Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: Erik skrivet 03 dec-10 kl 10:17
-
Jaha så vart drömmen om ett litet mysigt hus på landet krossad :'(
Lägger upp några bilder före, under och efter.
-
Ditt eget?
-
:'( men vad hände?
-
NEJ !
:'(
-
Ja mitt eget :(
Vet inte vad om hände, jag var på jobbet och vid 23:30 så ringer grannen och skriker i telefonen "skynda dig hem ditt hus brinner" så då var det bara att sätta sig i bilen och åka hem, den timme det tog att åka hem var inte rolig många tankar som snurrade i huvudet,
Brandkåre vet inte mer än att dom tror det börjat i pannrummet,
-
fy vad tragiskt! :'(
-
Fy fan..
-
Surt.
-
Shit, vilken mardröm.
-
>:( :'( >:( :'( Surt. Svårt med ord som räcker till.
-
Been there, done that - men i ditt fall gick det värre. :(
Det viktigaste nu - hur var det försäkrat?
-
Försäkring fanns,
Huset var fullvärdesförsäkrat vad det nu innebär,
-
Aaaah nej!
Du klarade dig , dottern klarade sig.. djuren klarade sig??????
Försäkring?
Vart bor du under vintern/tills huset är byggd upp igen? ?
Kram,
Januschka
-
Alla djuren var i ladan så dom klarade sig,
Dotter har jag ingen vad jag vet, så verken människor eller djur kom till skada vilket var tur, var bara huset och allt jag äger och har samlat på mig under 31 år som försvann,
-
Försäkring fanns,
Huset var fullvärdesförsäkrat vad det nu innebär,
Det innebär att försäkringsbolaget betalar för återuppbyggnad av huset. Du får betala en självrisk samt avdrag för värdeminskning.
Har du någon plan på vad du ska göra nu?
-
Nej ingen plan just nu, har fått en lägenhet några kilometer där ifrån,
föräkringsbolaget gör inget åt huset förän brandutredningen är klar,
och den kan inte börja fören det slutat brinna nere i grunden, branden var natten mellan tis-onsdag men det är fortfarande en halvmeter djup ask/glödbädd som brinner,
-
Det kommer inte gå någon ekonomisk nöd på dig vad jag förstår. Men det som försvann är en sorg. En möjlighet att tänka i nya banor kanske med.
Ta det lugnt, fatta inga stora beslut fram till jul och tala om här om det är något särskilt du behöver.
-
Stackare! Har medlidande med dej .
Passa på o ventilera all sorg o saknad här.
-
ush vad hemskt, kan tänka mig allt som gått förlorat i branden, alla minnen och viktiga saker. stor kram till dig......
-
:'( Och det vackra lilla huset! Jag skickar dig en tröstekram!!!!
-
Beklagar verkligen branden,
det är en mardröm det du råkat ut för
men försök att se det positiva även om det är svårt nu.
Sluta inte drömma !!!
det blir förhoppningsvis bra igen...
-
Men så fruktansvärt. Oavsett försäkring, det kan aldrig ersätta till fullo :(
Man samlar ju på sig saker som har ett visst affektionsvärde oavsett hur "minimalt" man försöker leva.
Och sen nu mitt i julmånaden...
Tur att inga djur eller människor kom till skada.
-
Jag beklagar verkligen branden och känner stor sympati för dig, Erik!
Hoppas att det kommer att ordna till sig så bra som möjligt trots att du har förlorat alla dina saker.
Jag håller tummarna för att det fixar sig för dig!
-
Jag lider med dig. Det där måste göra riktigt ont.
-
Vad otroligt tråkigt! Tur att huset var försäkrat åtminstone, det är i alla fall en liten tröst.
-
Väldigt trist! Men drömmar kan inte brinna upp som tur är :) Som fågeln Fenix kommer ett nytt hus upp ur askan! :-*
-
Näe, men... :'( *håller om*
Vilken tur att det bara var materiella ting som gick upp i rök. Även om det är ett nog så hårt slag i magen. Men saker kan köpas och nya minnen kan skapas. Ett liv (dina djurs eller ditt liv om du varit hemma) är något som aldrig kan återskapas.
-
Du lever just nu i min värsta materiella mardröm, att huset skulle brinna upp. Allt arbete, alla minnen bundna i ting... Kanske en klen tröst, men ändå skönt att det var försäkrat. Och att inget levande (mer än krukblommorna?) kom till skada. Tänker på dig!
-
Det är inte särskilt roligt när alla ens saker, minnen, foton brinner upp.
Ta hand om dig. Andas. Låt livet kännas lite vingligt, om det gör det.
Jag blev rätt tilltufsad när det hände mig,
och det första jag kände behov av var MJUKT å SNÄLLT.
Så jag skaffade mig en mjuk skön pyjamas. Mjuka snälla tofflor. Gosigaste morgonrocken. Fluffigt täcke. Världens snällaste kudde. ( Och värsta mjuka barntandborsten, fastän det i normala fall är för mjukt och mesigt.)
Sen satt jag inmjukad i mitt inhyse-ställe och drack varm choklad med grädde, grät i kudden och landade i vad som hänt.
Det där med försäkring och framtid och grejer, det kommer igång ändå.
LANDA.. och ta hand om dig.. och låt dem som tycker om dig och vill hjälpa dig med den biten, om du kan (omhändertagandet).
Lev mjukt
/Lotta
-
Det jag saknar mest är nog min kökssoffa med kuddar och mina böcker (hade jättefina inbundna band med tex alla astrid lindgrens sagor som jag tänkt ha och läsa för mina framtida barn), sen hela höstens skörd av sylter, safter och torkad svamp m.m.
-
Det jag saknar mest är nog min kökssoffa med kuddar och mina böcker (hade jättefina inbundna band med tex alla astrid lindgrens sagor som jag tänkt ha och läsa för mina framtida barn), sen hela höstens skörd av sylter, safter och torkad svamp m.m.
Aj aj aj - jag fick ha min kökssoffa kvar, brunbränd och dann - och den ligger jag på fortfarande. Pianot gick däremot upp i rök liksom katterna - och det drömmer jag om ibland.
Burkarna kommer du över nästa höst, men om du vill kan jag skicka lite torkad svamp.
-
Usch och fy fasen! Jag beklagar!
Men vilken tur att du inte låg där hemma och sov..
-
Fy vad hemskt :'(
hemmet är ju ens borg, den trygga punkten.
Skickar dig erik tröstekramar, även om det säkert känns som en klen tröst.
-
Aj aj aj - jag fick ha min kökssoffa kvar, brunbränd och dann - och den ligger jag på fortfarande. Pianot gick däremot upp i rök liksom katterna - och det drömmer jag om ibland.
Burkarna kommer du över nästa höst, men om du vill kan jag skicka lite torkad svamp.
katterna:-( :'(
-
Aj aj aj - jag fick ha min kökssoffa kvar, brunbränd och dann - och den ligger jag på fortfarande. Pianot gick däremot upp i rök liksom katterna - och det drömmer jag om ibland.
Burkarna kommer du över nästa höst, men om du vill kan jag skicka lite torkad svamp.
Håller med om katterna.. det var det svåraste att komma över. Det är det enda som fortfarande kan värka och bängla i mig. Glad att brandmännen 'räddat' dem, så jag fick se dem (och se att själva elden faktiskt inte gjort mer än bränt topparna på liiite av Kissen Plejs hår och inget alls på Killen de Molish - att de somnade av röken långt innan det blev såpass hett omkring dem), och begrava dem.
*
Erik: Jag har inte samlat på mig så mycket nya böcker, men av någon av mina hamstersystrar fick jag efter branden min gamla 'MIN SKATTKAMMARE 1'.
Den har tre-fyra-åriga Lottans minnesanteckningar ;D på insidan av pärmarna, men själva sagosidorna är alldeles utan krumelurer i marginalerna.. Det kanske inte är nåt att bygga din nya sagobokssamling på, men vill du ha den så finns den.
-
Tankarna går till dig Erik. Fortsätt din dröm, vi är med dig. God jul.
-
Vart är du bosatt?
Behöver du hjälp med röjning eller något annat så tror jag garanterat att folk här kan hjälpa till med lite av varje.
-
Vi har gjort det förut och kan göra det igen, räkna upp sånt som du behöver mest akut så skulle jag tro att du får hjälp här :)
Stövlar? Varma kläder? Kalsonger? Husgeråd?
-
:'( Min son och mitt barnbarn 5 år höll med nöd och näppe att komma ut ur deras brinnande hus. Han kom hit till mig kl 9 mitt i kalla vintern, ramlade in halvnaken, sotsvart och bränt hår, skulle spy, kunde inte prata. Jag fick en chock. Han ville få bort sin son därifrån. Han fick en tröja sen åkte han tillbaks till sitt hus fast jag försökte att han skulle låta bli, men ambulansen tog han när han kom dit.Jag åkte iväg med mitt barnbarn till läkaren. Det blev inget kvar av huset. Gamla elledningar.
Väldigt ledsamt för dig :'(
Här kommer en tröstekram!!
-
:'( Min son och mitt barnbarn 5 år höll med nöd och näppe att komma ut ur deras brinnande hus. Han kom hit till mig kl 9 mitt i kalla vintern, ramlade in halvnaken, sotsvart och bränt hår, skulle spy, kunde inte prata. Jag fick en chock. Han ville få bort sin son därifrån. Han fick en tröja sen åkte han tillbaks till sitt hus fast jag försökte att han skulle låta bli, men ambulansen tog han när han kom dit.Jag åkte iväg med mitt barnbarn till läkaren. Det blev inget kvar av huset. Gamla elledningar.
Väldigt ledsamt för dig :'(
Här kommer en tröstekram!!
kram till dig med! vilken upplevelse,bra att ambulansen tog hand om han när han återvände till huset.. :-*
-
Usch vad sorgligt :'(
*stor tröstekram*
-
Rackarns tråkigt det måste kännas fruktansvärt. Det får ivf. mig att tänka över brandsäkerheten speciellt nu under juletid. Brandfilt, brandvarnare, brandsläckare, ljusvakt...
-
Rackarns tråkigt det måste kännas fruktansvärt. Det får ivf. mig att tänka över brandsäkerheten speciellt nu under juletid. Brandfilt, brandvarnare, brandsläckare, ljusvakt...
vart köper man brandfilt? brandvarnare,brandsläckare har vi...
brandsläckare i bilen rekomenderas! vi har både i bilen och i hemmet.
-
Det är hemskt när det brinner.
Även jag har varit drabbad och tänker numera måtte inte huset brinna ned nästan varje dag.
Svärmors föräldrar vågade inte åka hemifrån det nya huset då det gamla brunnit ned.
Tveka inte att gå och prata med någon som är tränad på att lyssna!
Hus går tack och lov att bygga upp igen, det gäller att finna styrka för att orka.
-
Det är hemskt när det brinner.
Även jag har varit drabbad och tänker numera måtte inte huset brinna ned nästan varje dag.
Svärmors föräldrar vågade inte åka hemifrån det nya huset då det gamla brunnit ned.
Tveka inte att gå och prata med någon som är tränad på att lyssna!
Hus går tack och lov att bygga upp igen, det gäller att finna styrka för att orka.
bra där henrik,viktigt att gå och prata ut med nån om sina erfaranheter/tankar efter en brand,man kan ju bli rädd för att sova exempelvis...
-
vart köper man brandfilt?
Det finns på Claes Ohlssons! Har precis köpt en själv, hänger nära spisen.
-
Erik,
Vad sorglig och tragiskt! Tänker på dig. Följde din hustråd ”Prästbyn”och gladdes över ditt gårdsäventyr. Helt plötsligt kastas allt omkull. Men du och djuren klarade sig och det är det viktigaste.
Tur att du har försäkring. Som det skrivits tidigare i tråden så går det att ersätta det materiella. Värre är det med arvegods då de har ett affektionsvärde som inte kan ersättas med pengar.
En fotosamlig kan till en del återskapas. Vänner, bekanta och släkt sitter ofta med foton tagna från gemensamma händelser, resor, kalas mm. Be att få kopior och du har en ny början…
Vad behöver du akut? Vi har haft insamlig till Suresh när hans hus brann. Det skickades nödpaket från när och fjärran. Vad har du för storlek på kläder och skor?
*
Vem/vilka av forumets medlemmar bor närmast Erik och kan åta sig att hjälpa till att organisera hjälpen och hålla koll så inte det ramlar in tex ”125 st mössor”?
-
Fruktansvärt! Finner inte ord! Det är en av de saker jag oroar mig mest för, att huset ska brinna upp. Jag lider med dig och säger som andra här, är det något du behöver som vi kan hjälpa till med?
-
Nämen usch :'( ...så hemskt! Det finns ingenting jag kan skriva som kan göra att det känns bättre för dig, eller göra huset onerbrunnet, även om jag ville. Men vi är många som tänker på dig och känner med dig. Kanske är det fler än jag som har med dig i en bön.
Vad behöver du hjälp med? Vi som bor en bit bort kan säkert skicka.
(Och du, jag vet att det är så nu, men inte är drömmen slut...fast du kommer att få måla om din tänkta framtid och den kommer se mycket annorlunda ut, du hittar den så småningom. Nu är det förmodligen tillräckligt att bara ta sig igenom dagen, en timme i taget.)
-
Försäkringsbolaget har gett mig en liten summa pengar att köpa det mest akuta för så det ordnar sig, jag har fått en liten lägenhet att bo i så nu känns det som att jag inte kan göra så mycket mera än att vänta och se vad brandutredarna och försäkringsbolaget säger om uppbyggnad av huset,
trist just nu är väl att sitta ensam i en lägenhet man inte trivs i och fundera,
Tacka alla för alla uppmuntrande ord och stöd,
-
men vad fruktansvärt ledsamt. även jag har varit med om en brand, i en stor skånelänga. lyckligtvis bodde jag inte i just det huset, men jag hade många vikiga saker därinne, saker med rent affektionsvärde. min fiol, som far byggt, min plåtburksamling, massa slöjdade burkar och möbler... min receptsamling som jag haft LÄNGE med bl.a. min döda mormors handskrivna recept, massa burkar hjortronsylt, kryddor jag köpt i indien... ja, jag förstår precis vad du går igenom nu. i huvudet snurrar tankar, vad hade man kunnat göra för att förhindra det? men det är ingen mening med det. det görs inte ogjort. det enda sättet är att försöka blicka framåt, och glädas åt att du och dina djur finns i livet. men det tar tid. det tog många månader innan jag slutade tänka på det varje dag.
jag lider med dig, och kan verkligen förstå din ångest över att sitta ensam i en lägenhet utan något av personligt värde omkring dig. sådant är viktigare än man kan ana, det inser man efter en sådan här upplevelse. men som någon sade- du skapar nya minenn och nya ting.
all lycka till dig!
-
Även vi har varit drabbade av brand .
Det jag lärde mej var att ha viktiga saker inlåsta i ett brandsäkert skåp numera och att ha allt lösöre toppförsäkrat + ha bilder på allt i ett bankfack.
-
Jag skickar dig en jättestor kram! Mitt i den stora sorgen och oerhörda tomheten du känner nu tänker jag berätta min historia som kanske kan ge dig en strimma hopp.
Sommaren 2003 råkade jag också ut för brand, eller "totalskada" som det hette på försäkringsbolaget. Mitt liv är för alltid indelat i före och efter händelsen. Det var ett 1700-talstorp som jag hyrde, men jag hade hjälpt till att helrenovera det, orsaken var åska. Jag var bortrest och väcktes på natten när hyresvärden ringde, först senare förstod jag hur oändligt tacksam han blev att jag svarade i mobilen, ingen visste då om jag hade blivit kvar i lågorna. Det låg ensligt, tidningsbudet upptäckte det när det redan brunnit i 5-6 timmar så det var inget kvar att släcka ens. Det enda jag kunde få fram ur ruinen var nyckelämnet till cykelnyckeln så jag kunde kopiera och låsa upp cykeln, den stod i garaget. Men samtidigt var det fascinerande att se den fulla effekten av en brand i ett trähus under ett plåttak, det hade varit varmt, väldigt varmt där t.o.m. järn hade kroknat under sin egen vikt och allt annat utom skorstensteglet och pulvret av väggarnas gipsskivor var borta.
Första dagarna var väldigt kaotiska, akutshopping av precis allt, skor, jacka, ett antal par strumpor, tröjor osv. När man sedan skulle göra något och behövde "oömma kläder" saknade jag även det, allt var ju bara nytt. Jag hade önskat att jag vågat fråga försäkringsbolaget om stöd från någon som tidigare råkat ut för precis detta i mitt närområde som kunnat följa med mig och fixa allt praktiskt.
Sedan kommer tankarna, kunde jag agerat annorlunda? Var det åska som polisen trodde, eller var det den där vattenläckan i taket i entrén som på något sätt letat sig ner i elskåpet? Om jag sett till att få läckan fixad? Om jag varit hemma, med två brandsläckare, två brandvarnare och vattenslangen redan utrullad på framsidan, vad hade då hänt? Om brandkåren larmats direkt, hade det gått att rädda? Omgivningen som säger "vilken tur att du inte var hemma" när jag själv bara såg mycket bättre möjligheter att det gått att rädda om jag just varit hemma. Mycket av dessa tankar var det som är svårast att gå vidare med.
Jag förstår vad du menar med att hamna i en lägenhet där man egentligen inte vill vara, jag fick också hjälp och hamnade mitt i centrum med skrålande ungdomar och tjutande däck i sommarnatten - en viss skillnad mot näktergalen och kattugglan som grannar.
Själv hade jag haft mycket svårt att flytta tillbaka till platsen även om försäkringsbolaget byggt ett likadant hus (jag hyrde och behövde inte bry mig). Jag stod ut 3 månader i lägenheten, sedan hade jag köpt ett pyttelitet hus, jag hade ju flyttat in i lägenheten med bara två ICA-kassar i handen.
Den svåraste perioden kom när jag flyttat till egna huset, då plötsligt skulle jag lita på att huset var kvar när jag kom hem, har fortfarande minnesbilden av gamla dörrtrappan där bara det fortfarande låsta låset ligger kvar på backen.
I den akuta fasen närmaste veckorna efter fick jag några stödsamtal i psykiatrin, det var värdefullt, men så här i efterhand kan jag säga att några samtal till efter några månader hade jag definitivt behövt, jag var helt tom och orkeslös och borde inte jobbat heltid på hösten.
Det tog mig 3/4 år innan jag orkade ta tag i allt pappersarbete till försäkringsbolaget. Om du får en vettig kontakt där är ett tips att bestämma att träffas en gång i månaden och stäm av hur långt du kommit, jag förmodar att du liksom jag får lämna in listor på allt du hade och det var ett väldigt traumatiskt men samtidigt läkande arbete för mig, ett sätt att bearbeta och gå vidare. Men fortfarande händer det säkert en gång i månaden att jag kommer på något som jag hade och som jag inte kom ihåg på listorna till försäkringsbolaget. Jag är dock nöjd med den ersättning jag fick, den gav mig möjlighet att komma tillbaka på samma levnadsstandard.
Men synen på prylar förändras för alltid. Speciellt på detta forumet odlas en idealistisk världsbild där man inte blir lyckligare av en massa prylar. Det är förvisso helt sant, men man blir f-n inte lyckligare utan en massa prylar heller! Nyheternas rubriker om "1000-tals hemlösa" efter översvämningar, orkaner, jordbävningar etc. känns rakt in i hjärtat på ett helt annat sätt för alltid, man vet vilket helvete alla dessa människor går igenom.
Sommaren efter branden gjorde jag fortfarande absolut ingenting, men det var också efter den sommaren som jag kände att mardrömmen jag satt fast i började ge med sig. Jag fick lite ny energi, började så smått fixa det ena och andra i huset och efter ytterligare ett halvår hade det vänt. Började med nya hobbysar (de gamla hade brunnit upp och jag har aldrig riktigt kommit tillbaka), engagerade mig i ett par föreningar, började motionera och livet fick ny fart.
När jag tittade mig själv i spegeln kunde jag bokstavligt talat se att jag åldrats minst 5 år på bara ett år. Det är ett förlorat år i mitt liv, allting bara stannade. Egentligen är det mer som försvunnit, för halvåret innan branden försvann också ur minnet, bara spridda fragment fanns kvar som jag inte kunde koppla till händelser. Nu 7 år senare finns bara enstaka minnesbilder kvar från hela perioden jag bodde i huset. Det är läskigt att se hjärnans förmåga att förtränga obehagliga upplevelser.
Efter tre år tog jag itu med det enda kvarvarande traumat, jag vågade inte sova borta. Jag hade ju varit borta när det hände och nu började jag sova över först hos föräldrarna, sedan hos kompisar och efter ett tag så kändes det helt ok, men riktigt bra kommer det aldrig att bli.
Så en dag efter 4 år så konstaterade jag att livet hade mer fart och innehåll än det hade när branden inträffade, det kändes konstigt att tänka tillbaka på förmiddagen efter branden i hyresvärdens kök när hans fru sa "Vet du Olof, man vet inte vad som händer i framtiden, vem vet, det kanske kommer något bra ut av det". Idag bor jag i en alldeles egen Skånelänga och har träffat en underbar fru och har det mycket bättre än jag hade dagen före branden.
Jag tänker på dig!
-
olof! Fin och trösterik historia du delade med dig av!
-
När det brann hemma hos oss så krattade vi igenom hela branden innan försäkringsbolaget fick börja köra bort askan.
På så sätt hittade vi massa brända saker som vi sedan kunde få ersättning för. Det är annars väldigt vårt att komma ihåg vad man ägde vid en totalbrand. Eftersom alla bilder också blev uppbrunna.
Ett tips är om du har haft fest eller liknande att kontakta vänner som tog bilder. Det hjälper en att minnas vad som fanns i skåpen, frysen, garderoberna mm.
-
Fan! Alla mina tankar till dig Erik :(
-
Vad behöver du akut? Vi har haft insamlig till Suresh när hans hus brann. Det skickades nödpaket från när och fjärran. Vad har du för storlek på kläder och skor?
Jag hade ingen fullvärdesförsäkring, så jag behövde verkligen de där paketen. Erik verkar ha det bättre ordnat för sig , rent ekonomiskt.
Men en sak jag kan rekommendera, om Erik vill ha den uppmärksamheten, är att skicka julklappar. Alla de paket jag fick strax innan jul, vad de än innehöll, hjälpte mig att komma över sorgen och istället glädja mig åt gemenskapen med alternativarna. Man står inte ensam och det är mycket underbart att upptäcka.
Så en adress vore inte fel att publicera här.
-
Fy vad ledsamt med ditt fina hus. Tur att du och djuren klarade sig. *skickar lite cyberstyrka*
-
Bedrövligt.
Vi hade en brand i släkten redan på 1950-talet och fortfarande efter så här lång tid "fattas" saker ibland. Saker som borde finnas men inte finns.
Sök igenom askan väldigt noggrannt!!!!!! Vi har en del brandskadade släktklenoder som de hittade i askan den gången. Aska isolerar bra mot värme och enstaka mindre föremål som råkar ligga lämpligt till kan klara sig i reparationsdugligt skick.
Det jag skulle ha svårast att komma över om jag skulle råka ut för en brand är dels de ärvda möblerna och dels en del gamla eller hemgjorda specialverktyg som inte finns att köpa för pengar.
Det där klarar du. Jag och många andra hejar på dig.
-
Mitt fulla stöd.........Vet hur det är har själv haft brand!
-
:( Tänker på dig. Ta hand om dig...
-
Nämen fy vad sorgligt! Hur kunde jag missa den här tråden! Skönt du förmodligen får
ett nytt hus i alla fall. Även om det är hemskt att förlora allt materiellt man har kan man
säkert lära sig mycket av det också - typ hur extremt lite man egentligen behöver.
Hoppas allt ordnar sig till det bästa.
-
Tack för alla uppmuntrande ord :) de värmer
-
Tack för alla uppmuntrande ord :) de värmer
Men hur går det för dig, då?
-
Jag önskar dig allt gott.
-
Men hur går det för dig, då?
Jag undrar också.
Min man, Daniel, gick bort samma dag som ditt hem brann upp, så jag var helt upptagen av mej själv...
Nu tänker jag på att min situation är den omvända. Ett stort hus, en fruktansvärd massa grejer och - ingen man!? Bara jag och min son kvar i allt det här. Och så "Jorlan", förstås, som redan har hjälpt oss en massa. Gulliga människa!! :-*
Och alla andra snälla alternativ-människor som håller mej uppe. :)
Jo, så här i Skåne finns ett himla stort, tomt hus, verkstäder, maskiner och verktyg som jag inte ens vet hur de skall användas... Kanske något som du kan ha nytta och glädje av?
-
Det har inte hänt så mkt tyvärr, håller på och diskuterar med försäkringsbolaget om div saker, dom ska börja röja undan på platsen nästa vecka iaf,
Nu håller jag på och skriver listor till förbannelse på allt man hade i huset, sen ska jag även försöka skriva ner vad jag har för krav på det nya huset tex när det gäller uppvärmning m.m.
så det är så långt som det hela har kommit hitintills,
/Erik
-
Nu håller jag på och skriver listor till förbannelse på allt man hade i huset, sen ska jag även försöka skriva ner vad jag har för krav på det nya huset tex när det gäller uppvärmning m.m.
så det är så långt som det hela har kommit hitintills,
/Erik
Då får du höra av dig, när du kommer på vad du saknar!
Jag hejar på dej!
-
Hello
Satan vilken mardröm...
Du, förresten. Drömmen kanske inte är slut som du skrev.
Förstår att det måste kännas så nu , men - dream on..
Hoppas att allt löser sig till det bästa!
// Mange
-
Det har inte hänt så mkt tyvärr, håller på och diskuterar med försäkringsbolaget om div saker, dom ska börja röja undan på platsen nästa vecka iaf,
Nu håller jag på och skriver listor till förbannelse på allt man hade i huset, sen ska jag även försöka skriva ner vad jag har för krav på det nya huset tex när det gäller uppvärmning m.m.
så det är så långt som det hela har kommit hitintills,
/Erik
Låter påfrestande. Finns det några standardmallar att gå efter, så att olika grupper av saker täcks in? Typ: verktyg, böcker, sybehör, håshållsföremål, sängkläder, så man inte glömmer något väsentligt. Eller ska man bara sitta och spåna fram varendra pryl?
-
Nej ingen standardmall, jag fick en bunt papper med spalter att fylla i allt jag kom på bara, man ska fylla i: antal, föremål (t ex typ, fabrikat, modell, tillverkningsnr), inköpt år, pris, inköpsställe samt dagens inköpspris.
Kommer förmodligen glömma massa saker då jag hade en tendens att samla på mig "bra att ha saker"
/Erik
-
Kommer förmodligen glömma massa saker då jag hade en tendens att samla på mig "bra att ha saker"
Skulle jag också göra... Blir ju förvånad ibland när jag letar efter något på vinden. Typ: "OJ! Hade jag en sån här!" :)
Och kanske man kan leva utan bra-att-ha-sakerna, men kanske kan de ibland också vara bra att ha?
-
Nu är det undanröjt på brandplatsen, bara ett tomt fyrkantigt hål i marken kvar, nästa vecka ska försäkringsbolaget ha räknat klart säger dom så då får man se hur man ska gå vidare,
Annars så skiner solen ute och det känns underbart varmt :)
-
Vad fint att höra av dig! Tänkte på dig så sent som igår och undrade hur det hade gått. Lycka till med försäkringsbolaget! Och härligt att se att du också kan glädjas åt våren. :)
-
Oj länge sedan jag skrev :P
Det har hänt massor, står nästan ett färdigt hus på platsen nu eller skalet iaf ;) blir klar i maj hoppas jag, så nu ska jag bara hitta någon att bo där med, och hittar jag ingen så kommer gården att säljas, känner att jag inte hinner orkar med allt jag vill göra samtidigt som jag jobbar heltid,
Mvh
/Erik
Bilder förhoppningsvis finns förhoppningsvis på denna länk:
http://www.facebook.com/media/set/?set=a.250648808320950.70480.100001274995471&type=1&l=6e2644c8c8 (http://www.facebook.com/media/set/?set=a.250648808320950.70480.100001274995471&type=1&l=6e2644c8c8)
-
Gott att du har ett nytt hus på gång och tänker framåt ;D
-
instämmer :)
-
Instämmer! Var så kul att följa dig när du hittade gården! Jag hoppas du hittar någon att dela ditt nya fina hus med!
-
Puh fy Farao, hoppas du har ett lika bra försäkringsbolag som jag.
För några år sen bankade det på dörren en natt, och en bilist som kom förbi sade att det brann, och det var pannrummet. Han hade redan ringt brandkåren, som kom fort.
Reparationerna kostade 120 000:-, så det var i grevens tid, några minuter senare kunde det varit övertänt. tom pannan klarade sig.
De egentliga skadorna var från 20000 liter vatten som brandkåren använde.
Försäkringsbolaget ordnade allting, jag behövde inte göra något, förutom rödfärga en del av det reparerade uthuset, som kompensation slapp jag självrisken.
-
hu vad hemskt det där är jag livrädd för, hoppas att du mår bra och att det löser sig på sikt.
-
Löser sig det gör det, jag mår ju bra och sakerna var ju bara saker även om man saknar en del av dom,
-
jag ville bara säja att jag beklagar. måste vara jobbigt att se som jag har tolkat det som sitt dröm hus. brinna ner.
men som någon sa här nu har du ju chansen att bygga det på nytt. ibland är det bästa sett att ändra det dåliga till något positiv ;)