VÅR = AVELSSÄSONG!

[Lars på Solbacken]

VÅR = AVELSSÄSONG!

Nu börjar våren närma sej och dagarna blir ljusare för var dag, det börjar även bli dax att tänka på förberedelserna.

Jag har skrivit tidigare om hösten och hur viktigt det är för våra avelsdjur, utställningsdjur osv. får genomföra fällningen i en naturlig takt, och vad jag ger dom under den här tiden. Och att det är hösten som den egenterliga avelssäsongen börjar genom att dom fäller ut ordentligt, det sätter vårens resultat.

Även vintern och varför det är viktigt med en viloperiod mellan fällning och avelssäsong och deras foder under den här tiden. Jag har också försökt talat om hur en fågel om det så är en höna, anka, gås, duva eller vad det nu är man har eller finns i vår natur. En fågels årscyckel så man känner till den.

Nu i slutet av januari eller början av februari börjar jag sätta på lyset ca. en timma morgon och kväll genom att ställa en taimer och ger dom en halvtimma morgon och kväll extra. Nu bor jag i norra götaland och idag har vi väl ca sex timmar ljust ute

Vinterfodret börjar jag ändra så att jag minskar med kornet och ökar med vete och ärtor, ibland har jag även sått lådor med vetegräs som jag skär ut mindre tuvor av och som man kan öka suksesivt, här kan man även börja ge lite värpfoder 5-10%

Fodret blandning kan se ut så här vid månadskiftet jan./febr.

25% vete
25% ärtor
45% korn
5  % värpfoder

I månadskiftet febr./mars kan det se ut så här

40% vete
30% ärtor
10% korn
20% värpfoder

I mars månad plockar jag dom ägg som ska kläckas av hönsen och som jag ev. lägger i maskinen för att sedan lägga under en skrockhöna. Och det blir alltid att någon av hönorna gör sitt eget undangömda rede och kläcker fram sina egna kycklingar.

Det här jag har försökt beskriva från höst till nu i avelssäsong att läsaren kan tänka sej in i hur t.ex. hönsen fungerar på det naturliga sättet. Att förstå hur man får bra kläckresultat och livskraftiga kycklingar som kläcks och kommer ut ur äggen.

På det här sättet har jag gjort i många år och jag är nöjd med mina resultat. Får hönan sköta ruvning själv så har så gott som hundra % kläckning av äggen. Jag kommer heller inte ihåg när jag hade en sjuk höna sist. Här är också något man ska tänka på när man införskaffar nya djur att inte köpa djur från besättningar där djuren är smutsiga för det är så stor risk att man drar hem parsiter och sjukdommar som man knappt kan bli av med, har man fått in det en gång så finns det där så därför köper jag inte in något "kanske ett djur på tio år" Jag avlar på det jag har här hemma.

Fodret köper jag av bönderna i min närhet, det är billigt och enkelt att köpa in så man har ett helt år, jag förvarar det i tunnor så inte mössen kommer åt och skopor på en liter för att ösa med "köpt på Clas Olsons" jag räknar en skopa = 10%, det är lätt att göra och hålla iordning på när man blandar.
Lycka till med era djur!
/Lars

[Lövbacken]

Du kommer alltid med så kloka tips och råd, perfekt för oss nybörjare!

Tack för att du anstränger dig och bryr dig om fler än dina egna djur!

[Datic]

Håller med föregående

[Lars på Solbacken]

Tack så väldigt mycket, det värmer gott nu i vinterkylan 

När jag läser många innlägg så käns det ut som att det är så många som inte förstår hur en fågel eller djur fungerar i deras livscyckel, man förstår inte varför det är t.ex. dålig kläckning av sina ägg utan man kan höra kommentarer som att i år är det dålig kläckning på hönsen. Jag märker att den här favorithönan är så dålig och kanske har dött fast den inte är så gammal osv. Många tycker det är invecklat och kör med sitt värpfoder under hela året. Men vet man om att i augusti börjar fällningen och då kan man gå över till annat foder t.ex. det jag skrivit om i tråden "Höst = den viktiga fällningen" och sedan om "Vintern = viloperioden"

Den andra delen i hönsehollet är att det ska vara tort och dragfritt och det är viktigt när man köper in djur att tänka på är att inte dels köpa från många ställen och även att djuren är rena och fina. Vill man utöka med nya djur så köp helre hem ägg på våren som man kläcker under en höna eller i maskin

Har man fina avelsdjur eller utställningsdjur så tycker jag att man ska vara rädd om dom så att dom håller i många år.
Här hos mej slaktar jag bort dom äldre hönorna som gjort stt men endel som man tycker är riktigt trevliga och bra mödrar får stanna i många år

Hälsn.
Lars

[Soshila]

Hej Lars!
Det är alltid intressant att läsa dina tankar om foder. Jag har märkt havre inte ingår i dina foderblandningar, finns det någon särskild anledning till det?

[Lars på Solbacken]

Hej Soshila!

Ja det var en bra fråga. Det är väl så att jag inte känner för att ge dom havren, har alltid tyckt att dom inte är igenterligen så förtjusta just i havre. De är nog bra men jag gillar inte riktigt havren som foder till fjäderfän.

Jag köper alltid hem så jag har havre men det ger jag då till gulsparvarna vid fågelbordet och där går även rådjur och harar för att äta just havren. Och dom djur jag skulle tänka mej att ge mer är hästar, får och kaniner. Nu är det inte så att det inte alls får finnas havre i mitt foder. Som i kornet jag köpte finns både havre och ärtor i fast då i liten mängd.

Vet heller inte om det beror på att havren är så lätt i förhållande till vete och korn. Ärtor, korn och vete har jag som grund till både ankor, duvor, höns påfåglar och även på den tiden jag hade kalkoner och gäss. Det funkar så himla bra med det system jag använt i många år .

Sen tillför jag gärna rapps i augusti när dom börjar skörda bara för att dom ska få en mjuk och elastisk fjäderdräkt. Tar jag en duva t.ex. i handen så känns det så stor skillnad på ett djur som får rapps t.ex i fodret, där man inte tillför något finns inte den här mjuka elstiska fjädern. Det skulle vara ett måste om man ställer ut sina djur, dom får en helt annan lyster i fjädern. Vad man ska tänka på när det gäller rapps är att dom inte ska ha förmycket, jag ger ett nävetag ca. till 20 duvor eller två nävatag till tjugo stora hönor om dagen.

Jag tillför även värpfoder som jag skrivit här åvanför då när jag startar upp och under den tid jag samlar ägg. Anv. även även allfoder när kycklingarna börjar bli lite större.

Nu blev det lite långt det här men hoppas ni förstår annars får ni fråga.

mvh
Lars

[Soshila]

Tack för svaret! Mina hönor äter gärna havre, så det får de fortsätta göra.

Värpfodret, är det för proteinets skull eller? För är det något som jag upplever saknas så är det en källa till metionin. Men jag talar inte av erfarenhet, som du, utan utifrån sådant jag läst.

[Jennyt]

Riktigt bra läsning. Ska genast kolla in dina andra trådar oxå Vad ger du dina nykläckta och små kycklingar?

[Träsktrollet]

Kan man ge höns havre? Jag har en granne som jag får billig havre av...
Det brukar jag blanda i (som kross) allfodret/värpfodret.

Är det ok att ge höns som man ska käcka ägg av värpfoder?

[Lars på Solbacken]

Värpfodret är för proteinets skull för att dom ska komma i ägglägnings kondtion, dom flesta år har jag  inte alls anv. värpfodret. Det funkar bra ändå.
"metionin" vet jag inte vad det är för ämne eller vart det finns. Ska försöka slå upp det

Brukar krossa fodret 50% ärtor, 30%vete och 20% korn och så lägger jag till lika mycket allfoder och så brukar dom få hårdkokt ägg "kokas 12 min." första dagarna eller veckan.
Ska nog öppna en ny tråd om kycklingarna i stället

Havre, vist kan man ge dom det. Vad jag skriver om i trådarna är hur jag gör för att lyckas med dom fjäderfän jag haft under åren och mitt syfte är även att förklara hur fjäderfäns och vilda fåglars års cyckel fungerar

mvh Lars

[Jennyt]

Ska nog öppna en ny tråd om kycklingarna i stället

Vore lika intressant som denna tråd

[johe71]

"metionin" vet jag inte vad det är för ämne eller vart det finns

Metionin är en aminosyra som har stort inflytande på äggproduktionen...

några citat ur jordbruksverkets publikation  Äggproduktion i ekologiskt lantbruk

De viktigaste aminosyrorna att ta hänsyn
till när man sätter samman en foderstat för
höns är lysin och metionin, som det lätt blir
för lite av.

När man räknar ut hur mycket foder en
höna behöver äta är det viktigt att se till att
hon får tillräckligt med metionin. Hönan
kan inte tillverka metionin själv och ämnet
har visat sig ha stort inflytande på äggpro-
duktionen. Metionin är dessutom ett ämne
som det lätt blir för lite av i en foderstat för
höns. Lysin är också en viktig aminosyra
men den är oftast lättare att få i tillräckliga
mängder.

Figuren nedan visar hur intaget av metio-
nin påverkar hönsens äggproduktion. Vi ser
här att under ett dagligt intag av ca 300 mg
metionin så minskar äggproduktionen dra-
matiskt, medan skillnaden mellan 350 och
400 mg per dag inte är så stor. Vid en kon-
sumtion på ca 120 g foder per höna och dag
behövs alltså minst 2,9 g (2 900 mg) metio-
nin/kg foder för att hönan ska få i sig till-
räckligt.

Tabell 2. Innehållet av protein och de ”först
begränsande” aminosyrorna lysin och metionin i
spannmål och några proteinfodermedel.
Innehåll i lufttorr vara, %
Råvara Protein Lysin Metionin
Vete 11,5 0,33 0,18
Korn 10 0,37 0,16
Havre 10,5 0,41 0,17
Luzernmjöl 16 0,66 0,23
Ärter 23 1,7 0,22
Rapsfrö 21 1,1 0,41
Solrosfrö 24 0,76 0,51
Sojamjöl 46 2,89 0,63
Majsglutenmjöl 62 1,07 1,51
Potatisprotein
-koncentrat 79 6,4 1,9
Fiskmjöl 70 5,06 1,98
Vasslepulver 12 0,73 0,18
Skummjölks-
pulver 35 2,93 0,83
Drav (torkad) 22 0,62 0,45

*edit* äh, blir ingen bra formatering på tabellen... men den finns i pdf:en om någon tycker den är svårläst

[Lars på Solbacken]

Tack " johe71" för upplysningen, nu vet jag.

Mat till mina kycklingar kommer

/Lars

[Brandkårsskogen]

Tänkte passa på att fråga hur tänket är om man som jag har frigående höns! Mina äter ute i naturen till 80% (mer på vintern om det är snö/fruset) kan jag tänka mig. Bor ju i Skåne så det är inte många dagar som snö hinrar dem från att picka i sig allt möjligt.  De går på ängsmark. Jag blandar mat ungefär som kloke Lars här (efter hans tips) men det gnager alltid en tanke om att det kanske inte behövs egentligen... Eller att de ska ha en annan blandning. Så kan någon bringa klarhet ?

[Soshila]

Tänkte passa på att fråga hur tänket är om man som jag har frigående höns! Mina äter ute i naturen till 80% (mer på vintern om det är snö/fruset) kan jag tänka mig. Bor ju i Skåne så det är inte många dagar som snö hinrar dem från att picka i sig allt möjligt.  De går på ängsmark. Jag blandar mat ungefär som kloke Lars här (efter hans tips) men det gnager alltid en tanke om att det kanske inte behövs egentligen... Eller att de ska ha en annan blandning. Så kan någon bringa klarhet ?

Jag tycker de ska ha fri tillgång på foder även om de "äter ute". Det verkar som om höns är ganska duktiga på att känna av att de får i sig rätt saker, så förmodligen äter dina hönor mycket mindre av fodret än höns som går i en nedbetad rastgård. Det vore ju lite intressant att väga maten och se ungefär hur mkt de äter. En hönserihöna beräknas väl äta ca 120 g om dagen.

[Brandkårsskogen]

Fri tillgång har de alltid men frågan är hur viktig sammansättningen på maten är.  Det klurar jag på...

[Lars på Solbacken]

Fri tillgång har de alltid men frågan är hur viktig sammansättningen på maten är.  Det klurar jag på...

Om det vore jag själv så skulle jag ha den här " foderstaten " och fri tillgång på det under vintern. Varför det behövs är för att på vintern fast du bor i Skåne så har du inte den produktion av insekter, snäckor, maskar mm.  som man har under den varmare tiden på året.

Om man har hönsen frigående under vår sommar höst och det är en liten/större flock så äter dom rent på insekter, snäckor osv. Och det märker du på att flocken börjar bli mer och mer vidlyftiga, dom söker sej ut längre och längre från hönhuset. Det finns grönt och ogräsfröer men vad jag tror så beror det på att dom vill ha den proteinrikare föda av insekter mm.

Har man en biotop som gynnar insekter mm. runt hönshuset stannar dom längre i hönshusets närhet. Med biotopen menar jag att det finns blommor, bärbuskar, nässlor osv. sådant som drar insekter och samtidigt ha gott om skydd ifall höken dyker upp.

mvh
Lars

[Lars på Solbacken]

[quote author=Brandkårsskogen link=topic=81552.msg687935#msg687935 date=1262679 men det gnager alltid en tanke om att det kanske inte behövs egentligen... Eller att de ska ha en annan blandning. Så kan någon bringa klarhet ?
[/quote]

Kanske skulle göra ett förtydligande, glömde
Det gröna och annat dom hittar nu under vinterhalvåret blir ett plus i ditt fodrande till djuren.

Lars

[Brandkårsskogen]

  Tack Lars!!!

En fråga bara - eftersom du pratar om hökskydd.... Vad anser du är den bästa biotopen för hökskydd? Har haft besök av herr Hök några gånger den senaste tiden (aldrig innan på 10 år....) och funderar på om jag plantera och ha mig för att göra mer skydd. Nu finns nässlor (som jag vårdar pga av att jag märker att hönsen äter mycket där!) och stora träd. Men du menar alltså att buskar och sådant också ger skydd? Vilken höjd på dem? Hm, konstiga frågor men jag är lite desperat...

[Lars på Solbacken]

Svarta,vita, röda-vinbär, krusbär, det finns en Canadensisk krusbärsbuske som blir omkr. 2m. vet inte vad den heter, måbär, smällbär mm. Man planterar buskar som blommar och får bär, insekterna dras till blommorna och sedan har hösen nytta av bären. Syrenbuskars är ett bra skydd.  Man behöver inte gå och köpa en massa buskar utan man kan föröka eller gräva upp på ställen man vet att det finns "med markägarens tillstånd"

Innan det växer upp kan man anv. fårnät, man kan slå ner tre stolpar i en trekant spika läkt eller brädor i överkanten och dra fårnät ett varv runt och så lägger man ris över så det täcker, man kan göra några stycken sådana här med kanske 5-7 m. mellan rum. Man kan även kombinerat med en stolprad som man avgör själv om den ska gå rakt eller om den svänger immellan. Man kan även sätta upp en svärm störar rellativt tätt så inte höken kan flyga immelan "ca 30cm. mellanrum"

Vittsen med det här är att höken måste stanna upp och inte kunna flyga efter och hönan har sjans att ta sej till nästa skydd osv. tills den kommer in i ett snåre eller in i hönshuset. Höken kan inte flyga igenom ett fårnät utan blir tvungen att ta ett nytt flyganfall eller springa/hoppa efter och där är hönan mycket snabbare.

Kanske får öppna en tråd ang. skydda sej för höken.
mvh
/Lars