Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Maria1xx skrivet 20 nov-10 kl 17:09
-
Hejsan.
För 6 1/2 månader sedan försvann min okastrerade bond hankatt (icke rumsren) 2 år. Månaderna gick och en arbetskollega till mig sa att hennes dotter blivit allergisk så de var tvugna att göra sig av med deras norska skogskatt på 17 v. Han fick komma till oss. Han har varit här i ca 3 månader och aldrig gjort något inne. Inte ens på lådan.
Nu imorse kom vår tidigare katt tillbaka och nu har jag bekymmer. Bokat tid till kastrering till båda på måndag. Självklart måste jag ge dom tid för att vänja sig vid varann men tänk om min fina norskis väljer att dra.
Vad ska jag göra ??????
Här morras det för fullt som det görs när 2 hankatter möts. Men jag har inga bra vibbar av detta. Fina norskisen ligger under sängen där uppe och vågar inte komma fram. Han hade det ju så bra som ensamkatt här hemma. Medans bondherren har intagit sin plats återigen på gården.
Vad hade ni gjort.
Kastrerat de båda och hoppats på att dom slutligen kan vänja sig och bo tillsammans???
Avliva den äldre som kommit hem????
Tacksam för svar.
Mvh pandamamman!!!
-
Kan inte en vara inne katt o en stallkatt då ?
-
Problemet kommer troligtvis finnas om en är helt utekatt. Bondkatten kanske jagar iväg norskisen när han går ut ???
Äh.....jag vet ärligt talat inte.....
-
kastrera båda och ge dem tid. Här på gården finns det katter som inte är bästa vänner direkt, men de har lärt sig att leva runt varandra.
-
Kastrera båda, det är inte särskilt dyrt och du bidrar med din del till att slippa fler oönskade kattungar :)
Det KAN gå, min sambos föräldrar fick ett helvete när de tog hem en ny katt. De har 3 st honer som inte går ihop alls men det funkar bra.
De fräser när de tycker den andra är lite för nära men de bor under samma tak och är ute allihopa större delen av dagarna.
Jag tycker du ska ge det en chans!
Se till att ha halsband och/eller öronmärk din nya om du tror han kanske sticker. Vi har kvar vår hona tack vare halsbandet. Ringde en bonde som bodde 1,8 MIL från oss ock sa att han hade vår katt där. Katten som bara var 5 månader hade halsband med mitt telefonnr.
När vi kom dit insåg jag direkt hur hon kommit dit. Med hans bil. Hon hade hållit sig fast i nått under bilen och klarat sig ända hem till honom trotts 90 väg (och som han sa, "jag ligger ju inte direkt bara 90 på den vägen")
Dessutom sa han att hade hon inte haft halsband hade han struntat i henne. Hon hade deffinitivt frusit ihjäl då det var mitt i vintern.
-
Kastrera. Här bor sju katter som kommit från ingenstans och flyttat in. Olika ålder vid inflytt.
Som med ungar, behandla alla lika, klappa mycket, favorisera inte - vid sjukdom går det bra, men inte annars, så funkar det.
-
Kastrera båda och ge dom minst 14 dagar. Oftast lägger sig det mesta av morrandet redan efter ett par dagar. Är skogisen bara 5 månader är den dessutom inte fullt könsmogen och gammelhanen kommer förmodligen att bli chef när lugnet lägger sig.
-
Hankatter brukar faktiskt inte vara några problem...dom brukar kunna hålla sams om dom är kastrerade båda två och kan gå undan varandra...håll ut...ge det tid...
-
Som de andra skriver. Ge det tid. Mycket längre tid än du tror behövs. Alltid då jag tutat ihop katter så har det verkat som katastrof de första dagarna. Efter en tid minns man egentligen inte när det blev bra. Eller ännu värre. När vi tog hit en vuxen katt som skulle gå ihop med hunden. Men det funkar hur bra som helst nu ett år senare. Katten går till och med och stryker sig mot hunden. Men utomhus skjuter han ragg om hunden kommer sättandes mot honom. :)
-
Kastrera och vänta, det löser sig. De lär sig att undvika varandra. Det kommer säkert ryka ihop några gånger för och se vem som bestämmer.
-
Jag håller med övriga, kastrera o ge dem tid. Men jag tycker att 5 mån är lite väl ungt att kastrera. Man bör väl inte kastrera dem innan de är könsmogna ?
Lycka till.
-
kastrera katterna när dom är könsmogna (en åt gången när dom är olika åldrar) .. sen skulle jag nog sätta dom på husarest(om en av dom är kastrerad).. då lär kom känna varann och hittar ett sätt att dela på huset.. sen går det bra och dela resten av gården.. annars är det nog risk att den som varit borta drar igen... katter är ju revirbenängna.. kastrering kan ta bort detta.. men det tar tid...
/lycka till /Malin
-
En katt rekommenderas att vara ett halvår innan den kastreras.
-
En katt rekommenderas att vara ett halvår innan den kastreras.
Sverige är det enda land i världen där det rekommenderas att en hankatt ska vara 6 månader.
I de flesta andra länder kastrerar man från 10 veckor ungefär. Har själv kastrerat (eller rättare sagt min veterinär) hankatter på 12 veckor. Funger alldeles utmärkt. Så att ta en hankatt på 5 månader är inget problem.
JMHO!
-
Jag skulle hålla katterna åtskilda, tills ett par veckor efter de blivit kastrerade. Jag skulle också skaffa feliway som kan göra att katter som är lite griniga mot varandra lättare blir vänner. Om det trots allt inte skulle fungera mellan dem, skulle jag behålla gamla katten och försöka hitta ett hem till skogkatten.
-
Sverige är det enda land i världen där det rekommenderas att en hankatt ska vara 6 månader.
I de flesta andra länder kastrerar man från 10 veckor ungefär. Har själv kastrerat (eller rättare sagt min veterinär) hankatter på 12 veckor. Funger alldeles utmärkt. Så att ta en hankatt på 5 månader är inget problem.
JMHO!
Jag kan egentligen inet om katter annat än att jag haft katter själv. Men vi kastrerade dem när de var 6 månader för att man inte kan IDmärka med tattuering innan. Eller det går men de växer så mycket att den förvrängs.
Sen fick jag en rejäl utskällning av en man på ett katthem för att vi lät katterna vara ute innan de var 6 månader. Skämdes som faan kan jag lova. MEN han hade nog rätt eftersom jag bodde i ett lägenhetsområde. De hade en planka till balkongen men som han sa så är det mycket trafik även om det är 30 väg och en hel del styggt folk som kan göra dem illa :/
Hur som helst, kan inte kastrering av unga katter vara farligare just för att de sövs?
-
En bra vetrinär vet hur mycket narkos som är lagom. Dom väger katten och beräknar efter vikten. Du kan undvika att ge dom mat i samma rum i början, så att den äldre inte ser den yngre som en konkurrent om födan. Om dom ska vara inne och gå på låda, så ska det finnas minst två lådor. En del vill inte dela låda. Troligen går det bra efter ett tag, det tror jag med. Enda katten jag haft som riktigt hatat andra var en hona. Hon fick hetta MORRissa! Morrissa var skogis och som sagt mkt tuff. Hon drev bort min första katt då hon själv fick ungar, jagade grannkatterna upp i träden och höll på men var trots allt trevlig mot folk.
-
Mina två honkatter har levt under samma tak i 13 år och fräser fortfarande till varann om någon av dem kommer för nära. Men ingen av dem har valt att flytta. Den nya (den 3:e) kom in i familjen för två år sedan och blev insläppt utan problem.
Så det är med djur som med oss människor, vissa gillar vi från första stund, andra får man tolerera (som t ex grannar), och acceptera livets villkor.
-
Undrar hur det har funkat nu?
Förresten:
Tycker ocksa att bada ska kastreras, helst samtidigt.. och ha husarrest, kanske i skilda rum, till det ha läkt lite..sedan kan man avvkta hur det gar.. 2 foderplatser som flytter närmare varann med dagarna osv.
Fattar överhuvudtaget inte hur man kan ha vuxna okastrerade hankatter.... den dra för eller senare... och om inte: den j***a stanken när de kissar/revirmärker pa allt och alla och i grannernas hus .. brrrr. Inte poppis och inte är de bättre jägare heller, tvärtom.
Januschka