Guldet blev till sand

[tomas.skogstjarn@gmail.co]

Guldet blev till sand

När pengarnas värde försvinner genom inflation och värdepapper blir värdelösa efter börskrascher så är det många som investerar i guld. Detta är ett vanligt mönster inför kommande kristider.
I inledningsfasen i krisen kan guld fungera som ett betalningsmedel.

Men vartefter som den ekonomiska krisen förvärras så tappar även guldet sitt värde.

Guld är egentligen fåfängans metall som man inte har någon praktisk nytta av.

Låt oss nämna några enkla exempel: Jag har två spadar men inget järnspett. Min granne har två järnspett men ingen spade. Då inleder vi helt sonika byteshandel. Jag byter bort en spade mot ett järnspett då har vi fått varsina spadar och järnspett. I detta läge hade inte guldet haft samma bytesvärde som spadarna och järnspetten.

En metall som kan vara mera värd än guld är järn eftersom det går att smida både spadar och järnspett av denna metall i enkla bysmedjor. Jag skulle vilja se en guldspade eller ett guldspett, denna metall är mjuk som passar bäst till smycken och annat krafs.

Mat och vatten är viktigt för vår överlevnad även där kommer byteshandel att betyda mycket. Man kan byta till exempel potatis mot kött och tvärtom. Vatten dunkar kan vara hög valuta som kan bytas mot något annat.

Tänk så många människor som har dött på grund av guldet. Girighet, våld och mord har alltid varit guldets följeslagare. Många guldgrävare i Klondyke blev utan guld, de både svalt och jobbade ihjäl sig.

Ett annat exempel var Sovjetunionen under Stalins tid. Han skickade hundratusentals människor till Sibirien (Gulag) för att gräva efter guld för att fylla på landets guldreserv. Dessa stackars krakar var oliktänkande som ansågs vara farliga för regimen. Få människor överlevde i dessa guldgrävarläger.

Under den tidsepoken var det många svenska kommunister som trodde och tyckte att Sovjetunionen var ett framtidsland med guldbelagdagator. En del av dessa lurade fanatiker åkte dit och kom aldrig tillbaka.

Det som gäller i framtidens krisläge för att överleva är byteshandel med de medel som gäller för att täcka våra fysiska grundbehov som t.ex. mat, vatten, kläder och energi (bränsle) som ger oss värme samt möjligheter för att laga mat. Annat som kommer betyda mycket är utsäde och fröer i olika former för att säkerhetsställa kommande skördar. Inom jordbruket kan man öka odlingen av baljväxter (ärter, bönor och linser). Dessa grödor kommer att bli framtidens mat.

Jag är helt övertygad om att även vilda växter kan ha en stor betydelse i framtiden för matförsörjningen och som naturmedicin. Många vilda växter skulle kunna förädlas och odlas för att mätta allt flera munar här på jorden.

Av många gröna växter i naturen går det att framställa ett mycket näringsrikt bladnäringskoncentrat som kan användas både som djurfoder och föda till oss människor. Detta koncentrat innehåller vitaminer, mineraler, protein, stärkelse och kolhydrater med lågt glykemiskt index. Några exempel på växter som kan användas är mjölkört, maskros, måra, våtarv, svinmålla, brännässlor och tistlar med flera. Bladnäringskoncentratet kan vara en bra ingrediens i många maträtter och även inom naturmedicin.

Något som i framtiden kommer att betyda mycket för vår överlevnad är människor som besitter stora kunskaper i att överleva i krisdrabbat samhälle. Och som dessutom har goda ledarskapsegenskaper.

Dessa goda ledare kan bli bra förebilder för många människor genom att påverka dem att bli mentalt förberedda.
Ensam är inte alltid stark men fria och självständiga individer som vågar tänka själva och kunna fatta beslut kommer att kunna samarbeta. För att samarbeta måste man lära sig att olikheterna kompletterar varandra, då vi resultat.

Som sagt guld kan vi inte äta inte heller pengar och aktier.
Följande indiancitat är träffande:

När det sista trädet är fällt
den sista floden förgiftad
den sista fisken fångad
då först kommer människan att inse att hon inte kan
äta pengar.

Citat: okänd Cree indian

Tomas Skogstjärn

[fri]

Som betalningsmedel tror jag inte guld används eller avses att användas i någon större skala, avser man att ha tillgång till kontanta betalningsmedel i krissituationer är sannolikt präglat silver ett mycket bättre val  att skaffa och ha tillgängligt för att kunna köpa sådant som man själv inte kan odla, samla,plocka, föda upp eller byta sig till.

Guld har väl mer använts som lösen för städer och landsdelar eller för att köpa hela folk fria, en mjölksäck eller en säck potatis betalas med lokala sedlar så långt möjligt eller i internationellt gångbara valutor eller rent silver när det är kris.

[Själv är bäste dräng]

Ett tips är att titta tillbaks på historien. Guld har varit ett vedertaget betalningsmedel som hållit sig kvar. Givetvis går det inte att äta, och kommer i början av en stor kris inte att ha en chans mot mat, men om inte mänskligheten blir så liten efter en kris att vi kommer tillbaks till en nivå som var för 5-10 000 år sedan så kommer guld, silver och koppar att ligga kvar som symboler för varor.

Papperlapparna blir däremot värdelösa, men innan de blir det så ryker betalkort och först blir vi av med bitcoin

[malarmaster]

bitcoin finns ju bara på nätet. Ryker strömmen så finns inte den "valutan". Guld kommer nog alltid att vara en värdemetall som duger som betalningsmedel. Har funkat i alla tider och särskilt under kristider när vanliga valutor inte funkar längre.

[fri]

Men vad skulle betalas med guld? Ett Oz är väl värt 17-18tusen och rätt opraktiskt som betalmedel

[mattias_33]

Men vad skulle betalas med guld? Ett Oz är väl värt 17-18tusen och rätt opraktiskt som betalmedel

Det värdet kommer ej gälla då. Vid ett förfall så bestäms värdet av säljaren. Kan väl vara ett hekto guld för en potatis.

[fri]

Det värdet kommer ej gälla då. Vid ett förfall så bestäms värdet av säljaren. Kan väl vara ett hekto guld för en potatis.

Visst är mat mer värt än ädel metaller om man är hungrig men ingen ger mig ett exempel ur verkligheten att guld används till att köpa mat

[fri]

Behöver man fly sitt land kanske guld är mer användbart en silver för att betala en människosmuglare?

[ärt]

Det värdet kommer ej gälla då. Vid ett förfall så bestäms värdet av säljaren. Kan väl vara ett hekto guld för en potatis.

Vad finns det mest av guld eller potatis ?
Varför köpa potatis för guld när det finns nässlor?
Kunskap är guld i nöd

[Själv är bäste dräng]

Som sagt, precis när det är som värst så är betalningssystem inte så pålitliga, men läget kommer att stabilisera sig efter ett tag och då kommer ett betalningsystem att återuppstå. Förmodligen med ädelmetallerna som grund.

I vårt moderna samhälle så är faktiskt guld användbart, och skulle det vara gott om det så skulle det användas mer. En rätt bra metall faktiskt.

[Carolus]

Guld är egentligen fåfängans metall som man inte har någon praktisk nytta av.

Upplever frågeställningen som mer filosofisk än praktisk...

Som att människan av biologiska orsaker är fåfäng till sin natur?

För kulturer utan kontakt med varandra verkar ju ha utvecklat denna 'dyrkan' av guldet. När Spanjorerna upptäckte Sydamerika fann de till sin glädje att länderna där hade värdesatt guld lika mycket som de själva, så det var bara för spanjorerna att börja plundra.

Sverige hade på 1600talet sk kopparmyntfot. En metall som inte är påtagligt fåfäng, men som hade och fortfarande har en praktisk användning.
Kopparmynten, eller snarare Kopparplåtarna, blev dock opraktiska. Största vägde bortemot 20kg.

Kanske guld i praktiken från början var en sk FIATpeng?

[mattias_33]

Vad finns det mest av guld eller potatis ?
Varför köpa potatis för guld när det finns nässlor?
Kunskap är guld i nöd

Den som har den tanken får det jobbigt att skita när den får svälja guld istället för potatis.
Du bör då tänka på att vid en sån situation så plockar alla nässlor. Kommer inte finnas ett träd i skogen med barken kvar. Allt inom stegens höjd är skrapat.

[fri]

Varför köpa potatis för guld när det finns nässlor?
Kunskap är guld i nöd

Ont om nässlor nu i februari, potatis av egen odling klarar sej oftast om man har kunskapen att förvara den men något att skaffa friskt utsäde för inför den stundande odlingssäsongen behöver man i bland.

 

[torpjens]

Snäckor, vackra fjädrar, bärnsten, guld, fiatvalutor, bitcoin - alla har de väl minst två syften, att förvara värde till ett senare tillfälle och att underlätta byteshandel.
Jag vill ha potatis, Pelle vill ha ägg, Olle vill ha ett par skor och Lasse längtar efter en sup medan Bertil har ett par skor och vill ha en spade. Niklas har en spade men vill inte ha skor. För att slippa hitta en byteskedja är det bra med ett mellanled, något som det inte finns så mycket av - så sand är kass, och som är svårt att fuska med.
Jag har massa potatis, mer än jag kan äta, men nån annan behöver potatis. Kanske jag kan byta min potatis mot något som jag kan spara till framtiden. Blir svårt om jag ska lagra limpor, ägg eller skor som kanske inte passar mig. Dessutom ska det funka som mellanled i stycket ovan och inte förlora för mycket i värde medan jag har det undansparat.
Om vanliga valutor förlorar i värde av deflation blir det jobbigt att spara undan. Det blir väl bra grejer som många kan tänkas vilja ha eller något som bara har värde för att det är ovanligt. Många verkar tro på guld, silver eller andra metaller, andra på andelar i företag eller mark. Vem vet vad som är bäst på lång sikt? 

[Skogsvilde]

Snäckor, vackra fjädrar, bärnsten, guld, fiatvalutor, bitcoin - alla har de väl minst två syften, att förvara värde till ett senare tillfälle och att underlätta byteshandel.
Jag vill ha potatis, Pelle vill ha ägg, Olle vill ha ett par skor och Lasse längtar efter en sup medan Bertil har ett par skor och vill ha en spade. Niklas har en spade men vill inte ha skor. För att slippa hitta en byteskedja är det bra med ett mellanled, något som det inte finns så mycket av - så sand är kass, och som är svårt att fuska med.
Jag har massa potatis, mer än jag kan äta, men nån annan behöver potatis. Kanske jag kan byta min potatis mot något som jag kan spara till framtiden. Blir svårt om jag ska lagra limpor, ägg eller skor som kanske inte passar mig. Dessutom ska det funka som mellanled i stycket ovan och inte förlora för mycket i värde medan jag har det undansparat.
Om vanliga valutor förlorar i värde av deflation blir det jobbigt att spara undan. Det blir väl bra grejer som många kan tänkas vilja ha eller något som bara har värde för att det är ovanligt. Många verkar tro på guld, silver eller andra metaller, andra på andelar i företag eller mark. Vem vet vad som är bäst på lång sikt? 

Jepp, alltid är det någon j***l som kommer att tjäna på att det finns valuta.

[malarmaster]

valuta har funnits i tusentals år. Oftast i form av ädelmetall då för att om något skall ha ett värde över tid måste vara sällsynt. guld har i långa tider varit mest attraktivt,silver likaså. Så är det fortfarande. När det börjar krisa är det främst guld som stiger på råvarubörserna. Och i byteshandel är det bra med valuta och det är alltid den som har gott om den som vinner. Det är så handel uppstod och så är det fortfarande. Så visst går det att byta potatis mot ett par skor men det underlättar med en valuta som inte förstörs.  När man ätit upp potatisen  finns ju inget och när skorna är uppslitna saknas bytesobjekt.
Och i alla tider har det varit en fördel att ha guld,silver,diamanter,ädelstenar som värdelagrare då det är lätt att ta med sig vid flykt. Det finns alltid möjlighet att förvandla dessa värdelagrare till varor man behöver. Så att t.ex guld skulle bli sand stämmer inte. De ryska invånare som flydde undan kommunismen klarade sig till väst oftast tack vare sina smycken och guld/silverpengar. funkade lika bra under andra världskriget om  du var på flykt. Pengar var ju ganska värdelöst  ifall landet blivit ockuperat då värdet på dessa i princip var noll. Och drivkraften på guld är fortfarande väldigt hög och lär bli än mer vid kriser.

[Vasa]

Ja, gemensamma valutor har alltid funnit och även nämns i Bibeln redan på en tidslinje i höjd med civilisationer innan Mesopotamien d v s knappt 6000 år sedan. Och av allt är det guldet som är ämnet som hade varit på toppen sedan dess. Att det ska kollapsa nu till sand vid en eventuell kommande samhällsundergång är det inte troligt på tanke på att det har varit på toppen vid uppgångar och undergångar i varje gång under alla civilisationer som hade nått toppen (som dagens) sedan dess.

Men de som ska samla på guld bör ha dem på ett ställe man kan ha snabb och direkt tillgång till det (bankfack är inte tänkbart vid samhällskollaps) och i små delar bör man ha dem som man kan bära med sig och betala för eventuella tjänster och varor för att rädda livhanken. Folk under historien hade haft dem som smycken och som vissa andra bärbara föremål och på senare tid i form av tänder, klockor även som tackor men saken är att ett stycke inte få vara alltför värdefullt heller eftersom man inte kan förvänta sig på att få växel tillbaka vid betalning så det bör man samlas på samma sätt som sedel i olika värde ordning. (Pantbanken och KF brukar auktionera endast på guldvärdet för de som är intresserade) 

För övrigt är paradoxen i okända Cree Indianans poem mer åt filosofiskt hållet tycker jag trots att grund tanken hade varit god, därför att samhällen/civilisationer har kollapsat men jorden/naturen har alltid återhämtat sig och försörjt människan vid varje nystart. Men så klart bör människan inte ta det för givet särskilt nu med en kärnvapens tid.                   

[Skogsvilde]

Ja, gemensamma valutor har alltid funnit och även nämns i Bibeln redan på en tidslinje i höjd med civilisationer innan Mesopotamien d v s knappt 6000 år sedan. Och av allt är det guldet som är ämnet som hade varit på toppen sedan dess. Att det ska kollapsa nu till sand vid en eventuell kommande samhällsundergång är det inte troligt på tanke på att det har varit på toppen vid uppgångar och undergångar i varje gång under alla civilisationer som hade nått toppen (som dagens) sedan dess.

Men de som ska samla på guld bör ha dem på ett ställe man kan ha snabb och direkt tillgång till det (bankfack är inte tänkbart vid samhällskollaps) och i små delar bör man ha dem som man kan bära med sig och betala för eventuella tjänster och varor för att rädda livhanken. Folk under historien hade haft dem som smycken och som vissa andra bärbara föremål och på senare tid i form av tänder, klockor även som tackor men saken är att ett stycke inte få vara alltför värdefullt heller eftersom man inte kan förvänta sig på att få växel tillbaka vid betalning så det bör man samlas på samma sätt som sedel i olika värde ordning. (Pantbanken och KF brukar auktionera endast på guldvärdet för de som är intresserade) 

För övrigt är paradoxen i okända Cree Indianans poem mer åt filosofiskt hållet tycker jag trots att grund tanken hade varit god, därför att samhällen/civilisationer har kollapsat men jorden/naturen har alltid återhämtat sig och försörjt människan vid varje nystart. Men så klart bör människan inte ta det för givet särskilt nu med en kärnvapens tid.                 

Nja inte alltid.
Att ha en valuta som man tror på och utifrån den bestämma värdet på sin vara är bekvämt.
Man kan sälja hela grisen för en summa och sedan köpa allt man behöver.
Vill kännas att det var nån krigsherre som kom på det.

[Vasa]

Nja inte alltid.
Att ha en valuta som man tror på och utifrån den bestämma värdet på sin vara är bekvämt.
Man kan sälja hela grisen för en summa och sedan köpa allt man behöver.
Vill kännas att det var nån krigsherre som kom på det.

1. Det funkar inte vid en flykt. 2. Den valutan som man tror på måste vara allmän accepterad i överallt oavsett lokala seder.   

[Själv är bäste dräng]

Se på dem som flytt från Syrien. Deras hus var inte mycket värda när oroligheterna närmade sig och det som de trodde på som investering, äkta handgjorda mattor, sjönk snabbt i pris då många skulle säljas under kort tid.

[Skogsvilde]

Se på dem som flytt från Syrien. Deras hus var inte mycket värda när oroligheterna närmade sig och det som de trodde på som investering, äkta handgjorda mattor, sjönk snabbt i pris då många skulle säljas under kort tid.

Bär många med sig guld så blir båten tyngre och sjunker.

[Vasa]

Bär många med sig guld så blir båten tyngre och sjunker.

Har alla så mycket guld kan man ha råd med flera båtar Hur mycket väger en soldat med packning? endast vapnet väger ca 4-5kg.. 

[Själv är bäste dräng]

Ett hekto guld kommer man rätt långt med.

[javill]

Guld är väldigt vanligt att handla med utanför västvärlden. I många länder ska bruden ha guld och mycket av det i bröllopsgåva. Det funkar sen lite som en försäkring ifall något skulle hända i framtiden. Mångas flykt från bl a Syrien har säkerligen betalats med guld.
Traditionen verkar ha följt med hit. Hade en kollega som jobbade heltid hos oss och han tog dessutom alla extra jobb han hittade innan han skulle gifta sig. Han skulle köpa smycken för över 100 000kr till sin blivande fru.

[anne-li]

Per Ewert har skrivit en bok om guldet blev till sand men det är en hel annan
ingång till "guld blev till sand"!

[enjikaka]

Läste precis "Jordad" av David Jonstad där han belyser att byteshandel inte alls är något man gjort förr. Han verkar även dra upp i alla fall delar av det han belyser i boken i följande artikel: https://davidjonstad.se/2013/03/13/underhallande-upplysningsverk-om-skuldens-historia/

Det är snarare en "gåvoekonomi" som varit standard, med grund i tillit och underförstådd, men outtalad, skuld till medmänniskor.

Uttdrag ur boken:

Skulden som bindemedel

I verkligheten — i såväl historiska som nutida samhällen som inte räknas som marknadsekonomier — sker utbytet och fördelningen av varor och tjänster i stället genom diverse komplexa sociala arrangemang. Hur Henrik och Joshua från läroboksexemplet ovan tillgodoser sina behov skiljer sig åt beroende på vilken relation de har till varandra och i vilken sorts samhälle de bor. Så här, föreslår David Graeber, skulle det kunna gå till om de till exempel levde i ett intimt samhälle hos nambikwara-folket i Amazonas:

Henrik (som har potatis) går fram till Joshua och säger »Snygga skor!« Joshua svarar: »Å, de är inte mycket att ha, men eftersom du verkar gilla dem så kan du väl ta dem« Henrik tar skorna.

Henriks potatisar kommer aldrig på tal eftersom båda parter är väl medvetna om att Joshua, om han någonsin skulle behöva potatis, när som helst skulle kunna få några av Henrik.

På en annan plats, låt säga en skotsk by, hade det låtit annorlunda. Kanske får Joshua genom sin fru höra att Henrik behöver nya skor. Han går därför över till Henrik och ger honom sitt extra par skor. Han insisterar på att det endast är en gåva och att han inget behöver i gengäld. I praktiken innebär det ändå att Henrik får en sorts skuld till Joshua - om än en högst informell sådan. Hur ska Henrik betala tillbaka?

Det finns ett oändligt antal möjligheter. Kanske Joshua trots allt behöver potatis. Henrik låter lagom lång tid passera och kommer sedan förbi med potatisarna och insisterar på att även dessa är en gåva. Eller också behöver inte Joshua potatis just nu men Henrik väntar tills han gör det. Eller också dröjer det ett år, Joshua plane-rar att hålla en stor fest, så han strosar förbi Henriks lagård och säger: »Vilken fin gris ...«

I gåvoekonomin — det som har varit den gängse ordningen i så gott som alla samhällen innan marknadsekonomins intåg — består de ekonomiska relationerna människor emellan av en massa små och stora skulder till höger och vänster. Hur noga folk håller reda på dessa verkar variera, men det gemensamma med denna ordning är att de bildar ett socialt kitt. Skulderna binder människor samman och bygger upp ett ömsesidigt beroende där alla måste vara beredda att avvara till andra och samtidigt vara säkra på att de själva kan få om det är något de skulle behöva. En gåvoekonomi betyder inte att folk ger bort presenter till varandra stup i kvarten, utan att utbytet av varor och tjänster följer komplexa sociala konventioner som gör pengar överflödiga. Marknadseknomier och pengar har alltså inte uppstått spontant därför att byteshandel har ansetts krångligt. Så vad är da dess ursprung? Återigen talar verkligheten emot den etablerade uppfattningen. Pengar, i form av mynt, tycks ha uppstått i imperier som brottats med svårigheterna att försörja sina stora arméer. Att hålla en arme på tiotusentals man med mat och andra förnödenheter var oerhört kostsamt, så imperiernas härskare kom förr eller senare på den listiga idén att prägla mynt. Om man betalade soldaterna med dessa mynt och samtidigt krävde av befolkningen att avlägga skatt i form av samma mynt löstes arméförsörjningen i ett svep. För att komma över mynten var nämligen varje hushåll tvunget att sälja sådant som soldaterna behövde. Marknaden var ett faktum och staten dess skapare. Så var det med den ideologiska motsättningen mellan marknad och stat. Historien visar snarare att dessa två har tjänat varandra i syfte att överföra det som har producerats på marken, från bönder och arbetare till mellanhänder, byråkrater och överhet.

[Själv är bäste dräng]

Det är ju en hopblandning av den där skuld/gåvoekonomin med vanlig valuta som används på landsbygden även idag. Står man nära kommer aldrig pengar på tal, men många grannar gör upp vid årsskiftet i det som skjuter över åt endera hållet. Lanthandelns uppskrivningsystem är ju också en form av skuld-ekonomi, bara med skillnaden att han har utsocknes leverantörer som gör att han måste vara mer noga med att flödena stämmer.