Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Henrik Uddemar skrivet 11 jan-11 kl 23:22
-
Hej
Jag håller på (eller rättare sagt, började idag) att gallra ett tallplantage på ett par tunnland som ägs av en bekant.
Träden är ca 20 år gamla och står vad jag uppfattar det som väldigt tätt.
Innan jag satte igång så fick jag veta att det skulle vara ungefär 1,5 meter mellan träden men ingen annan information.
Tips?
Särskilda saker att tänka på?
-
Vanligtvis behöver tallarna gallras vid 12-14 m höjd (om de blivi röjda tidigare) eller om kronan är mindre än trädets halva höjd.
Låt träd som ska står kvar vara raka, kraftiga, utan grova grenar på de nedersta 5 meterna och inte för små kronor. Frihugg så att kvarvarande kronorna får luft. Med tanke på att träden står så tätt finns risk för snöbrott om du gallrar ut för mycket.
Och hur mycket ska man gallra ut? det beror lite vad du vill med beståndet. tätare för att få kvalite eller glesare för snabbare tillväxt och snabb slutavverkning.
Exakt hur mycket som ska tas är alltid svårt att ge råd om utan närmare uppgifter om markens bördighet och tallarnas höjd.
Men läs mer på http://sydved.se/file.aspx?id=311 (http://sydved.se/file.aspx?id=311)
Ps spar alltid en del lövträd om det finns Ds
-
Är beståndet + 20 år, (och som det verkar) oröjt?, så beror det på bonitet/trädhöjd/brösthöjdsdiameter/viltskador, mm, hur pass mycket som man ska "ställa ut" stammarna.
Ställer du dessutom ut ett oröjt/äldre röjbestånd "för hårt", så finns även ökad risk för toppbrott vid kraftig upplega (is och snö).
Något som många skogsägare tydligen har haft problem med förliden vinter.
Mer input krävs alltså för att ge ett rättvisande svar.
-
Vanligtvis behöver tallarna gallras vid 12-14 m höjd (om de blivi röjda tidigare) eller om kronan är mindre än trädets halva höjd.
8<klipp
Ps spar alltid en del lövträd om det finns Ds
Oj då...
Kronorna är ungefär en fjärdedel av hela höjden.
Inte ett lövträd, bara tallar, några enar och en del jobbiga slånbärsbuskar.
Värt att notera är kanske att marken tidigare var åker så den är (eller var?) nog väldigt bördig.
En annan sak, bör riset ligga kvar som "gröngödsel"?
-
Oj då...
Kronorna är ungefär en fjärdedel av hela höjden.
Inte ett lövträd, bara tallar, några enar och en del jobbiga slånbärsbuskar.
Värt att notera är kanske att marken tidigare var åker så den är (eller var?) nog väldigt bördig.
En annan sak, bör riset ligga kvar som "gröngödsel"?
Varför planterar man tall på åkermark i gotlands milda klimat? Dom kommer ju växa som ogräs och få väldigt låg kvalitet. Men hur som helst, är det åkermark så gör nog riset ingen större skillnad om det ligger kvar eller inte
-
En fjärdedel grökrona, då är din bekant sent ute. Här gäller att rädda vad som räddas kan.
Rikta in dig på de mest stabila träden med största kronorna. Det kan bli ett stort problem med snöbrott, gallra försiktigt och återkom med en ny gallring om något år så kronorna får stabilisera sig lite. Dessutom kan du då ta bort de träd som inte klarade snötrycket utan att det blir för stora luckor.
Eftersom det är en bekants skog rekomenderar jag att du gallra ett mindre område och tar ut din bekant som får godkänna det hela, så slipper du en massa tjafs efteråt om det skulle bli en massa snöbrott, dvs din bekant bestämer gallringsstyrkan.
Låt en och slånbärsbuskar vara kvar till naturvård, låt även en del död ved ligga till insekter och svampar, samt låt något mindre område stå oröjt som naturvåd (men fråga din bekant först hur han vill ha det).
-
Jag tycker ju att 1,5 meter mellan träden låter väldigt trångt, i 20-årig skog?? Det är ju bara något mer än när man planterar..eller är det ett självsått bestånd?
Det ska ju gallras försiktigt, så du får nog som sagt ta det i omgångar, men samtidigt måste tall gallras om det ska bli nåt av dom, annars blir det ju bara 25 meter höga pinnar som är 20 cm tjocka. Tall ska man sträva efter att kronan ska stå fritt, dom ska alltså inte gå i varandra, men att komma dit lär ju få ta 5-10 år. Och då kan du ju tänka dig själv att 1,5 meter inte är speciellt mycket, då kan grenarna bara vara 75 cm långa...
Gran däremot bör stå tätt för att kvistrensa sig bra.
-
Varför planterar man tall på åkermark i gotlands milda klimat?
Ja det kan man ju fråga sig...
Svaret är lite långt för att gå in på här men så mycket kan sägas att tiden inte räckt till för honom då han har två gårdar att sköta.
Då satsar jag på att låta riset ligga kvar.
-
Med tanke på ålder/1/4 dels grönkrona/markförhållanden och att man redan gett någon form av råd gällande
1.5 m röjnings/gallringsförband så gissar jag att det rör sig om ett trångt bestånd av "slantall".
Sådant bör man ställa ut väldigt försiktigt, och i omgångar, annars blir det en stor andel avbrutna "tändstickor"
vid kraftig upplega.
På frågan om lämnat grönris så blir svaret: ja!.
-
jag kommer nog att rekommendera ungefär samma som tidigare "skrivare"..
nu vet jag inte syftet med din gallring, ska du ta reda på veden själv..?
i och med att det är gammal åker så skulle det går att göra en s k biogallring, dvs att man fäller och kör ut stammarna med riset kvar för att sedan flisa till bioenergi, men är det vedhuggning så faller det ju bort..
möjligen skulle man kunna ta tillvara topparna till flis, men då gäller det att det blir lite volym..
men jag skulle nog gallra med ett förband på ca 1,5-2 meter, för att sedan återkomma inom 5-10 år och göra ytterliggare en gallring när beståndet har stärkt sig..
syna ut framtida huvudstammar som ska sparas, raka, kvistrena stammar som håller ungefär medelhöjd..
s k Vargar ska bort, d v s grova och dominanta stammar som växt ifrån det övriga beståndet, dessa skuggar och stjäl näring ifrån det övriga beståndet..
dessutom brukar dessa hålla väldigt dålig kvalité och blir bara ved/massaved vid en kommande avverkning..
det skulle vara intressant med lite bilder på beståndet och gärna en mer specifik beskrivning av stamdiameter, medelhöjd och antal stammar/ha..
-
Har varit ute med Partner 500 igen.
Inte helt enkelt det här och dessutom lite motsägelsefullt.
Först så är det inte helt enkelt då träden inte står med något bestämt avstånd, blir små gläntor här och var.
Motsägelsefullt då skogen skulle vara planterad 1986 men när vi (jag och frugan är ute och härjar) räknar årsringar verkar träden vara 17 år gamla.
Ska ta några snitt i morgon och räkna igen.
Anledningen att jag hugger är för att få ved.
På förekommen anledning bad jag också min bekant att titta på det jag gjort men han måtte ha stort förtroende för mig och sa bara att det säkert blir bra.
Så här ser i alla fall skogen ut:
(http://img524.imageshack.us/img524/2604/foto0504.jpg)
-
Det var ordentligt tätt!!
De som står kvar kan bli fin fina kvalitetstallar i framtiden :D trots att det står på gammal åker
Stamkvista gärna, så blir kvaliten ännu bättre.
Visa gärna bilder på när det är färdiggallrat. En bild säger mer än tusen ord :D
-
Får se hur långt jag orkar gå med stamkvistning, trots allt lite jobb att bara fälla.
Jag kollade på en satellitbild från google och upptäckte att jag inte alls gjort hälften utan snarare en fjärdedel.
Förvisso bra då det blir mycket mer ved än jag tänkt mig.
Dock genererar det en ny fundering.
Hur ska jag få ut "stockarna" ur skogen?
Kommer nog att knäcka mig om jag ska bära allt.
Hur rimligt är det att fundera på att låna en häst som kan dra?
-
Kanske du kan låna en fyrhjuling annars?
-
Hur ska jag få ut "stockarna" ur skogen?
Kommer nog att knäcka mig om jag ska bära allt.
Hur rimligt är det att fundera på att låna en häst som kan dra?
Tänk så här. Är medelavståndet mellan stammarna 1 m och du gallrar ur till 2 m förband blir det 7500 stammar till ved. Är medelavståndet 1,5 m får du 2000 stammar till ved. En massavedsbit brukar liga på 0,05-0,07m3.
Räkna på hur mycket ved du vill ha för mödan och fundera sen på hur du ska få ut det.
Nu vet jag inte hur det är på Gotland men på fastlandet är det helt fel årstid att röja tall. lämnar du för mycket grova stammar i skogen nu i vinter riskerar det att bli en riktig insektshärd.
-
Hur ska jag få ut "stockarna" ur skogen?
Kommer nog att knäcka mig om jag ska bära allt.
Hur rimligt är det att fundera på att låna en häst som kan dra?
Har du kört med häst tidigare och du kan få tag i en häst med en lunningsbåge eller lunningskälke så är det ett effektivt sätt (och skonsamt mot planteringen) att driva ut stammarna, lägg ihop stammarna i buntar bara.
-
Har varit ute med Partner 500 igen.
Inte helt enkelt det här och dessutom lite motsägelsefullt.
Först så är det inte helt enkelt då träden inte står med något bestämt avstånd, blir små gläntor här och var.
Motsägelsefullt då skogen skulle vara planterad 1986 men när vi (jag och frugan är ute och härjar) räknar årsringar verkar träden vara 17 år gamla.
Ska ta några snitt i morgon och räkna igen.
Anledningen att jag hugger är för att få ved.
På förekommen anledning bad jag också min bekant att titta på det jag gjort men han måtte ha stort förtroende för mig och sa bara att det säkert blir bra.
Ser bättre ut än vad jag trodde.
Personligen skulle jag gallra/röja ut gruppställda områden med klen diametertillväxt till dubbla avståndet, och bara köra en
"plockhuggning" på resten med förband om 1.5 - 1.8 m.
På 5-6 år kan du göra en liten vedgallring igen i det som nu är gruppställt, och sedan är det bara att vänta på normal
1á gallring.
Som AK nämner är det viktigt att du får ut allt virke över 7 cm i rot, och på denna ½ hektar skulle väl häst med
framstötting vara kanon - alt 4 hjuling.
För ni har väl inte så mycket snöskotrar + timmerdoning i ditt omr, Henrik?.
Hur brett är det mellan årsringarna?.
-
Hur ska jag få ut "stockarna" ur skogen?
Kommer nog att knäcka mig om jag ska bära allt.
Hur rimligt är det att fundera på att låna en häst som kan dra?
Om du har en rejälare pulka kanske du kan testa lasta och dra den?
-
men va f*n!!
det där beståndet skulle jag vilja ha här.. ::)
nu verkar du redan vara igång med huggningen vilket gör mina råd lite sena..
som flera andra skrivit så kan det mycket väl bli bra skog av det där..
som jag uppfattar bilderna så är det ca 1-1,5 meter mellan stammarna, inte sant..??
det första jag skulle göra är att snitsla upp och hugga fram vägar för t ex ATV med skogskärra..
på så vis kan man dela upp huggningen på flera vintrar om det skulle behövas..
sen skulle jag gallra försiktigt, skulle ha som tumregel att ta max vartannat träd för att kunna återkomma inom en 5-årsperiod med etapp 2 och gallra ur till ett förband på ca 2,5-3 meter..
-
men va f*n!!
det där beståndet skulle jag vilja ha här.. ::)
Hemskt ledsen, kan inte ordna det tyvärr ;)
På bilden är det knappt en meter mellan stammarna.
Snöskotrar är väldigt sällsynta, vet att det finns några enstaka på ön men vet inte vem som har dem.
Har huggit på ungefär en till två tredjedelar av marken men hela tiden ser man att det behöver tas mer.
Första biten tog jag lite mycket så det blev på gränsen till glest.
Har bytt taktik nu och fäller några träd som står uppenbart tätt, går runt eller bortom dessa och fäller några mer som står tätt.
Kollar sedan, då jag fått ett annat perspektiv, hur det ser ut och knallar tillbaka och fäller (oftast) ett par till.
Givet hur många träd som är planterade, 1800 stycken, så kommer jag förmodligen att fälla 800-1000 stycken.
Sen är det, som jag förstår det, självsådda träd som växer mellan de planterade som är ungefär lika många.
De självsådda är som mest ca 7 cm (under barken) men i många fall 6-7 meter höga.
(ja dom ser ganska konstiga ut)
Vad gäller häst så går det ännu så länge lite trögt, den enda nordsvensken jag känner till i närheten visade sig inte ens vara skodd, förvisso kan man ju ha djur för deras egna skull eller som sällskap men en stor häst torde vara lite omständligt som husdjur...
Gick runt planteringen idag och såg att ett parti är så tätt att man inte kan gå igenom det, knappt ens om man hugger av grenarna.
Återkommer med en bild på det i morgon.
Detta föranleder en fråga.
Hur fungerar egentligen det här med självsådd.
Naturligtvis är det lite speciella omständigheter eftersom det är (var) matjord direkt under träden.
Börjar tallplantorna fröa av sig snart efter att dom planterats?
Kan inte påminna mig att jag sett kottar på små träd...
-
Så här tät står det när det är som värst.
(http://img8.imageshack.us/img8/1718/foto0510q.jpg)
Fick arbetet kollat idag av min bekant som tyckte att jag skött mig rätt bra, ska ta bort lite fler stora träd och ta bort ytterligare lite fler små.
Vi drog slutsatsen att många av träden även om de var nästan lika stora som de planterade är självsådda och följaktligen så är det några hundra fler än de som är planterade som ska tas ner.
Jag kommer att ha ved för flera år när jag är klar med allt.
-
Låt inte skogen knäcka dig. Det finns ingen brådska i att gallra ur en sådan här ungskog. Tar du i för hårt blir klena träd alltför friställda och kan knäckas av snö och blåst. Planera vägar och hur du skall få ut veden i första hand. Hugg sedan i omgångar och beta dig lugnt igenom hela skogen. Låna traktor med enklaste skogsvagnen. Det är ju ved för flera år framåt. Så låt det ta flera år.
-
Motsägelsefullt då skogen skulle vara planterad 1986 men när vi (jag och frugan är ute och härjar) räknar årsringar verkar träden vara 17 år gamla.
Ska ta några snitt i morgon och räkna igen.
Anledningen till åldersskillnaden är troligtvis att du har räknat brösthöjdsåldern, vilket betyder att tallarna var 17 år när de var tillräckligt höga för att nå upp till den höjd där du har borrat. Finns en omvandlingstabell i gamla PS (praktisk skogshandbok). Det mesta från den boken finns på "kunskap direkt" ifall du känner för att jämföra :)
-
Hej Timjan
Du har delvis rätt, vi sågade kanske lite för högt upp när vi räknade årsringarna.
Vad som dock varit mer utslagsgivande är att skogen har "själv-föryngrat" sig.
Problemet med att plantera skog på åkermark tycks vara att alla kottar gror med garanti så fort dom hittat ner till marken.
Kan också passa på att meddela att det är en dags huggande kvar i plantaget och många dagars kvistande och släpande.
Kommer med andra ord snart att kunna uppskatta hur mycket ved det egentligen blir.