Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: stubben skrivet 30 dec-10 kl 08:12
-
Är det någon som sköter sin skog "alternativt" eller är det mer "industri" i er skog?
Skriv och beskriv hur ni gör.
Man kanske kan få några nya infallsvinklar hur jag kan sköta min egen skog :)
-
Vi tillämpar naturkulturmetoden så gott vi kan:
http://83.140.26.28/artikel.cfm?CFID=5263&CFTOKEN=62273807&id=183 (http://83.140.26.28/artikel.cfm?CFID=5263&CFTOKEN=62273807&id=183)
Finns en del fördomar kring detta tydligen. Jag tycker det verkar vara en bra metod.
Min man har gått kurs(er?) i detta. Vi har även arbetat med oxar i skogen förut och planerar att göra det i framtiden igen (har oxar, men de behöver mer träning).
-
Småland Kronoberg. 30ha.
Plockhugger mest. Men även 2 mindre traktavverkningar på ca 1ha vardera. Lämnar en del träd på hygget och låter dem vara kvar, även när de blåst ner! Har avsatt ett par ytor till att bli "urskog" nere vid en sjö. Klart intressant att följa.
Jag tar bort grovt och moget och trängt, klent och fult som aldrig kan bli bra. Mogna stammar av god kvalitet sågar jag upp för eget bruk eller säljer. Fula träd med viltskador eller kluvna toppar av låg kvalitet eller klenare stammar blir ved att elda upp. Eller massaved.
Gynnar ek som kommer här och där. Även lite bok. Och naturligtvis rönn och andra bärande träd. Nedfall av kväve och klimatförändring(?) verkar ha gjort det möjligt för en del nya träslag. Annars är det gammal hedmark som sedan blev tall-mark, men det finns inga ungtallar alls i skogen. Detta pga extremt högt betestryck av rådjur och älg. Mycket självföryngring av gran och björk. Även unga tallplantor, med de överlever inte första vintern. :'(
Har en liten ekdunge där jag håller bort gran helt.
Skogen är flerskiktad på många ställen redan. Efter Gudrun och Per så gallrade det ut lite så att det blev små luckor här och där. Fick köra runt och hämta stockar här och där och lunna ut till skotningsväg. Låter det självföryngra mest. Planterar gran i större luckor. Undviker ren granskog genom att släppa fram björk inne i granplanteringar. Blir fin ved senare och jag inbillar mig att det gödslar åt granen och minskar risken för rotröta. Några björkar får växa sig stora också.
Markbereder inte, utan har planterat omedelbart efter avverkning i spåren efter skördare och skotare. Har en ca 10 år gammal granplantering som kommer fin-fint efter det.
Vet inte hur alternativt detta är. Det är extremt beroende av fossilt bränsle. Det hade varit intressant med häst för att plocka ut stockar. Gick en kurs i hästköring i skog, och det var himla skoj, men jag har inte så mycket erfarenhet av häst, så ...
-
Det låter banne mig alternativt (bakvända) anders, för övrigt så tror jag inte det är så alternativt skogsbruk här, mest traditionellt småskaligt kommersiellt skogsbruk.
-
Vi tillämpar naturkulturmetoden så gott vi kan:
Jag har bara hört talas om metoden, men är det inte en variant av blädning?
Sen fungerar den väl bara i bestånd med sekundärträdslag som gran och bok?
Du får gärna uppdatera mig :)
Plockhugger mest. Men även 2 mindre traktavverkningar på ca 1ha vardera. Lämnar en del träd på hygget och låter dem vara kvar, även när de blåst ner! Har avsatt ett par ytor till att bli "urskog" nere vid en sjö. Klart intressant att följa.
Kör du med obehandlade plantor mot snyltbaggar??
Jag tar bort grovt och moget och trängt, klent och fult som aldrig kan bli bra. Mogna stammar av god kvalitet sågar jag upp för eget bruk eller säljer. Fula träd med viltskador eller kluvna toppar av låg kvalitet eller klenare stammar blir ved att elda upp. Eller massaved.
Låter som vanlig skogsskötsel i mina öron ;)
, men det finns inga ungtallar alls i skogen. Detta pga extremt högt betestryck av rådjur och älg. Mycket självföryngring av gran och björk. Även unga tallplantor, med de överlever inte första vintern. :'(
Har upplevt samma själv, nu har älgen dessutom börjat med barkgnag på mina lärkträd. Enda stället tallarma verkar klara sig är i täta graneplanteringar.
Undviker ren granskog genom att släppa fram björk inne i granplanteringar. Blir fin ved senare och jag inbillar mig att det gödslar åt granen och minskar risken för rotröta. Några björkar får växa sig stora också.
Jag läste en rapport, kommer inte ihåg var att ska björken ha någon effekt på rotrötan så behövs det minst 25% björk och då minskar rötan med 5-10%. Personligen tror jag mer på att björken skrämmer bort granbarkborrarna. Man har, åter igen minns inte var, gjort försök som visar att barkborrarna ratar i stor utsträckning bestånd med björkdoft.
Sen tror jag också att björk-tallinblandning i granbestånd är bra för timmer kvaliten, kanske inte björken så mycket som tallen, men de kopleterar varandra.
//Har en liten ekdunge där jag håller bort gran helt.//
//Markbereder inte, utan har planterat omedelbart efter avverkning i spåren efter skördare och skotare. Har en ca 10 år gammal granplantering som kommer fin-fint efter det.
Vill man ha bra kvalite på Ekstockar är det inte så dumt att ha gran som underväxt så länge de inte växer upp i ekens trädkronor är min erfarenhet. Vattskotten kan vara dryga att ta bort
Jag har också haft lite funderingar på det här med markberedningsfritt när man ska plantera gran/ tall men risken för snyltbaggar skrämmer. Har du haft problem med plantavgångar?
Det låter banne mig alternativt (bakvända) anders, för övrigt så tror jag inte det är så alternativt skogsbruk här, mest traditionellt småskaligt kommersiellt skogsbruk.
För mig låter det som vanlig småskalig skogsskötsel men med lite mer naturhänsyn än vanligt. Med tanke på att det är 30 ha och han sköter det mesta själv så har man ju oftast lite mer tid att "påta" i skogen.
Anders om du själv får bedöma, hur många procent av skogsmarken har du avsatt till naturvård/ förstärkt hänsyn eller vad man ska kalla det, vore kul att veta?
Och till dig Lasse vad var det du reagerade på som var så alternativt hos Anders? alltid kul att höra andras tankegångar :)
Personligen har jag ingen möjlighet till att använda häst, men jag har hört att om man ska leja bort gallringar så är det inte så stor prisskillnad mellan maskiner och häst.
Mvh stubben
-
jag har inte så mycket skog 4-5 hektar som vi just nu ska ta ner det mesta av och göra till hagmark (glest med träd) två partier ska sparas, betas men vara som björkskog som vi kommer ta ved ur till husbehov.
-
Vill man ha bra kvalite på Ekstockar är det inte så dumt att ha gran som underväxt så länge de inte växer upp i ekens trädkronor är min erfarenhet. Vattskotten kan vara dryga att ta bort
Ekdungen jag talar om är en för detta ö. Det har gjorts en utdikning så att den inte längre är en ö. Det jag har gjort där är att försöka bevara karaktären, och gynna eken. Kronröjer och glesar ut lite. Släpper fram några nya ekar som ersätter de som strök med i Gudrun. Det är svårt att komma åt pga sankmark. Går bara att köra dit när det är bra tjäle. Låter det vara mycket död ved där. Vildsvin brukar hälsa på när det är bra med ollon. Det är alltså Natur/Skötsel.
Jag har också haft lite funderingar på det här med markberedningsfritt när man ska plantera gran/ tall men risken för snyltbaggar skrämmer. Har du haft problem med plantavgångar?
Nej, inte mycket alls. Jag gick runt och kompletterade planteringen där det inte kom som det skulle i ett par omgångar de första åren efter planteringen. Men det behövdes inte mycket. Enstaka procent. Har kommit fint nu!
Plantorna vid första planteringstillfället var permitrin-behandlade. Det var före förbudet. :-X Men inte vid kompletteringarna eller ï luckorna efter Gudrun och Per.
Anders om du själv får bedöma, hur många procent av skogsmarken har du avsatt till naturvård/ förstärkt hänsyn eller vad man ska kalla det, vore kul att veta?
Om man slår samman den delen som jag låter vara helt orörd, och den delen som jag sköter för att bevara naturvärden, omkring 10 procent.
-
För mig låter det som vanlig småskalig skogsskötsel men med lite mer naturhänsyn än vanligt. Med tanke på att det är 30 ha och han sköter det mesta själv så har man ju oftast lite mer tid att "påta" i skogen.
Anders om du själv får bedöma, hur många procent av skogsmarken har du avsatt till naturvård/ förstärkt hänsyn eller vad man ska kalla det, vore kul att veta?
Och till dig Lasse vad var det du reagerade på som var så alternativt hos Anders? alltid kul att höra andras tankegångar :)
Tja, vi säger så här. Jag är ofta i skogen och det är något som jag redan som barn var. Jag har bott (en längre tid) på tre ställen under mitt liv, i småstad, i Sthlm och på "landet" (idag). Närmast ut i skogen hade jag faktiskt som Stockholmare. Nå väl. Skogen vid småstaden och i Sthlm ägdes i stort sett av bolag (Stora resp. Homlen) och visst dök det då och då upp kalhyggen som gjorde en förfannad, men det fanns trots allt annan skog att plocka bär i och så. Nu bor jag på vischan. Bara bondskog. Och här är i stort sett bara hyggen. Kalhyggen, planteringar, flera km till man kommer till riktig skog. Inte verkar det tas några större naturhänsyn heller vid avvärkningarna. Är skogen "mogen" skall den ner och pengarna in på banken. Punkt slut.
Jga kan inte tänka mig att någon skogsägare här tänker på sådant som anders säger typ:
" mindre traktavverkningar "
"Lämnar en del träd på hygget och låter dem vara kvar, även när de blåst ner!"
"Gynnar ek som kommer här och där. Även lite bok. Och naturligtvis rönn och andra bärande träd"
"Skogen är flerskiktad på många ställen"
"Låter det självföryngra mest"
"Undviker ren granskog genom att släppa fram björk inne i granplanteringar."
"Markbereder inte"
Här är det bara pengar som det handlar om. De skogsägare jag vet om som är ute i naturen är få (förutom älgjakten då). Man sitter hemma och slipper se skiten där uppe (om man ens bor kvar). Jag har längre idag till bra bär- och svampmarker än när jag bodde i Stockholm.
-
Tja, vi säger så här. Jag är ofta i skogen och det är något som jag redan som barn var. Jag har bott (en längre tid) på tre ställen under mitt liv, i småstad, i Sthlm och på "landet" (idag). Närmast ut i skogen hade jag faktiskt som Stockholmare. Nå väl. Skogen vid småstaden och i Sthlm ägdes i stort sett av bolag (Stora resp. Homlen) och visst dök det då och då upp kalhyggen som gjorde en förfannad, men det fanns trots allt annan skog att plocka bär i och så. Nu bor jag på vischan. Bara bondskog. Och här är i stort sett bara hyggen. Kalhyggen, planteringar, flera km till man kommer till riktig skog. Inte verkar det tas några större naturhänsyn heller vid avvärkningarna. Är skogen "mogen" skall den ner och pengarna in på banken. Punkt slut.
Låter som du bor i mellan-norra Sverige, jag tolkar ditt svar som att du tycker att skogsbolagen sköter sina skogar bättre än bönder/småskogsägare??
Alla skogsägare är pålagda av skogsstyrelsen att ta naturhänsyn. Och det är inget man kan välja utan ska göras
Bristen i i stort i dagens skogar är
"gamla levande träd" några träd per ha ska sparas.
"död ved i skogarna" lämna vindfällen eller nyskapa död ved
"trädslagsvariation" dvs lövinslag i barrskog om 5-10%
Även hela områden ska sparas av naturhänsyn,
Allt det här är det som baklänges Anders beskriver i tidigare inlägg
Men ambitionen varierar från skogsägare till skogsägare.
och orsaken kan vara många, både gnidenhet och okunnighet.
Men, det måste även finnas utrymme för skogsägaren att få en inkomst av skogen dvs avverka träd, och då ingår trakthyggesbruk och det gäller även mig
I skogslagstiftningen står, kommer inte ihåg var, att produktion och naturhänsyn är likvärdiga. Detta ska inte tolkas som att 50% av skogsmarken ska avsättas till naturhänsyn utan att man bland annat sparar områden där de gör störst nytta för naturvården. ofta ligger dessa ganska otillgängligt och är därmed inte lätta att nå.
[/quote]
Här är det bara pengar som det handlar om. De skogsägare jag vet om som är ute i naturen är få (förutom älgjakten då). Man sitter hemma och slipper se skiten där uppe (om man ens bor kvar). Jag har längre idag till bra bär- och svampmarker än när jag bodde i Stockholm.
[/quote]
Skogsägare som sköter skogen själv , dvs går ut med motorsågen, etc, har nog oftast ett större intresse av naturvård och skogsvård än de som är utbor och lejer bort all skogsskötsel. De skogsägare jag känner (norra Skåne) bor på eller har max 30 minuter från sin skog är intresserade av att "naturen ska ha sitt" visst de har trakthyggen och granplanteringar men tar ändå naturhänsyn och de är på intet sätt alternativa.
Och Lasse det går att påpeka för skogstyrelsen att en avverkning inte uppfyller lagen (:) om naturhänsyn o:)
Sist men inte minst
Skog är att driva företag, vilket är lätt att glömma bort. Företag som tar naturhänsyn.
-
Gör ungefär som Anders, gynnar systematiskt löv och skall jag välja mellan att ta bort en gran eller en tall så åker granen... 25ha.
-
Farmor (som äger skogen) och jag (som är den enda med intresse för gården i Siknäs) är båda överrens om att vi inte gillar kalhyggen och plantage.
Dock så var vi tvungna att plantera ut plantor på ett kalhygge (gjordes utan att jag visste om det), det fanns inga fröträd kvar.
Vi är överrens om att aldrig kalhugga den del av skogen som ligger bredvid en nyckelbiotop (jag har förklarat kantzoner för henne och hur det skulle påverka det skyddade området).
Hoppas att jag och sambon kan lära oss att bara hämta det vi behöver för ved och låta skogarna få ett värde i sig, istället för att vara en "cash-crop" =).
-
2 hektar skog.
Totalt novis.
Gråter varje gång jag fäller ett träd. Och skäms.
Anser att kalhygge är massmord.
Anser att det ska lagstiftas att man måste bo på den mark man äger.
Går runt i grannmarkerna och har börjat se att mycket är planterat och det hörs en sorgesång i kronorna i skogsindustrifabriken, i väntan på slakten.
Men så behöver jag snart virke till bygge och måste traska runt och välja vilka som ska arkebuseras... och har ingen aning om vilka jag ska välja.
Ska börja ta det fallna och göra ved av det, sedan ta vissa lämpliga som jag ska avbarka till stolpar.
Och ju mer jag går över markerna och umgås med träden, desto mer blir de individer, vissa äldre än jag själv. Med liknande behov som jag: dricka, sola sig, skydd, fortplanta sig.
I framtiden kanske lite permakultur odling mellan träden, men vet knappt vad det är ännu.(http://www.hastekas.se/foto1/lotvyfranhus.jpg)
-
Är det någon av er som prövat med blädning alt naturkulturmetoden ??
Till Lasse, jag kom att tänka på att stadsnära skogar (grönområde) sköts lite anorlunda än vanliga skogar. Ekonomin kommer oftast i andra hand i sådana skogar. Mina föräldrar har 35 ha med stadsnära skog (något som kallas parkmark) den stora ekonomiska skillnaden är att fastigheten inte har något taxeringsvärde, man får inte dra av för moms för inköp och alla inkomster från skogen skattas till 30% (som kapital).
På sådan parkmark, grönområde försöker man oftast ta ut svängarna med mer naturskötsel och upplevelsestyrning, men det innebär också intensivare skötsel med stamkvistning, överhållen skog, rensning av stigar, spångar, röjer utsiktsplatser etc..
Så att du hittar bättre bär-svamskogar kring städerna är kanske inte så konstigt.
Stubben med 37 ha varav 15% är gran 31% bokskog och resten tall och lövskog.
-
Stubben med 37 ha varav 15% är gran 31% bokskog och resten tall och lövskog.
Hygglig fördelning ändå. Hos mig var det väll 15% som inte var gran när jag flyttade in. Nu har jag kanske reducerat till 50% gran och 50% övrigt.
-
Till skiesabove och cebaztian hur man sköter sin skog beror mycket på vilket mål man har med den ;D kommer naturhänsynen i första hand sköter man den därefter, kommer ekonomin i första hand sköter man den på ett annat sätt. men vad jag menar är att även om man vill ha avkastning ta ut tillväxten av sin skog ska man ta naturhänsyn och personligen tror jag att den typ av likgamla monokulturer (läs gran) kommer att minska med tanke på att blandskog är mindre känslig för rotröta, barkborrar och inte minst här i södra sverige, ökad stormfasthet. Dessutom får man en annan mikrobiologisk sammansättning i blandskog.
Hmm nu börjar jag visst predika för redan övertygade ;)
-
Hygglig fördelning ändå. Hos mig var det väll 15% som inte var gran när jag flyttade in. Nu har jag kanske reducerat till 50% gran och 50% övrigt.
Vad är 50% övrigt??
-
Vad är 50% övrigt??
De flesta andra vanliga träden. Tall, björk, asp, al, rönn, sälg, ek, bok, hassel och förmodligen ett par till.
-
Anser att kalhygge är mord.
Nja. Ett kalhygge där det stått granskog är inte mord, det är en välgärning. Så länge man inte luras att plantera gran igen, förstås.
Dessutom sjuder ett kalhygge av liv efter några år, och är en fantastisk källa till mat och skydd för allsköns vilt. Speciellt i jämförelse med en monokulturell plantageskog av gran...
-
Sådant som blev över när du tog bort granen? självsådd eller planterat?
Själv håller jag på att stratifiera 50 st valnötter som jag hoppas ska bli plantor till våren.
En valnötsdunge är målet
-
Sådant som blev över när du tog bort granen? självsådd eller planterat?
Själv hade jag håller jag på att stratifiera 50 st valnötter som jag hoppas ska bli plantor till våren.
En valnötsdunge är målet
Ja, sådant som stått inträngt mellan granarna. Jag har även planterat dussintals andra sorters träd, bland annat flera valnötsträd. Någon dunge har jag dock inte riktigt plats till, utan de står lite mer utspritt mellan övriga träd. Bra träd för ekorrar och fåglar, och kanske blir det en och annan nöt för mig med
-
Nja. Ett kalhygge där det stått granskog är inte mord, det är en välgärning. Så länge man inte luras att plantera gran igen, förstås.
Dessutom sjuder ett kalhygge av liv efter några år, och är en fantastisk källa till mat och skydd för allsköns vilt. Speciellt i jämförelse med en monokulturell plantageskog av gran...
Visst är det så! Det är en väldigt tråkig landskapstyp ett par år, sedan börjar slyet komma upp och det blir något helt annat. Mat för rådjur, älg och harar, skydd för fåglar och kanske hinner det växa upp bärbuskar som hallon, fläder och olvon. Sedan kommer dom med röjsågarna och utrotar allt som inte är gran, och så är det en monokultur igen :P
-
Nja. Ett kalhygge där det stått granskog är inte mord, det är en välgärning. Så länge man inte luras att plantera gran igen, förstås.
Hmmm i stora delar av Sverige finns granen naturligt och granen i sig är inte av ondo, det är när den härska till 100% över stora områden utan att andra växter har en chans till att komma till som det blir problem.
-
Hmmm i stora delar av Sverige finns granen naturligt och granen i sig är inte av ondo, det är när den härska till 100% över stora områden utan att andra växter har en chans till att komma till som det blir problem.
Eftersom vi har ett tjugotal inhemska trädslag är det rimligt att granen står för 5-10%. Men så är det inte, i verkligheten är 43% gran och 38% tall. Övriga 19% består av övriga 15-20 trädslag. I vissa delar av landet är övervikten ännu större.
-
Så ni säger att varje gång jag avlivar en gran, bör jag ersätta med något intressantare.
(även jag har monokultur av gran).
Hur gör jag. Frön? Förodlar? Plantor?
Sebastian
-
Så ni säger att varje gång jag avlivar en gran, bör jag ersätta med något intressantare.
(även jag har monokultur av gran).
Hur gör jag. Frön? Förodlar? Plantor?
Sebastian
Exempelvis kan du gå och samla ekollon och bokollon till hösten, och sedan sprida ut i skogen. Det bästa är att gå runt och pilla ner dom i marken så är risken mindre att djur äter upp dom. Sedan är det bara att vänta ;D
Vissa känsligare träd kan man flytta från ställen där dom finns. Det göres bäst när de är så små som möjligt, gärna under 20cm. Det har jag gjort med exempelvis alm som inte växte just här naturligt. Gör man får man räkna med att vattna en del i början, till rötterna fått fästa på den nya platsen. Det kräver en del träning innan man lärt sig knepen för att få plantorna att trivas.
-
Eftersom vi har ett tjugotal inhemska trädslag är det rimligt att granen står för 5-10%. Men så är det inte, i verkligheten är 43% gran och 38% tall. Övriga 19% består av övriga 15-20 trädslag. I vissa delar av landet är övervikten ännu större.
Sedär nu fick jag lära mig något nytt :)
Jag är tveksam till att det är rimligt att granen bara ska stå för så liten del som 5-10% av ytan i mellan-norra sverige dvs vart 10-20 träd är en gran. På vissa områden kan jag mycket väl tänka mig att granen står för mer än 50% .
Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt blev jag tydligen en grankramare :-[
-
Så ni säger att varje gång jag avlivar en gran, bör jag ersätta med något intressantare.
(även jag har monokultur av gran).
Hur gör jag. Frön? Förodlar? Plantor?
Sebastian
Du gör inget alls. Eller mycket lite. Naturen fixar det själv.
Troligen ligger det redan fröer i marken, kanske det redan står en liten planta och bara väntar på att ett större träd skall försvinna, så att det får ljus och kan sätta fart.
Troligen kommer det tio granplantor av sig självt, om du fäller en stor gran. Tillsammans med ett par björkar och några tallplantor. Kom tillbaka med några års mellanrum röj undan några av plantorna, så att de du vill gynna får försteg.
Skog är inte något statiskt. Det är dynamik och förändring. Du kan som en "skogsherde" styra förändringen åt det håll du vill. Många små åtgärder är bättre än få stora.
Det intressanta är att ju mer du plockhugger, desto mer skog blir det, mer pengar, ved och virke. Och trevligare skog och allt mer fylld av liv. I alla fall om du plockhugger med eftertanke.
-
Sedär nu fick jag lära mig något nytt :)
Jag är tveksam till att det är rimligt att granen bara ska stå för så liten del som 5-10% av ytan i mellan-norra sverige dvs vart 10-20 träd är en gran. På vissa områden kan jag mycket väl tänka mig att granen står för mer än 50% .
Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt blev jag tydligen en grankramare :-[
I de delarna av landet är det ju en lite annan sak. Där finns inte så många olika trädslag. Men i södra Sverige där det finns förutsättningar för en väldigt skiftande natur är det tråkigt att se monokulturerna och hur det påverkar djurliv
-
Så ni säger att varje gång jag avlivar en gran, bör jag ersätta med något intressantare.
(även jag har monokultur av gran).
Hur gör jag. Frön? Förodlar? Plantor?
Sebastian
Jag skulle rekomendera luckhuggning, dvs att du tar ner ca 10 träd på ett område (eftersom det är i gran tar de upp mycket ljus) så du får mer ljus. Sen beror det på var i landet du har din skog vilka träd som trivs hos dig. Björk bör spontat komma upp efter något år. Ev plantera in lite tall, eller sälg (ta stickligar) eller plantera vad du är intresserad av
Du gör inget alls. Eller mycket lite. Naturen fixar det själv.
Troligen ligger det redan fröer i marken, kanske det redan står en liten planta och bara väntar på att ett större träd skall försvinna, så att det får ljus och kan sätta fart.
Troligen kommer det tio granplantor av sig självt, om du fäller en stor gran. Tillsammans med ett par björkar och några tallplantor. Kom tillbaka med några års mellanrum röj undan några av plantorna, så att de du vill gynna får försteg.
Skog är inte något statiskt. Det är dynamik och förändring. Du kan som en "skogsherde" styra förändringen åt det håll du vill. Många små åtgärder är bättre än få stora.
Det intressanta är att ju mer du plockhugger, desto mer skog blir det, mer pengar, ved och virke. Och trevligare skog och allt mer fylld av liv. I alla fall om du plockhugger med eftertanke.
Så sant
-
Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt blev jag tydligen en grankramare :-[
Du och jag, stubben. På min plätt med ungskog närmast landsvägen rensar jag bort allt som inte är gran.
-
Du och jag, stubben. På min plätt med ungskog närmast landsvägen rensar jag bort allt som inte är gran.
Ja där ser man ;D Jag och du, Ulrik.
-
Värt att tillägga är det där med bokollon. Bok klarar av att hävda sig även i granskog, då den är skuggtålig. Så öppnar man upp lite bland granarna så kan man med fördel peta ner lite bokollon.
-
Ja, bok är förvånadsvärt tåliga träd. Man tror kanske att dom skall vara ömtåliga eftersom dom bara finns i södra Sverige, men dom klarar mycket. Förutom djup skugga så även sandig mager jord, vindpinade lägen och kraftig beskärning. Jag har även flyttat småplantor med gott resultat. Bokollonen finns ju bara i mängd var tredje eller fjärde år, men det brukar alltid finnas en massa fröplantor där bokar växer.
-
Ja, bok är förvånadsvärt tåliga träd. Man tror kanske att dom skall vara ömtåliga eftersom dom bara finns i södra Sverige, men dom klarar mycket. Förutom djup skugga så även sandig mager jord, vindpinade lägen och kraftig beskärning. Jag har även flyttat småplantor med gott resultat. Bokollonen finns ju bara i mängd var tredje eller fjärde år, men det brukar alltid finnas en massa fröplantor där bokar växer.
tack det ska jag testa, hoppas det blir ett bokollon år nu i sommar ;)
-
Rönn och lönn är fina träd det också, och ganska lätta att föröka med frö.
Lönnen är kanonfin på hösten med sina fina röda-gula blad
-
Det borde finnas en "gilla"- och en "ogilla"-knapp som på Facebook. Är det nå'n av er som bor/har skog norr om Dalälven?
-
Kalix =), men det är ju tekniskt sett min farmors skog.
-
har skog just utanför umeå
-
Hej!
Skummat genom tråden .....
Rent generellt är det inte möjligt att bedriva blädning på annat än skuggfördragande träd... med andra ord gran. Blädningsskkog är en fullskikktad skog som efter en "blädning" fortfarande är fullskiktad.
Om man vill lära sig om vad olika träd har för behov/ önskkemål gå till skogsstyrelsen och kunskap direkt hemsidor....
Det är dessutom viktigt att kkomma ihåg att vi ligger i det "norra barrskogsbältet" vare sig vi vill eller inte.
Jag gillar inte monokulturer så jag gynnar akktivt mångfalld i min egna skog.
Vad avser rötproblematiken är den så komplex att det är svårt att ge korta råd men försök att "bryta" svampens livscykel. Blandskog gör detta till viss del..
Snytbaggeskador är vanliga men där vet man hur man ska göra för att inte få stora skador; plantera efter hyggesvila, i markberedning med behandlade, gärna stora, plantor (antingen med gift eller mekaniskt skydd (tex CONNIFLEX)) Vi som har tall är dessutom inte överlyckliga då Älgen kommer till våra plant/ ungskogar!! ;)
Att notera är att Boken som ung är skuggtålig men inte som gammal...
mvh
-
Det är dessutom viktigt att kkomma ihåg att vi ligger i det "norra barrskogsbältet" vare sig vi vill eller inte.
Södra Sverige hör inte dit, även om man skulle kunna tro det. Fick skogen växa opåverkad där skulle den se mycket annorlunda ut.
-
Älgen föredrar lövsly om sånt finnes...
Så det kanske inte är så dumt att lämna kvar lite sånt :P?
-
Älgen föredrar lövsly om sånt finnes...
Så det kanske inte är så dumt att lämna kvar lite sånt :P?
Det hjälper inte så mycket på vintern. Det är då älgen äter av tallplantorna. Men det är en helt annan problematik som redan har avhandlats i flera andra trådar.
-
Sist men inte minst
Skog är att driva företag, vilket är lätt att glömma bort. Företag som tar naturhänsyn.
Precis. Och där har du nog problemet. Företagande är idag att försöka uppnå maximal vinst. Så länge man följer lagen och samtidigt driver ett företagade skogsbruk med vinstkrav så kan det knappast kallas alternativt. För mig är ett alternativt skogbruk ett skogsbruk där man låter naturhänsynen gå före vinstintresset. Där man hugger sin ved men låter bli gigantiska slutavverkningar.
-
Vad är "vinst"? All verksamhet måste väl gå med en viss "vinst"? Eller vem/vad skall annars betala det man håller på med så man kan fortsätta med det och försörja sig på det? Ibland förstår jag inte riktigt konflikten mellan naturhänsyn kontra "vinstintresse". Om vinsten är överdrivet stor kanske man offrar både naturhänsyn och långsiktig uthållighet. Men om vinsten är för liten klarar man inte försörjningen och tvingas lägga ned. Ibland går det troll i onödan i ord man använder.
-
8 hektar skog, hälften gran/tall-skog och hälften björk/asp-skog. Plockar bara ut enskilda träd lite varstans i skogen för eget behov, ingen traktavverkning alls. Försöker gynna lövträden i barrskogen och lämnar en del torr-rakor för insekter och fåglar. Jag lämnar övergrova träd, mest för att de är otympliga för mig att ta ut och kapa/klyva men också för att de fyller ett estetiskt värde i skogen. Kör ut med häst eller fyrhjuling för att inte få körskador och slippa fula stickvägar. Ska inom några år påbörja ett "projekt" att skapa småviltzoner i skogsbrynen mot åkrarna, försöka få en stegvis övergång från åker till skog, d.v.s. med mindre buskage och snår i en remsa in mot skogen.
Har en årlig tillväxt på c:a 35-40 skogskubik i skogen så att plockhugga en del av detta räcker fullgott för att täcka mitt vedbehov.
-
Precis. Och där har du nog problemet. Företagande är idag att försöka uppnå maximal vinst. Så länge man följer lagen och samtidigt driver ett företagade skogsbruk med vinstkrav så kan det knappast kallas alternativt. För mig är ett alternativt skogbruk ett skogsbruk där man låter naturhänsynen gå före vinstintresset. Där man hugger sin ved men låter bli gigantiska slutavverkningar.
Jo du har helt rätt, företagande är att försöka uppnå vinst utifrån de förutsättningar som ägaren ger företaget.
Vad sen maximal vinst är, skilljer sig från ägare till ägare. Som ulfg skrev förstår inte jag heller varför det ska vara sådant motsatsförhållande mellan naturhänsyn och avkastningskrav/vinst. Att äga en skogsfastighet utan att få bruka den är helt inaktuellt för mig, och säkert många med mig.
-
Här är en länk om ädellövskogsskötsel och vilka naturhänsyn man bör/ska ta.
http://www.skogen.se/pub/render?id=3790 (http://www.skogen.se/pub/render?id=3790)
-
Jo du har helt rätt, företagande är att försöka uppnå vinst utifrån de förutsättningar som ägaren ger företaget.
Vad sen maximal vinst är, skilljer sig från ägare till ägare. Som ulfg skrev förstår inte jag heller varför det ska vara sådant motsatsförhållande mellan naturhänsyn och avkastningskrav/vinst. Att äga en skogsfastighet utan att få bruka den är helt inaktuellt för mig, och säkert många med mig.
Det måste väl vara så att det krävs lite mer än att man utövar kommersiellt skogbruk och följer lagar för att man skall kalla det alternativt? Annars så är ju i princip hela sveriges skogar alternativt skötta.
Jämför med många andra områden här på alternativ. Hur många har t.ex. vinst i sin husdjurshållning? De flesta är nog inte ens i närheten av vinst, men alternativt skogsbruka måste innebära vinstkrav?
-
Det måste väl vara så att det krävs lite mer än att man utövar kommersiellt skogbruk och följer lagar för att man skall kalla det alternativt? Annars så är ju i princip hela sveriges skogar alternativt skötta.
Jämför med många andra områden här på alternativ. Hur många har t.ex. vinst i sin husdjurshållning? De flesta är nog inte ens i närheten av vinst, men alternativt skogsbruka måste innebära vinstkrav?
Lasse vi har olika definition av vad alternativ skogskötsel är och det är helt ok.
För mig är alternativ skgsskötsel ett småskaligt brukande av skogen där man tar naturhänsyn i alla moment man utför i skogen, och det utesluter inte att man avverka träd/timmer/ved, på ett ekologiskt/ekonomiskt hållbart sätt. Om man sen använder blädning, plockhuggning eller luckhuggning eller små trakthyggen har ingen betydelse, ekologiskt ger det olika förutsättningar som alla behövs i skogen. Och vad jag sen gör med det jag avverkar och att jag säljer det med vinst spelar väl ingen roll. Att sköta skogen ekologiskt uthålligt är faktiskt en ekonomisk vinst i sig själv i det långa loppet.
Jag kan inte svara för andras djurhållning, men jag kan tänka mig att en hel del av de husdjur som föds upp är ägnade att säljas för att helt eller delvis ge en intäkt till hushållet/företaget.
-
I framtiden kanske lite permakultur odling mellan träden, men vet knappt vad det är ännu.
Finns en man som heter Pete i Hällmarken vid Ucklum som sysslar med permakultur, var på en föreläsning med honom, mycket intressant, han har myyyycket kunskap om detta. Tips är att ta kontakt med honom om du vill veta mer.
-
Håller med stubben. Tycker det finns väldigt många olika sätt att bedriva alterntiv skogsskötsel. Tex så tycker jag att man kan kalla ett kalhygge gjort med häst ganska alternativt. Man kan ju inte heller säga att all alternativ skogsskötsel ska ske utan ekonomisk vinning. Kan man få in en slant på sin skog och man driver skogsbruket ed vinst ser jag inget negativt med det.
Sen till detta om granskogen vara eller icke vara. Väldigt viktigt att betona är ju att i norra Sverige så är stora gran och tallskogar väldigt biotopriktigt. Däremot skulle det vara konstigt med en bokskog. Men det är klart att en blandskog med gran, tall, rönn, gran osv är att föredra framför strikta granskogar så långt ögat kan nå. Men att börja komma ned på procentnivåer kring 15% gran 15 % tall över stora områden här uppe är nog inte lätt. I så fall blir det väl fjällbjörkbestånden :)
-
Jag tänkte gå ifrån disskusionen om skog och ekonomi, även om den är intressant, då det inte var andemeningen när jag startade tråden.
Är det någon av er som har prövat hyggesbränning, eller har bränd mark/brandskadad skog?
personligen är jag för feg, tänk om elden sprider sig till grannen..
Däremot har jag har ett område på ca 1000m2 som brann (grannen eldade skräp och branden spred sig) för två år sedan med en del brandskadade ekar/björkar kvar. Jag inbillar mig att det är något väldigt exklusivit i naturvårdssammanhang.
Nu kommer massor med björkplantor på den brända marken ;D.
Jonas Backfors, jag kan bara hålla med ;D
-
Lasse vi har olika definition av vad alternativ skogskötsel är och det är helt ok.
För mig är alternativ skgsskötsel ett småskaligt brukande av skogen där man tar naturhänsyn i alla moment man utför i skogen, och det utesluter inte att man avverka träd/timmer/ved, på ett ekologiskt/ekonomiskt hållbart sätt. Om man sen använder blädning, plockhuggning eller luckhuggning eller små trakthyggen har ingen betydelse, ekologiskt ger det olika förutsättningar som alla behövs i skogen. Och vad jag sen gör med det jag avverkar och att jag säljer det med vinst spelar väl ingen roll. Att sköta skogen ekologiskt uthålligt är faktiskt en ekonomisk vinst i sig själv i det långa loppet.
Jag tycker det låter ganska alternativt jag med. Bara för att du säljer timmer för pengar så innebär det ju inte att det är kommersiellt eller vinstdrivande. Den småskaliga skogsförvaltning jag ser omkring mig i skogen här är att i princip skall allting på ett skifte ner när det skall avverkas. Visst hyggena ser aningen bättre ut nuförtiden med en del sparat typ hög stubbar och sånt (säkerligen en lagtext) men det är oftats där det är synligt från vägarna, längre upp i skogen så är det mer sparsamt med sådan. De flesta av mina skogsägande grannar känner nog knappt till begreppet "ekologiskt".
-
Ett annat otyg är utdikningen av myr och våtmark. Mycket vanligt att det finns diken här och där. Följden har blivit en utarmning av naturen, en natur mer känslig för torka, uttorkade bäckar på sommaren, öring som förvinner, ökade problem med översvämmningar osv. Som sgosägare kan man börja att succesivt fylla igen sina gamla utdikningsdiken och återfå en mer normal vattenbalans i sina marker.
-
Används mycket nikotinoider i skogsbruket? -Man kan väl inte räkna det som alternativt, i varje fall.
Läste om skador på bin: http://kemikaliedetektiven.se/wordpress (http://kemikaliedetektiven.se/wordpress)
-
Vi tillämpar naturkulturmetoden så gott vi kan:
[url]http://83.140.26.28/artikel.cfm?CFID=5263&CFTOKEN=62273807&id=183[/url] ([url]http://83.140.26.28/artikel.cfm?CFID=5263&CFTOKEN=62273807&id=183[/url])
Finns en del fördomar kring detta tydligen. Jag tycker det verkar vara en bra metod.
Min man har gått kurs(er?) i detta. Vi har även arbetat med oxar i skogen förut och planerar att göra det i framtiden igen (har oxar, men de behöver mer träning).
Mer information om NaturKultur finns här: www.kontinuitetsskogsbruk.se (http://www.kontinuitetsskogsbruk.se) ;)
MVH Emma
-
Ja jag tycker vi sköter vår skog alternativt. Vi har huggit var femte år och då var tredje träd. Det har vi gjort nu i 30 år. Just nu håller vi på att hugga var tredje träd i ett 40 år gammalt bestånd. Träden är 25 meter långa och dom grövsta är 40 cm i brösthöjd, så vi år jättenöjda. Det är så glest nu som vid en "vanlig" gallring och en tät matta med granplantor.
-
Har du gjort det på nåt ställe i samma bestånd i 30 år? Det som du gallrar nu är ju bara 40 år gammalt så då är det väl första gallringen? Hur ser det ut där du gjort det 5-6 gånger? Lägg gärna in foton.
-
Ja du det har jag gjort i 30 år! I just det här beståndet som är planterat, högg jag första gången när det var 15 år. Så det har blivit en fem sex gånger nu. Jag är dålig på det där tekniska, jag ska höra med barnbarnen om dom kan hjälpa mej.
-
Om jag ska försöka beskriva vår skog så är den mer brötig och mindre städad än andras skogar, Det är lite glesare mellan de högsta träden Det finns träd i dom flesta storlekar. Bitvis står träden i täta dungar, speciellt ungträdsdungarna. Totalt sett finns det säkert lika många stammar som i vilket "normalt" skogsbruk som helst. Vid relaskopering är arealinnehållet högt.
-
Och allting är gran?
-
Nä allting är inte gran, det är blandskog med 2/3 gran.
-
Nä allting är inte gran, det är blandskog med 2/3 gran.
Granskog med inslag av andra träd alltså. När två tredjedelar består av ett enda trädslag kan det knappt räknas som "blandskog". Det begreppet borde snarare beskriva de skogar man ibland hittar i bäckraviner, där det kan finnas tjugo trädslag eller mer.