskiner att köpa där, som antingen inte finns, eller är dyra i Sverige. Problemet är bara språket om man vill lära sig mer.
De har även andra grönsakssorter än vad vi har, som ger kontinuerlig skörd, istället för att bli klara på en gång, som fröföretagen i Sverige vill sälja.
Jag har bara rest runt lite i Litauen, men kunde konstatera att de fortfarande kan bygga timrade hus, fortfarande har arbetshästar, fortfarande odlar det mesta själva osv. Skulle gärna åka runt och lära mig mer om hantverk, odling osv, om det inte vore så svårt med språket, och om jag inte var så bunden av mina djur här.
Hur skulle man kunna lära sig mer om det här? Få tillgång till den kunskapen?
-
Tja, hitta någon som kan språket/språken, och någon som kan en del om odling, djurhållning, byggande osv. Dokumentera och skriva en bok. Ett bra projekt för någon som är engagerad...
-
Ingen aning om vad gäller arealer egentligen. Jag har också sett lite olika bud. För att få en bra sanningshalt i detta bör man också se över växtnäringsfrågan tycker jag och vad som krävs för att återföra näringen till jorden. Måste man ta in den utifrån eller kan man cirkulera den inom odlingen? Äter man all mat själv, blir det förstås enklare. Men det finns en del hygientekniska frågor att fundera och undersöka innan man börjar sprida fekalier, urin och gråvatten i odlingarna (se t.ex. The humanure handbook och JTI's studier). Ett alternativ kanske kan vara att förlänga kretsloppet, men då får man också räkna med förluster.
Jag skulle satsa på äldre sorter som inte mognar lika jämt som dagens modernare. En del tyder dessutom på att många äldre sorter (åtminstonde spannmål) innehåller mer näringsämnen.
Fördelen med ojämt mognande grönsaker är just att man inte äter all mat på en gång och därmed inte får lika koncentrerade skördetider och skördar som man sedan måste ta hand om på olika sätt.
Det är också givetvis bra att använda sorter som mognar vid olika tidpunkter.
Förslag på färska grönsaker som har bra lagringsegenskaper: kinesisk kål, kålrabbi, kålrötter, lök, vintermorötter, palsternacka, purjolök, selleri och vitkål.
Sen är förstås spritbönor i alla dess slag bra ur näringssynpunkt. Särskilt bondbönor och rika på proteiner.
Kanske kan nakenhavre vara ett bra komplement också. Något måste ni väl äta på våren? :)
-
Ja, det var många kloka kommentarer, tench.
Med gröngödsling av kvävefixerare kan man ju kompensera för en del svinn av kväve i kretsloppet. Men visst är det en intressant fråga vad man gör med människornas avlopp. Ett förslag är en slags rotzonsanläggning (finns utvecklat för hushåll, av t.ex Phytosystem i Alnarp), där mikroorganismer och växter bearbetar avloppet så att det är harmlöst att återföra till odlingar. Sen att antroposofer visst anser att det av andra skäl än patogener är olämpligt att göda människoföda med människogödsel, det får stå för dem.
Aldrig fel, tror jag, i ett småskaligt självhushåll att ha små födoeffektiva djur som höns. De utnyttjar en massa insekter och ogräs som blir till goda ägg. Och bra gödsel.
Om jag skulle försöka leva helt självhushållande skulle jag först och främst se till att jag hade kunskapen och lokalerna till förvaring. Och så kunskaperna till odling, förstås. Nu är jag inte köttätare, men det låter som om TS använder ganska mycket kött. Då är det nog klokast att se till att ni inte har för lite mark. Försök inte klara er på ett hektar, om mycket av växtnäringen ska omvandlas till kött innan ni äter den.
Gillar ni fisk, så kolla in Aquaponics, ett system som jag tycker verkar mycket lovande för att producera ganska mycket mat på liten yta. Har inte provat själv än, men det står på min to-do-lista.
Har ni möjlighet att göra varmbänkar och/eller växthus, tror jag att ni kommer att ha ett roligare självhushållarliv, än man hade förr i tiden med ganska enformig vinterdiet. Förlänger ju i alla fall säsongen. Här i Skåne en mindre extrem vinter, kanske rent av till året om, med lite klok planering.
Och som skrivits tidigare i tråden - utgå från hur mycket tid (och kunskap) ni har från början. Hade ju varit super att ha "starta eget-bidrag" för självhushålleriet, men det är nog inte görligt.
-
Varför är det ingen som nämner sädesslagen när det är tal om självhushåll, särskilt när det gäller vad som är lätt att förvara över vintern? Det är ju det klassiska som har gjorts i årtusenden. Beböver bara mogna och torka. Liksom gula ärter och mogna bondbönor.
-
Troligen för att det krävs lite knöliga metoder för att tröska osv?
Jag nämde nakenhavre dock, som är lite lättare.
-
tench, menas då med 'självförsörjande' att man inte ska äta något med spannmål alls? Inget av gröt, bröd, pasta, pajer, bakverk alls? Eller menas det med 'självförsörjande' att vara självförsörjande endast vad gäller grönsaker och möjligen frukt, och köpa allt som har med mjöl och gryn att göra? Och socker? Då förstår jag de låga arealer har nämnts.
-
Nej, jag tror vi behöver spannmålen ifall vi ska få en fullvärdig kost. Det går eventuellt att ersätta med alternativ.
Enklast är nog att börja med grönsakerna eftersom de vanligtvis inte kräver särskilda skördemetoder i mindre skala.
Bovete tycker jag vore intressant av flera anledningar. Men även där är ett problem med att det inte finns (vad jag vet) kapitalvänliga metoder för skalning.
Nakenhavre som jag nämde är intressant just för att det är lite enklare att hantera med billiga metoder. Hårtork borde duga :D Jag tänkte testa i år.
Vet egentligen inte vilken typ av självförsörjning som efterfrågas heller egentligen?
Någon postade en studie ovan, men där har man intervjuvat företagare som är ideologiskt inriktade och driver det med litet kapital, lever snålt och arbetar endast delvis med självförsörjning av mat. Väl värd att läsa om eldsjälar som fortfarande plöjer med häst osv. dock!
Hur som helst så krävs det nog en hel del ifall man ska vara 100% självförsörjande och dessutom ha en kosthållning helt utan animalisk föda. Då lär man behöva titta på metoder för oljepressning också kan jag tänka mig, för att få i sig nödvändiga fetter och sånt.
-
Det finns ju i en annan tråd här där man tog upp hur mycket mark en vegetarian behövde för att bli självförsörjade . Där länkades till ett Svenskt försök via SLU .
Man kom fram till 800 kvm där . Det var med frukt , bär , grönsaker i alla former , spannmål , sockerbetor för sockerframställning , oljeväxter till matolja osv .
OBS att detta är en person en familj på 4 behöver ju då 3-4 gånger så mycket mark beroende på barnen .
Och här var det vegetarianer utan djurhållning .
-
Det laveste tallet jeg har sett på sjølberging er 148 kvm/person/år. Dette var amerikanere, som ikke sa noe om vekstsone. Jeg mangler dessverre link. De fokuserte på to ting: kalorier/areal og kalorier/kilo avling. Etter hva jeg husker var det purre som ga mest kalorier, ca 17, mens poteter og jordskokk ga 13 - 14.
Jeg antar at de forutsatte usedvanlig dyktige hagebruksfolk. Antar også at folk på så lite mat går rundt hele året med fetthunger. Vil vel også tro at hvis 5 av potetplantene dine dør, gjør du det samme.
Likevel er det fantastisk hvor mye avling vi kan få på lite areal. Selv dyrket jeg poteter i sommer på et jordstykke som ikke var ordentlig etablert: En av potetplantene (Blå kongo) gav 3 kg poteter.
-
Ett snabbt inlagg bara. Jag har spenderat mycket tid att titta pa gamla tiders jordbruksbocker och kommit fram till att det under 1800-talet ansags tillrackligt med 1000kvm for en familj pa tva vuxna och tva barn. Gris, hons, kaniner, duvor och potatis. Det man behover utover detta (salt, bransle, socker etc.) skulle man kunna byta sig till genom overskottet.
Tviler på om 1000 kvm var tilstrekkelig for 4 personer på 1800-tallet som dyrket på tradisjonelt vis. På den tiden var korn og mel basisføde. Dette ble nok kjøpt inn, sammen med salt, sukker, smør etc. På de 1000 kvm ville jeg tro at de dyrket poteter, gulerøtter, løk, kål, samt hadde noen frukttrær, rabarbra og bærbusker.
Småpoteter etc ble gitt til høns og gris, i tillegg vil jeg tro at grise- og hønsefor i form av bygg/havre etc ble kjøpt inn.
På 1000 kvm er en familie mer enn selvforsynt med grønnsaker, men ikke med korn. For å dyrke korn trengs en hest. (Sorry, shettis regnes ikke.) En hest trenger et areal på 8 - 9000 kvm. Det samme trenger en ku. Geit og sau trenger 1100 kvm.
-
Viker ett hundöra....
Vill oxå poängtera att man inte får ha en häst ensam nuförtiden, så vill man ha häst, får man räkna med två.... om inte grannen har häst och man kan ha dem ihop vill säga....
.... hinner inte skriva mer nu.... men oj vilken bra tråd :D
-
'Det laveste tallet jeg har sett på sjølberging er 148 kvm/person/år. Dette var amerikanere, som ikke sa noe om vekstsone. Jeg mangler dessverre link. De fokuserte på to ting: kalorier/areal og kalorier/kilo avling. Etter hva jeg husker var det purre som ga mest kalorier, ca 17, mens poteter og jordskokk ga 13 - 14.'
Oavsett växtzon ligger hela Amerika betydligt längre söderut än Skandinavien (utom Alaska förstås)
Sverige ligger mellan, 55 och 69 i breddgrad, huvuddelen av USA mellan 25 och 48. New York ligger på samma breddgrad som södra Italien. Även om New York har rätt kalla vintrar, betyder det oerhört mycket starkare vintersol än här, så många växter kan odlas under glas hela vintern. Och med den starka sommarsol som de har kan vissa grödor med fördel odlas i skuggan av andra.
Varggrav, purre betyder väl purjolök? Troligen pga av vinterodling kunde det ge mer än potatis per areal.
-
Vist, Krasan!
Forresten, att vara helt sjalvforsorjande ar antingen att avsta fran datorer och telefoner och el och allt som man inte kan tillverka for hand (fast det finns ett gang amerikaner som haller pa och bygger en dator fran scratch, dvs. de bryter eget koppar och kisel... de har annu inte kommit sa langt), eller ocksa att rakna sig som sjalvforsorjande nar man kan byta till sig det man inte klarar av sjalv. Dvs. om du kan lana ihop stro-plattar att valla getter pa av dina grannar och koncentrera dig pa get produkter och byta mot allt annat du behover, da lar du ju inte behova manga kvadratmeter for att bli "sjalvforsorjande". Fast det finns nog fa tandlakare som tar emot betalning i getost och annu varre blir det nog att overtala CSN att ta emot studielansamorteringar genom att du getklipper grasmattan utanfor deras kontor varje sommar.
Sa for far man nog definiera begreppet "sjalvforsorjande". ;)
-
I det här fallet antar jag att man menar självförsörjande på mat. Alltså, hur stor jordplätt som krävs för att odla en persons årsförbrukning av föda.
Att vara självförsörjande kan lika gärna vara att man "sörjer för sig själv" med lönen från sitt lönearbete, och inte är beroende av allmosor. Ordet betyder alltså inte per definition att man ska göra allting själv.
-
Karsan: "Purre" betyder "purjolök".
Purre ga mest kalorier/areal, men trenger vel i grunnen husdyrgjødsel for å trives. Det må komme utenfra. Problemet med purre er vel også at den har lav kaloritetthet. Du må spise mye purresuppe for å kunne kalle det en skikkelig frokost. Ellers tviler jeg på om purre kan dyrkes som vintervekst så mange steder i USA. At den gir mye skyldes vel heller at den står tett og at all biomasse kan spises. Med de fleste andre avlinger kastes jo det meste av planten.
-
Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.
Men det beror ju till viss del på hur och vad man prioriterar också .
Man kan ikke ha poteter oftere ennn hvert 4. år. Kål kun hvert 6. år. Så hvis dere skal dyrke 100 kvm poteter i vekstskifte med kål, trenger dere 600 kvm grønnsakland.
30 kvm "färska blad- och grönsakerer" gir ekstremt mye salat. På det arealet kan det lett dyrkes 100 kilo kålrot eller for-røtter til kaniner.
Ellers vil jeg anbefale Seymors bok om småbruk, han er svært flink på vekstskifte som inkluderer beite (vall) og dyredrift.
-
..... nu har jag lite mer tid....Jag skrattar gott och igenkännande när Rosten berättar sin historia och det är väl lika bra att börja berätta om hur vi har det....
Vi har idag 6Ha mark med ett boningshus, ett äldre obeboeligt hus och en laggård om ca.100kvm. Marken är i runda slängar fördelad på 1,5Ha impediment, 2Ha bete och 2,5Ha brukbar mark. På impedimentet har vi tillräckligt med träd för att kunna stödelda med ved.... men det skulle inte räcka till att värma upp hela kåken. På den brukbara marken odlar vi idag endast vall. Det blir tillräckligt med hö för att vinterfodra 2 fjordingar och två shettisar (vid normal skörd). Betet är oxå tillräckligt för de djur vi har idag.... men eftersom vi bara har häst skulle paracittrycket bli mycket hårt om de bara gick på våra marker. Vi växlar därför sommarhagar med grannen.
När man har mark över 4Ha så får du lov att skjuta rådjur och småvilt, samt en älgkalv under den allmänna jakten. Hittils på 7 år har det inte stått någon kalv och tryckt på våra stackars Ha just under de två dagarna ::). Men rådjur är det gott om. Vi har oxå ganska nära till havet och en insjö.... så fisk är inte heller något problem :D
Vi har utöver de fyra hästarna en del höns. Jag säljer avelsägg, matägg och kycklingar. Det är nog ändå så att tupparna i min frys är dyrare än de som ligger i frysen på ICA ::)
Grönsaker odlar jag på 5x10m. Då har vi potatis, morötter, rödbetor och lök så det räcker fram till jul ungefär. Örter för hela säsongen. Tomater, chili, sallad, mangold, ärtor, bönor och jordgubbar under växtsäsongen.
I fruktträdgården finns det Äpple, vinbär, hallon, rabarber.... och det finns det fortfarande i frysen.
Precis som Rosten tagit upp tidigare är det för oss en omöjlighet att få ihop detta ekonomiskt.... och eftersom iallafall en av oss måste jobba arslet av sig på annan ort är det svårt att hinna med tidsmässigt..... men det är ändå ett härligt sätt att leva :-* Vi hinner inte med att ta omhand allt vi skulle kunna lagra och förvara.... frysen skulle kunna vara full av nässlor och rönnbär och jag hann inte med mangolden och de gröna tomaterna i år.
Det är ett mycket gott råd att inte skaffa för mycket djur i början utan utöka succesivt. Samma gäller odlingarna..... men odlingarna far inte lika illa om du inte hinner med dem.... det är det "bara" plånboken som gör.
Skulle jag rekommendera TS en areal hade jag nog sagt att en gård på 10-15Ha är en gård du troligtvis skulle kunna gå runt på och jag tror inte du skulle växa ur den heller. Se till att du inte har för långt till en sjö med fisk i och att det är tillräckligt långt till havet för att inte bli för dyrt ::) Räkan med mycket nattarbete, hårt slit och mycket oro för att skörden ska bli bärgad..... men oxå en otroligt härlig känsla när du äter det egenodlade och hemsläpade. Samt en fantastisk frid när du äter frukost mitt bland surrande bin i örtagården ;)
-
Man kan ikke ha poteter oftere ennn hvert 4. år. Kål kun hvert 6. år. Så hvis dere skal dyrke 100 kvm poteter i vekstskifte med kål, trenger dere 600 kvm grønnsakland.
30 kvm "färska blad- och grönsakerer" gir ekstremt mye salat. På det arealet kan det lett dyrkes 100 kilo kålrot eller for-røtter til kaniner.
Ellers vil jeg anbefale Seymors bok om småbruk, han er svært flink på vekstskifte som inkluderer beite (vall) og dyredrift.
Ex. är taget ur en bok om biodynamisk odling
-
Jag tycker det är intressant att höra att just hästar tar så mycket areal och resurser. Varför är det så?
Det verkar som om både hos Rosten och jennyt är det hästar som "stjäl" tid, resurser och pengar. Utan hästar (eller ska man säga större djur?) så går det bättre och man behöver mindre areal.
Dock är det inte som pratar om dieselkostnader. Har man 7-8 ha så blir det en hel del diesel som går åt att bruka den. Men två hästar verkar vara dyrare.
-
Sålänge man har en fungerande, men någorlunda billig traktor så är den absolut billigare än hästarna.... men sen ska man ju ha plog, harv, såmaskin, tröska, hövändare, balpress, slåtter..... om man kör det racet ;).... det blir nog ändå billigare än att ha häst....
En anledning till att man behöver större arealer till större djur idag, än för 60 år sedan, är ju det regelverk som finns runt djurhållning idag. Idag får hästar inte stå inne i spilta hela vintern tex. Hönsen får inte sitta i burar osv..Jag tycker dessa regler är bra.... men nog 17 är de mer arealkrävande än hur det var förut.
Det är ju oxå så att man idag få vääääldigt dålig avkastning på det gården ger.... det gör att man måste förvärvsarbeta någon annan stans för att betala lånen på gården (och CSN-lånen) ..... vilket medför att man inte hinner ta tillvara allt som man annars kunnat..... som lövtäkt, gräset i dikesrenarna osv. Det får gå undan att ta in höet, när man måste ta in det under några stulna semesterdagar.....
-
Intressant läsning! Håller fullständigt med den delen av skaran som är "krassa", dvs just det att allt tar sån evig tid i anspråk så det slutar med att mycket går förlorat för man hann inte innan det blommade över, mognade över, frös, vissnade ner etc. Synd men så är det. Det svåra är nog att vara "lagom" stor. Ska man förvärvsarbeta också? Det är en himla skillnad, med både resor, lunch, kläder och framför allt TIDEN. Arbetar man inte blir ju kontanter en bristvara, det är alltid svårt att omsätta egna grejor i kontanter så det blir nån reda med.
Har bott på egen gård i 5 år och gått igenom mycket men också lärt mig enormt mycket av alla misstag. Dyra misstag. Har inte läst allt men det jag reagerar mot är dels
- jordgubbar, som har diskuterats, mycket arbete för den sylten, men visst gott är det (äppelmos är mycket mindre arbete med)
- egen tjur! Man kan inte hålla ett så stort och dyrt djur för 2 kor. Absolut slöseri, det funkar inte.
- flera hästar, visst jag älskar hästar men de har inget berättigande i en så snäv ekonomi som denna tråd handlar om. Vet ej ens om en häst svarar sig, men man kanske kan få tag på undanlagda redskap gratis.....
- att odla känsliga grönsaker. Man måste lägga tid, energi och pengar på nånting som är säkert, och som dessutom är lätta att lagra, för att slippa köpa frysboxar till allt man ska äta.
-
Håller med dig skogsråetiskogen..... handjuren är alldeles för dyra i drift, för att vara försvarbara ;D ;).... bättre att låna eller åka på utflykt med flickorna när det bär till..... ett par tuppar på 20-talet höns räcker gott och en drake om man har ankor är försvarbart....
Hästarna här hos mig är här endast av personliga intressen..... ekonomiskt försvarbara är de inte! ..... men man får ändå en uppfattning om hur lite marken räcker till om man ska odla vinterfoder och ha sommarhagar till flertalet större djur...
-
Sålänge man har en fungerande, men någorlunda billig traktor så är den absolut billigare än hästarna.... men sen ska man ju ha plog, harv, såmaskin, tröska, hövändare, balpress, slåtter..... om man kör det racet ;).... det blir nog ändå billigare än att ha häst....
En anledning till att man behöver större arealer till större djur idag, än för 60 år sedan, är ju det regelverk som finns runt djurhållning idag. Idag får hästar inte stå inne i spilta hela vintern tex. Hönsen får inte sitta i burar osv..Jag tycker dessa regler är bra.... men nog 17 är de mer arealkrävande än hur det var förut.
Det är ju oxå så att man idag få vääääldigt dålig avkastning på det gården ger.... det gör att man måste förvärvsarbeta någon annan stans för att betala lånen på gården (och CSN-lånen) ..... vilket medför att man inte hinner ta tillvara allt som man annars kunnat..... som lövtäkt, gräset i dikesrenarna osv. Det får gå undan att ta in höet, när man måste ta in det under några stulna semesterdagar.....
det förut sätter att man kan laga skälv och delar ä inte alltid lätta att få tag på.
-
Jag tycker det är intressant att höra att just hästar tar så mycket areal och resurser. Varför är det så?
[...]
Dock är det inte som pratar om dieselkostnader. Har man 7-8 ha så blir det en hel del diesel som går åt att bruka den. Men två hästar verkar vara dyrare.
Har lest at en moderne traktorbonde bruker like stor prosent av arealet sitt til å "fø" traktoren, som en 1800-talls bond brukte til å fø hestene sine. Hele den moderne sivilisasjonen er grunnlagt på god tilgang av svært billig energi. Hvis (når) det endrer seg, kan det være lurt å ha noen hesteredskaper liggende. (Hobbyhester vil det være nok av.)
Alle sivilisasjoner fra tidenes morgen har vært grunnlagt på korn. For å dyrke korn trenger vi traktor eller 2 hester eller 4 (6) okser.
De som er uenige med meg på det punktet, kan ta en spade og gå ut på en åker til våren og spa opp nok areal til å fø sin egen familie på hvete, samt sine foreldre og noen venner. Deretter må du harve over jordet 2 - 3 ganger. Du har kort tid på deg før det er tid for å så, og jeg vil gjette at du ganske snart kommer til den konklusjonen at potet, kålrabi og turnips smaker mye bedre enn du trodde.
-
Har lest at en moderne traktorbonde bruker like stor prosent av arealet sitt til å "fø" traktoren, som en 1800-talls bond brukte til å fø hestene sine. Hele den moderne sivilisasjonen er grunnlagt på god tilgang av svært billig energi. Hvis (når) det endrer seg, kan det være lurt å ha noen hesteredskaper liggende. (Hobbyhester vil det være nok av.)
Sant. Ska man köpa en en mindre gård idag så ska man nog ha i bakhuvudet att dieseln kan bli för dyr att använda till slut. Speciellt om man tänker sig tjäna pengar på sin gård...
-
Jag har sett siffror på "hemodladbiodiesel" dvs RME . Att det tog ca 10 % av arealen i anspråk att odla den mängd raps som behövdes för att ha nog diesel för att kunna driva gården .
-
Ja...detta med djuren. Oj vilka drömmar jag haft om olika djurslag jag skulle ha när jag skaffade hus, och framförallt skule jag ju ha en egen hushållsko!
Några år senare har verkligheten hunnit ikapp ;) ........Jag har själv begränsat med mark ca en hektar (men med möjlighet att arrendera) och har funderat mycket på hur jag bäst ska nyttja min bit mark för att producera mat till min familj. Till saken hör väl också att vi bor i norra norrland och har växtzon 6 (5 i gynnsamma lägen), men då bor vi i världens trevligaste by, och fick köpa huset väldigt billigt.
Jag har kommit fram till (åtminstånde så långt...kan ju ändra sig något längre fram) att om man vill föda sin familj, så bör man sattsa i första hand på att odla, och då odla människomat, dvs. inte djurfoder. Det är vad som kommer att ge mest och kosta minst, även mindra arealer av spannmål borde man kunna odla för hand (baserat endast på observationer av andra folkslag). Djur kan man sedan skaffa på premisser att de:
*Äter sådant som vi inte äter, eller äter resterna av vår mat.
*Har så blygsam aptit att man kan skaffa hö och foder genom att slå dikesrenar, ängskanter och hamla träd.
*Utnyttjar en bit mark som inte går att använda för att odla människomat
För mig så skulle jag nog säga att det som uppfyller kraven är: Kaniner eller 2-3 får eller 1-2 getter.
Sedan bör man som sagt skynda långsamt, det är lätt att misslyckas med allt om man tar på sig för mycket på en gång, börja litet, och skala upp när man känner att man har tid, och ork, och framför allt koll på arbetsföljden och hur mycket arbete det krävs för att skörda och lagra och kosververa, och torka etc etc infinitum.
Jag tycker att den lilla gården ur hållbarhets sympunkt är långt mycket intressantare än den stora.........om det i framtiden skulle bli så att många måste producera sin egen mat .....då är det den lilla gården som kommer att vara avgörande för om folk får svälta.
Jag kan också lägga till att jag idag jobbar på en mjölkgård, och jag älskar verkligen kor......men jag skulle under inga omständigheter vilja ha en själv. Det är en alldelens för stor tids- och resurs- tjuv.
-
Jordbruksverket har en del kalkyler som kan vara användbara för att få en uppfattning om hur tidskrävande olika moment är i grönsaksodling.
Det kanske kan vara till hjälp.
-
En sak som fattas i kalkylerna för måna av er är skogen. Tillräckligt med skog för att hålla sig med ved och gärdsgårdsvirke och byggnadsvirke till husbehov.
Ett vanligt självförsörjningsjordbruk för en familj här i trakten förr i tiden var 5-15 hektar åker och äng och 5-20 hektar skog. Fårbete på någon samfälld holme. Husbehovsfiske på samfällt vatten. Möjlighet att bärga starr och annat sjöfoder som växte på samfällda tillandningar och på grunt vatten. En häst eller två och några kor. Några får. Några höns kunde också finnas och någon hushållsgris. Andel i bolagstjur.
På ett sådant jordbruk producerades tillräckligt för att försörja en familj.
Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.
-
Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.
Typ, torpare.
-
Sida 17.
Det är ungefär så jag har lärt mig att det är.
http://www.his.se/PageFiles/6922/F%C3%B62_EK517G.pdf (http://www.his.se/PageFiles/6922/F%C3%B62_EK517G.pdf)
-
Ger det verkligen rätt siffror att jämföra med ett så gammalt jordbruk? Jordbruket har kommit en bit på vägen sedan dess (utöver mekanisering och handelsgödsel).
-
Ger det verkligen rätt siffror att jämföra med ett så gammalt jordbruk? Jordbruket har kommit en bit på vägen sedan dess (utöver mekanisering och handelsgödsel).
Man får ju en hint.. Vad har ändrats så drastiskt förutom mekanisering och konstgödsel?
-
Om vi vänder på hela tänkandet och gör tvärt om.
Bor man i en liten lägenhet så kan man skaffa en kolonilott exempelvis.
Då har man massor av tid att lägga på odlingen.
Så att man kan sköta den till 100% och på så sätt få max avkastning på kvadratmetrarna.
Man kan få äpplen av kolonigrannarna.
Körsbär, krusbär, vinbär, rabarber äpplen, plommon, krikon, kirskål mm brukar man hitta på ödetomter.
Man har tid att plocka svamp, blåbär, lingon, hallon, nässlor mm.
Har man tillgång till ett garage eller någon annan bra lokal på jobbet exempelvis så kan man köpa djur på hösten och slakta själv.
Vilket är betydligt billigare än att föda upp sina egna djur. (undantag kaniner och höns)
Ligger jobbet på exempelvis ett industriområde så kan man ha bikupor där.
I dag så har jag lagt ca 2 timmar på snöskottning på gården.
Med en lägenhet så hade jag lagt 2 timmar på att förbereda årets bikupor istället.
-
Jag tror att det är ett misstag att säga att det måste vara som det var förr. Det ger ett värdefullt tillskott av kunskap att titta på historien, men jag anser att man måste gå vidare därifrån för att hitta ett hållbart sätt att leva........och definitionen av självhushållning har stöts och blötts många gånger tidigare på alternativ....måste vi göra det igen i den här tråden?
...kan vi inte bara låta det vara lite flytande, men med tyngdpunkten på odling eftersom det är under den fliken som tråden ligger.
Men för att återgå till odlingen, så tycker jag att man bör ta den kuskap som finns som en språngbräda för att forma något som kan fungera för oss som lever här och nu, och dessutom anpassa det till våra enskilda livsförhållanden, odlingsytor, klimat, livsdrömmar etc.
-
Jag tror att det är ett misstag att säga att det måste vara som det var förr. Det ger ett värdefullt tillskott av kunskap att titta på historien, men jag anser att man måste gå vidare därifrån för att hitta ett hållbart sätt att leva........och definitionen av självhushållning har stöts och blötts många gånger tidigare på alternativ....måste vi göra det igen i den här tråden?
...kan vi inte bara låta det vara lite flytande, men med tyngdpunkten på odling eftersom det är under den fliken som tråden ligger.
Men för att återgå till odlingen, så tycker jag att man bör ta den kuskap som finns som en språngbräda för att forma något som kan fungera för oss som lever här och nu, och dessutom anpassa det till våra enskilda livsförhållanden, odlingsytor, klimat, livsdrömmar etc.
Hur får man det hållbart på ett "modernt" sätt då? Teknik och utveckling är det som leder allt käpprätt åt helvete, ska man då motverka symtomen eller orsaken? Eller hur ska det gå till?
-
Nej, inte genom teknologi, utan genom kunskap. Man kan till exempel börja med att arbeta med det som vi lärt oss genom permakulturen, och förbättra, och lära oss ännu mer om att sammarbeta med naturen för att få en så lyckad odling som möjligt.
Man bör inte heller göra misstaget att tro att "hjulet redan är uppfunnet" vad det gäller jordbruk, och att det inte finns mer att lära. mer att upptäcka och kanske bättre sätt att göra saker på.
För är det så att vi måste ha den gamla modellen för att skaffa oss mat, i en mer storskalig bild av matförsörjning i sverige, så är vi helt enkelt för många, det skulle troligtvis aldrig fungera. Den idén fungerar som några enstaka självhushållare kanske, men inte när man talar hållbarhet i större skala. (förlåt nu blev det OT...jag ska försöka återknyta till ämnet).
Sedan så är det långt ifrån alla som har råd eller möjlighet att skaffa sig 40 hektar mark med skog och allt........för väldigt många av oss så handlar det om betydligt mindre arealer.........så att utväckla ett sätt att kunna odla sin mat på en bit mark som inte nödvändigtvis måste vara så stor, tror jag skulle gynna många......och idag finns det många trådar att ta upp och spinna vidare på, där man fått bra resultat.
-
Hur får man det hållbart på ett "modernt" sätt då? Teknik och utveckling är det som leder allt käpprätt åt helvete, ska man då motverka symtomen eller orsaken? Eller hur ska det gå till?
Vi kan ta Kina som ex. där har man ju lite annan syn på det mesta och har lärt sig odla utifrån sina förutsättningar . När Engelsmännen kom dit så började man lära ut moderna metoder i lantbruk , man odlade som i England .
Det gick väl bra i början , men snart började växterna bli sjuka växtsjukdommar som man inte sett i Kina tidigare , jorden var känsligare och blev lättare utarmad .
Man fick sätta sig ner och börja fundera ordentligt . det gick inte att gå tillbaka till det gammla heller pga de "nya" växtsjukdomarna och utarmningen av jorden som blivit .
Där föddes den organisk-biologiska odlingen en av de modeller som ingår i de alternativa odlingsmodellerna idag .
så visst finns det även idag modeller som tar till vara på resurserna och som inte är direkt kommna ur "då tidens jordbruk"
-
Vi kan ta Kina som ex. där har man ju lite annan syn på det mesta och har lärt sig odla utifrån sina förutsättningar . När Engelsmännen kom dit så började man lära ut moderna metoder i lantbruk , man odlade som i England .
Det gick väl bra i början , men snart började växterna bli sjuka växtsjukdommar som man inte sett i Kina tidigare , jorden var känsligare och blev lättare utarmad .
Man fick sätta sig ner och börja fundera ordentligt . det gick inte att gå tillbaka till det gammla heller pga de "nya" växtsjukdomarna och utarmningen av jorden som blivit .
Där föddes den organisk-biologiska odlingen en av de modeller som ingår i de alternativa odlingsmodellerna idag .
så visst finns det även idag modeller som tar till vara på resurserna och som inte är direkt kommna ur "då tidens jordbruk"
Jag trodde det var Rusch som utvecklade den organisk-biologiska odlingen? Officiellt i alla fall. Misstänker dock att täckodling och bearbetningsfri odling alltid har funnits i olika former.
Man får ju en hint.. Vad har ändrats så drastiskt förutom mekanisering och konstgödsel?
Men vänta nu. Menar du att du inte tror att lantbruksuniversiteten världen runt inte drivit fram utvecklingen förutom användningen av redskap och handelsgödsel?
Självklart har mycket utvecklas. Nog för att handelsgödsel och bekämpningsmedel var huvudsaklig anledning till den gröna revolutionen. Idag strävar forskningen att använda växtnäringen effektivare och mycket forskning pågår för att utveckla integrerat växtskydd genom att sätta in predatorer och odla i genomtänkta växtföljder och liknande. Jag tycker mig läsa om ny rön och råd stup i kvarten när det kommer till odling. Den ena lösningen smartare än den andra. Jag tror det krävs lite mer än en plog och en påse NPK från Yara.
-
Titta bara på den gröna revolusionen på Cuba .
Där var man isolerade pga handelsembargon mm pga politiken . ( ingen import av kemikalier till jordbruket )
Nu vallfärdar man dit från andra länder för att lära sig miljövänliga odlingsformer .
-
Jämförelsen med 1930-talet är de enda fakta vi har som är baserade på verklig fungerande självhushållning i det dagliga livet. Efter det har det mesta handlat om antingen stordrift med gift och konstgödsel eller småskaliga experiment och hemgjorda teorier.
Ni har helt rätt i att vi inte varken bör eller kan gå tillbaka till 1930-talet. Likväl är det ju från 1930-tals tekniken vi måste börja söka nya vägar framåt nu då utvecklingen har kört in på en återvändsgränd. Backa två steg till beprövad fungerande teknik och köra framåt i en ny riktning mot nya landvinningar och förbättringar. Så brukar produktutvecklingsingenjörer och uppfinnare göra då de märker att deras nya prototyp inte fungerar.
-
Kuba är ju som sagt ett intressant exempel. De baserar inte sina metoder på några större insatser vad jag har förstått.
Men som tidigare sagt så får man nog hålla det här med självförsörjning lite flytande. "Verklig" självhushållning borde väl om jag tolkar dig rätt innefatta alla resurser. Det vill säga att man även måste odla sitt eget utsäde och bryta sin egen malm...eller?
Måste finnas någon gräns. Däremot så tror jag att man kan få en hint av hur stora arealer man klarar av att sköta enbart med hjälp av djur.
-
Jämförelsen med 1930-talet är de enda fakta vi har som är baserade på verklig fungerande självhushållning i det dagliga livet. Efter det har det mesta handlat om antingen stordrift med gift och konstgödsel eller småskaliga experiment och hemgjorda teorier.
Ni har helt rätt i att vi inte varken bör eller kan gå tillbaka till 1930-talet. Likväl är det ju från 1930-tals tekniken vi måste börja söka nya vägar framåt nu då utvecklingen har kört in på en återvändsgränd. Backa två steg till beprövad fungerande teknik och köra framåt i en ny riktning mot nya landvinningar och förbättringar. Så brukar produktutvecklingsingenjörer och uppfinnare göra då de märker att deras nya prototyp inte fungerar.
Du skrev mina tankar..
-
Jämförelsen med 1930-talet är de enda fakta vi har som är baserade på verklig fungerande självhushållning i det dagliga livet. Efter det har det mesta handlat om antingen stordrift med gift och konstgödsel eller småskaliga experiment och hemgjorda teorier.
Ni har helt rätt i att vi inte varken bör eller kan gå tillbaka till 1930-talet. Likväl är det ju från 1930-tals tekniken vi måste börja söka nya vägar framåt nu då utvecklingen har kört in på en återvändsgränd. Backa två steg till beprövad fungerande teknik och köra framåt i en ny riktning mot nya landvinningar och förbättringar. Så brukar produktutvecklingsingenjörer och uppfinnare göra då de märker att deras nya prototyp inte fungerar.
Den här formuleringen ska jag ta med mig när andra tycker att jag "tjollrar" för det är ju precis det jag menar när jag försöker förklara varför jag håller på med det jag gör. Tack TW
-
Jämförelsen med 1930-talet är de enda fakta vi har som är baserade på verklig fungerande självhushållning i det dagliga livet. Efter det har det mesta handlat om antingen stordrift med gift och konstgödsel eller småskaliga experiment och hemgjorda teorier.
Ni har helt rätt i att vi inte varken bör eller kan gå tillbaka till 1930-talet. Likväl är det ju från 1930-tals tekniken vi måste börja söka nya vägar framåt nu då utvecklingen har kört in på en återvändsgränd. Backa två steg till beprövad fungerande teknik och köra framåt i en ny riktning mot nya landvinningar och förbättringar. Så brukar produktutvecklingsingenjörer och uppfinnare göra då de märker att deras nya prototyp inte fungerar.
Ja .....jag kan hålla med om mycket av det.......men jag tycker inte att det är helt nödvändigt att starta sin gård med 30-talets jordbrukstekniker och filosofier......det fungerar bättre som ett tankeexperiment, och på planeringsnivå tycker jag.
Men just själva tanken att det finns mer att upptäcka och att det inte finns något som är "klart" , tror jag är viktig att hålla fast vid, när man söker sig framåt. Sedan tror jag att trots att vi bor i ett så kallt klimat, så har vi mycket inspiration och kunskap att hämta från andra delar av världen....även om de har andra förutsättningar och utmaningar än oss, så kan själva modellen för problemhantering vara intressant att titta på.
-
En sak som fattas i kalkylerna för måna av er är skogen. Tillräckligt med skog för att hålla sig med ved och gärdsgårdsvirke och byggnadsvirke till husbehov.
Ett vanligt självförsörjningsjordbruk för en familj här i trakten förr i tiden var 5-15 hektar åker och äng och 5-20 hektar skog. Fårbete på någon samfälld holme. Husbehovsfiske på samfällt vatten. Möjlighet att bärga starr och annat sjöfoder som växte på samfällda tillandningar och på grunt vatten. En häst eller två och några kor. Några får. Några höns kunde också finnas och någon hushållsgris. Andel i bolagstjur.
På ett sådant jordbruk producerades tillräckligt för att försörja en familj.
Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.
Det är en intressant bild som tonar fram i detta inlägg och delvis även andra. Det verkar som självhushåll var något för de bättre bemedlade, medan sämre lottade fick nöja sig med olika slags anpassningar, som innefattade penninghushåll.
När var detta? Nån gång 1800-1950 gissar jag.
Det verkar ineffektivt om en så stor yta bara kan försörja en familj. Lite avsalu måste det väl ändå blivit och något måste man väl köpt in, även om man var så gott som självförsörjande på livsmedel?
-
Det är en intressant bild som tonar fram i detta inlägg och delvis även andra. Det verkar som självhushåll var något för de bättre bemedlade, medan sämre lottade fick nöja sig med olika slags anpassningar, som innefattade penninghushåll.
När var detta? Nån gång 1800-1950 gissar jag.
Det verkar ineffektivt om en så stor yta bara kan försörja en familj. Lite avsalu måste det väl ändå blivit och något måste man väl köpt in, även om man var så gott som självförsörjande på livsmedel?
du har inte fundera på att folk bytte sålde på marknader och så vidare för att få kontanter.
-
Har lest at en moderne traktorbonde bruker like stor prosent av arealet sitt til å "fø" traktoren, som en 1800-talls bond brukte til å fø hestene sine. Hele den moderne sivilisasjonen er grunnlagt på god tilgang av svært billig energi. Hvis (når) det endrer seg, kan det være lurt å ha noen hesteredskaper liggende. (Hobbyhester vil det være nok av.)
Alle sivilisasjoner fra tidenes morgen har vært grunnlagt på korn. For å dyrke korn trenger vi traktor eller 2 hester eller 4 (6) okser.
De som er uenige med meg på det punktet, kan ta en spade og gå ut på en åker til våren og spa opp nok areal til å fø sin egen familie på hvete, samt sine foreldre og noen venner. Deretter må du harve over jordet 2 - 3 ganger. Du har kort tid på deg før det er tid for å så, og jeg vil gjette at du ganske snart kommer til den konklusjonen at potet, kålrabi og turnips smaker mye bedre enn du trodde.
Det är inte svårare att bearbeta jord för spannmål än för grönsaker. Räknat per m2 är det tvärtom enklare då spannmålen kräver mindre välbearbetad jord än de flesta grönsaker. Men spannmålen kräver större areal. (Beror dock på kosthåll.)
Det går att odla spannmål i mycket liten skala med handredskap. Det är också en bra omväxlingsgröda till grönsaker och potatis. Problemet är framför allt tröskning och eventuell skalning. Tröskning med slaga är inte så enkelt men är man tvungen så lär man sig väl? Mattpiska mot ett plant (gärna sluttande) underlag är också ett användbart redskap. Men enligt en bekannt som prövat blir det lite jobbigt vid odlingar över 100 m2. Då har man gärna ett litet tröskverk.
Hur mycket spannmål behöver en vuxen person? Jag skulle tro att jag gör åt med ungefär 3 hg per dag eller 110 kg per år. Jag bör kunna odla det på ca 300 m2. (Detta varierar mycket beroende på mark, klimat, typ av spannmål, odlarens skicklighet, tillgång på gödsel.) En familj på två vuxna och två barn kanske behöver 1000 m2 för spannmål. Sen får man lägga till ca 10% till utsäde, samt vad man anser sig behöva i marginal. Så visst blir det en ganska stor yta, som man inte frivilligt brukar med enbart handredskap. Och tröskning för hand blir en hel del arbete.
Ska man också föda upp djur går det förstås åt mer. Spannmålsgivorna bör minimeras till djuren och varierar för olika djurslag.
Anm. Jag har rättat några felaktiga siffror, samt justerat min text.
-
du har inte fundera på att folk bytte sålde på marknader och så vidare för att få kontanter.
Det jag skrev var en kommentar till TW:s inlägg. Han talar inte om något sådant för de med lite större gårdar. Däremot talar han om viss penninghushållning för dem med småställen. Jag skrev dessutom: "Lite avsalu måste det väl ändå blivit och något måste man väl köpt in".
-
Det fanns många verkligt små jordbruk på 0,5-2 hektar åker/äng plus sjöfoder. Då odlade man ingen säd utan endast potatis och hö åt en ko eller två och kanske några får. Allt arbete gick med handkraft och tyngre körslor lejde man på. Fisket gav ofta ett tillskott. I skärgärden där det var knappt om åkerjord var det vanligt att männen for på säljakt och var borta ett par månader varje vår. Eftersom sådana småbruk var beroende av lönearbete eller fiske till avsalu under en stor del av året för att klara försörjningen så kan man inte kalla det för självförsörjning även om de fick en stor del av maten från egen produktion. Veden var man tvungen att köpa på rot om man inte hade skog.
Ytterligare kommentar till detta:
Att man inte odlade spannmål kan delvis ha berott på att man hade mer marginella marker där spannmål inte gick bra. De kan t ex ha varit magra, torra, skuggiga, frostlänta och/eller dåligt dränerade. Att småställena finns på mer marginella marker tycker jag verkar vara ett ganska allmänt mönster, som går igen även idag. Ska en bonde stycka av lite mark och sälja så säljer han inte gärna bästa åkern o s v.
Det följande är (ännu) mer spekulativt, men förefaller inte osannolikt. De som bodde på småställena kan också ha avstått från en del till synes möjliga verksamheter på gården för att de inte orkade. Kanske var de som hade mindre ställena inte lika arbetsföra som de som hade större. De hade kanske inte orkat skaffa något större? Dock tror jag att fördelningen av jordresurserna till stor del bestämdes av arv, men inte enbart. Och de mindre bemedlade åt antagligen sämre föda, som gjorde att de orkade mindre, bodde i kallare, dragigare hus och hade mindre ved o s v, vilket kanske gjorde att de lättare blev sjuka och klena.
-
Enligt mina 40-talssiffror är en normal skörd för höstvete 2700 kg/hektar. 200 kg går åt till utsäde. Omräknat till 100 kvadratmeter kan man räkna med ca 25 kg.
-
Enligt mina 40-talssiffror är en normal skörd för höstvete 2700 kg/hektar. 200 kg går åt till utsäde. Omräknat till 100 kvadratmeter kan man räkna med ca 25 kg.
Min siffra på 300 m2 för mitt årsbehov av spannmål till mat motsvarar en skörd på 3650 kg/ha = 3.65 hg/m2. Men som sagt varierar det mycket. (Jag hade en annan siffra förut, som var helt fel, för jag hade räknat för snabbt.)
-
Utsädes- och skördtabell, för den som har intresse därav:
http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/skord.shtml (http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/skord.shtml)
Och en fodermedelstabell:
http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/fodermedel.shtml (http://gullringe.se/Lantmannens%20bok/fodermedel.shtml)
-
Ytterligare kommentar till detta:
Att man inte odlade spannmål kan delvis ha berott på att man hade mer marginella marker där spannmål inte gick bra. De kan t ex ha varit magra, torra, skuggiga, frostlänta och/eller dåligt dränerade. Att småställena finns på mer marginella marker tycker jag verkar vara ett ganska allmänt mönster, som går igen även idag. Ska en bonde stycka av lite mark och sälja så säljer han inte gärna bästa åkern o s v.
Det följande är (ännu) mer spekulativt, men förefaller inte osannolikt. De som bodde på småställena kan också ha avstått från en del till synes möjliga verksamheter på gården för att de inte orkade. Kanske var de som hade mindre ställena inte lika arbetsföra som de som hade större. De hade kanske inte orkat skaffa något större? Dock tror jag att fördelningen av jordresurserna till stor del bestämdes av arv, men inte enbart. Och de mindre bemedlade åt antagligen sämre föda, som gjorde att de orkade mindre, bodde i kallare, dragigare hus och hade mindre ved o s v, vilket kanske gjorde att de lättare blev sjuka och klena.
Det där är den bilden som jag har fått fram genom att intervjua gamlingar dels om sådant de minns själva och dels sådant de känner till om förhållandena en generation tidigare. Det vill säga perioden 1880-1950 ungefär. Pappa växte upp på 50-talet på en väglös gård utan elektricitet där jordbruket gick med häst så han har också berättat mycket fastän det gäller en litet senare period.
För nyskiftena (mellan 1880 och 1960 i de flesta byar här omkring) så var de flesta gårdarna uppdelade på många små skiften utspridda överallt på byns marker. Det var ett resultat av århundradens arvsskiften och hemmansklyvningar och jordköp. Det betyder att också riktigt små småbruk kunde äga någon liten remsa av de bästa åkrarna i byn.
Jag har förstått det så att de fattiga levde i en byteshandelsekonomi med en del pengar i rörelse och egenproducerad mat som biinkomst. De rika levde självförsörjande av det gården producerade. Där ingår ju också att producera ett tillräckligt stort överskott för att kunna köpa eller byta till sig sådana saker som man inte kan producera själv. Allt som används nöts och förr eller senare går slåttermaskinen eller järnplogen sönder.
Om jag har förstått gubbarna och gummorna rätt så var det bristen på dragdjur som avgjorde. Om jordbruket var för litet för att ekonomiskt bära en häst kunde man inte odla säd så då satsade man allt på foder åt kor och får. Det gick att slå gräs med lie och dra hem det på dragkärra eller kälke men att plöja en sädesåker utan häst är dödfött.
Jag håller absolut med kattenihatten om att det är onödigt att bygga upp ett 1930-tals jordbruk att gå framåt från. Jag ser det mest som en fast punkt med kända fakta att gå framåt från......för vi är väl alla överens om att vi skall framåt.......
-
Intressant läsning! Ska skriva lite själv senare nån gång.
-
Om jag har förstått gubbarna och gummorna rätt så var det bristen på dragdjur som avgjorde. Om jordbruket var för litet för att ekonomiskt bära en häst kunde man inte odla säd så då satsade man allt på foder åt kor och får. Det gick att slå gräs med lie och dra hem det på dragkärra eller kälke men att plöja en sädesåker utan häst är dödfött.
Var det kanske därför potatis blev så poppis? Förresten var det inte oxar man plöjde mest med, fram på 1700-talet eller så? Och varför slutade man med det? Som jag förstår det kräver oxar mindre foder, och sedan kan man själv äta oxen när den blir gammal och trött.
-
jo, det stämmer, det var ett sätt att få både kött och dragkraft. Men de är fasansfullt långsamma att plöja med. Jag skulle tro att har du alternativet att göra det med häst så tar man nog det, kanske också dels för att hästen även kan användas till transporter med bättre resultat...just eftersom det är snabbare. Jag vill bara understryka att detta är hörsägen, jag har ingen källa på informationen....det är min chef som är bonde som berättat om hur de gjorde förr.
-
Så här står det i boken Svedjerök . Boken handlar om nybyggarfinnar i norrland .
"Det var svedjorna och boskapen som var försäkringen mot den rena svälten .
Ofta förvånas man över det stora antalet djur , som en del finnar hyste . Ovanligt välförsedd var Oluf Larsson i Wijcksiö . År 1620 redovisades för hans del : 2 hästar , 2 ston , 1 föl , 24 kor , 2 oxar , 2 tjurar , 2 stutar , 1 kviga , 6 svin , 20 får och 16 lamm .Han sådde 4 tunnor på åker och lika mycket på sina svedjeland .
Önde Larsson i Sunnanå hade det inte heller magert : 1 sto , 10 kor , 1 kviga , 3 risbitar (?) , 10 getter , 5 får och 2 svin Han sådde 3 tunnor på åker och lika mycket på svedjorna .
När man ser på siffrorna på alla dessa djur , kan man tycka att ett par saker är märkliga .- Hur klarade man att bärga allt vinterfoder , som besättningarna behövde ? - Och hur hade man hunnit med att lägga sig till med så många djur ? Torpen var ju tämligen nyupptagna ? Förklaringen är att vinterfodret om än knappt tilltaget , var möjligt att bärga genom myrslåtter , gamla svedjor , osv . Dessutom var just boskapen det viktigaste . Åkrarna var trots allt inte det primära i kampen för att överleva .
Boskapsskötselns betydelse innebar att foderbergningen var den viktigaste uppgiften i finnens arbetsår .
Slåttern på myrarna började i allmänhet direkt efter midsommar, vartefter man slog utmarker , tills det var tid att bärga brödsäden på svedjor och inägor . Men när det var bergat fortsatte höskörden så länge det var möjligt .
Ett viktigt tillskott var lövtäkten . Utom det fanns endel nödfoder som tallbarr , renmossa , halm , granlav , tall och aspbark ljung , agnar och till och med hästgödsel .
-
jo, det stämmer, det var ett sätt att få både kött och dragkraft. Men de är fasansfullt långsamma att plöja med. Jag skulle tro att har du alternativet att göra det med häst så tar man nog det, kanske också dels för att hästen även kan användas till transporter med bättre resultat...just eftersom det är snabbare. Jag vill bara understryka att detta är hörsägen, jag har ingen källa på informationen....det är min chef som är bonde som berättat om hur de gjorde förr.
det äger sin riktighet dom till och med körde med korna har ja hört talas om.
-
det äger sin riktighet dom till och med körde med korna har ja hört talas om.
Just det. För de riktigt små har det alltid varit för dyrt att ha specialiserade egna dragdjur, antingen det var häst eller oxe. Att då använda korna som dragdjur i tillägg till producenter av mjölk och kött är förnuftigt, eller låna dragdjur av andra.
Jag har sett gamla bilder här från Bergslagen där en lärare i Norbergstrakten harvade med sin ko, och en bonde i Hedemora som körde ett stort hölass i staden med en ko, bägge fotografierna från runt 1900. Och så har jag en svartvit bilderbok från 70-talet på en torpare i Småland som kör med sina två kor, "Herman på Torsatorpet" hette boken och mannen. De i Bergslagen verkade använda lokselar (möjlig vända upp och ned), medan han i Småland okade runt hornen.
Sedan har jag funnit att i Norge fanns "Statens småbrukslærarskule" i Asker där man på 30-talet gjorde försök med kor som dragkraft just för att lösa småbrukarnas behov och fann ut att de jobbade hälften så fort som hästarna ungefär (tror det var tvåspann kor kontra en häst), men de fick jobbet gjort och om de fick ett par kg extra kraftfoder om dagen så höll mjölkavkastningen sig uppe.
Jag har också läst att man gjort försök i Tyskland (tror det också var på 30-talet) och kom fram till att på gårdar under 7 hektar lönar det sig att köra med kor istället för att skaffa häst.
-
Kika in examensarbetet som postats tidigare i tråden. Där finns det yrkesutövare/självförsörjare som fortfarande använder dragkraft med häst. Om jag minns rätt är dock yrkesbiten relativt minimal. Någon säljer surkål t.ex.
-
Så här står det i boken Svedjerök . Boken handlar om nybyggarfinnar i norrland .
"Det var svedjorna och boskapen som var försäkringen mot den rena svälten .
Ofta förvånas man över det stora antalet djur , som en del finnar hyste . Ovanligt välförsedd var Oluf Larsson i Wijcksiö . År 1620 redovisades för hans del : 2 hästar , 2 ston , 1 föl , 24 kor , 2 oxar , 2 tjurar , 2 stutar , 1 kviga , 6 svin , 20 får och 16 lamm .Han sådde 4 tunnor på åker och lika mycket på sina svedjeland .
Önde Larsson i Sunnanå hade det inte heller magert : 1 sto , 10 kor , 1 kviga , 3 risbitar (?) , 10 getter , 5 får och 2 svin Han sådde 3 tunnor på åker och lika mycket på svedjorna .
När man ser på siffrorna på alla dessa djur , kan man tycka att ett par saker är märkliga .- Hur klarade man att bärga allt vinterfoder , som besättningarna behövde ? - Och hur hade man hunnit med att lägga sig till med så många djur ? Torpen var ju tämligen nyupptagna ? Förklaringen är att vinterfodret om än knappt tilltaget , var möjligt att bärga genom myrslåtter , gamla svedjor , osv . Dessutom var just boskapen det viktigaste . Åkrarna var trots allt inte det primära i kampen för att överleva .
Boskapsskötselns betydelse innebar att foderbergningen var den viktigaste uppgiften i finnens arbetsår .
Slåttern på myrarna började i allmänhet direkt efter midsommar, vartefter man slog utmarker , tills det var tid att bärga brödsäden på svedjor och inägor . Men när det var bergat fortsatte höskörden så länge det var möjligt .
Ett viktigt tillskott var lövtäkten . Utom det fanns endel nödfoder som tallbarr , renmossa , halm , granlav , tall och aspbark ljung , agnar och till och med hästgödsel .
Finnarna inåt landet satsade ännu mera på djurhållning än finlandssvenskarna.
Jag har faktiskt aldrig hört eller läst om oxar som dragdjur här i Österbotten annat än vid bruken och för vissa speciella tranporter. Bönderna körde med häst.
-
Finnarna inåt landet satsade ännu mera på djurhållning än finlandssvenskarna.
Jag har faktiskt aldrig hört eller läst om oxar som dragdjur här i Österbotten annat än vid bruken och för vissa speciella tranporter. Bönderna körde med häst.
Nu blir jag lite förvirrad. Nu skriver du om Österbotten, men det står till vänster om dina inlägg att du bor i Västerbotten. När du t ex skrev det följande, gällde det Öster- eller Västerbotten?
"Ett vanligt självförsörjningsjordbruk för en familj här i trakten förr i tiden var 5-15 hektar åker och äng och 5-20 hektar skog."
-
Hej!
Lite OT men ändå intressant.
Nils Sonesson: Frukt och bär (tryckt 1924)
" Han framhåller vidare att vid en hälsosam och ekonomisk mathållning säd, smör, frukt och rötter måste anses som de grundläggande livsmedelsbeståndsdelarna. Anledningen till att frukt kunnat sättas vid sidan av säd, smör och rötter framhåller Stanler, är icke dess billighet i förhållande till näringsvärde utan, bl. a. , att frukt smaksätter på ett för våra organ lämpligt sätt de billiga maträtter som framställes ur sädesslagen, mjöl- och grynrätterna. Frukttillsatsen fyller i detta hänseende en brist och gör det möjligt att konsumera dessa rätter oftare och i tillräckliga kvantiteter. Och därjämte möjliggör frukttillsats större konsumtion av socker, som utan vidare är att hänföra till våra mest ekonomiska livsmedel."
"Slaktar bonden en ko, så säljer han köttet till stads- eller industribefolkningen i närmaste samhälle. Han behåller den s. k. räntan (blod och inälvor) varav göras korv, paltbröd, lungmos m.m., allt livsmedel som starkt uppblandas med mjöl och gryn."
Boken är en propagandaskrift för att odla frukt och bär så att folk ska kunna äta bättre. Den berättar också lite om matvanorna i landet. Kött för de rika och säd för de fattiga. I genomsnitt åt en svensk vid den här tiden ca 15 kg frukt och bär per år. Målsättningen var att komma upp i Tysklands genomsnitt på ca 45 kg.
I andra frukböcker från den här tiden klagas det över att den svenska bonden inte begrep hur bra det var att ha några fruktträd på gården.
Jag undrar hur många människor som skulle vilja leva på dieten från 1800-talet och dessutom lägga ner samma arbete. Jag kan se hur många torpruiner det finns här i trakten efter människor som flyttade till Amerika för att komma undan svälten. Jag tror att även om det går att överleva på en liten areal så är det ytterst få människor som skulle klara det i praktiken.
MVH
Jan
-
Det skulle va träligt att äta gröt utan russin, lingonsylt och äppelmos. Russinen är svåra att ersätta. Att få torkad frukt med tillräcklig sötma av inhemska bär verkar lite knepigt. Men man kan locka fram mycket sötma ur havre också, genom att hantera den rätt.
Aha, det är därför det kallas ränta, kan jag tro. Det var något som den fattige bonden/småbrukaren fick över, som extra förtjänst av sina ansträngningar. Kanske ett ironiskt namn. Men jag har ätit lammlever och njure de senaste dagarna och det var mycket gott. Hade legat i frys i 15 månader men var prima. Dock hade den fattige bonden ingen frysbox.
Jag tycker vi får vara glada att vi kan ägna oss åt partiellt självhushåll som hobby och kanske ekonomiskt tillskott men (i alla fall för de allra flesta av oss i Sverige) inte på blodigt allvar. Men den tiden kan ju komma tillbaka och det är bra att förbereda sig genom att bevara och utveckla kunskaperna.
-
Jag undrar hur många människor som skulle vilja leva på dieten från 1800-talet och dessutom lägga ner samma arbete. Jag kan se hur många torpruiner det finns här i trakten efter människor som flyttade till Amerika för att komma undan svälten. Jag tror att även om det går att överleva på en liten areal så är det ytterst få människor som skulle klara det i praktiken.
MVH
Jan
Ja, och det är nog tur att vi har många fler sorter att odla och andra tekniker tillgängliga idag.......1800-talet var nog ingen höjdare på det viset......och jag tror att det inte nödvändigtvis måste vara en dålig sak att inte vara helt självhushållande....det måste ju inte vara allt eller inget.........man kan ju göra så mycket man känner sig bekväm med, utan att behöva ha känslan av att man "fuskar".
Att vilja sänka sina kostnader genom att odla sina grönsaker till exempel, är ju en jättebra början, och ger ju positiva sidoeffekter på en mängd områden.
-
Ja, och det är nog tur att vi har många fler sorter att odla och andra tekniker tillgängliga idag.......1800-talet var nog ingen höjdare på det viset......och jag tror att det inte nödvändigtvis måste vara en dålig sak att inte vara helt självhushållande....det måste ju inte vara allt eller inget.........man kan ju göra så mycket man känner sig bekväm med, utan att behöva ha känslan av att man "fuskar".
Att vilja sänka sina kostnader genom att odla sina grönsaker till exempel, är ju en jättebra början, och ger ju positiva sidoeffekter på en mängd områden.
Hej!
En sak som jag tycker är viktig är att vi hobbyodlare/småbrukare håller marken öppen. Vid en ev katastrof finns det mark färdig att ta i bruk för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Det tar lång tid att odla upp granplanteringar.
Jag odlar inga grönsaker. Ingen i hushållet äter så mycket att det är värt besväret. Jag har heller inga produktionsdjur. Det är betydligt billigare att köpa i affären. Vi har dock massor av djur och prydnadsväxter. Jag kan alltså på mycket kort tid bli delvis självförsörjande om det behövs. Kunskap, mark, hus och burar går direkt att börja använda till matproduktion. Ett alternativt sätt att resonera?
MVH
Jan
-
Aha, det är därför det kallas ränta, kan jag tro. Det var något som den fattige bonden/småbrukaren fick över, som extra förtjänst av sina ansträngningar. Kanske ett ironiskt namn.
Man ska passa sig för att spekulera i etymologi. Det blir ofta fel även om det kan vara tänkvärt. Svensk Etymologisk ordbok säger:
"2. ränta, inälvorna, blodet, huvudet o. fötterna på slaktat kreatur, t. ex. Serenius 1741, Lind 1749; möjl. med. Kock Ark. 38: 9 en avledn. av det dock föga spridda sv. dial. rant, trasa."
http://runeberg.org/svetym/0764.html (http://runeberg.org/svetym/0764.html)
-
Jag har också tidigare undrat över eventuellt samband mellan bankränta och slaktränta, så nu blev jag insprirerad att kolla min etymologiska guru, nämligen NEs ordbok. Denna anger att åtminstone bankränta är en ombildning av latin 'reddere' som betyder 'ge tillbaka' (fanns i svenskan före 1520), och att slaktränta (från 1672) kan ha samma ursprung.
Att den som slaktade fick ta hand om inälvorna kan väl ha den enkla förklaringen att de måste tillagas snabbt för att inte bli förstörda.
Anders S - angående ersätta russin - jag har faktiskt ibland använt torkade äppelbitar som russin. Fast annars hör väl torkad frukt till det mest lättransporterade av livsmedel - även utan en massa kylbilar som fraktar ' just in time' och flygfrakt kan man nog importera russin till Sverige, som man gjort i hundratals år.
-
För att komma tillbaks till ämnet lite så skriver jag ned några tankar.
Tror att det varierar oändligt hur stor mark man behöver för att vara självförsörjande. Finns så många faktorer, tex var man bor, vilken jord som finns på gården, hur många arbetsföra man är i hushållet osv osv. Därför tror jag man måste utgå ifrån sig själv och se vad man behöver. Tex så har vi i vår familj(2 vuxna + ett barn) räknat ut att vi behöver ungefär 100 kilo potatis, 50-60 kilo övriga rotfrukter, 120 kilo kött osv. Då ser man tydligare vad just vi behöver göra för att vara självförsörjande. Sen kan man börja fundera över hur mycket man får ut / kvadratmeter av de odlade produkterna och hur stora ytor man behöver för att hålla djuren. Så det blir en hel del räknae och funderande och man kommer ändå(precis som vi haft) ha massor att rätta till på vägen så att säga.
-
Jag bor i Österbotten i Finland och mina inlägg gäller det området.
Jag har försökt ändra det där "västerbotten" som står i profilen men det går inte att ta bort. Jag är dålig på datorer.
-
Offtopic men:
Jag har försökt ändra det där "västerbotten" som står i profilen men det går inte att ta bort. Jag är dålig på datorer.
Gå in på den här sidan:
http://www.alternativ.nu/index.php?action=profile;area=forumprofile (http://www.alternativ.nu/index.php?action=profile;area=forumprofile)
ändra i drop-down-menyn längst ner till tom fält, det ligger överst. Testa! Edit: Finland finns också som alternativ.
-
För att vara självförsörjande och ha någorlunda normalt kosthåll med dagens standard behöver man nog också en koloniträdgård i sydeuropa med apelsin- och citronträd och några vinrankor till russin.
-
För att vara självförsörjande och ha någorlunda normalt kosthåll med dagens standard behöver man nog också en koloniträdgård i sydeuropa med apelsin- och citronträd och några vinrankor till russin.
Ja men om man ändrar sin preferens till något mer lokalt odlad mat så borde man kunna leva väl ändå. Att "svensson" har en åt helsike för global diet tror jag att de flesta (här iallafall) är någorlunda överens om. Inte så att man aldrig ska få äta citroner, men basen i det man äter borde man ju utan problem kunna hitta svenskt (eller odla själv).
....och att minska ned på köttkonsumtionen vore nog en bra ide på alla sätt och vis.
-
För att vara självförsörjande och ha någorlunda normalt kosthåll med dagens standard behöver man nog också en koloniträdgård i sydeuropa med apelsin- och citronträd och några vinrankor till russin.
Det tycker jag lät väldigt trevligt! Pendling med RyanAir kanske?
::)
-
Om vi äter den mat som går att odla här så blir vi anpassade till svenskt (utomhus)klimat. Men numera lever vi så stor del av tiden inomhus i uppvärmda bostäder, så vi lever i ett slags medelhavsklimat till stor del. Därav kanske behovet att äta mat odlad i varmare klimat. (Fritt ur minnet efter Roland Keijser i Tugga Själv, en makrobiotisk tidskrift, för sisådär 25-30 år sen.)
-
Om vi äter den mat som går att odla här så blir vi anpassade till svenskt (utomhus)klimat. Men numera lever vi så stor del av tiden inomhus i uppvärmda bostäder, så vi lever i ett slags medelhavsklimat till stor del. Därav kanske behovet att äta mat odlad i varmare klimat. (Fritt ur minnet efter Roland Keijser i Tugga Själv, en makrobiotisk tidskrift, för sisådär 25-30 år sen.)
Intressant sätt att se på saken..........det kanske ligger något i det. Jag måste nog meditera på saken.
Fast jag lär nog aldrig bli helt anpassad till -35, som vi haft hela veckan här hos mig......men å andra sidan så skulle jag nöja mig med anpassning till -10 ;) ;D
-
Fast jag lär nog aldrig bli helt anpassad till -35, som vi haft hela veckan här hos mig......men å andra sidan så skulle jag nöja mig med anpassning till -10 ;) ;D
Eskimåkost. Mycket späck och sånt ... Fast den kanske är mest anpassad till arktiskt havsklimat. Kanske bättre att lära av samerna. Och av traditionell norrländsk mat. Var hamnar man då?
-
Eskimåkost. Mycket späck och sånt ... Fast den kanske är mest anpassad till arktiskt havsklimat. Kanske bättre att lära av samerna. Och av traditionell norrländsk mat. Var hamnar man då?
Då hamnar man på en kost som omöjligt skulle kunna föda norrbottens befolkning.......en kost med renen i centrum, fisk, och en del vilda växter och lavar.
-
Vindruvor går faktiskt utmärkt att odla på friland i större delen av Sverige, så russin behöver man inte avstå från.
Äkta kvitten är en frukt som på vissa sätt kan ersätta citronen i matlagningen. Går tyvärr bara att odla i zon 2-3, men många växter borde kunna gå att selektera och ev ympa på härdigare grundstammar, för att på så sätt gå att odla i kallare zoner.
Dessutom tycker jag inte att växthus är uteslutna när man odlar för självhushåll, och i ett rimligt kallväxthus kan man odla många av de växter som trivs i medelhavsklimat, utan att ha uppvärmning eller andra energikrävande åtgärder.
-
hej då kommer jag med min ständigt återkommande fråga....
vilka sorters träd med ätliga nötter kan man odla i Sverige, mer än valnöt och hassel?
Finns det ingen gran/tallart som har ätliga nötter, typ pinje?
För att lägga in en ny aspekt i självförsörjningsfrågan så kan man ju få pengar av att hyra ut.
Bo på lantgård, Bed&Breakfast, Ta emot utbrända personer, grön terapi, etc
Själv har jag sedan 1986/87 ett hunddagis/pensionat. Det är perfekt kombination till vårt lilla lantbruk (arrenderar 50 ha) men räcker inte längre tyvärr så maken jobbar på entreprenad när han behövs.
Många bäckar små...
-
Kanske bättre att lära av samerna. Och av traditionell norrländsk mat. Var hamnar man då?
På ICA, för där handlar väl också de svenskar som väljer att kalla sig samer, eller?
-
hej då kommer jag med min ständigt återkommande fråga....
vilka sorters träd med ätliga nötter kan man odla i Sverige, mer än valnöt och hassel?
Finns det ingen gran/tallart som har ätliga nötter, typ pinje?
Pistagenöt ska enligt uppgift vara mera lättodlad och härdig än valnöt, har inte provat själv ännu. Mandel ska gå att odla i riktigt gynnsamma lägen, typ Gotland och sydskåne. Jordnöt, som ju egentligen inte är en nöt, går att odla i gynnsamma lägen. Annars kan jag inte komma på att jag känner till fler som fungerar här.
Sedan går bokollon utmärkt att använda, det gör man mycket i tex Danmark, recept med bokollon går att hitta i danska mattidningar.
-
Tack
Nu ser vi om det fungerar.......
-
hej då kommer jag med min ständigt återkommande fråga....
vilka sorters träd med ätliga nötter kan man odla i Sverige, mer än valnöt och hassel?
Finns det ingen gran/tallart som har ätliga nötter, typ pinje?
Hej!
Du har ett tips i din tråd om ätliga nötter. Barrträd tar dock ganska lång tid på sig att bli stora.
MVH
Jan
-
Vindruvor går faktiskt utmärkt att odla på friland i större delen av Sverige, så russin behöver man inte avstå från.
Äkta kvitten är en frukt som på vissa sätt kan ersätta citronen i matlagningen. Går tyvärr bara att odla i zon 2-3, men många växter borde kunna gå att selektera och ev ympa på härdigare grundstammar, för att på så sätt gå att odla i kallare zoner.
Dessutom tycker jag inte att växthus är uteslutna när man odlar för självhushåll, och i ett rimligt kallväxthus kan man odla många av de växter som trivs i medelhavsklimat, utan att ha uppvärmning eller andra energikrävande åtgärder.
jamän precis!
Jag kan inte se annat än att man borde kunna odla i stort sett all sin mat (iallafall basen) men hjälp av ett ouppvärmt växthus.
Eller missar jag något?
-
På ICA, för där handlar väl också de svenskar som väljer att kalla sig samer, eller?
Otroligt dumt inlägg.
-
Då hamnar man på en kost som omöjligt skulle kunna föda norrbottens befolkning.......en kost med renen i centrum, fisk, och en del vilda växter och lavar.
Mitt tredje alternativ, traditionell norrländsk mat (i självhushållstappning snarare än ICA-tappning förslagsvis) vad är det? Pölsa och palt och vad mer? Det är ju en mer jordbruksbaserad kost än samernas, om det är vad du efterfrågar. Och kanske mer klimatanpassad och kanske även mer klimatanpassande än att äta sydfrukter o s v. Naturligtvis utvecklas vårt kosthåll efterhand. Bra moderniseringar av gammal kost behövs och kommer väl också i någon mån.
-
Otroligt dumt inlägg.
Icke desto mindre seriöst, då jag som bor söderöver inte vet mycket om hur samer bor i dag och vad det finns att lära av dem då det handlar om alternativt leverne. Jag får intryck av att de anpassat sig till modernt liv i samma utsträckning som "svenskar". Eller? Det finns ofta många romantiska myter som omgärdar ursprungsfolk, eller åtminstone berättelser som hör till det förgångna. Kunskaper som ofta är lika fjärran för dem som för den moderna urbana människan, vars liv de ofta omfamnat, eller tvingats ta till sig.
-
Det dumma i inlägget är inte att dagens samer handlar på ica, utan att skriva "de som kallar sig samer". Visst lever samer inte som de gjorde för hundra år sen. Men det betyder inte att de inte längre är samer.
Men nog om det, vad var det vi pratade om nu igen?
-
Icke desto mindre seriöst, då jag som bor söderöver inte vet mycket om hur samer bor i dag och vad det finns att lära av dem då det handlar om alternativt leverne. Jag får intryck av att de anpassat sig till modernt liv i samma utsträckning som "svenskar". Eller? Det finns ofta många romantiska myter som omgärdar ursprungsfolk, eller åtminstone berättelser som hör till det förgångna. Kunskaper som ofta är lika fjärran för dem som för den moderna urbana människan, vars liv de ofta omfamnat, eller tvingats ta till sig.
OK då förstår jag vad du menar. Jag trodde du spårat ur helt men det hade du tydligen inte. Även jag är i stort sett okunnig om samer. Jag resonerade mer allmänt om kost som passar att äta i ett nordligt klimat. För jag tror det finns såna samband. Det märker man om man visats i kallare klimat eller mer utomhus, att man t ex behöver mer energirik föda (vet dock inte om detta stämmer in på samernas kost) och behovet av animalisk kost kan också öka (för en del i alla fall). När jag skrev att vi kanske kan lära av samerna borde jag snarare skrivit traditionell samisk kost (för det var det jag menade). Jag vet inte hur långt dagens samer kommit från denna.
För övrigt så hittar man väl även de svenskar som väljer att kalla sig alternativare till stor del på ICA och liknande ställen, då även de i mycket varierande grad är självförsörjande.
-
Vindruvor går faktiskt utmärkt att odla på friland i större delen av Sverige, så russin behöver man inte avstå från.
De enda druvor jag smakat i Sverige har varit sura och vattniga. För lite socker och för lite torrsubstans. Då var de inte torkade, men jag undrar om de hade blivit fördelaktiga som torkade. Undrar om de inte hade blivit väldigt hårda och skrumpna. Här tänker jag främst på en växthusvariant som jag tror skulle vara lämplig till russin. Som framgår är jag ingen kännare av vin eller vindruvor, jag är mest russinkonsument.
Anders S - angående ersätta russin - jag har faktiskt ibland använt torkade äppelbitar som russin.
Jag med, men det är inte samma sak. Det är mer en ersättare för tuggummi tycker jag, då det är segt och syrligt. Men det är för lite socker och arom i dem för att ersätta russin, tycker jag.
-
visst är russin gott, men är det verkligen något man måste ha för att "överleva"? jag äter oftast gröt med lingonsylt, äppelmos eller något annat liknande. vindruvsstockar är inget jag skulle ödsla plats med vare sig i växthus eller på friland, om jag var ute efter ett självhushåll. som extra lyx på tillvaron dock- absolut! har ätit supergoda svenskodlade druvor.
-
jamän precis!
Jag kan inte se annat än att man borde kunna odla i stort sett all sin mat (iallafall basen) men hjälp av ett ouppvärmt växthus.
Eller missar jag något?
Klokt tänkt och skrivet - undrar varför jag kämpar med chili och andra pepparsorter när jag nog lika bra kunde grävt upp en bit pepparrot och använt i matlagningen - säkert lika gott och nyttigt ??? Pepparrot som växer och frodas helt utan skötsel år efter år :D
-
visst är russin gott, men är det verkligen något man måste ha för att "överleva"? jag äter oftast gröt med lingonsylt, äppelmos eller något annat liknande. vindruvsstockar är inget jag skulle ödsla plats med vare sig i växthus eller på friland, om jag var ute efter ett självhushåll. som extra lyx på tillvaron dock- absolut! har ätit supergoda svenskodlade druvor.
En intressant sida av saken är om vi diskuterar överlevnad eller något annat och mer, t ex ett självständigt liv med bra livskvalitet.
Jag äter också lingonsylt till gröten och det kunde nog ersätta russinen till stor del. Det går också bra att koka lingonsylt utan socker, men ger lätt ett visst behov av sötningsmedel. Som socker föredrar jag rärörsocker men kan nog också tänka mig betsirap. Eller sätta till lite honung när man äter. Lingon är kanonbra och en bra anpassning till vårt klimat.
Äpplen tycker jag blir bäst som äppelkompott: koka kanelstång i lite vatten, sätt till äppelbitar, koka upp, sätt till socker, värm på, och svalna av. Dock inte så bra hållbarhet utan frysning. Mer hållbara varianter är äppelrasp (testat och tyckte inte det smakade bra) samt äppelmos (utan socker tror jag) med ett lager lingonsylt ovanpå (inte testat, tänkbar variant). För övrigt verkar jag inte tåla äpplen särskilt bra längre.
Sen finns förstås många andra bra frukter och bär. Kommer t ex att tänka på svarta vinbär. Det är väl bara det där med hur man får dem att hålla sig. Har man tillgång till frysbox? En sak jag fått lära mig: för att sylt/mos ska ha bra hållbarhet ska det antingen vara utan socker eller ha mycket socker. Lingon har f ö sitt eget konserveringsmedel och håller sig bättre än andra frukter och bär.
-
Klokt tänkt och skrivet - undrar varför jag kämpar med chili och andra pepparsorter när jag nog lika bra kunde grävt upp en bit pepparrot och använt i matlagningen - säkert lika gott och nyttigt ??? Pepparrot som växer och frodas helt utan skötsel år efter år :D
Nämen nu missade jag målet med min beskrivning........jag odlar massor av chili. och det är väl bara fint....det är ju det som var min poäng, att man kan odla sådant här också....speciellt om man tar hjälp av ett växthus, och på så vis borde man kunna äta en kost som är både nyttig, god och variationsrik.
Det finns ju ingen anledning att säga att mån måste äta som på 1700-talet. Vi har ju tillgång tilla massor med fler sorter som går utmärkt att inkludera i sin självhushållning om man så vill.
-
Nämen nu missade jag målet med min beskrivning........jag odlar massor av chili. och det är väl bara fint....det är ju det som var min poäng, att man kan odla sådant här också....speciellt om man tar hjälp av ett växthus, och på så vis borde man kunna äta en kost som är både nyttig, god och variationsrik.
Det finns ju ingen anledning att säga att mån måste äta som på 1700-talet. Vi har ju tillgång tilla massor med fler sorter som går utmärkt att inkludera i sin självhushållning om man så vill.
;D Aha var det så du menade. men det var klokt de oxå. Fast mina funderingar kom in i en annan bana - att kanske mera titta på det man har omkring sig men inte lägger märke till eller kanske ens uppskattar. Samtidigt som jag köper, lägger ner tid på och grejar med mina chili och andra fröer och växter så växer det mängder med pepparrot helt av sig "självt" och som jag till och med kan irritera mig på när den invaderar något område där jag har andra planer. Eller varför odlar jag mangold, spenat etc när hela åkern är full av nässlor, mållor och kirskål som jag försöker bli av med. Det är kanske så att själva odlandet är det viktiga för det är så fantastiskt att se vad man åstadkommit, lite som att få barn kanske, man blir lika förundrad var gång att man kunde "framställa" detta nya liv. :D
-
I Jämtland gör vi våra egna russin av både blåbär, jordgubbar och svartvinbär, där svartvinbären är de mest russinlika eller kanske mer korintlika.
http://ijamtland.jetshop.se/ortagard-ost/torkade-bar-c-159-1.aspx (http://ijamtland.jetshop.se/ortagard-ost/torkade-bar-c-159-1.aspx)
Lasse
-
Sedan går bokollon utmärkt att använda, det gör man mycket i tex Danmark, recept med bokollon går att hitta i danska mattidningar.
Jag har också recept, men ärligt talat, jag fattar inte hur man gör. Här bor jag vid en bokskog, men bokollonens kärnor är så extremt små och har dessutom en hinna som man ska pilla bort. Läste att man försökte pressa ut olja ur dem förr, men hur mycket tid och energi kan man lägga ner för att få ut så lite? Undrar jag.
-
Inspirasjonsvideo: Homegrown Revolution Trailer: Premiers Wild & Scenic Film Festival Jan 9-11 (http://www.youtube.com/watch?v=yEvHVXoNZCE#)
Mer av det samme: HOMEGROWN REVOLUTION - Radical Change Taking Root (http://www.youtube.com/watch?v=mCPEBM5ol0Q#)
-
Hej,
Detta är min först post på detta forumet som jag har följt med stort intresse. Jag har redan sökt på forumet men har inte hittat någon tråd som tar upp detta i sin helhet, dvs hur mycket areal åkermark/betes mark behövs för att vara självförsörjande:
Kort sagt; utgå från den mark du har,(om du har någon) och fundera på hur du bäst kan nyttja den. Har du ingen mark ännu så får du nog istället utgå från dina behov.
Tycker det var bra sagt kattenihatten! Jag tror inte att man kan ange exakta mått (hur många det än är som försöker), eller ens ungefärliga. Människor i Sverige har levt där de fått plats, vissa har valt noga, vissa har blivit tilldelade, men gemensamt för de som överlevt med sina val och sin lott är att de ANPASSAT sig, sina grödor, sin arbetsinsats och sitt leverne efter vad jorden förmår.
Vad som går att odla var beror på massor av olika faktorer, och vill man leva som självhushållare bör man nog hålla sig borta från konstgödning och konstbevattning av rent ekonomiska aspekter.
Anpassa dig!
-
Apropå russin: Hur vore det att torka diverse inhemska, "tråkiga" bär med mycket syra och "marinera" dem i honung ett par dagar innan användandet?
-
Torkade äppelbitar i russinstorlek funkar bra att ersätta russin med tycker jag. Inte för att jag harnågot emot rusin...har bara så fasansfullt mycket äpplen.
-
Hej alla glada, satt och läste lite i tråden och har börjat drömma om att skaffa mig en egen gård och leva så billigt som möjligt. Jag undrar bara hur möjligt detta är?
Jag kommer att leva där ensam och har som mål att odla potäter och morötter mest. Tänkte ta jägarexamen och kanske fixa eget kött. Eller så köper jag kött ibland.
Har tänkt att jag jobbar i kortare perioder och sparar så jag får lite pengar till att köpa diverse matvaror som kan kommas att behöva som jag inte kan fixa själv och betala för el+internet.
Tänkte att jag fixar ved och sådant självt om inte huset kan värmas på vanligt sätt. Mitt mål är mest att komma bort från samhället och sköta mig själv så gott som möjligt och inte ha några måsten förutom att fixa mat för dagen.
Siktar inte på några djur eller dylikt. Med allt detta sagt, kommer jag fortfarande behöva jobba dygnet runt som jag har fått intrycket från många här? Är det också möjliga mål jag har eller är det önsketänkande att bara
kunna fixa en gård och leva väldigt billigt?
-
Tänker att det beror på om du har medel att lägga i kontantinsats och då hur mycket, var i landet du vill bo, Vilka krav på standard och storlek du har på de hus du ska bo i.
Priser på torp och gårdar skiljer stort geografiskt.
Har sett hus till salu från drygt 100 000 med mark så det räcker till självförsörjning men med renoveringsbehov. Dock framgår det sällan i fastighetsbeskrivningar vad som behöver renoveras. Så det får du nog undersöka ifrån fall till fall.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Tänker att det beror på om du har medel att lägga i kontantinsats och då hur mycket, var i landet du vill bo, Vilka krav på standard och storlek du har på de hus du ska bo i.
Priser på torp och gårdar skiljer stort geografiskt.
Har sett hus till salu från drygt 100 000 med mark så det räcker till självförsörjning men med renoveringsbehov. Dock framgår det sällan i fastighetsbeskrivningar vad som behöver renoveras. Så det får du nog undersöka ifrån fall till fall.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://Alternativ.nu[/url]´s app)
Jag tänker att jag skall äga tomten så att det inte blir någon hyra och kan göra vad jag vill runt gård och med hus. Är inte så noga vart jag kan bo så länge det inte är för långt upp i landet. Min tanke är att köpa en gård för runt 300 000.
-
Problemet med billiga gårdar kan vara att det saknas tillåtna avloppslösningar och ibland även bra vatten, vilket kan bli nog så dyrt att installera.
Göra som du vill beror ju på vad du menar med det, men du kanske vill klara dig utan alla bekvämligheter som vatten, avlopp, soptömning, el, farbar väg, internet, postgång etc etc?
-
"Är det också möjliga mål jag har eller är det önsketänkande att bara
kunna fixa en gård och leva väldigt billigt?"
Helt klart möjligt. För att göra det enklare kan du göra en kalkyl/budget för att se vart/var du hamnar.
Börja med hur mycket du kan tänka dig jobba=lön - fasta avgifter - amortering/sparande/buffert.
Det blir lättare om du sätter upp lite stolpar, alla har vi olika preferenser. Jämför om du frågar tio olika personer vad det kostar att äga en bil, pratar man ny Mercedes eller en välhållen gammal 240. Kostnaden, komforten och reliabiliteten skiljer men mest sannolikt tar båda dig från punkt a till punkt b i många år.
Skickat från min BAH-W09 via Tapatalk
-
Problemet med billiga gårdar kan vara att det saknas tillåtna avloppslösningar och ibland även bra vatten, vilket kan bli nog så dyrt att installera.
Göra som du vill beror ju på vad du menar med det, men du kanske vill klara dig utan alla bekvämligheter som vatten, avlopp, soptömning, el, farbar väg, internet, postgång etc etc?
När jag skriver "vad jag vill" så menar jag att jag kan hugga ner träd,renovera fritt om jag vill och att jag kan bruka marken som jag vill. Jag vill absolut ha dom flesta av dem där bekvämligheterna som du nämner haha. "Är det också möjliga mål jag har eller är det önsketänkande att bara
kunna fixa en gård och leva väldigt billigt?"
Helt klart möjligt. För att göra det enklare kan du göra en kalkyl/budget för att se vart/var du hamnar.
Börja med hur mycket du kan tänka dig jobba=lön - fasta avgifter - amortering/sparande/buffert.
Det blir lättare om du sätter upp lite stolpar, alla har vi olika preferenser. Jämför om du frågar tio olika personer vad det kostar att äga en bil, pratar man ny Mercedes eller en välhållen gammal 240. Kostnaden, komforten och reliabiliteten skiljer men mest sannolikt tar båda dig från punkt a till punkt b i många år.
Tack för förslagen, måste nog räkna lite på vad vissa "bekvämligheter" som vatten etc kommer kosta i månaden och hur jag kan leva så billigt som möjligt. Som jag ser det så behöver jag vatten+el+internet+mat och ha en buffert i viss mån.
Tanken är ju att behöva jobba så lite som möjligt men ändå klara mig. Jag är väldigt ovetande när det kommer till allt detta. Detta är första steg för mig att reka lite hur möjligt det är att uppfylla min dröm med eget ställe ifrån samhället och måsten.
-
då är mitt förslag att du hyr första bästa torp du ser. då vet du hur mycket pengar som måste in + om du vill ha större eller mindre hus/gård. om du kan tänka dej längre avstånd till centralort/vänner/familj/grannar/sjö/hav/fjäll/flygplats osv.
du kommer upptäcka många saker du inte tänkt på första året.
Skickat från min SM-G950F via Tapatalk
-
När jag skriver "vad jag vill" så menar jag att jag kan hugga ner träd,renovera fritt om jag vill och att jag kan bruka marken som jag vill. Jag vill absolut ha dom flesta av dem där bekvämligheterna som du nämner haha.
Tack för förslagen, måste nog räkna lite på vad vissa "bekvämligheter" som vatten etc kommer kosta i månaden och hur jag kan leva så billigt som möjligt. Som jag ser det så behöver jag vatten+el+internet+mat och ha en buffert i viss mån.
Tanken är ju att behöva jobba så lite som möjligt men ändå klara mig. Jag är väldigt ovetande när det kommer till allt detta. Detta är första steg för mig att reka lite hur möjligt det är att uppfylla min dröm med eget ställe ifrån samhället och måsten.
Även om du lånar till ett hus med mark så får du ju göra vad du vill när det gäller att hugga ner träd, renovera och odla hur och vad du vill så länge du håller dig inom lagens råmärken.
-
Nu vet jag inte så mycket om din nuvarande situation men detta kanske kan hjälpa:
Satsa på högre pris så får du mer att välja mellan. Mindre gårdar på 5 ha i Norrlands inland räcker inte.
Jobba och slit, betala av dina lån och spara ihop en buffert som är minst 25% av det du tänker köpa gården för.
Bo så billigt du kan i en liten lägenhet. Lev enkelt och snålt, det måste man göra om man ska gå ner i arbetstid (eller gifta sig rikt).
Skaffa en kolonilott eller liknande och lär dig att odla.
Tillbringa så mycket tid du kan i skog och natur.
Res billigt till de trakter du kan tänka dig att bo på. Sov i tält och försäk tänka dig de stora avstånden. Mörkret och kylan hela vintern. Kolla av blocket och hemnet så får du en känsla av var billiga gårdar finns.
Jakt kostar mer än det ger kött. En liten gård har så liten tilldelning att det är svårt att motivera tusentals kronor för några kg kött.
-
Jag skulle tro att det bästa sättet att lyckas i dagens värld är att ha ett arbete i någon form. Kanske deltid. Kanske säsongarbete. Kanske oregelbundna inhopp. Kanske eget företag som går på halvfart. Sedan kan man ha självförsörjningen som andra ben att stå på.
Många som går den vägen brukar klara det. De som lyckas brukar totalt sett arbeta fler timmar i året för sin försörjning än en heltidsarbetande lägenhetsbo men det blir ju en annan frihet och en annan tillfredsställelse då man arbetar en stor del av timmarna åt sig själv och själv ser resultatet än då man stressar 8 timmar åt andra med uppgifter som inte verkar ge något vettigt resultat och ligger resten av dagen i TV-soffan och och ser lönen gå upp i rök den 26te varje månad.
En sak som många självförsörjare missar är behovet av underhåll.
För vissa förblindade stackare är det rentav en ideologi att inte reparera någonting eftersom reparationer oftast kräver åtminstone litet köpt material.
Lappar man inte taket är risken stor att hela huset blir fuktskadat och odugligt att bo i. Om man inte sandblästrar och målar rostfläckarna på bilen blir de till rosthål och med tiden blir hålen så stora att bilen inte går att besikta och så är man utan bil. Byter man inte den läckande vattenpumpen på traktorn så är man dömd att förr eller senare glömma att fylla på kylarvätska och så havererar hela motorn och utan traktor havererar hela uppvärmningen då veden är slut och man inte får hem mera. Lyfter man inte upp uthusen då knutstenarna har sjunkit så ruttnar väggarna bort nedifrån.
Det blir en avveckling och nedmontering som ofta slutar med att "självförsörjaren" blir totalt utblottad och säljer den obeboeliga och oanvändbara gården för en struntsumma i befintligt skick och flyttar till lägenhet.
Å andra sidan kan man med en relativt liten penninginsats fördubbla och ofta rentav tredubbla eller fyrdubbla livstiden på byggnader och husgeråd och maskiner och utrustning genom att satsa på reparationer och underhåll och göra det själv. Plötsligt kan ett hus som i andras ögon är ett rivningshus tjäna sitt syfte som bostad i 100 år till. Plötsligt kan en 10000kronors bil hålla i 20 år. Plötsligt kan en 50 år gammal traktor hänga med i 30 år till. Plötsligt kan några rangliga uthus som håller på att sjunka ned i jorden bli fullt fungerande för gårdens behov i två generationer framåt.
Eftersom självförsörjning är ett integrerat system där en del av produktionskedjan är beroende av en annan som är beroende av en tredje som i sin tur är beroende av den första och varje skede kräver byggnader, verktyg och utrustning så blir det ett ständigt arbete med reparationer och underhåll men man kan skaffa och upprätthålla sin produktionskapacitet med förvånansvärt små kontantkostnader.
-
...och så kommer ett inlägg från en "gammal kärring" som fyller pensionär nästa månad....
Har man ingen inkomst så blir det ingen pension heller, en måste betala skatt för det. Då måste en ha en privat pensionsförsäkring, glöm inte att ha med det i beräkningen, för att vara självförsörjande sliter på kroppen och en kan bli väldigt gammal nu för tiden.
-
Vill tacka så mycket för svar från alla, man fick lite mer att tänka på nu. Tyvärr verkar det lite svårare än vad jag hade fantiserat om haha.
-
Vill tacka så mycket för svar från alla, man fick lite mer att tänka på nu. Tyvärr verkar det lite svårare än vad jag hade fantiserat om haha.
Ge inte upp!
Det är en lång väg att vandra och man har mycket roligt längs vägen. Börja odla i det lilla. Inomhus. Balkong. Tomten. Eller kanske kolonilott. Kan man grunderna i odling är det mycket värt för att ta steget vidare.
-
Ta en sak i taget att bli självförsörjande på. Tex jag är numera självförsörjande på potatis och chili bla.
-
Storleken på marken kanske inte spelar så stor roll, utan vad man gör med den är viktigare?
Varför arbetar de som har närmare 1 000 hektar, för att köpa mat mm. då?
-
Hur mycket mark man behöver det beror ju på hur man räknar som självförsörjande . Är det bara grönsaker så behövs ju inte så mycket mark . Till skillnad om man ska vara självförsörjande på ved då krävs det ju ex antal ha för att klara vedförsörjningen i det långa loppet .