Kommunala banker?

[Georgisten]

Kommunen är huvudman. Kommunen är initiativtagaren. Punkt. Att sedan banken sköts med egen integritet m4ed en egen lagstiftning är inte konstigare än att kommunala bostadsbolag eller stiftelser också gör det.

En kommun kan mycket väl låna ut det egna kapitalet eller spekulera bort det på aktiehandel. Sånt händer titt som tätt. Men de får inte köpa mat till skolbarn och pensionärer för det.  Möjligtvis bygga skolor, om inte avskrivningstakten får budgeten att bli underbalanserad.

Varför är de så bakbundna?

[Suresh]

Varför är de så bakbundna?

Därför att kommunallagen förbjuder kommunerna att gå med underskott.

En kommun skall drivas med vinst. Detta säkerställer att kommunens egna kapital växer i takt med kommunmedborgarnas behov och inte förslösas från en valperiod till en annan. Utan vinstkravet skulle populistiska partier kunna sänka kommunalskatten och sälja ut kommunens egendomar på realisation.

[Mårten Swärd]

Tanken på en bank driven av en kommun får det att rysa i kroppen på mig.. Något som sköts så inkompetent rent ekonomiskt än svenska kommuner får man leta efter.

[Suresh]

Tanken på en bank driven av en kommun får det att rysa i kroppen på mig.. Något som sköts så inkompetent rent ekonomiskt än svenska kommuner får man leta efter.

Rys då varenda gång du går förbi en sparbank.

Har du några exempel på den inkompetensen och hur den skulle kunna förbättras. Jag är mycket intresserad då jag sitter i vår kommuns budgetberedning.

[Mårten Swärd]

Det mest talande exemplet tycker jag är hur man hanterar besparingskrav.. Oj, vi måste spara 11 miljoner. Ja då lägger vi ned några dagis och säljer av byggnaderna.

Visst, man får in pengar för stunden men man förlorar ju samtidigt det kapital man har i form av byggnadernas värde, de pengar man sedan får loss spenderar man på löner o.sv. och när de är slut är man fattigare än förut. Och när man sedan behöver fler dagis så måste man lägga mångdubbelt det belopp man fick för de befintliga byggnaderna när man ska bygga ett nytt

[Suresh]

Det mest talande exemplet tycker jag är hur man hanterar besparingskrav.. Oj, vi måste spara 11 miljoner. Ja då lägger vi ned några dagis och säljer av byggnaderna.

Visst, man får in pengar för stunden men man förlorar ju samtidigt det kapital man har i form av byggnadernas värde, de pengar man sedan får loss spenderar man på löner o.sv. och när de är slut är man fattigare än förut. Och när man sedan behöver fler dagis så måste man lägga mångdubbelt det belopp man fick för de befintliga byggnaderna när man ska bygga ett nytt

Besparingskraven kommer sig av att man har en dominerande oelastisk intäkt - skattemedlen. Det går inte att påverka intäktssidan annat än genom att höja skatten för kommande år.

80 - 90 % av kommunernas verksamheter är lagstyrda - de måste finnas och kan inte kompromissas bort. Personallönerna är minst 50 % av de totala utgifterna och styrs av fackliga riksövergripande förhandlingar.

Det enda som finns att spara in på då är ofta sammanslagningar av närliggande verksamheter, avyttring av överskottsfastigheter  och personalnedskärningar. Det finns dock en övertro på att nedläggning av daghem och byskolor ger några större intäkter, dessa hamnar oftast som kostnadsposter någon annanstans.

Min huvudsakliga kritik mot den kommunala ekonomin är att man är för dålig på att spara i mellanchefsled. Detta beror på att politikerna är beslutsmässigt svaga gentemot verksamhetscheferna, vilka förlitar sig på mellanchefernas godvilja för att underbygga sin maktbas. Starkare politiker som vågar säga till verksamhetschefen att nu skär du bland dina närmaste medarbetare - eller så får du själv gå - skulle nog kunna spara kommunen en del pengar. Men då måste de också riskera att ta strid med den person som är den huvudsakliga källan till deras eget informationsunderlag.

[Georgisten]

Därför att kommunallagen förbjuder kommunerna att gå med underskott.

En kommun skall drivas med vinst. Detta säkerställer att kommunens egna kapital växer i takt med kommunmedborgarnas behov och inte förslösas från en valperiod till en annan. Utan vinstkravet skulle populistiska partier kunna sänka kommunalskatten och sälja ut kommunens egendomar på realisation.

Okay, så vinsten ska bara ligga på ett bankonto för sakens skull? Jag förstår inte riktigt. Finns det inget sätt som kommunen kan använda sin vinst från sina egen bank inom övrig kommunal verksamhet? Jag menar det känns ju i övrigt som en klockren idé att kommunens bank lånar ut pengar till förmånlig ränta till sina medborgare (som förhoppningsvis spenderar dem inom kommunen) och sedan använder vinsten för att förbättra för kommuninnevånarna genom genom att sätta sprätt på den inom vård, skola, omsorg osv. Om kommunen kan bygga en skola för pengarna måste den ju kunna göra annat också väl?

[Suresh]

Okay, så vinsten ska bara ligga på ett bankonto för sakens skull? Jag förstår inte riktigt. Finns det inget sätt som kommunen kan använda sin vinst från sina egen bank inom övrig kommunal verksamhet? Jag menar det känns ju i övrigt som en klockren idé att kommunens bank lånar ut pengar till förmånlig ränta till sina medborgare (som förhoppningsvis spenderar dem inom kommunen) och sedan använder vinsten för att förbättra för kommuninnevånarna genom genom att sätta sprätt på den inom vård, skola, omsorg osv. Om kommunen kan bygga en skola för pengarna måste den ju kunna göra annat också väl?

Kommunen kan t ex bygga en skola för pengarna. Byggnaden har ett bokfört värde och då bibehålls det egna kapitalet. Man kan också bygga bibliotek, sporthallar, vägar, medborgarhus, köpa aktier och obligationer. Men man kan inte bränna pengarna på löpande kostnader som skolböcker och hemtjänst. Det skall man ha skatteintäkterna till.

Sparbankerna är redan kommunernas banker. Idén finns redan. För att ta frågan ett steg ytterligare skulle kommunerna kunna börja producera egna valutor.

[Georgisten]

Ja, att spendera pengarna på vägar osv. är ju att spendera ut dem till projekt som ger jobb och skatteinkomster. Gut. Ett komplement skulle kunna vara, som tidigare diskuterat, kooperativt drivna banker med social agenda. Hänvisar man till årets nobelpristagare i ekonomi kanske man kan hitta den där filantropen, denne kan ju få vara lite "inne" då genom att följa nobelpristagarens visdom, som kan få igång det.

Ja, egen valuta känns som nästa steg isf. helt klart.

[Suresh]

Föl å få ut mer bonusar måtte sparbankerna satsa på kompitens.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6044026.ab

[Existens?]

Sparbankerna är redan kommunernas banker. Idén finns redan. För att ta frågan ett steg ytterligare skulle kommunerna kunna börja producera egna valutor.

Nu har jag suttit och läst igenom allt jag kan hitta om Sparbankernas historia och drift. Jag förstår fortfarande inte hur du kan få det till att kommunerna har nåt mer med sparbanken att göra, än att en del av huvudmännen är politiskt utsedda.
Som jag förstår vargen så tänker han sig en bank som använder kommunens pengar och lånar ut, och vinsten går tillbaka in i kommunens kassa.
Några sådana samband finns ju inte alls i de nuvarande Sparbankerna.

[Suresh]

Nu har jag suttit och läst igenom allt jag kan hitta om Sparbankernas historia och drift. Jag förstår fortfarande inte hur du kan få det till att kommunerna har nåt mer med sparbanken att göra, än att en del av huvudmännen är politiskt utsedda.
Som jag förstår vargen så tänker han sig en bank som använder kommunens pengar och lånar ut, och vinsten går tillbaka in i kommunens kassa.
Några sådana samband finns ju inte alls i de nuvarande Sparbankerna.

Kommunen kan sätta in sina sparmedel i sparbankerna -då fungerar det som du säger.

INGEN bank får låna ut sitt egna kapital till kunderna. Det är OLAGLIGT. Ingen bank får heller låna pengar till sitt egna kapital. Det egna kapitalet är en buffert för att hantera kreditförluster, inget annat.

Vart kom sparbankernas egna kapital ifrån? Det är en intressant historia att undersöka.

[Georgisten]

Kommunen kan sätta in sina sparmedel i sparbankerna -då fungerar det som du säger.

INGEN bank får låna ut sitt egna kapital till kunderna. Det är OLAGLIGT. Ingen bank får heller låna pengar till sitt egna kapital. Det egna kapitalet är en buffert för att hantera kreditförluster, inget annat.

Vart kom sparbankernas egna kapital ifrån? Det är en intressant historia att undersöka.

Så det är alltså olagligt att inte ägna sig åt FRB som bank och det är därför som även JAK skapar sina utlåningspengar själv?

[Existens?]

Det egna kapitalet är ju mest en bokföringspost, det är ju inga fritt simmande pengar så att säga. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder, och därför så blir det automatiskt omöjligt att låna till det, då stiger ju skulden i samma takt du lånar. Så i eget kapital ingår ju då alla tillgångar, fastigheter osv. Alltså tillgångar som inte är omedelbart realiserbara.

Lite svårt har jag att se hur det egna kapitalet kan vara en buffert vid kreditförluster? Högst tillfälligt då, för att hindra en omedelbar konkurs, sen måste ju det egna kapitalet återställas. Genom ägartillskott då, lämpligen.

[Suresh]

Så det är alltså olagligt att inte ägna sig åt FRB som bank och det är därför som även JAK skapar sina utlåningspengar själv?

Hmmm...

JAg skall ta reda på mer om det här så att jag inte säger för mycket. Det jag minns från min egen banktid är att det finns en begränsning runt det egna kapitalet, men jag skall ta reda på mer hur det ser ut.

Vad gäller lån till det egna kapitalet så får inte en bank låna pengar till en person som använder dessa för att köpa aktier i banken. Dvs aktier i den egna banken får inte användas som säkerhet för lånet. För JAK:s del innebar det tidigare att medlemsinsatsen  var tvungen att finnas på kontot som en innsättning INNAN lånet utbetalades, man fick inte ta av lånet för att betala insatsen. JAg vet inte om det har blivit någon förändring där.


JAK:s avvikelse från FRB bygger enligt M Rowbotham på att vi kräver 100 % täckning av utlånade medel från låntagaren  själv. Eftersom varje medlem måste garantera sitt eget sparande över tid innebär det en begränsning på JAK:s möjlighet att skapa en galopperande skuldsättning. AJg är inte riktigt överens med det där, eftersom analuysen måste ta hänsyn till npågot som kallas för fördelsningstalet, men utan att fördjupa sig i det antar jag att det kan fungera som en förenklad förklaring.

[Georgisten]

Här beskriver Ellen Brown hur hon ser på detta med "folkets egna banker" och hur North Dakota lyckats bli den enda amerikanska delstat som faktiskt har ett överskott mitt i rådande kris. Enkelt och lättfattligt.

http://www.youtube.com/watch?v=2qxa8RnTueg&feature=player_embedded

[Georgisten]

Hmmm...

JAg skall ta reda på mer om det här så att jag inte säger för mycket. Det jag minns från min egen banktid är att det finns en begränsning runt det egna kapitalet, men jag skall ta reda på mer hur det ser ut.

Vad gäller lån till det egna kapitalet så får inte en bank låna pengar till en person som använder dessa för att köpa aktier i banken. Dvs aktier i den egna banken får inte användas som säkerhet för lånet. För JAK:s del innebar det tidigare att medlemsinsatsen  var tvungen att finnas på kontot som en innsättning INNAN lånet utbetalades, man fick inte ta av lånet för att betala insatsen. JAg vet inte om det har blivit någon förändring där.


JAK:s avvikelse från FRB bygger enligt M Rowbotham på att vi kräver 100 % täckning av utlånade medel från låntagaren  själv. Eftersom varje medlem måste garantera sitt eget sparande över tid innebär det en begränsning på JAK:s möjlighet att skapa en galopperande skuldsättning. AJg är inte riktigt överens med det där, eftersom analuysen måste ta hänsyn till npågot som kallas för fördelsningstalet, men utan att fördjupa sig i det antar jag att det kan fungera som en förenklad förklaring.

Hittade du mer fakta i ämnet?

Om man måste använda sig av FRB kan man ju alltid utforma banken som ett socialt företag. I kooperativ form kanske? Just i år borde man ju leta efter den där filantropen med tanke på nobelpriset i ekonomi som gick till en som gillar småskaliga kooperativ! Vet att JK Rowlings gärna delar ut pengar till organisationer som arbetar med socialt arbete t ex. Skriva ett tiggarbrev?  

[Suresh]

Hittade du mer fakta i ämnet?

Om man måste använda sig av FRB kan man ju alltid utforma banken som ett socialt företag. I kooperativ form kanske? Just i år borde man ju leta efter den där filantropen med tanke på nobelpriset i ekonomi som gick till en som gillar småskaliga kooperativ! Vet att JK Rowlings gärna delar ut pengar till organisationer som arbetar med socialt arbete t ex. Skriva ett tiggarbrev?  

Jag har ströläst lite runt det - det är så länge sedan jag sysslade med det här och minns inte riktigt hur det var.


Tills vidare backar jag från att banken inte får låna ut det egna kapitalet. Formuleringen är nog att banken inte får låna ut till det egna kapitalet, dvs man får inte ha ägarandelar i banken som säkerhet för lånen. Finge man det kunde man låna ut miljarder till sig själv och vips ha ett enormt eget kapital från ingenstans.

Däremot kan det vara en säkerhetspolicy från banken att inte låna ut det egna kapitalet utan istället placera det i statspapper. Det är ju den buffert banken behöver för att kunna parera kreditförluster. Har man inte den säkert placerad kan soliditeten snabbt erodera ner till noll. Gränsen för hur mycket banken får låna ut anges av kapitaltäckningskravet. Genom det  riskviktas lånestocken mot primärkapitalets storlek.       

[Georgisten]

Gränsen för hur mycket banken får låna ut anges av kapitaltäckningskravet.

De berömda tio procenten?

[Georgisten]

10% var visst för högt i dagens läge: http://www.dn.se/ekonomi/bankpaket-pa-50-miljarder-1.792942

Ur artikeln:

"Regeringen lägger fram ett stödpaket för bankerna på 50 miljarder kronor. - Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor, säger Anders Borg."

Varför lånar inte Borg själv ut pengarna till folket istället, genom att ge pengarna till kommunerna att starta egna banker?  En bank i varje kommun?! En miljon till en sådan bank från staten skulle ge 10miljoner till kommunens innevånare och företag vilket skulle ge ökade skatteintäkter till kommunen (och staten) och därtill ränteintäkter till den kommunägda banken där vinsten också skulle gå till kommunen att investera tillbaka in i lokalekonomin.