Det är inte speciellt komplicerade lagar eller regler för att hålla hästar i Sverige, snarare tvärtom. Jag har betydligt mer lagar och regler att förhålla mig till runt mitt övriga jordbruk och min fårhållning, än vad jag har runt hästhållningen.
Bra att ni tänker börja på ridskola! Men det finns mer att lära än det man får lära sig på ridskola, om man ska hålla egna hästar, i synnerhet sådana som kan bistå med gårdens arbete.
Mer om det längre ner.
Jag föder upp och håller Nordsvensk Brukshäst sedan drygt 25 år, en av våra tre inhemska hästraser. Hästarna körs in och hjälper till med diverse gårdssysslor, men p.g.a. tidsbrist så används traktor för en hel del tunga arbeten. Det tar betydligt längre tid att plöja fyra hektar med häst, än att göra det med traktor...
Mest kör vi skogen med hästarna, och så blir det en del harvat, hackat och transporter med häst.
Rasen som fungerar bra som trevlig och framåt hobbyridhäst, främst för dressyr (inget ovanligt att den tävlas upp till LA eller t.o.m. MSV dressyr), men rasen är avlad för att brukas i skogsbruk, blandat jordbruk, och för transporter med "häst och vagn". Rörlighet och arbetsvillighet har varit viktigt i avelsarbetet, och Kallblodstravaren är en lättare variant, som blev en egen ras i mitten av 1960-talet.
De raser som fungerar bra som gårdshästar/brukshästar är huvudsakligen av typen "kallblod".
Det finns en hel räcka med "grövre" ponnyraser av olika storlek, av kallblodstyp, som historiskt använts som brukshästar, från Shetlandsponny i storlek och uppåt. Ju mindre ponnyn är, desto mer begränsad blir den i vilka sysslor den verkligen kan utföra, men redan en Shetlandsponny kan bistå med det mesta, bara med mindre belastning åt gången, än en större häst. En inhemskt ponny med brukshästkaraktär, är Gotlandsrusset.
Mer om gotlandsrusset:
https://www.gotlandsruss.se/Och så finns de mer storväxta arbetshästarna, där väl Fjordhästen är den minsta, och vissa engelska/europeiska raser är väldigt stora och tunga.
De hästraser som används mest i Sverige, och som idag finns tillgängliga i ett rimligt antal, för att använda i jord- och skogsbruk, är Nordsvensk Brukshäst, och Svensk Ardenner. Fjordhästen har minskat kraftigt i antal, och avlats mot en nättare Ridhäst de senaste 20-30 åren, den var förr vanligare som brukshäst än idag.
Läs mer om Nordsvensken här:
https://nordsvensken.org/Och Ardennern här:
https://www.ardennerforeningen.nu/Det går att göra det mesta inom skogs- och jordbruk med häst. Men en traktor med frontlastare brukar vara ett bra komplement. Ska man satsa på att verkligen köra hela jordbruket/skogsbruket med häst, så går det åt mer tid.
Det vanligaste bland mina bekanta, är att man använder sina brukshästar huvudsakligen vissa sysslor, och traktor till andra sysslor.
Vanligt är att man använder hästen i skogen, ofta med griplastarvagn, istället för motordriven skotare , eftersom marken skonas och stickvägar kan göras smalare, för att dra fram vindfällen, och faktiskt för att göra "markberedning light" (man kör med en lättharv under fröträd av tall). Det finns en hel del moderna, nytillverkade redskap för häst i skogen att köpa.
I jordbruket så är det vanligt att man plöjer åkrarna med traktor, men harvar till viss del med häst, och ibland så kommer hästsåmaskinen fram. En del använder åder eller skumplog och häst i potatislandet, många använder hästhackor, mindre harvar m.m. i grönsaksodlingarna. Att slå gräs som ska bli hö, med hästdragen slåtterkniv är också vanligt.
Det som är mindre vanligt är sådant som att att gödsla fastgödsel med hästdragen gödselspridare, och skörda spannmål med självbindare.
När (hö-)balar ska pressas, spannmål och potatis skördas, då används mest "moderna maskiner".
Det är allmänt brist på jordbruksredskap till häst. Det finns liten eller ingen nytillverkning i Sverige, viss tillverkning i Europa, och något större tillverkning i USA (Amish-folket). Begagnade redskap och maskiner i gott skick är hårdvaluta, och säljs till förvånansvärt höga priser. En svetskunnighet och mekaniskt intresse är bra att ha för kunna vårda de gamla maskinerna.
För övrigt så kör man hästarna för att harva gårdsplan, eller sladda skogsvägar och t.ex. transportera vatten och foder till hagarna.
För att lära sig att hålla häst, så får man inte full kunskap på ridskolorna, fokus ligger på ridning och "det övriga" som hur man ska bygga upp stall/lösdrift, fodra, och vårda hästen, får man tyvärr lära sig mindre om. Vissa ridskolor lär ut lite mer om hästhållning, andra knappt något alls.
Läs en eller flera böcker om hästhållning, och skaffa en mentor, någon granne t.ex., som har hästar, för att komplettera det man lär sig på ridskolan.
För att lära sig att köra häst inom jord- och skogsbruk, så brukar rasföreningarna (se länkar ovan) vara lämpliga att kontakta. Ring eller melja till kontaktpersoner för det distrikt där ni bor. Det finns också ett antal duktiga hästkörare som anordnar kurser. Många som håller på med brukshästar är "lite gammaldags" och saknas på sociala medier, så mer traditionella kontaktmetoder kan vara att föredra.
Vill man använda en annan ras än NSV Brukshäst eller Ardenner i sitt jordbruk/skogsbruk, så är det ändå oftast via deras rasföreningar som det går att hitta utbildning.
Vill man utbilda sig riktigt ordentligt i brukskörning med häst, så finns det det en YH-utbildning vid Wången:
https://www.wangen.se/utbildning/kuskutbildning-brukshastkorning/Det finns också en riksförening för nyttokörning med häst:
https://www.hastkorare.se/sveriges-hastkorare/I entreprenörsregistret, kan man bl.a. hitta folk som ger utbildningar i körning med häst, och det finns säkert någon som "bor i närheten", som kan tänka sig att ta emot ett studiebesök, även om man inte håller kurser.
Vägen till att kunna dra nytta av hästen i gårdsarbetet tar ett tag: först måste man lära sig att hantera häst i största allmänhet, man måste lära sig "körning", och man måste få tag i en inkörd häst samt redskap.
Börja försiktigt, precis som tänkt, med att gå på ridskola. Gå också en kurs i brukskörning (exempel:
https://nordsvenskbrukshast.org/en-utbildningspresentation/) och känn på hur det är köra häst.
Det är väldigt stimulerande att jobba tillsammans med hästen, så jag rekommenderar verkligen att ge sig på det. Men att enbart driva ett jordbruk/skogsbruk med häst, är för ett fåtal, medan en lagom blandning, ger det bästa av två världar.
Småbarn, om vi pratar om yngre än skolåldern, så kan de inte rida självständigt på ett tag. Låt småbarnen gå på någon ridlekis, och tids nog, i 9-11 årsåldern sisådär, när barnen kan rida (eller köra häst) mer självständigt, så fungerar det även med lite större hästar, eller så låter man barnen få en "egen" mindre häst, eftersom brukshästen ändå behöver ha sällskap.
En regel i djurskyddslagen, är att hästar måste hållas med sällskap med minst en artfrände (möjligtvis med en åsna).
Go for it!
